: "övertygad om att - dermineringsarbete | icke-kommu. Från. .västmaktshåll brukar d ”Sägas, att den & i handling ' bör "leva fredligt till Tmåokratiska stater, et ovjetryska regimen . visa sin vilja att om man” skall bli äkta. Presi upplösningen av kominunistiska internationalen, som '. varit ett' verktyg för kommunistisk revolutionär : "Propaganda" och nistiska stater, .- Nu "har världen överraskats av meddelandet , om : har . Upplösts.. Kan: då detta beslut : tas som intäkt för att Sovjetunio- nen numera uppriktigt önskar: leva i fred med omvärlden? Ja, att Sov= : ” etunionen inte” önskar vare sig sätta i Bång eller' Prövocera fram + ett nytt -världskrig under den fram- tid, som ru kan överblickas, det är - ingen nyhet. "Upplö: ningen av Kom-' inform är överflödig s som bevis här- för. Genom den senåste tidens hän. ” delseutveckling "inom 'Sovjetunio- nen: och östblocket har emellertid ' den paradoxala situationen inträtt, att Kominfornms upp sning nu fak. : tiskt är mera "farlig" fö ide ”demo-. kratiska staterna än väd” dess fort- satta verksamher” skulle ha varit, . » Bakom besl om upplö gi Isaminans” med des den ryska freds, . .Kominform, den . att Kominform .-. rm: upplöst ätt : det kommuniigtiska : partiet ' Samverkan med. andra partier ' er= övrade najoriteten : i parlamentet "och sedan genom majoritetsbeslut i detta genomförde. samhällets 3 oms " våndling från kapitalism till socia- lism, Med soéialism förstod Mikojan : haturligtvis Kommunism, fastän" or- "det söcialism, låter bättre och skyla digare, Vad Mikojan syftade” till, det var "givetvis ett försök att återuppliva den s. k; folkfrontspolitikén från 1930-talet, å kommiriistpartierna' i änder exempelvis Frankrike, samverkade med 'social- demokratiska och' "radikala -borger- liga 'vänsterpartie Upplösningen ' av Kominform nu 'är avsedd att yt. ' terligare bidra till, avlägsnandet av "de hinder, som ännu kar finnas för : ilterupplivåndet :' av tfolkfrontspoli- liken. Kommentarerna” till .upplös= ningsbestutet i Pravda under: stry- ker ytterligare, att. detta är en av "de främsta orsakerna till: detta "Den ryska regimen kan nu säga, att." dem för” framtiden inte ligger bakom! någon - kommumsrisk om- : örtningspropaganda : i andra län- ' der,, ty det orgån, som dr2v' sådan "Propaganda, Kar:upplösts." Den kan Jsckså säga, att upplösningen är ett bevis på : uppriktigheten i: dess . fredsvilja. "Men varje lands eget - kommunistparti har nu fria händer ” htt på laglig väg arbeta för att er- övra majoriteten i "parlamentet tills av Kominform” ligger förmodligen flera med: varandra : vintimt” sam= "+ - " manvävda motiv. Ett av dessa mo- Uv är "uppenbarligen önskan att” underlätta möjligheten” att på fred- lig väg få till stånd ett k med andra” partier. Genom Kominforms upplösning hoppas re- gimen : i Moskva naturligtvis: att ” både den och: kommunismen skall få en £ovdwill, som den nu saknar. Den räknar med ökat röstetal vid len både för de -kom- tiskt maktövertagande i i stater "med . ett demokraiskt statsskick.” Det framgår med all önskvärd tydlighet : av de ryska ledarnas tal. inför. den i mars hållna kommunistiska parti - kongressen i Moskva, att dessa ingalunda är beredda att uppge sin ” politiska målsättning på längre sikt, som innebär att kommunismen till + or slut skall” övertaga” makten i alla världens stater. Men” det framhölls också i. dessa tal, i i synnerhet i det, | . som ' vice :regéringschefen Mikojan . höll,$ att kommunismens "erövring av » Nn: inte alltid”behövde ske” gen om visa stater ansäg Mikojan att det kunde ske på fredlig och kon stitutionellt laglig väg; därigenom muni tiska" partierna och de andra "partier, om vill såmverka. med dessa, äri "ligger: just faran för de demokratiska staterna, Skulle folk- "fronten. lyckas erövra majoriteten . kommer . anart ' de välorganiserade ” Kommunistpartierna att 'på sanfina sätt - som 'i Tjeckoslovakien- 1948 själva övertaga den faktiska mak- ten och göra de sämverkaride par- terna till rena marionettpartierna. Landets omvandling till en 2 ”folk- . demokrati” är klar.” r ; I Kominforms upplösning. ör. en Cirkus Aloha” | till Laholm” « avslutning. i .Skottorps Kottor rp eo bjedesård var, S efter middagen förvandlad till ifråga om kläder: och inte mi viktigt i I sådana sammanhang sykursernas arbeten' hängde till beskådande” och mängden i att ' käörsledarinnan” fru” Gullan Nilsson;: Skottorp, och ' Hennes elever'i ö; Karup, Skottorp"och: Hasslöv trivs tillsammans och i utöver det vardagliga, bland: elevarbetena fanns även präktiga vardagskläder, men. vad tagare. och: lärarinna är . till- komsten av; fina ””blåsor”, 'per- fekt skurna” dräkter, käcka ton- årsklänningar och näpna barn- kläder, . Smakprov på. detta fick den synnerligen talrika publiken se under mannekänguppvis ingen som” kurdeltagarnå ” och" deras barn klarade själva : på” ett ”o- tvunget: och chosefritt sätt." En av landets absolut yngsta manne- känger gjorde för övrigt-sin: de but, - .nämligen . lilla” Lise-Lott Svensson, Skottorp, nyss fylld ett år, som tillsammans "med mamma Runis.-och . storebror Christer gjorde ett bejublat varv mellan borden, Att: allt ståhejet och de. kraftiga .applåderna: kom den lilla debutanten att för- ett:par timmar på söndags-. s modehus ' och - vad. därtill Hör . mannekånguppvisning. De "tre ning med” utsökt kvalitét” visade" Perfekt team work skapar något . . Detta hindrar givetvis.inte att: som' säkert mest roat kursdel- | Fru Gullan Nilsson, rinnan - » mamma "gjorde inites det” inslaget mindre" lyckat. » Den ” populära - och". trevi iga | annekänguppvisningen” "före | gick ed Zav: »välkomsthälsning " av rdf; i Yrkesskolorna, hr: Verner Nilsson; som lovade, .att ..om, det finns möjligh., skaffa lärare skul- le. det bli fortsättning . även på matlagningskursen, som: under det här läsårtt gjort. debut med 12" manliga. elever. .En .maskin- skrivningskurs kanske också blir verklighet till. hösten Jiksom en i bokföring. De jättepopulära Sy- kurserna. återkommer -naturligt- av, kurserna som en direkt fort- sättning på de nu avslutade. Nå- gon risk för att de inte blir full- tecknade föreligger, absolut inte, så stort är syintresset blari da- "storebro r Christer vis till hösten och då planer; as en ': ömnad, ” blev hjärtligt hyllåd -<a av lä .skolstyrelse och elever Här uppvaktar ' styrelseordt.: Verner Nilsson. I, h. ses minsta .mannekängen Lise-Lott Svensson illsammans' med "förhållandet 7 Hr Nilsson” fram örde ett tack till" eleverna : samt lärarna” fru Gullan Nisson, . Skottorp, söm- nadskursen, fru Margaretha Nils- son; Eskilstorp, imatlagnin gskur- torp, traktorkursen..; :s Innan, hr. Nilsson | ilsade, > väl kommen och framförde styr 1 sens tack beskådades de utställ” da elevar! betena, s som fick mycket beröm, "Kaffeservering v var ”anordnåd före +. mannekänguppvisningen; .-Efter den'senare blev fru' Gul lan Nilsson föremål för” hj liga hyllningar. Fru Imä”S. : ström - överlämnades blommor ” (Forts. El ad. 5. Stor kommun. sen och hr.Sture Carlsson, Skot-: r under” år från elit ay Göte- försvann. i ig Bank - / nallen inkopplad, Men ”ärinu "' bunten; . (Göteborg "i i "däg" it)... ska förmer," Ett « bud y a” in Sedelbunten men kassören var inte på sin : plats, När. budet väntat én "stund" langade han in sedelbunten på kassör - rens. plats mén när dennå återvände var sedelbynten' försvunnen. gav "inte resultat och; nu.är krimi- jöknat man "varje: spår: av sodel- Fn Er ve MOR F thus, or , Jyckades” rädda - boningshuset från den brunna byggnaden. - strax före Kl 7 av fru Åndersson, som. vid tillfället befann sig en- sam "hemma med, två” små. barn; När hon upptäckte eldti budet; i ekonomibyggnaden;” "tog" barnen: ur deras | sängar. och sprang: med: dem "til en granné några hundra meter därifrån; - sen var uthuset, som. inrymde 1o- JE "vedbod och hönshus, tillspillo- gåivet,..och : brandmännen ”inrikta- de sig påjatt: rädda boningshuset, vilket; också lyckades. Den brun: | na byggnaden; var av trä och ha-: Soda Uthus brann ned i Veinge. | SN bostadshus hotat = = räddat illhöfigt Jivsmed Bg, "Veinge, Pranin När brandkåren” -kom' tr plat- | VE fter en Snabb utryckning : trots 000 kr, viket. torde . täcka värdet. Bh del verktyg och ' På lördagen konfirmerades fy-. stocka kapell; Lärare har" Varit komminister. Bokedal.. På: sönda: ' : gen begick. de unga sin första” nattvårdsgäng; sån tidigare artiklar har vi fått lä I sa.om' förberedelserna, till. byg- gandet av de "fyra första kraft- verken i Lagan, om hur de' bygg” des. och i. den. sista artikeln: som när kung” Gustav V "invigde: deni. I: fort ittningen på: sin, bok vom by: med > en -sammanlagd” effekt fav, 12, 1000, kilowatt.” Man enades en, större' anläggning" nåd Skogar. ; fav. det. nyk obliga- vislänst gick åt. att: bekos- äén: nya kraftstationen” i Sko-- itt det bara [ en metor "+ H ra flickor. och två pojkar. i. Mä- - i ne ME Sol VR ER MINER DS fa va by, i son, Fiter- ett. treåri utz Å : ; d or on. med storsensationer ' familjen med undantag av maken var -mer dr Alf Åberg in pårde: mån och utbygga Bassält'- med 000 FR stod; daler att SA Ne : : i m Dt Lo senterad under — Onårskläder visades också. B2 Svårigheter, som, , mött .bola- Redan 1915. hade » dock; det första invigas! Aden. 9: -decombör (2022. ie . t', 1 n ö ö d hil pan er; som nyligen e beslutet" om Skogaby "kraftsta- |. . |G > I morgon blir. det',liv och rö- römda chimj ser; det M sätta & - relse i stan, ty då kommer cirkus återkommit från en turné i Ame- Älg gick « ner sig i Knäre al minst okonomiska.. race [0 iön attats.. | 4 s Altenburg hit med hela sitt stora rika eller en jätteschow av vilda ktigt Mer ara ingarnaenied jr och förnämliga program, Bopå-| djur som lejon, tigrar, isbjörnar ieftintressnteda dydkå- larna slår man upp På Samreal- och tedåybjörnar på en gång: ' ! 0 Ar1012 Gå man 'överetikorn ttenfall - skolans plan och här kommer "Naturligtvis" finns' det äkroba- va d Laxhultsåjön i Knäre d m än? e sm dedläggande ev en kabel Då | Karseto & faholm” Pörhänd-| den välkända cirkusen att under] ter och två .av dessa har kommit ägde på söndägen” ett dramitiskt/ 25,000. volt: i Öresund = Ysfast det. lingarna, stöddes av, motioner” av . två dagar ge tre föreställningar, fan Frankrike. Högt uppe vader räddningsarbete rum” för att ål . dröjde; + till "1914 innan. beslutet | skånska och halländska riks- / « Altenburg har I år” ovanligt är Cyrkuskupolen kommer .de-att vi- upp en vacker älgtjur; som-höll |- kunde; "verkställas. Den blev! färs dägsmän, Men tröts att dessa år i : na nummer att bjuda även den|sa ' sina” :halsbrytande : konster på att drunkna. Älgen hade:av ig att tågas I drift den T'decemr | terk om flera” år. & räd glok' man . "allra kräsnäste -cirkusbesökåre.| och en annan attraktion är miss någon ” "änledning : gett "sig ut ri. bor” 915 Y och var en -ingénjörs- inte! med: på Saken från stats]. Eller vad sägs om Furuviks.be-| Evelyn, smidig som en orm. Fy- sjön, möjligen - för . att simma bragd-av>stora" mått. Den funge: makternas "sida; och" därför såg - Ira Carlinis är världsberömda mMu- [över - densamma.” Men 'på; det fåde. länge utan: störningar; och | sig : : bolaget i "stället. österut till sar : sc 5 Cd sikaliska clowner, och Står trio|ställe: där älgen tänkt ge.sig i fa 3 fredagar. Föri att köm ;; att' betyda mycket under) konkurrenten Herisjö. Kraft AB, Å och : ngd 2Y Ö rke HH Un Y UU utför ett fantastiskt cykelnum-Jand är .det bottenlös, dy varför| säkert kunna räkna med: in- det, första” världskrigets sista år|som hade många 'krafttillgångar | 228 3 meter ot m SE betong a a . : > | mer. Massor av hästar och för- han inte lyckats med. detta förande. måste de" vara -oss för - la. Köpenhamn. scn 4 Sö föstra Skåne : och Blekinge, Det ter” och" sor nom sina an NS bro över Pinnån .';- nämliga dressyrnummer> har: all- |havande.,, Han hade tydlige i tillhanda” sénast kl. 9 9 fm; dar I fortsättningen" får råkan så tar övertogs så småningom ofter od. 0 "söker. vägtörv sottendom Hå > varit . direktör. Altenburgs sökt ga sig upp line På : läsa om hur Sydkraft med konsul sega förhandlingar; men den hi-| s | | BO GROker 3 Vi tillstånd att|starka sida, och det kommer man kats och när ad Perpsan Schmitz 1 spetsen försummade ; . trivarnde av befintlig -bro att: få se mycket av. i) ' Hult kom ned till stra s landsbygdens + elektriftering, nå) tik över. Pinnän: yta örkenganga "På i i joaee älgen . bara Diavudet över got som! bolaget också fick" utstå: > vägen jarl At a pann vattenytan. NERE ” skarp' 7 kritik för: "Men, bölaget get: av, det”, stora” Hemsj : i ett: sp: st 3 , Ip md frå 1 ärvda av 7 m. Nuv. « Hr Persson kallade" sina" gran” höll : envist ”faät "vid ”engroseg och samlandet av. vattenfallsde brön är. avsedd att tåla: en be- når till hjälp pch särhimanlagt sju jfstemet” där "att. äga istod - " söni|lar? hade tärt hårt på bolagets]: lanstning av 15 ton och ett stör- man hade étt:par timmars arbeté diatributtonsförening an dotta | kapital? och finansieringen sked- omkring 14 meter... För" åtta är re DA ton ej tll åtet, Nya innan man lyckades R vr can a ör bolag t men tänkte” de”. till största delen med växlar. nyttja. vattenfallets' hela nöjd e- . är möte på bron ej tillåtet. i på torra land. Genom att lägga bättre för. bolage' äl: ag; 1; stod” sålunda: konsul | de man byggt en cirka 500 :m bron är avsedd att. uppföras t långa slanor och slå ' rep: om I'mindre på att det skåpade ked-' hmitå ensam som: trassent På | ter lång" tilloppskanal till ikra. a | gamma läge som den gaml Ha a i kades man få upp den. Tjehändel och fördyrande ” ”méilan-3 Schmitz ons lj. kr. som accep- | stationen. ”. Kanalen. var: dels | l i Etter: den: långa vistelsen i; det ”]händer.. På "landsbygden" blev det] oats t för sy älratt ” Men 1 aprillgrävå; dels insprängd:'1-berget. st s iskalla, vattnet var mn 2 ja i freäftbolsgets Ukonomiska- sys 1921 fick "bolaget ett: obligätions- Bredden . varierade mellan TT: och | s h frusen och reagera ra; Då: ilj. "kr med: de fem och räddningsarbetet. Genom satt 6 Istem. var emellertid inte'ånsamt lån.på 20 mi i | r, - Sen ihärdigt' gnida älgen: med; gräs "| skulden till "det Dekymmersar : 3 a läg dsbygden. n ”m och ljung, blev denne varm och! må läget på lan kvicknade så.” småningom. > till, läggningarna i Lagan var mat. | När livsandarna återvände, : yisa- malt - belastade och kunde inte an de inte älgen tacksamhet, , mot tillmötesgå ”den' stigande: efter”. | | sina räddare utan gick: argt. till frågan. på elströni Till: detta” | anfall; varför -räddningsmanska- kom , att vattenföringen i Lagan ; pet; fick "draga, sig tillbaka, När vär otillfredsställande under 'de TEN en > slö påda sista åren av. första världs, ; H : . | Ri ä n n e S o v. ”dkriget. Den dåvarande SISTA PERSKA slu - Ikraft- S II: ” | ” " : redningeh -" klarlåde att e , Hj . i : LKF > 5 ov att temperature fram på : Ränne hatt” SN inne behovet "i Malmöhus län betydr SS ! r hela: 16: cplubr nades” av ordf, Anh-Marieriigt . översteg tillgången no sitae av hela Allucäsoos Brand ad öbnanlat. Mutet bodlöt att bjuda läs bl. a, OM atl överföring av EN ärote et ta fjärilar, Bom tämseåidigt:, Nn pensionärerna på "Ränneslövs' Al- elkraft ev. måste ske från. Troll: , - äl a Ana ddrade: om ss ee fä derdomshem: på Nar Ne 1 maj nättan.' s Meter se F nig mniga : - Till kretsfesten i Solbacke - kring 4 det. ljuvliga solsken ” FÖRSÄKRINGSBÖLAGET slogs: 20 onor. a mA Väne: a ke NGE 2. > inbnga flickor och PP. stämdes till, den jr en " Sydkraft , blev. snart p s $ Laholm som möd anlédning AV ” ALLMÄNNA BRAND-HEROS dinnor + för "detta ”m Tster Nils: Laet, klara med det hotfulla | ESR - sdos . ombud i Laholmi, tor. - ” ||s0n, -Alstorp. Sappl; Helga ja läget. och - 8å,,. .onast Jerfgat ner- mad klädda.” "På kvällen fn deN 4 och hansson;:, Edenberga och! Maja slut beslutade man vidtaga e = acouter, och. vargiungar, kring . tt dyporrat Erde" Nilsson, Kyrkogåtaiv 4; tel, ka 1. 620 '- Kårlsson) Ota ANavligt bam. fiska åtgärder för landsby Din gamla sirömfåran med bron invid Skogahy kraftstation, häl. er igen el, ötet : följde "ett trev - Vid ett. sam." ron muntert ' flammande” läger out- |)” Köpman Sven-Rtine Nilsson, Rosenvi igt mö tot nr MSS svar. taltikt, besökt. | dena, elektrifiering. i i Glänninge sjö, där. käcka BC 2 | . oe Mö värste i - Mänger . ;klingade,' ss INA a - a , oa fö N a . > . | , . d så - " - Sr yr or RO — €
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.