vrf tTTr ' : Y : ite " N | 7 — | . | NA sa ra : a veta vad som händer 1 södra "1 SÖ | AN | > ; s a NM pe SR som hän A SÖKERNE 0 doo I Prenumerera-då på örtsorganet > s DS ontalt meÄpe sn : TN porn södra Halland? ; +). me | . - "Annonsera då i ortsorganet - |. : so ÅN LAHOLMS TIDNING- pr - 1! I H ” , : i "Erlander fick. sc - inget sovjetsvar . I | om Catalinan » STOCKHOLM (TT) ant - i <-> [7 STOCKHOLM (TT). > A - ev iodrerg pmensrsRese Nn 1 Deh bepådade: utredningen . 2 / ”; Pressuppgifter ' om” att man : Oni-en. reformering av dödsbo" från 3 Tysk sida skull : heskaetiningen tillsattes på ons-'. gat nedskpitnt Ne bektarn; re av. finansminister Sträng, ? an dagg gg Sven | gen får 'sjä: lodamö . ska flygplan 1952. .dementeras - 2 Ånteå generaldirektör Rolf Dahl" officiellt. | SM | : ä "På förfrågan Jpeddelade. utrikes epar i - ; gen: Med anledning av - i ”rikssor' och Edgar Sjödahl, Eric gifterna om ett sovjeeyskt. belle . ekar i Svalöv samt sekre- : : gande. ay, nedskjutningarna av, sven- i ska flygplan i juni 71952 meddelas . i från UD; att-de: svenska och: -sovjet- ; ;yska ståndpunkterna i i denna fråga | | är oförändrade. Departementet be-V w kräftar ' att frågan har varit uppe | under 'statsministerns besök i Sov= - ögenhe-. Ni i -— jetunionen,'' "varvid . statsministern elinrar' statsrådet, som i detta” > Gunnar Sträng fröet hänvisade till utrik Un- imanhanig också framhåller « att déns anförande i iFN den 16:oktober | . de Favetria "beloppen vid arvs- kan vara förenade med kvarläten- 1952, där svenska regeringens stån Te Vid en ceremoni, där EN: 8 eneralsekr t lottsb éskattningen, vilka. varit oför- nas on va | punkt. klarlades.: + - för-första gången de -16 nya medlemslindornis bresiderade, lustades” drade. sedan 1942, framstår som ra oförhindrad. att. pröva om det H KUNGLIGT BESOK ädförbandet fre NAS ARTS huvudkvarter. De vita flaggstängerna på platsen framför FN-byoo v liga. Det bör sålunda i för- alltjämt behövs två. särskilda for- : ed bl aR ERE fra år sitt Sj örsiubileum N | | 2 naden bär nu alla de 76 medlemmarnas flaggor. "De "nya . medlems. - sta > hand övervägas att höja" de Sådan + pröva skärning, Vid en FT Nordioka Museet, Kungen. och Prnssan Bugs s hå d Intrera i | | a ses här ta intres. : i sådan > prövning ” finge då också övervägas vilka' skattefria botten- belopp som bör komma = ifråga, skattefria bottenbeloppen både vid $ serad del av arbetet'i' äd där. j e Gösta” oo staterna är: Albanien, Jordan, Irland, Portugal, Ungern, Italien, Ös=' '|a Carlsson från 'Svenska Adelstenssliperiet visar hur man från, sråkris föl terrike, Rumänien, Bulgarien, Finland, Ceylon, Nepel, Libyen, Carina ten : arv: och + kvarlåtensk er vest 2 i « 7 bodja, Laos och Spanien. — Skyddsrumslokal i underjorden” blir. skoliokal? i STOCKHOLM (Press). Skolunderv isni i underjorden? « sörbryllande men om den förtydligas” Järhän att vi .kopplår in skyddsrummen i sam- 'manbangen blir det. strax lite mera klrhet. I få ord sagt: : H : Tekniska skolar i Sundsvall har hos civilförsvarsstyrelsen hemställt "om ' rätt för: skoländamål ta i an- språk ' ett skyddsrum i staden. Det är insprängt i berg. Ärendet är än- ni inte avgjort och utgången oviss, men själva det faktum att frågan framställts är äv intresse. Man kan t. ex. resonera på följande sätt: - >. Skolväsendet kämpar med utom- ordentligt” stora lokalbekymmer, här föreligger &n eftersläpning ifrå- - ga om byggnader som är känd av alla och envar. 1 flertalet 'av våra "städer —'i' varje fall gäller . omdö- met de' större" och medelstora s - € rna —”exister f samtidigt. bety” dandé XV Iokalutrymmeb ; Si form av skyddsrum, :' byggda för väldiga kostnader: Hur -utnyttjäs dessa ut- rympieh i fredstid ; Kunde det tän- kas att man komprormnissar sig fram till :”lösningar svm tillfredsställer - skolväspadets kråv: på flera undervi: - ligt; som civikörsvaret inte sätts i efterhand? » Vad, säger man” för. övrigt på lä karhåll "och bland företrädarna för erbetarskyddet om ett ianspråkta- : gande: i” äntydd riktning av ' dessa lokaliteter? se Det -torde- näppeligen kunna resas invändningar mot civilför- svarsstyrelsen om vi härifrån häv- dar den uppfattningen att skydds- rummen +det är självfallet endast tal om de större och modernt. ut- förda '. anläggningarna) i: första hand ställs till försvarets förfogan- de, säger på vår förfrågan en re- presentant för nämnda styrelse, Ci- vilförsvaret t. ex. har stort behov ar; förrådsutrymmen, och härtill lämpar eg skyddsrummen utmärkt. " Men vi är på intet sätt avogt in- ställda till tanken: på att även an- dra; Ånstanser bereds möjligheter att utnyttja ,de sokaliteter,. varom "Frågan 7 verkar : > Trots: allt. det intensiva fors! - ningsarbete « som de senaset åren har . utförts på atomenergins område tror j vetenskapsmännen. inte på" "atom> kraften som praktisk energi under närmaste tjugo åren, Kol, och andra = traditionella ” kraftkällor, kommer alltjämt att täcka största delen av det växande kraftbehovet i åtskilliga år. De farhågor "för hela kolindustrin och dess väldiga arbe- tarstab, som man då och då har. hört yttras, är fortfarande” utan ' innehållet i en rapport som .Inter- ar) ällt som disk organisationens kolkommittés möte, som hålles i” Istanbul den :30 april -2 maj. Dö - De två sista åren bår efterfrågan på kol, som några år tidigare före- föll "att vara i fallande, åter stigit, Det är särskilt i de västeuropeiska länderna — Västtyskland," Belgien, Frankrike,” Italien, Saar, Holländ nen har ökat tydligt. Produktionen har inte kunnat hålla. jämna steg . med efterfrågan, och i åtskilliga av de kolproducerande länderna, bl. a. i England, där produktionen” inte har, ökat, har man nödgats skära ' ner" exporten och öka importen 'a av. denna vara. USA uppvisar: starkt" nen 1954, medan" däremot 1955' åter -|är ett år med. stigande produktion och ökad 'export, Även konsumtio- nen -på. hemmamarknaden,” inom stålindustrin och kraftverken, steg under 1955 i. USA. - |Kolproduktioen. låter 'i stigande: Detia är I yttersta sammandrag ” och England — som kolkonsumtio- ' fallande" siffror inom kolproduktio- . skatten,. beträffande dn senare till sådän "nivå att, som ursprungligen avsetts,” endast: de "större förmö- genheterna” träffas av -kvarlåten- skepsskatten, Härav . skulle "även föranledas ändringar” i skatteska- Torna, "Med hänsyn till: sämman- ten” och den "årliga förmögenhets- skatten ' kan” behöva. prövas om ocksi skattepliktegränsen och :ska- lan förmögenhetsskatten. bör/j jäm- ka : r De: 1. skalornå för kvatlåtenskopar och » arvsskatterna som: skulle föranledas”av 'en höj- ning av de skattefria böoitenbalop- pen” till skälig "nivå: kän; bli ;rätt omfattande. Tas » hänsyn” även ' till de. olägenheter” av. anhat slag .som hanget' méllan kvärlålenskapsskat-|> ' Som ' riktpunkt ' för ' utredningen anges därjämte att statens intäk- ter ' äv 'dödsbebeskattning, bortsett från vad som kan behövas för att erhålla" skäliga bottenbelopp, inté bör nämnvärt minskas. Mindre jordbrulc UN bör skyddas Ett av: de vanligaste återkom- mande argumenten mot kvarlåten- skapsskatten har varit att den skall beräknas > efter ' dödsbobehållnin- gens störlek och" utan hänsyn till antalet delägare, -Därvid har man också - påpekat att” kvarlå > SKELLEFPTEA: an i Högsta röstetalet "vid: önsdagens provval inför biskopsvalet Luleå stift 23 maj fick kontraktsprost G A. Danell, Tidaholm, med 68 röster och, närmast följde :domprosi rp Hylander; Växjö, med 66 röster, ningar. S avvisas” träffat” större' förn särskild. bärkratft;'] skatten kunde-:skapa" svårigheter att fortsätta driften av vissa jord- bruk. och andra "företag; Invänd- ;stallen kan arbeta fram. en glittrande smyckesten. s lindrig : ; mellandag. Största intresset tilldrog sig den uvstyrkta m motionen om se biskop, Helanders pension. "Andra kammaren var dock- vätt snabbt äkni: behövdes utan ' ; utskottets” förslag : togs. med teborgsköpman; Wallstreet- miljonär;- påvligt: kommerseråd, titlarna blir "måhända fler om Wall Street och Henrik Manner- frid består. Ingen behöver heller ängslas för att inte få veta när han” passérar nästa pinne på karriärstegen: Henrik ' Manner- frid talar gärna om det för varje "bekant som kan tänkas intres- sera 'sig för saken. Övriga skic- : kar; han en fotostatkopia' med upplysningen. - Et Ty har man hlivit miljonär — — om ' Henrik - Mannerfrid nu. är : det? ' hemlighetsfullheten är en aptitretande "krydda som han . flitigt strör in i allt samtal — med 2.000 dollar i startkapital och har man blivit kommerseråd åt påven utan att ägna katolicis- "men något märkbart större in- tresse (annat än det allvar som utskrivande: av donationschec- ker manar till) så lär hindrande " murar falla även i fortsättning- en för Henrik Mannerfrids glada Kanada, Japan och A i vi sar fallande siffror 1955. Särskilt Japan har haft en stark depression, och flera gruvor har inställt driften detta år. > Stark brist på gr ivarbetare. En av anledningarna till att kol- produktionen inte, har. kunnat, ökas i. England: är den stora bristen på arbetskraft. - Gruvarbetare '. har. i stort. antal sökt sig till andra yrken, och nya har jinte anmält sig Å 'när- hb är fråga... Önskemålet från I att skanka skolväsend sdande- Jokalsvå i; samma omfattnil Samma företeelse, spårar man även i.en del . 4 någor: lättnad i ”tigheter är förståeligt. Det är därför också tänkbart ati liknande för- 2 frå i stnonr tid I ei- "+ vilförsvarsstyrelsen tillhanda även "från andra håll, I så fall får frågan granskas och lösas från fall till fall.) : Kan några vådor tänkas uppstå i sänitärt eller överhuvudtaget hy- gieniskt. hänseende. 'om skydds." N rumsutrymmenh utnyttjas för exem- pelvis 'skoländamål? På den frågan ” svarar läkarexpert isen, ett bestämt nej'och efter vad civilförsvarsstyrel- sen har sig bekant görs heller inga in= v:ndningar från arbetarskyddshåll, De", moderht anlagda skyddsrum= men är Änte hälsofarliga, ventilatio- "nes är tillfredsställande "och belys- " ningen" naturligtvis förstklassig. Svenisk' skolungdom skulle irite be= " höva vantrivås om undervisningen förlades "till underjorden”, Men, säger: ci. ilförsvarsstyrelsen, ” systemet ingalunda blir ”allmänt, dvs, ,att landets alla skyddsrum man , slutligen från det är nog skäl att utgå. från antagandet att andra : ” kolländer; "dock ej i -Frankrike,. Italien: och, pelaten. ' liten segelbåt i julklapp. Han” "gick in till pappan "och frågade om/ han fick tappa vatten 1 badkaret. och > leka med. den... ned Jodå, gärna | för mig, sa "fadern. Men rär då frågar mamma att jag sa nej. Då få lov, av henne också ”rille Jan hade 'varit olydig; och fått. lugg av mamma. Han, snyftade och: sökte tröst hos. mormor, M mor ville inte ta honom 1.fö svar utan sa i förmanande, tom" AN »,— En mamma har rätt att straffa, sitt barn, Jan lilla, bla&a Jan sken plötsligt upp. + » L.— Ja, 6 gör det, snälla miormort , , D en tille.. "gossen ' "hade fått en » tr tötar. En trumpetstöt, så har den muren fallit och den goda affären klarats: En trum- petstöt till. (kraftigare) så vet » allt folket att de mannerfridska planerna” 'gått i lås. = cs -En. framåt herre uppenbarli- gen, gjord för framgång av den- na världen. Ingen 7! och allra mirist Henrik” " Mannerfrid — tvivlar på fortsatta dollarmiljo= nerds cc ' "+; Denne man med det klingande : namnet och de stora ambitioner- na är göteborgare född, det be- visar kanske, hans sinne för af- - färsliv "av västlig modell och hans”' benägenhet. att kalla sig herr, — framgångsrika göte- " borgsdirektörers lilla - hobby. . Dialekten Har han. kvar, firman också. Han är son till en export-, "och importfirma vid Västerga- tan 7, som han sällan har tid att besöka numera, ”Mu är han 45 år, har den re- spektabla kontorsadress Wall Street 12, är gift med en tysk i in- H nehavarinna av prinsösatitel och slott. '- Mate : ” 0. 140.000 DOLLAR PA, TRE: be VECKOR . :z Han vari farten tidigt som in- térnationell affärsman. Strax . över de.20 åren var han 1 inbör- ' deskrigets Spanien för att göra affirer. Och det andra världs- Värd a kån för/' några veckors besök: .som räcker ännu, Efter tre-vec= kor kunde han skicka hem de lå- ' nade pengarna och ändå behålla - 140.000. Säger han själv. .: SN > Han har en energi som bryter ner varje form av motstånd, Vänner till Mannerfrid berättar ; hur han börjar sin dag kl. 7 på morgonen på kontoret, en timme . senare 'har.han läst dagens 20 tidningar, kl..8—9 dikterar han brev för någon av de 15'kvinnor-. na i firman, själv är han ensam karl, och efter 10 tar han emot besök, Och beställer 30 telefon- ' samtal med olika ' världsdelar och sänder iväg det dubbla anta. ' let telegram, Vid det :laget är det dags för respektabla konkur-, renter. att infinna sig på sina kontor." . cs : Vad han handlar med? ? Henrik Mannerfrid köper och säljer allt, | bara det är stora affärer och bara det ger pengar. Han gjorde en god affär i råttfällor — an- vände pengarna till att köpa ett par tavlor av Isaac Griinewald som, sen den dan alltid kallade honom »Mister Råttefällers — han kom över till Moskva 1940 tillsammans med vännen Karl Gerhard (som han f. ö. skickade en 30.000-kronorsbil på 60-års-'' dan) och bräckte av den svenska handelsdelegationen. Han tåga- , 4 ae nämligen direkt till. sovjéts högste handelschef Mikojan som delegationen väntat på att få ber söka i 12 dagar! 4: o "LOKOMOTIV FÖR SJU. MILJONER " 4 "Han sålde lokomotiv: för Bort. åt. sju miljoner dollar till Indien, bilar för ett par miljoner dollar till Kanada. Han dök upp i Sve- rige för ett par år sedan när en direktör på Vattenfallsverket, uppfunnit en ' metod att lägra olja" i : gruvhålens grundvatten som spar många miljoner: Den uppfinningen "introducerar nu Mannerfrid på amerikanska marknaden. Han har borrat ef- ter olja i Mexiko. : Framgångs- rikt kan man förmoda. + cc När japanerna under. kriget bombade Calcutta och detta blev känt i USA hade Mannerfrid två timmar senare offerter i sin hand:från Amerikas största fa- briker för fönsterglas, '. . Dagen därpå stod annons i Calcuttatid- - | och "universitet i USA (ock han "ag timmar. "hade ”Mannerfrid - skeppat ' två : båtlaster fönster- glas på sammanlagt 5,000:ton; det var en affär för några miljo- nér: dollars. Fabrikanterna:'var nöjda, indierna var nöjda, Man- nerfrid var nöjd: —— och åtslkilli- ' "| ga buntar dollarsedlar rikare. Allt , handlar '-han med och . överallt handlar han. Flygmiljo- när är han förstås medyen mil: jon engelska luftmil bakom, sig. IHah hinner med de flesta världs-” delarna varj år, hittar nya pro- jekti', i vid varje mellanlandning. Representerar . storå amérikan- ska företag. Har en omsättning dollar i firman, . I PAVLIGT KOMMERSIERAD Och så är han då »påvligt kom- merseråd», en fin titel. Men han har doneret till katolska institut har:'fotoståtkopior på täckbre- ven :att..dela .ut).: : Han gjorde t.ex. en affär med katolska vän- ner och lovade ge 10 procent av summan till katolska ärdamål. Det blev 45.000 dollar och en bra affär ändå! | vid ett tillfälle nödsakad. att 'vafna kvälja. dom, men! klubb .. Under debatten, "om: Helander hä Chr ; | den-äv. formella hänsyn. utan jkan Tåta sig. vägledas av humanitet ch. -| medkänsla.” Han! stöddes avi flera « | talare, bli --I såg det klokt att följa reservanterna ; | säkra sättet att. ge Helander en in- "j komst. Utskottets talesman -hr;An- dersson i Mölndal påpekade att flera befunnit 'sig-i'samma situation söm” hr Helander och :var. rädd för;pre= judikat. ” Hr . Rubbestad - (bi däremot inte" prejudikat. H "De" ”avstyrkta motionern. dr; "för i ävslogs. av: båda kamrarna; med 89 röster 'mot 41 för res 4 Itionen, och i'andra med ny | mot 79, Vid: behandlingen :av- mö-" tionerna om avdragsrätten för- på- . riodiskt' understöd anslöt sig -kari= rarna till. bevillningsutskottets- för- hoppning att det skall komma fram. : en proposition i ärendet till nästa : års riksdag: - ; "orolig. för: något rna chef Molander i Kalmar brandkår den brinnande ladans tak på sig och - | bjälkar över sig. Han blev; liggan= ös.och fick under, tiden en del. brännskador. på - benen. EN par.brandmän observerade dock det | inträffade och "räddade Kr, Molander 7 ut. .ur gldhavet., Hr Molander, så senare" upp läkare förs för s 'skadp. Carnegie, Aa X . Och tack vare a där. pengar- na har han nu papper på (gå till Henrik Mannerfrids vänner, de har "fotostatkopior)' att »den käre, i Kristo högt lysande Herr Henrik Mannerfrids är begåvad med >en utomordentlig oförvit- "USA: informerade . onsdagen lighet i vandel, är utrustad 'med I Persien om 'att landet beslutat iri= en rikedom av fromheta vilket |träda' som medlen av. hagdadpak- allt leder fram till den påvliga tens ekonomiska utskott. > ' «sa. kammerserådstiteln.. I amerikanska ' kretsar I Bagdad Och det: är ju | vackert understryker man, att beslutet'inte marscherat av herr Henrik innebär att USA står i begrepp att | Mannerfrid from Västergatan 7) |helt: ansluta sig till bagdadpakten, än. ”änsåg sig : Gi VÄ Bogla (2). att riksdagen inte ä är sad kan inte givit eh av sina: f.d. tjär . [nare en nödtorftig, fi sörjning. Även H hrr Staxäng (h) och Hoppe (s) ap- | f) var föll till marken . -med /'brinnände ' > Göteborg. :|Landet har däremot talrika obser-" skall feldarg med; gkolvä- kriget hede knappt fått ordent- | ningarna: »Fönsterglas till salu | En stor affärsman vid Wall k " gendet, Ti ir FOR Liden om | Svenska achuter SR JUg fart" innah hang 1941.for till | för : omgående leverans; mini, | Street skall donera pengar till) f: - Fran vatörer som följer. det nd som Le | tilltal SÅ ur De bärhon "Hjälp dem alt hjälpa. < A med :2.000 dollar i plånher mum kvantitet 100 ton», Inom kulturen, det vet ju var och en a (CR ht; REA- pre” 3, -paktländerna £. nv håller, Al ; ; STR . ör N act : - " ' ” i - : a [Ed ' > a ;: RS no he rt on ; oc a vo ; " ' Lä ett ve NT . ' DS + + su . I oo . NA 1 , i & så . : os i , t . : Ä vå , N ; i ae G la . A , v na Ör ia : - ös Kd en ola SN on ju e . UU : Atea fränt. 4 | - Sr — ren a on - & +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.