Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
VETTETETY TTT Prönsöen? den? 2 april”1958 VFF TYTFFFPEfTY 4 Yr YA AALYVTTYYY SIT LE YA TYYTT TF FOT TE NOV Ber, historia börjar" för mellan 20 och 30 miljö” ner år sedan, Där Östersjön la: : utbreder + sig frodades "väldiga skogar. Solen” var dold bak- tjocka mölntäcken och det blev: ialdrig riktigt ljust i sko- st Djurlivet: var rikt: 'Jätte- bike" och” väldiga : Brontesaurtus "brakade fram : genom - vegetationen, e em Bärnstenen, en gång vår förnä sta vara > har blivit." en "Ostpreussen ” som > "råvarubekov sänder i : åter kommit i "ropet. österut, varför der sl sk bånska ”sirandbå rnstenen i . då ela sin produkt n' Akropolis” f "Nya" tidsålgra havet bröt in och. dränkte sko-" . Ben! Men! kådän åom"långssmt stelnat” låg kvar i. klumpar på. Havsbotten, ” Efter ; ; ytterligare : . :”qelso och spolades upp på kus= . . terna (bärnsten: ”ärväinte myge ÅR 1 ket. tyngre än vatten). Redan de milt ”glänsande'1 stenarna: på! od ; stränderna . och: : gjorde. hals< : stenåldersgravar har” man" hittat i flera” tusen | "bärnstensarbeten. oo Sin verkliga storhetstid upp- : un der bronsåldern, då kus= ' terna. systematiskt." avletades. Stenen .blev en av de förnäm- ”stå exportvarorna och: frakta=- ” "des över "have ända ner till. > Grekland, där man "förälskade - , > manhanget 7 första ledet, i ordet bärnsten , kommer från det gamla ordet . cd börnen=brinna, Stenen : brin= lner nämligen” "och Y utvecklar raår en' fin. arom. Förr ingick. "den också i olika rökelsebland= "ningar och ; medel. den .gamla ag i det lättarbetade materla= " Apropå namn, så heter bärn="' : ten "på. danska och även. på sinä: » håll ännu i Skåne, Tav,' : ett "gammalt keltiskt "ord för :"brun. Så var Ravlunda "vid användes förr bl.a. mot hyst lik" Pallas” kvar än i dag. kan nämnas att - användes : på : sina ed ide Ks arbetade sténar.' »bärnstenskusten> lats. >Prinsens dopar” t.ex. let. ' Det sägs att när Fidias, som ännu kan fås på apoteken, det antika" Hellas. store” arki- ”tekt,t "byggde V ” tempelstaden Akropolis ovanför. Aten, så var ' mycket ” ängelägen" att bärnsten "skulle: ingå Et ut- .smyckningsrekvisitan. En. kro örn msta skulptur: | rer. ar end ere Athéne-stod, 'som höjde sitt - : Men främst gjorde. man n jut imot himlen, Själva spjät- "Spetsen "utgjordes av ett "jättec stort” stycke” bärnst é ske från” Skånet = som lyste | som en fyr och vägledde de . sjöfarande” utanför Piréus, Greis ' köma benämnde fö. bärn-' stenen. elektron (den har vissa" elektriska egenskaper).: :I sam=' . tillverkas av bärnstenssyra 'och a Bärnstenen ansågs också Ega magiska krafter och bars ' ofta som talisman” kring hal- sen, ett bruk som delvis lever turligtvis "smycken > av ”bärn. » havet spolade upp på de syd- stenen” och nästan i. varenda VV kan- "stuga 'vid . Hanöbuktens kust : ” (som är bästa fyndorten i Skår” ch" Hans. ar samlat ige stränderna. En av stenarna var' i : knytnävss stycken: | 25 000 000" år” gamla insekterna : : såg: "nästan kusligt > levande” utv 1; - det vsammånhanget ' kan "nämnas? jatt:man tack: "vare: dy "Professionella : bärnstensleta- - : "Des Te ”tillväratog "de stenar ' som mellan. ”Ahus och Kivik fått sitt svenska” kusterna, En av dessa "des. från Ostpreuss nh 4 ju: inte” svårt” att. tare, Skåningen”. Hans / ee + deg. sär. läget. ett annat - s I Ostpreussen levererar; hela' sin en . ” avkastning österut, och följden > het hos: juvelerarna. 7 :Vilket. LSE sin; tur”lett: till att folk > fått > för sig att Pärnstynen: kommit ur modet, ' « Men” detta: är. säkert bara ett ”uillfälligt > fenomen... Detta | färgskiftande och mjukt form= |. bara: "material: kan aldrig” bli.. omodernt, dess' kvalitéer. är avs osipreussiska z inte. längre är att: räkna med, : kömmer troligen ; de” skånska och, danska ' strandlefarna åter” fill / heders, Det” kan” åter” blt " "ett lönande arbete att Za längs at "med dyningarna .' och fiska LT ”leverantöre + DU SKALL STJÄLA, står det att läsa i en bibel som ut- avs i England" 1631: Denna så kallade »Syndabibelna” är ett "de många versioner — "de flesta engelska — av Den Heliga i i Skrift, som blivit värdefulla 'och intressanta kuriositeter genom ee "feltryck och andra fatala misstag. NÅ "som fått sitt. namn” därav att rit tillräcklig att förekomma I sättaren genom ett förbiseende feltryck som - helt ' och, hållet >”4' Kapitelöverskriften till Lukas kastar om meningen i viktiga - "XX:de kapitel, Liknelsen om ställen av texten. : Vingården», fått in ordet ' vis negar (ättika) i stället för JJUDASBIBELN INNE-. 2 .vineyard (vingård). Tryck- HÄLLER . ett synnerligen | felet förekommer i ien .Oxford< egendomligt. och graverande : sarens namn läser man på ett DEN” SS Kö STJANAREBI- '- ställe förrädaren Judas': >Och - "| BELN» utkom. år? £1640.7 Här "Judas: kom med dem till en - örj första versen av. "skapel> plats kallad Getsemane och | följande! förvånande sätt. Men . här, medan jag går avsides för it i ä naren (servant) var lis- att bedja.> : ' viktiga lilla .ordet icke vid .återgivandet av sjunde budet: ' du skall stjäla'(!). Den other irlitude dt thefolth vnfo them vinge: The . LR oss + ex. börja med den . det går i press. Men den allra s. kl aättiksbibelm, största vaksamhet har inte vas: "»BYXBIBELN> välkänd.; Den ”, tryckfel — i stället för Fräl< torjens , tredje kapitel på - sade till sina lärjungar: PSitten Syndabibelm, somv'ut- : - gavs år 1631, kallades så, där- : för att man lyckats få bort det ' vårdslöse tryckaren dömdes av - . ärkebiskop Laud till 300 punds - i böter. Pengarna användes, som' - man i fortsättningen, "undvek sådana - groteska 'fel: som. det” -ovan citerade. | BLAND "SAMLARE ÄR var en av 'de många utgåvor,” som kom till stånd hos de pro=. testantiska flyktingarna i Ge= : ” nåve under sista året av drott= - ning Marias regering. I:sbyx= > bibelns» återgivande av: ska-' de sydde tillsammans löv av fikonträdet ' samt ' jorde. sig. byxor därav». at '- En engelsk. bibel,''som: nu- "mera är ytterligt” Fällsynt. och år 1575 utgivna ssirapsbibelns, Där finnes Icke méra' någon VIII), är en fras som vi alla : återges j'den ovannä da. bj" ' beln på följande . Överst sättiksbibelns, > där man I kapitelöverskriften till ' Lukas XX:de kapitel kan'läsä: LIKNELSEN OM ÄTTIKAN: + stället för om vingårde: , åpfe dra Bilden 'ättrunder visar det be römda "avsnittet ur, 'ew. bibel: . från 1640, där” man ”Kan- läsa att :atjängren var listigare än ala djuren på dordena Nederst den LS Sk. " Judasbibeln: sTräbetsbibelns ”harvett dd. snått där Djävulen (längst: till höger. på, bilden) av obegrig- , , lig anledning fått ett träbén i eaueniglike bnto a man kobich fomwed goon : 3 fav labisfel.ur tobple men Aept.tbere came higfo,ann fotord fars Sege er one Nn "att draga med," förutom / tén > ovanligt lång , och ”obelvi foo kvana, vv balsam, i. Gilead> , (Jeremias sh har' läst eller? "hört: — den +; där Frälsarena namn "bytts ut . nat. "a j störde” alla” de exemplar” "de, kunde få tag 1 Men några ben! LX exemplar klarade : sig. undan ” än ög pavable sfibe z be Barda > 1. | By what åuthörity'doeft thou thele things or whois he" that gave thee this authority? vill allo ask yods one; thing; 3 and anfwer chief priefts and the Tbesca came 1 opon hi N with the elders, X-/ 2 And fpaké unto him, föying.: Tdlu '3 And he anfwered and faid unto them) | | 1 my earof snefnit ol hund täeginåen rr st terra bnto Hin Sera et ww Fnotdes Ze lace called 20 sen; to duto the Difples, FE g sanD: faith) bn CC HAP. I 7 tr duriverb Eve. 6 rs ät mg indisk them. tå TAR fapent . am orfed, up Thepronsitd freds 18 The Pauls NW ommt of mankinde, äv är Sh alothig, $ ar Therräsfing oms of P ” ” 8 Möre dl LJ Nolan tbe LORD öd Ibad madeyand be feld unto tbe woman, tYcs bark tre | . God id, Velloll not « arof every tree often | - Lå NT thé momn ni. onto the fyprat, ve!) F eberren which u | ke jag bath Gjty Ye Bull 6 l ke Mali soncklr, et ÅR dit. 'el et nncitt 'ächougb I mewifeallo: bra all then st a Tacben commetb: r åmle ormeny mandråparen av. eterna fick syn på det grave-; begynnelséna, sående”. - ogräs "äga det ingen! äger, veta vad ingen vet, som ingen annat har gått; "att skåda” sällsanima .syne 1700- talet I hade” Saxen :r ng: Augustus, s kallad starkes,." som :kunde sad g” åt 365" barn, medan mr blygsammå . siffror”, : ytterligare uf ” det” gäller” barnsikedom, men . or s "en "egyptisk ' farao” komnier SL po . som: god tvåa med drykt. tu? Iese or . jär "hämta sköna kvot ut- or | valda - av. särskilda. ” ombud,” Mans T fader Å Arman)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.