biodlare samlade. ova Bela z a : sina SA ” v N ” : .' i . i ” . ST . . ” ” NN Vv Måndagen den 23-april:1956. 0 2000. oil SN Des : ” vi | i Hallands: | ” årsstämma i Varberg SN > Förbundsord. K. E. Bartholdsson, Veddige. "" Hallands : s - hodlareförbund: Jigldsson, Veddige, Ivar Samuelsson, . årsstämma” avhölls i. sönd å Ka backa, och Axel Jok Hantverksföreningens restaurant i |Knäred. Revisorerna, hrr Alberl Varberg under god tillslutning av Nilsson, Grimeton, och Konrad ombud och övriga intresserade bi- Brehmer, Varberg, blev ävenledes odlare. Mötet öppnades av länsför-,;omvalda, ' Till ombud; vid. riksför- » "> bundsordf/" hr .K. E, Bartoldsson, | bundets ' möte utsågs ””hrr David Veddige, som i slutet av sitt häls- | Gustafsson, Torpa, K. E: Bartolds- ningsanförande riktade viss kritik son, Veddige, och Axel Johansson, mot : den . nystartade Honungsför- | Knäred. Kursverksamheten disku- "medlingen, vilken han, i likhet med | terades och det blev beslutat att i vad som framgår av styrelseberät-|sommar anordna en utbildningskurs telsen, ansåg hade visa organisatori- | för tillsyningsmän på 'Plönninge skå brister, men han. h des attllantn kola, ev. R d. Stys den organisationen, skall bli till den | relsen fick i uppdrag att arrangera hjälp och nytta, som biodlarna hop- | kurser i samband med en biodlares ”Hr Elmer Johnsson, Laholm, be- viljades ett anslag på 300. kr till biodlingsarbeten :vid hans drott- ningsstation ; på, Hallands Väderö och slutligen beslöts att i sommar anordna en '4-dagars, sällskapsresa Hill Dalarna, 6 0113 z pats på: fr." s SN OT . " Åv "-styrelseberättelsen” framgår bl. 'ä.att under året-hår skördats 85.123" kg "Honung" eller" 19,25" kg' per samhälle, enligt avlämnade rappor- ter. Under året har 28 lokalavdel- ning ed 1.024 medlemmar varit 1 länsförhundet och re- dovisande : 4.421" samhälleh, vilket innebär en minskning av 54 med- lemmar: och 441 samhällen. Vinter- förlusterna har varit stora i det att , inte-mindre än 934 samhällen eller 19 prog. gått förlorades > cv ev I ”anslag har förbundet , erhållit krfrån landa krtkar I sitt tal till Konfirmation i Vinberg. : På lördagen ' kölls konfirmation i Vinbergs kyrka för sammanlagt. 22 ungdomar — 7 flickor och 15 poj- (tt é unga utgick nlund. ra anslag för |. sin" verksamhet" med 800 kr: från landstinget och 200 kr från hus- . hållningssällskapet, . . eller ,samma belopp 'som tidigåre." Förbundssekr. - årsarvode . fa: s till 600 kr, Det blev omval'av dem som vat i I h tar att avgå, räml, hrr K. E. Bar- d med en fö i f ton i Mjälahult. på lördagen talade missionär Daniel Nelson, Drängse- red, om missionsarbetet i Hong- kong. På söndagen talade missionär Nelson vid en liknande samman- En 'dödssynd I trafiken: || <t ta risker vid Järmvägskorsnsngar komst .i Torups Centralskola, och vid båda tillfällena upptogs kollekt till förmån för svenska ' kyrkans mission, Jaktplanet F-104 ASA AG Åh : SA £ ? 'I-'Krisläge':hotar?. Dessa bör det finnas 'goda' möjlig- "| anledning konstatera att det nume- kommit organisk substans ökar på -sådant sätt att fisket hotas och vattendra- alltmer förorenade STOCKHOLM. (Press). ' > På 'något längre sikt utgör kan- ske inte de'stora föroreningskällor- na, "vissa industrier och de stora mot vår vattenhygien, anser över- inspektör Sten Vallin på Fiskeristy- relsens tillsyningsavdelning vid söt- ttenslat et i Drottninghol, heter att komma tillrätta med; Där- emot tillkommer nu i hastig takt mängder av smärre föroreningshär- dar, som var för sig inte är särskilt farliga " men” som tillsammans kan fördärva stora vattendrag. Om 'den fara som ligger i detta bör svenska folket upplysas medan tider är, sä- ger överinspektören i ett uttalande för RLF-tidningen. (vc. 0 "Främst är det tillkomsten av 'vat- tenklosetter ute på rena landsbyg- den som inger oro från vattenhy- gienisk synpunkt. Naturligtyis. kan inga rimliga skäl. förebringas mot denna "modernisering, men man. kar ra släpps. ut i vattendragen sådant som förr togs tillvara och återför- des till åkerjorden: Man kan inte bortse från att detta får till följd en höggradig försämring av det hygie- niska tillståndet i våra vatten, -Det allvarligaste i denna situation är att folk med gott samvete släp- per ut detta kloakvatten fullstän- digt utan rening. Det borde dock ställas som absolut villkor: att. det för sådana avlopp'åtminstone' ord- nades. slamavskiljning, Ett : sådant avloppsvatten, varom här är fråga, utgör nämligen alltid en potentiell infektionshärd. VN Var för sig utgör de i detta sam- manhang aktuella vattenklosetterna kanske inte så allvarliga hot mot våra vattendrag. Men i många åar och :sjöar tillkommer nu för varje år eller månad ytterligare en 'vat- tenklosett till de föregående —' och så finner vi en vacker dag att ett vattendrag som för, något år sedan var. lämpat för "badning -och krea- tursvattning nu blivit farligt för bå- da dessa ändåmål på grund av alla de avlopp 'som kommit till. ;” SN .I de stora jordbruksbygderna har under. 'de -'sénaste åren också till- andra > föroreningskällor, vilka på olika sätt bidragit att för- därva. -många vattendrag. ', I. många fall leder: detta till att farliga sy- ror kommer ut i vattnet, och i ännu flera fall medför det att mängden av obehagliga. PN need I mycket stor utsträckning är frågan om vår vattenhygien en frå- ga om ekonomi. För många indu- strier och för kommunerna samt naturligtvis även för de enskilda medborgarna kan det vara ekono- miskt omöjligt att ordna vattenre- ningen på ett ur samhällets: syn- punkt tillfredsställande sätt. Men i många fall är det samtidigt också en fråga om likgiltighet och okunnig- het. Folk tänker helt enkelt inte på hur betydelsefullt varje förore- ningsbidrag är. " Först när olyckan är skedd upptäcker man att någon- ting hänt med ett tidigare mycket trevligt vattendrag. Och då börjar man söka efter boven i dramat... : gen riskerar att växa igen och bli | Marknadsberättelser| och prisnoteringar - meddelade genom Sveriges Lantbruksförbund Spannmäl. Lantbruksförbundet noterar den 17/4 1956 följande producentpriser på fodersäd, avseende genast le- verans, fritt noteringsorten, för va- ra av normalkvalitet, kr pr 100 kg: Göteborg: Foderkorn 40:—, -vit- havre 39:50. - : Marknaden ligger utpräglat: fast tadels tämligen obetydlig, på sina håll är dock en del säljare framme, och blir det då mest fråga om korn. andra sidan är väl ej efterfrågan så livaktig, även om en rätt stadig köplust naturligtvis gör sig gällande, Marknaden står givetvis urider infly- tande av den stigande prisutvecklin= gen utomlands för olika slag av 10- v längd är 16,69 meter, Vi rakbladsvass, så skarp att vingarna måste beläggas med skydd för att 1 "En av flyghistoriens bäst bhevara- de hemligheter har ”avtäckts” på Air Fröces Jet Center i Palm- dersäd;' - -hemma visar också flerstädes en stegring. Mark= naden minskar emellertid "alltmer i inte skada mark Några av. de viktigaste detaljerna på F— 104 är: Den starkasle reamotor som byggts, den nya General: Electric J —79, Den första katapultstol på ett jaktplan i . serietillverkning.- som skjuter ut piloten nedåt, detta för alt undvika riskerna med en kol- lision mot någon del av planet efter utskjulningen, Den T-formade ”fly«- gande sljärten”, Leveranserna till amerikanska förband av F-—104 A hörjar inom kort. "Piloten bredvid F--104 A är Lockheeds chefsprov- flygare. Herman R. Salmon, som förklarar att det nya planet är ”lätt- fluget och snällt lyder alla kontrol- .S. te där Lockheed Aircraft Corpo- ration för första gången visade sin ultrasoniska Lockheed F—104 A Starfighter: Jaktplanet F--104, 'som av den amerikanske flygvapengene- ralen Nathan F. Twining karakteri- serats som :' ”det mest avancerade plansi den klassen som någonsin konstruerats”, studerades på mar- ken och i luften av över 1090-talet ” pressmän från hela USA, Det nya planets hastighet är fortfarande en hemlighet, men F--104 lär vara det snabbaste jaktplanet i världen — och stighastigheten är lika hög som planflyktsfarten. Planct' har: excep- + tivnellt korta vingar, vingen' mäter fattnij och "denna. vecka har noteringarna i Skåne slopats, '- Matpotatis. ',” is Följande partin på matpota- tis meddelas den 18/4 1956, avse- ende partihandlares försäl/ning ll detaljhandlare, inkl." emballage, kr pr 100 kg: na Göteborg 44: -"), «> !). Bintje, King Edward, Magnum bonum; övriga sorter 36—37 kr. . Marknaden för svensk potatis är ”ryckig”, och därmed svårbedöom= lig. I : Stockholm saknas, alltjämt tillräckligt underlag för en note= ring, det diskuteras om ”antagliga” engrospriser på 40,å 41 kr, men bara 2,28 meter och hela planets]ler vid alla hastigheter”, - Vättendragen blir 1. samhällena det "allvarligaste hotet|l Tillförseln från jordbruket är mes- 4 .Hersta Sverige 30:—, 200rN0e00000000000004000505 oetörga av Sie erssesås Enhetliga tvättråd för konstfibrerna: : vore, välkommet - säger expe -tiserna! — som ' kommit senare år, har gjort det all ; Svårare för såväl konsumen- . ten som handeln att få kor- . rekta -tvättanvisningar. De "vär naturligt i många. fall; då . det; ibland, fordras kemister : föratt se vad det är för vara, » men. samtidigt är det 'på ti- den' att man . verkligen gj ett krafttag föratt få "fram klara. och lättfattliga” tvätt- råd, "enhetliga för: de'o . "tyggrupperna, oc Textiltidskriften ”Manufak- ”luristen” tar upp obleimé i) Pegssornnvrrdg i. Alla de nya konstfibrerna '. + ka . kanterna kunde lämna sina” ty . ger och få-dem ”tvättklassifice- » rade" enligt helt neutralt upp- gjorda tvättföreskrifter, «skulle mycket vara vunnet, En tygtyp märktes då t; ex. TA, och'i kanten av tyget eller på etiket- ter sattes detta märke, mot vil" > ket sedan en allmänt känd .tvätt-- föreskrift, också märkt TA, sva= rade.' Därigenom skulle konst- - - fibrernas . tvätt. så småningom ” inte bereda konsumenterna stör- re bekymmer än vad naturtib- - rerna” nu gör! vå Svårigheterna med att genom- tvättföreskrifter — ligger, ”Manufakturisten”, kanske i en viss rädsla för: konkurrens och - > Plagiat, De olika fabrikanterna = vill reklamera för sin vara och öga" skall: verka standardisetad. Dessa :. farhågor . är säkerligen : Välgrundade, men' samtidigt tyc- dessa nya tyger får den tvätt och 7 debatt. i sitt” senaste "nummer, och kommer med ett förslag till att; textilbranschen : inte bara skall lägga på minnet utan ock: ”Manufakturisten” anser med » rätta, att. det"-inte'bör' vara omöjligt att klassificera i. främ- sta hand klännings-, blus- och tvättgrupper. Som det nu är kan en. fabrikant kalla sitt tyg Klara, medan en - konkurrent kallar båda. "märkena 'ges' vitt skilda tvättföreskrifter, kanske; '' enligt föreskrifterna, medan man till Sara skall an= vända ljummet. Ett tredje: tyg av samma typ skall ha 35-gra- digt, vatten. och" för ett. fjärde > "vatten eller Helst"Kerhiskt! Un lösning, som man varmt hoppas .. så genast försöka att realisera, +: skjorttygerna :i ett par 'större: . samma kvalitet Sara och för.de” Klara , skall? gäller att det skall tvättas i källt: na" borde vara= en självklar servicesak. "me I filtkappornal > "Filt är ett av vårens mod - material då det gäller k; "Por och "jackor, och: nog fö - fall, vacker yta, härligtrmjä-” ka och dessutom överkömlj- » ga i pris. Men, men '-"döt” : finns anledning för "konsu - --menterna att se upp! Nr pi rf 2 Det är nämligen inte'-alla menderas, utan 'många billigare! tyger krymper vid fuktig väder=' lek;- Den ' högre , kvaliteten, den föra "ett system ' för enhetliga - enligt. vill inte att den i konsumentens ” icker man nog. att. -fabrikanterna 2 skulle . vara måna ' om att alla vård; som -de kräver för att-de - mr oren verkligen hålla vad de'lovar, och 1; SOM för möbelför: iljären är det "att klara « tvättanvisningarstill ;; Många. gånger om4iligt att” de- "+ den kommer att tåla under årens «, börja gnälla - deklarationer, inte materialupp- ' >. Jlysningar, 'och just 'däri ligger efaller' de ljuvliga. Vackert : . » effektivt pröva" slitstyrkan och a v.eniHet : -filtkvalitéer -+som. . kan - rekom-= tvättas i'ej för varmt" vatten, Memed” T Varudeklareradé, st nästa ”kartlagda' mn Vet ni egentligen om att ni drar än och ui fä i - fäller ut er bäddsoffa 7,500 gånger på! ett år? Fr ana, . der er 200,000 gånger i sängen under sämma tid.:Nej, d: i väl i allmänhet inte; den klyscha som Propagandan ä . bäddmöbler nött in i oss är, att vi tillbringar två tredjedc; ” vårt liv i sängen, Vilket oerhört slitage som såväl Sängarna” ' utsätts för undersöks emellertid nu ven H ev + "våra övriga möbler f. skapligt som ett le; > redan i år kan vi varudeklaration' på "+ >gående undersökni de 'varudeklarerad " >” Vilka "ingående undersöknin." ":gar och vilken verkligt delikat uppgift .. då det gäller att dra gränseina mellan Bra och dålig, stark och svag, som ligger bak- , Om arbetet med de varudeklare. ” .. rade "möblerna berättade arki- "tekt SAR Erik Berglund om'vid HFI:s "nyligen hållna informa. tionsd + För såväl lek åtminstone de större möbeltyperna blir i; ngar av soffor, bäddmödler och skåp, meda le borden redan finns' ute i marknaden... fabrik na uppgett ge plat , för 10 personer ofta bara rym- mer 7-8. 28 ” rutyp får vi också inom den -' närmaste tiden, nämligen skum- ” gummimadrasser, Här här dels . slitaget, 'dels gummits -hårdhet prövats bl: a, : 2 taljerat kunna avgöra en möbels kvalitet "och vilka "påfrestningar lopp — det syns som bekant inte påsen sängbotten om den skall efter: 1,000 eller ..50,000 vändningarf + > > bota ; Vad Varideklarationsnämnden vill nå fram till. är egenskaps- mycket ” av "svårigheterna! Det gäller > att arbeta sig" ffam till metoder. för att allsidigt och hållbarheten, och härvidlag sker undersökningarna på helt veten- - skaplig bog. Stolundersökningen 7 som" är "aktuellast just nu, har " haft många svårigheter att lösa. "UHållbarhetsproöven . görs 'på mar ”skinell' väg, och till” att börja krympt: och: bibehåller .sin form id sakkunnig rengöring. "Tyget tvättsynpunkt samma? tyg." Den . enda lösningen är givetvis" att samma kvalitet, oavsett! fabrika=- tionen, får samma tvä' tföreskrifi ” ; Sådana standardiserad ra på att.i enterna är vill + rådiga Fi areri här, det Hel- . er inte lätt, : han'inte alltid +. kan, se'att. det rör sig.om ur” ad pr . AA ”..; Har feltinkappan blivit våt bör .den, få 'lufttorka långsamt, vari efter den pressas försiktigt med .+ ljummet strykjärn. och. en sJätt 4. ”nötningsmaskin”-: konstruerats. "gu fuktad' pressduk; '. > ss Om. kappan, blivit. vänd då ett -bra/fläckvatten — = någon utopi.:O Hatten i Vårens hattmode . är. ovanligt fantasirikt - och lockande, :men samtidigt ganska hrävande. Två modet ses härovan. Den vänstra är från Marie-Christine, utförd " i aprikosfärgad strå och med en Jol. tyvälts 7 Våler . typiska exponenter ' för Paris- ' rosa .'ros över ena ögonbrynet.' inner man : den dansk-franske hattkonstri ren, Monsieur Svend — hrr hatt- makarna högst. oppe på beröm- ef t! Den lätt draperade kullen 'är av fin strå i mellan- "blått och. kittfärg, medan- det lilla brättet; som bara anas, är För den andra svarar: av I blått siden. må «Sk; feltinen) är däremot redan -uskin,: som med; lätthet knäckte ” h. ta ,steg "i undersökningen" blev » stor gungstol,' i. vilkén stolarna. däremot:. hela. kappan «> fram "och > tillbaka. med - olika «> melsens tinnar tappar alltid bort skaffades en engelsk 'ma- 7 de starka stoltyperna” men. läm- nade. de svaga ”oberörda”! Näs- : att en amerikansk maskin an-':' skaffades, och ' denna knäckte "seffektivt,och med största lätthet «alla stolar, Nu har en svensk - Den" fungérår: ungefär som" en sättes fast och sedan. får” vagga ' Jant klarar 50—100,000: " . / i "Ett begrepp som slitstyr ajg Alt annaf. än. blygsamt format, . är svårt att reda' uti fram? 2. & Jaboten" färd affangerad 'så att -höll arkitekt Berglu "ben: Fden Syglå genomträdd i jack- de individuella kraver och - kragen, och små vita manschet- vanorna spelar en .stor-roll. ' "ter ”matchar”;; . . Ju mer specialiserad mö! « : sa: indöstrin blir, ji ". gare blir. dock: dessa varu- ' " undersökningar - verksmöbeln beställs för en enda person, - medan stan- PCH fi .& k. putsbollar, som 'på gonblick skall kunna . slags ”metallputs, | rengöra målade ytor, fönster, ”2olv 'm.. m.;: och som fn, Aatbjuds direkt till hushållen 2enom. ”dörrknackare",' .De oftast talträngda försälj påstår att bollarna är ti verkade av ”ren aluminium” och enligt uppgifter till HFI varierar priserna mellan 28 "ch 54 krondt per dussin, HFI har prövat bollarna, som visat sig bestå av vanlig stål- all — dörrknackarpriset "är 22:33. "upp" till, 4:50 för 20 ”gråm ståiull, medan konsu? nénterna överallt i butiker na kan köpa samma putspol- lar och samma mängd stål- ull” för c:a 25 öre! : mentgrupp, som långt ifrån har - samma behov. Att ge' konsumenterna :” vägledning i är också av stor ekonomisk ' betydelse, framhöll. han och . ansåg att de varudeklarera- "de möblerna i praktiken en- . dast blir de, som fabrikan- terna, vet är ur alla syn-. "" punkter de bästa, «cs. :” Beträffande de varudeklare- ” "rade borden, som 'redan finns i - marknaden, 'så kan nämnas, att . man. här undersökt ytans tålig-> het för. vatten, spritlösning och värme, Vidare ges uppgift om bordets storlek, och om enhetligt minimiutrymme för. en” person vid ett dukat bord har fastställts 55 em, bredd.' Här har det visat : sig, att många av de' bord, som v —7 liggér ej. Priserna på den utländ- ska varan ligger vid ungefär 46-47 kr per 100 kg i engroshandeln, Ute svensk potatis, men handeln är inte så regelbunden, och priserna är ör, "som framrår äv' tabellen, ojämna. I allmärhet har nå- yMerligs "> > prisåtstramning rätt gor. skett. > Strätode .-Lantbrukstörbundet noterat den es i landet sker en del omsättning av Ik tecknas som något svagare, huvud- sakligeh beroende på, att den dan- ska ; halmen”. av-. tidigare köp nu | in. Placeri öjlighet, nä för svensk :vara' har därmed minskat, . Emellertid har, 'enligt meddelade : uppgifter, priserna. -i stort sett varit. desamma som i tör- ra veckan meh-med något svagare tendens, +. ME Mjölk. 2... Mjölkpriset ör jannari teltal 17/4 1956 följande. pr iser på stråfoaer kr pr 100 kg: > Hå, härdvalls=, stationer i mel- Halm,. höstsäds-, mellersta Sverige 11 13: 50, Nea : . Hömarkåaden Kar inte nämnvärt förändrat karaktär, En del köpare bjuder nog lägre pris, men säljare synes < acceptera detta.” Vintern håller ju i sig, och man intar en rätt. avvaktande hållning. För. da= gen har noteringen bibehållits oför- på station Ad Vv, vårsäds-, 1956. för 3,5-procen- tig mjölk. fritt mejeri, tuberkulos- tillägg inräknat, och med ett skum- mjölksvärde av 4,5 öre per kg blev för januari månad 1956 42,0 öre per kg. Priset närmast föregående må- nad var 41,9 öre och för januari 1955 35,1 öre per kg., co soc Slaktfjäderfä. Svensk fjäderfänotering.. Lant- bruksförbundet anger för veckan 13/4—19/4 1956 följande riktnote- ring på slaktfjäderfä vid försäljning månad]. VARANDRAS JANE zz "ERLANDER A JU HEMMA: vc sat ndrad, men kanske är en aning vekare. En del hö av: 1954 års skörd har kommit fram i han- deln och till något. lägre priser, som . varierar alltefter. kvaliteten, uppgiller om direkta avslut före- från till i södra, och mellersta Sveriges pro- duktionsområden, öre per kg slak- tad vikt (plockad vara: 7 oc MEN sr a fjö- Partiprisnotering å slaktat derfä. Partipris i Stockholm den 13/4 1956, öre per kg, plockad vara: kron 445, prima 395, kycklingar, 500 Även balmmarknaden, får nog be- Höns: Kron 350, Prima 300, Stan- dard 250. mn one Höns (utan fötter) kronspecial 495, !900 gr, kron 470, prima 420, En annan varudeklarerad va” : ett verkligt elegant halskrås' av” . oetntts kron 465, "prima 415, ungtuppar, N —-750 gr, kron 510, prima 460, 7504 Na nn AA rs AA gp Rv NR Ft SUR 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.