.: Redaktör: Sven"B; | MARKARYDS BYGDEN: Fäbolms Tidnings. Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan Jönsson; Tel” 10150 oc Många söta småbarnsplagg. ' Tel. 10877... "Till Barnbidragen och 1 Maj: " har vi nu massor av våckrå DRÄKTER, "POPLINKAPPOR, JACKOR: Möte KJOLAR, KAPPOR, BLUSAR, UNDERKLÄDER. Den för pojkarna så. populära BIL-DRESSEN; BLA Zl : BYXOR, SKJORTOR, VÄSTAR.- : - Allt i baby-, flick- Jock gosskläder "Paulssons. Baärngärdéröb . vårkläder att erbju Markaryds Köping > er Kommunalfullmäktige : håller nt: Kuset tisdagen den 24 april 1956. 5 kl 19. 30. at + Dog - rn NR de äde i K Biltjuvarna fast sl .<De tre rymlingarna' från: LåA- ganls som under söndagen; efter. spanades "av. polisen: i Markaryd - har nu pivit fast. De hade-uppe- hållit sig . skogen. , söder ; om Brånhult och 1 skydd av. mörkret hade de sedan. tagit sig ut på vär gen och fått. Två av yngling-- " arna togs i. Arlöv och. den ' "tredje ynglingen Hade, kommit ända till Malmö. Patrulledärkurs I Märkartyd Markaryds '|:scoutkår -har 'm- bjudit till en patrulledarkurs: 1 Markaryd. instundande' -lördåg cd; söndag. Till kursen har itbjudits scoutkårerna i västra : distriktet och ' ungdomarna ; kommer ” att drillas i patrulledarskap av. di-| striktets instruktör. och Marka- ryds kårchef. Kursen korimer att förläggas till Markaryds folk- högskola. där räven + inkvartering har, varit: samlad” till sitt. ta ordinarie sämmanträde; ” som hölls 'hos” kyrkokassören Gunsar Johansson, Hökhult, - 7 -- > Dagens " värd Hälsade välkofå- ” men, .varefter. kyrkoherdé: Bengt Andersson ledde-'ett: bibelstudium | "över ämnet. ”Hur. det, kristna 1- vet fillvixer”. På detta följde. ett JAngt. -gch Jivligt meningsutbyte, Etter; At, ,sedvanligt. affesam- kvän, följde en del fi g- tolv: derna, åtta gossar och" fyrä: flic; Kor, in I. kyrkan och tog"plats: i Tidegärden : 7 höll FBengt . Ändersson ett tal till de unga; över; Jes, 54:10 ”Om vacklå, så skall. min nåd icke ka; från. dig.och. mitt fridsför- bund. icke vackla, säger. Herren, din: 'förbarmare”, Därpå följde förhör. i ' den: kristna trosläran. Förhöret rörde sig i år kring te- mat ”synden och frälsningen”, så med trosbekännelse och löfte "Till ): sist utdelades biblar och :psalm- böcker samt: en. mängd andakts. böcker” och minnesböcker, REN .. På söndagen, när de unga gick sin första nattvardsgång, var ver. 250 personer, Även då gick barnen i procession in i kyrkan, där "kyrkoherde ' Andersson höll skriftetal och predikade över daå- gens högmässotext : Efter- trosbé: kännelsen sjöng Hinneryds kyr- kokör under ledning av. kantor; Carl Ström ”Bönens ros” av Os- Kar. Lindberg, . Kyrkoherde An- dersson khöll ett tal till de nykon- firmerade med text ur Matt. 18: Så. följde kommunionen, 3 personer deltog, Högti- den . slöt med att kantor Ström spelade ”Den" korta. stund jag vandrar här”, » orgelkoral äv J. 8. Bach; + : Hari. hänt sammanträde under ordfö Pp; av .O.' W.; HaN- Bl a "uppdrogs at kårrädet att bestämma” dag. och progfam för kårens. sommarutflykt, som i år . skall gå runt. Bolmen. ; Oräf. Gustav' Pettersson," ' Skararp, gjorde eri återblick på det gång- na verksamhetsåret,” varpå mö. tet slöt med bön/och! psalmsång. qvist, 'Timsfors. -Hr Hallqvist rapporterade från distriktskonfe- rensen 1.Växjö och mötet. beslu: tade. att anordna en. sommarut- flykt den 7 juni. Vid det efter- följande '.' samkvämet underhöll flickor från 'Timsfors med Vac- ker sång och .musik. FÖDELSEDAGAR :> , os ”0år > ella fyller i morgon tf lantör NE re Ivan Severin Svensson, Mö- stocka, Veinge."s : = Jubilaren, | dande” de skog. I från Bin" år sålde” harr dengamma' "och: uppfördé den villai" Mästocka ä där hart fortfärände ä ä sätt. | — På sin 60-Arsdag blev. lantbr, H&kan Gustafsson, ”Sö-1. dra Arhult,' Markaryd hjärt). ligt hyllad: av” barn; bärnbarny| läkt och många vänner, Där” vid överlämnades " "olika män- nesgåvör, ” "plörnsteruppsatser m m, Én del terögrämt antän-]b de. Jubilaren & är född i Histult. VENT. det han fullgjort” sin -1 värnplikt ; kori han till” Södra Arhult där han fick arbete. vid -torvströfabriken. . 1913 "ingick | han äkteriskap och året därpå inköpte han den gård i Södra Arhult's söm han nu innehar och : Brukar, "Vid sidan om skötseln t lantbruk bedrev: 'jubila- ren under eri del år handel med slöjdvaror..” ” härd Mörkarya.ö och: Osby” som genom syrkotvaktmästare, Nils tare: 5.. Jonasson. . Från f. d. kompanjoner : och vänner. fick bit "mottaga ett köontånt- a tå vvärfatsnader : ner.' För den närmast koret. . Efter. gemensam bör ur: i kyrkoherde |lac följae”. själva konfirmationsakteén |. Tikaledes, mycket. folk samlat: ö- |. jdrdbrukets Ivar ledamot av "direktionen för tal: höllg av brodern:f, Memäe av Honor, | Markåryd.? Under: :dägeng lopp] - anlände . ätt : stort antal olika minnesgåvor, blomsteruppsatr |” ser och telegrafiska Iyckönsk- ningar. . På eftérmiddagen ' gav. jubi- låren och hang maka middag på .Järnvägshotellet - där .-hyll- ningarma: fortsatte i.tal och"to- kret- sen talade f; ta) etserarmästare 8. EH: "Sverisso Markaryd; för lisman på. "uppskattning. yskorn .": syskonbarn . grätulerade': med en" golvlampa, textad ad- |: 'ress' och blomster. Släktingar i Exhult, : Misterhult, och' Mår- karyds köping gratilerade med en : kontantgåva, ; textad” adress och. blomster. .. F:a Bina Mag- | nusson, . Örkelljunga, ; gratule- |” dare med en minnesgåva' som överlämnades ' av fru Magnus- | til” .Brorsson:> "F:a . Bröderna Svedenfors i "Markaryd gratu- |; lerade "med en blomsteruppsats vor, blomsteruppsätser och ter legräfiska, lyckönskningar, ; ViGDE Aa I . Vifsbäckis rästgård Samm wvigdes i. lördags möon- tår > Gunnar ” Gottfrid Holm- qvist; Timsfors och Vanja Maj-. lis Lillemor . .Glådh, 'Timsförs:' Vigselförrättare var - kommi- nister Wiktor Mågnmisson; -, . — I Ulfsbäcks prästgård har|- er såmmänvigts: konditor - ; Karl Gösta a Daniel Henningsson, Markaryd : och — frk.', Karin Ragnhild Birgitta Oskarsson, Tuthult Markaryd. - Vigselför- rättare var. komminister Wik- tör Magnusson, oa ; DÖDSFALL Edvard Svensson; Tåön ålder av 78. år Har, en av : Hallands eningsrörels d T = sön, Röingée: åvliäit.. -Han "var föda på samma gård i' Röinge, söm han ' senare "övertog och |: brukat, I Trönninge brukade |: fan som ung flera gårdar, in" nan han tog. hand om fäder- nbgården: Edvard: Svensson gjorde sig känd: som én” ovån- ligt klok och frätnsynt; man och han fick därför i vr utsträck- ning. ägna sig åt uppdrag: ihörn inge”;. kommuhalnämnd, attigvårdsstyrelsö soch ordf. i Trönninge Nvirnedelsnärand;' 'I t | Snöstorp”. vär Han! ledainiot av | kommuna fullmäktige vi : 19102 dare; I Fyllinge heja var: Har ordf. tills” föreningen mejeriröré den ' "gj jorda sön Bön”. en , mycket; betydand inr "| Halmstads lasarett; vide ordf. i styrelse för och sockenordf. Jför Hållafids' Jäns branästoda- sen för Halmstädsortens ; ägg förening. Likaså satt han som Huvudman i Halmstadgé”spar- bank och var ordf. i sockenavd. | äv: Borideförbändet i Snö torp nder många år... ;: Under de senaste ären hade Svenssdh dragit : sig tillbäka- från alla gina: uppdrag; NYCEEST "vert Appe olbörg, I son och kamrern i firman. Ber- |; och från många enskilda fick |" jubilaren 'mottaga minnesgå-|.: : gerska och .brorsbarn. a | höll As Bångnes; minne," bo En "högtidlig jordfästning . 2 jordfästningen. På bio Centrum: Sista” kommandot,” | En indianfilm -- med färg ' och must är förvisso "Sista komman. dot, som i Centrum, Den går 1 rivande tem- Po ,och det vräkes fram verkliga Pangbildér) av . anstormande indi- anstammar Över de .brunbrända brärilemarkerna, ettriga strider med, att' h 'ppa till. Temat går i - mal välkänd stil men Har Lgr jats på ett genialiskt. sätt. vad mer'är regissören har” inte röjt sig med att enbart låta, tju- få ka indiankrigare och tröttrid- & kavallerister: ta. nappatag med låter handlingen 'visa : att vanligt sunt pondförstånd kan kavalleri, och infanteritaktik. "Pillertrillaren" var. inte direkt älskad. när, han Övertog hefälet men han blev hjälte tack vare sin slugt uttänkta plan som grundlu: rade, indianerna..— trots att den Fek. stick i stäv med vad mili- näåboken lärde, , Litet | roman- nns. som sig bör med, precise m. Guy. Madison är civil 'henian under militär Bom : flagg” I ” Hitshults Blograt. Er ger törsdag Walt Disneys: maka- lösa film. ”Den levande öknen”| med svenskt tål. En iinponerände; och märklig skapelse. — massor av., häpnadsväckande .' Scener —. fars, : lustspel, komedi "och: stort drama. "En: stort Ssuccéformat,.,.:, ; Förspelr? 2 "Stor, Visar: hur en. fullblodshäst födes, "växer upp:och dresserag, = : - äxtorps biograf Manas »&er torsdag. kl. .8, den nya sven- ska - skärgårdsfilmen. . i färg "Hemsöborna” efter .- August Strindbergs roman. | , n” "realism & som. kommer enl. Och |" äh arandra” Under könvojeringen av]: Mybyggarkaravånen utair väga tyngre än |” in | Eldrim så "många: handböcker I strl del ifär | 'öcK -Joan "MWeldon fagert NH ÖRE och därtill Nis-). : Ålsneyprodukt' av går hade. premiär. Pål... - väntan på något nytt, som en stör del av publiken hade infun-" - nit sig fill SLU-distriktets kon ferens i i Veddige, i sönddgs. B klagligtvis så utgjordes de besö. kande av ett fåtal: personer f. å andra, kommuner, vars rep sentanter' ju kade inbjudit: ' ge: nom ”dnhonser och brett upp. Jagd Pressinformationg det finns- somliga kommuner, : som. fortfa. rande icke kar' . tagit fasta vilka ansti : " ha insatsers stora v värde kan inte mätag, .'; +. För ett par år sedan sålde Svensson: gården till en bror- son och flyttade tillsammans med: två systrar, till -en villa strax " intill, "Den. bortgångne sörjes närmast av syskonen Jo- sefina. och Karolina i. .Röinge och Petter, f, d. åpotékare och I bosatt i Stockholm samt- svär BEGRAVNING , — ITjärby kyrka Jordfäste gar, söm ku na bli nödvändigd," och ”dessäis FA Tepr Kommunerna , måste vara positiva, och: problemen. går. lättare att lösa. sedan vi fått: störkommunernas tiativ och framsynthet ha större be- än de” ekoriomiska. resurt , tydelse - serna, på "löråagen' stoftet efter > Ira bruksärb. z 77 Georg o- Ähdersson ; Bengtsson öch ”lant- årb. J, Pettersson, Tjärby, som -Iprestaverande inbars kistan . i : "i kyrkany. jedan :”Ninia”..av G. Berg spelades varefter komm, T." Bokedal sjöng ”Tanke. som -| fåfängt spanar” av H. Weman, åtföljt av. ps. 355. Komm. B. en betraktelse samt för- rättade . jordfästningen. / Efter denna sjöng kantor Andersson ”Bida -:o .min' själ”. och under det ps. "108: 2 sjöngs trädde fficianten - för'--altaret : och Bjöng begravningsmässan med ntifonier,' Så följde ps- 579: 1—3 och " efter . denna sjöng f B. "Jag är en främ- ling”. av Lorentz. Processionen lämnade kyrkan under : det ”Kyrie”. av' Couperin, spelades | och kistan fördes under klock- ; [ringning till graven. Sedan de anhöriga uttalat sitt täck till den bortgångne nedlade kassör ;|E.. Ekstrand, Genevad, å Sv. lantarb.-förb, avd.', 256 "vägnär kn krans... De anhörigas. tack för 3 deltagandet. uttalades av Verkmästaré > F- ;Berggard, Halmstad... En vacker bloms- tergärd hade ägriats den bort ägde i går rum i Hasslövs kyr- jka, då stoftet efter fru Anna "IT Sofia Johansgon, L:a Dömes" torp vigdes till den eviga vilan.; Prestaverande var: lantbr:na ke' Hermansson och -' Edvin! ettersson, båda från L:a Dö- 'mestorp. När kistan bars in i kyrkan spelade kantor Johan- nes "Andersson ””Lårgo” 'av Al bert .Runbäck. Akten inleddes med ps. 115,:varpå kh. Hallind Jhöll . griftetal och förrättade IBegravnings- mässan inramades 'av.ps,' 273: 1—2 och ps. 114: 6—38. Näs ki” stan bars ut spelade kantör 'Andersson, ”Toccata i C-moll av Muffat. Vid graven sjöngs ps 119: 5, Den avlidnes make [Smedmästare Emil Almqvist, 'ö. Karup, talade och lade ner Ten krans från den nykterhets- förening . den avlidna tillhört. Många . yackra blommor - had Yr 18 | gänts till båren. . FETETEET y IYFEINSTESVETTFTTYTYVN Arthur, Johansson : och äldste, : sonen Arne talade till minnet. |. ning att. svara på” ra ; befolkni hade. erhållit vissa värdefulla + ser till eyna åtgärder. : SLU:s distriktsordf.; Fil gren,. hälsade de. närvarande -'vi komna, och anknöt ånyo till" det ti- > digare tagna exemplet om enkelri tad: trafik tl städerna. Alla "ån strängningar bör nuw medverka; till” att hålla kvar ungdomen, det mås- ” Selfyén, så bör kommunerna inte: glömma att stödja de redan befint- liga industrierna, som i ett eller fles | ra avseenden kan behöva stöd för . rationalisering, utvidgningar, ete Vad landsbygden: beträffar så skall ' . man akta sig för, att få alltför sto- ra och dominerande företag, Skul-, le ett konjunkturfall inträffa på en viss marknad av vilken "en sådan rörelse vore beroende, så innebyre detta: ett svårt + avbräck, Nej, de mindre företagen med differentie. , ring av Produktionsriktning är; avs, gjort att föredraga, sade talaren. a samtalet," med . » deltagande av. de , gens referat, Rektor Wallentin sade. sig vilja föra jordbrukets talan på utbildningens "område. En god ut. bildning i detta avseehde kan näm- ', ten från landsbygden. Broborg an- slöt sig till Torsten Anderssons tal ' nd. gen har stork sade riksdagsman Torsten Änders- son i' Brämhult "inledningsvis:. Pro- blemet är'inte heller från i daz; det började i slutet äv 1800-talet i sam” bänd..med emigrationen, Vid-samma tid kom städernas alltmer acc: rade tillväxt att ;suga. åt sig :jord- bruksbygdernas : folk, - Men di de den' d 2 mellan ytter 3.; vilken. nu på b lett fram till ett' bättre. förhållande för modernäringeris utövare. "Men har det:nu gått för Somliga bygder hemma i Sjuhärads- bygden och' i Dalsland :exempélvis, har nu tömts på folk i sådan grad, att man: sfiart svårligen Kan. uppe- hålla ett.:normalt samhällsliv) sko. lor indrazes, busslinjer likaså, han: |> delns folk trycks av fi t Kan eller: skäll "nah draga likhetst tecken ''mellaii jörgen avföll arbt- kommer att Jie gga Rektor Brinkman, som enda" kvin? på det kofimänala Planet. Visberti-| "2 sadey'att det är -många yrken, fått större| "9M Passar mycket bra för dagens resurser, men många kommunalmän flickor att lära sig, men det kanske har fått ett nytt problem;: det är tätorternas — problem, -Man måste dröja inför det spörsmålet;: Och. .be-| E2!Er tydande motsättningar= char: funnits DD och tätorter-. na. Jag tror att vi är"på väg emot r jen annan syn i denna sak, I vart fall hemma i Sjuhäradsbygder håller” vi d k ty'tätorter'd. landsbygd . hör där organiskt sam- «> | mani I tätorterna. finns”förvaltnin: gt? | gen, skolor, service. av; olika” saga "ir bra till, kunde blomst= "ra upp med ny bebyggelse. Men en sak har jag tyvärr lagt. märke till; kommunallagarnas bindande" kraft! hitintills inte varit så helt med in- k RN de komman lanfhusmödrarna. Överlärare Mara fick komma till tals, ty den har s ra "projekt att lösa, :Enhetsskölan beslutad, men många tycks inte ha detta klart för sig. Det är dock be. fögat med ett frågetecken beträf- fande denna skolas genomförande. blev för :små för m. m! Vi måste spelet. li nlacerade är det, sa; Har , icke tätorten en til Ägan. om lokaliseringen av in! ernå är viktig.” Även om dessa > förlägga dem 'så, som det nu på många håll ser ut hemma i borås- bygden. Där ligger syfabriker ut- börta i skogsbackarha is som de vore kastade dit helt yckligt. En för. mycket spridd tri jorkar icke med i galoppen. stadsskapandet ä är en av de vik- inhefsskolan,. Välviljan mot skolan är ofta ett utslag av kommunegoism, , |Råkar det bli så, att det kan vara lämpligare att förlägga enhetsskolan, . till en liten kommun, så skall det - göras. så.. Att här göra framtidsut-'.- tälanden ä är vanskligt, men Varberg . får en sådan skola och Kungsbacka el också bra till för en. "Sedan är det : fråga om var någonstans inom den=” na triangel, som den fjärde skolan kan få bli placerad. Det är inte sä- jag säga en annan' sak: dyrortsgrupperingen”, Hvalgren me- nade att Veddige har råkat komma ' tigåste angeläj ning. och landst Ja det beror på, om "ändra ärböte- tillfällen." "skapas hemrna på "orten. I Ifråga om avfolkningerl, så hår stat- liga åtgärder, T ické oväsöntlig Erad bromsat densåmma. Krigs>, terkrigsåreng hinder råot .en erfor? derlig ', byggnädsverksamhet' i stäs derna satte "också en spärr mat for- ] ceringén av: landsbygdens fölkav= H fappnint: « Det faktorer som medverkar till'att folk för. det första söker de Sys- . flyttar: > eller " en lan ia, "Därvidlag li b bör! man söka gynna egnahemsbe- sen så långt” det är möjligt. ra bostadskaserrlernia ute' på gden är svåra att. . anpassa, mycket bundna av 1862 års kommu- - nallag; som borde reformeras. Sta- ten ställer sina stora krav; se exem- pelvis på projektet om det nya sin- i Halland, det är oer- öch:- får. lätt en Ett” 'observandum är och' ef- funnit. behag: - "bör stödjas PR en, ätt myn- digheterna ibland i sitt' nit försökt tvinga in folk till tätorterna.' Detta kan' icke vara riktigt, ty det är ju i hög grad en frivselfråga, att folk får bosätta sig på en "plats, i vilken de lent Selfvén till hörda saker som krävs av den eta- blir.” Vi ' har här i Veddige måst skrinlägga mycket till följd av kris " ser och restriktioner. Vi har också försökt att jämna ut skiljaktigheter- nå mellan kommunens tre täforter. <' dI fortsättningen kommer det hog att > krävas kraftigare tag från kommun- bornas sida ifråga om 'skatteuttaget, . ty vi måste investera för en viss sysselsättning med bättre förtjänst- möjligheter; för det andra trivsel- frågan, som. kanske driver hårdast. Vi-måste "skapa sysselsättning Om flyktefi 'skall ' kunna - hejdas, sysselsättning 'på landsbygder. Vad detta uträttar kan går till Istorps pastorat. Två av: dess socknar har sedan lång tid tillbaka reducerats på folk, me- "själva , Horred tillvuxit, och män "kar i k! rkböckernäs sifferma- !k; As det. Md sokn > Belräffande närtagslivet, sade hr) il måste”: det ibli vi se, on dan serial utläsa tyd Därefter tog I örda: Hans föredrag var mycket sif- ferspäckat, men innebar även ten god orienterihg om vad det ä är, som amhäll: 5 > Därefter fick" riksdagsman 'An- dersson s, rånyo ordet, — Beträffande ar-ik så är de ju nu- man inom för a föreningar i i nitton län, betar med och för. Dessa. förenin- gar tillkom främst såsom en följd av' arbetslöshet, och deras ursprung är i Norrland. Här i länet tillkom företagarförening 1954 på initiativ av; länsstyrelsen och vissa andra myndighetr 'samt även företagarin- | ' . tressenter. I allt finns det nu dyli- I av mera reformerade i ett par omgån- gar, Och sedan vet vi väl det, att. om kommuneå bara beslutar i enig- hetens tecken, och ingen överkla- gar, så får.den till och med skänka bort sig helt och hållet tinsson vars täcksam för. att skölan :' Efter en kaffepaus vidtog ' estrad- i ikten, Vi är dock alltför --' 4 NIYTETFYYT RY Så Lön AM F Iest Sy dhalänningar vå vår Ni med € en E N « Personer, som omnämndes i gårdas << ligen medverka till att hindra flyk= . oo om friheten att få bygga utom tät- - i orten. Tänk om dessa många gam= zu . a idylliska torptomter, som ligger « , likaså. Av olika skäl ligger Horred 7: C kert att Veddige kan.vara givet i. :. det fallet. Vid sidan om. skolan vill +: - ”Avskaffa >; ' blerande kommunen, vilken det nu i . Ar PFECEFTFEYTTN dl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.