' 0 YTEte nn mes - Chaufför 'E, AMÖt sin.bi drade i en tidskrift när han e ljudet av '. Snabbä" steg” mot "gatans asfalt: "Han vände sig snabbt om och såg "ed man kom rusände främ emot : Big, viftånde med armarna. ' NM a Kör, flämtade han på långt "håll, knuffade undan den förbluf- > fade Eriksson och slängde sig in . Å bilen, — Stå inte och gapa män- > niska; kör; det äl bråttom, då riksson stod Jutad ;.; Eriksson tvekade ett ögonblick, Mannen såg ju visserligen snygg 'och prydlig-ut, men han bar sig $ underligt åt. Man kunde inte veta > -""vad- han var, ute i för, ärenden, "> tresserad. Ten > vv Må rer 3 vt So So . . Kr a - . : : ” - - a vr . N ” : : - - - ] i : | : ses . . - . - a N : i ' är + v > 3 «4 AAA MAdAr | - i ' | AMA AA DAM APÄDAMASAAAMÅRAAARAAI AR. a RYEFFUTCETESITIEN - Er AMMAR. 40 7 Nu menar Sifo och 'Skattebeta- sön som han, körde, ' :'HITTILLS « Verkade: minst sagt uppriven. Förföljd åv polisen :kanske. Det "+ händer så, mycket skumt nu för . tiden, Senast i går hade kollegan - ”Johnison' fått ett slag över nac- våld för det minsta. Men det var säkert inte tillrådligt att söka sig till polisen.” Mannen i baksätet skulle genast, ana oråd och sen kunde .vad som helst hända. Eriksson strök svetten ur ögon- yrärna och spanade förtvivlat ef. ter - en patrullerande ”könstapel, Men gatorna låg tomma och, öde i diset denna olyckssaliga' kvält Bilen sladdade -oskickligt runt ett hörn som om: en berusad suttit vid ratten. | ” sade fram till mannen i den an. dra bilen, = 00. et "— Låt bilen etå som den står — följ mig — desperado i baksä- tet — kom fort — polisstationen om hörnet, flämtade han, s , En minut senare störtade de in på en polisstation i närheten tillsammans med fyra andra per- SOner som de mött och satt in i” situationen, ” et Medan alla talade i munnen på Yarann och tjänstgörande konsta- .— Hur kör ni egentligen, skrek mannen till i hans öra. Öka far- ten, ökat. . . Eriksson slickade sina torra läppar. Nu väntade han när-som helst det kalla stålet av en pistol i nacken. Plötsligt bromsade hav in taxin. En' bil höll på att backa in genom en port och gatan var för. ögonblicket blockerad. . Man- nen i baksätet svor högt. Han ve- vade rer bakdörrsrutan, stack" ut huvudet" öch började skrika. åt den långsamme bilisten;' Eriksson i backspegeln och såg ”kén; Taximord förekom idelig Man var. liksom. aldrig säker, i +. det här yrket.' Han startade bilen och lade in ettan? + «72: sect = Hur; var. adressen, frågade han. Ni uppgav, inte vart ni skul. 2 Klövervägen 12, men -kvic- ka på karl, det gäller sekunderna, a fräste mannen bakom hans Tygg. | .. Eriksson kände den: flåsande an- |: >. dedräkteni'nacken och försökte hålla ett öga på sin passagerare "genom. backspegeln. ir : Han började kallsvettas där han - satt, Om han skulle köra till poli- "sån i stället.' Kanske var det en ”eftetspanad mördare eller ' stor- juv $om satt Bakonr hönom, en | . desperat: brottsling samtidigt | : i g”tillj : gluttade i 1 sin 'chans. Han kastade sig ur Peln förgäves sökte bringa ord- Ning på det upprörda sällskapet kom ännu en person instormande på stationen — den: desperate Passageraren! Hans blickar. sökte Erikssons. ".V Är ni komplett galen män- niska, skrek han gällt. Här ber Jag att få en snabb körning hem eftersom jag glömt dra sladd ursinniga ver 8 Olympiastadion och rum, träningsplatser, OLYMPISKA BY håller på 00 hus inhysa mer än 6, utom bostäderna att ta slutgiltig form 000 olympiadeltagare.- finns här ett shoppingcent- run r matställen och en flaggsmyckad ent . Of-. ficiellt inviges byn den 29 oktober i år. Här en a olympal msn byn i vardande, : en bild från olympia= Atle ur strykjärnet, och så ger sig den arma idioten till att springa och lämna mig ensam i taxin! Snälla konstapeln, kan ni ordna så' jag äntligen kommer. hem innan hela huset brinner ner . : framsätet på andra sidan och ru- HAR ALLA POLITIS- Hr” Svensson i Sterikyrka "och I. jag har kommit överens om att det tilltänkta: yrkandet att kamma- framställas... semi eos 3 Hrr Dickson och Svensson iSten- | . KAPARTIER > vårit, "ense om att .kyrka var de enda närvarande riks- skattefrågor in fölkomrös! r - hur . starkt; kan; dras. inför dagsledamöterna av andra kamma= "Det räcker inte: med att bara motionera ; musklerna" och” rlåta hjärnan ligga i lägervall/ Hur långt . hoppade ' Sokrates, . Newton och ” Einstein i”längd?. Ingen 'vet det, men mån vet vad de uträttat för mänskligheten och: dess dana omröstningar; "mån är inom oppositionen, Man har] varit klart' medveten om att: sva-l- ren) blir "alltför? självfallna: och att: 4 sökningen cvåppellerar. till den! nréflekterade egoismen, skriver Ex.) » kattebetalarnas' förening : genom Sifo . intervjuat 900” personer om derås inställning till "skattefrå na NEG ST :"larnas förening att de har ställt sig roch de tillfrågade nio hundra i sammå' situation 'genom att for= ”mulera "ett 'par av 'de: grundläg> gande frågorna så här: . ns i -+”Om Ni tänker på de utgifter! : - såm! Ni anser att. staten. bör. be- strida; vad anser Ni då om den| skatt som Ni själv (och Er man) betalar? Är den. för låg, rimlig 3 i ög? od , «Tror Ni att Ni och folk)i Er tällning skulle få det: bättre eller ', . sämre om statens utgifter minska=- des och. skatterna sänktes?” — Men ' dessa: allmänt, formuleraz ” de fraser säger ju i själva ver=;. . ket ingenting. Det är självklart "att i det första fallet varje till- spörd enskild medborgare måste finna: > mängder :av statsutgifter - 'som. han, eller hon "utan saknad skulle se avlägsnade. Och av sam: ma : skäl är det uppenbart attt flertalet också på den andra frå- gan kommer till slutsatsen att be-, sparingar ' säkerligen ..kan göras utan att de personligen drabbas "av dem. Att varje medborgare drar. nytta eller:har intresse av je . sutens . utgift, det är en: fullkomligt orimlig å kt, - Men om man däremot av var och eli"av de 900 hade krävt konkr ” ta besked ' öm: var. inskränknins' -garna-skulle ske och om man se= ' dan hade lagt alla dessa olika be- ; 'sked" -brédvid- varann skulle det "utan minsta. tvivel omedelbart ha visat sig att de besparingar som Ar vill göra för att kunna sänka sin, skatt, :dem kan B. inte tänka” 1 sig, .medan' han däremot gärna | drar in på de utgifter som A. fin= er-riktiga .och behövliga... + - Så är det ju helt enkelt. Och -"-därför är hela denna utbasunera- de” opinionsundersökning av noll » och intet värde, Skattefrågorna -kan inte angripas med dem barns+ liga teknik som :pöÖvats i detta Sk denha' ulidt rsökning som vissa högerredakltörer vill upphöja till högsta politiska visdöm i sina lad, Men det är vålåf i år och man. tager, liksom Kajsa Varg, vad. man haver, pöl NaN ot ”VID'SLUTET AV ANDRA KAM- MARENS lem minuter långa bord- läggningsplenum på lördagsmårgo- fen begärde högrinarninen Dickson, ordet 'och Furade enligt Gäötevborgs- in= rens 230 ledamötér. ." :ssen (1) med 'änledning äv att'.r [ : Mr. Fiddiestick gick. smågno- lande" sin - vanliga .morgonpro- menad ' "och stannade ' frarhför” skoputsären” Han såg forskande] på sina'skor och gick sedan fram till. mannen '— skorna” béhövde sin dagliga putsning. ul. cs Bred ' och : myndig lutade” sig mr Fiddlestick sig bakåt:i den höga stolen, medan skoputsaren hövligt hälsade och genast bör- jade sitt arbete, som han utför- de" med fackmannens "noggran- het och intresse, Hans kund nic- kade gillandé:: — Ja, mannen kunde Sitt yrke, Det var en gläd- je att se hans snabba fingrar, som: arbetade med. två borstar samtidigt, Mr Fiddlestick börja- de med sin nedlåtande, välsmor- da röst samspråka med skoput- Ssaren,, Le pt i "— Nå; hur går affä erna? : /— Tack jag har ingen anled- ning att klaga, svarade mannen och fortsatte sitt arbete, => : '— Ja, det är skönt i dessa osäkra tider, suckade mr Fidd- lestick, Kan man bara lägga un- dan ett par dollars i veckan, så är det en verklig källa til'giäa. je att Ha ett mål här 1 livet. Dag för. dag närmar man sig på så ' sätt sitt mål. Det tråkiga är bara, att så snart man nått vad man föresatt sig, så börjar 'sor- gerna komnia. Men mycket vill ha mer, man'unnar sig ingen ro, mar. känner. sig förpliktad att slita. och' släpa än hårdare. Och så kommer projekten och speku- att fylla. gentemot den lidande: världen "— ja, som god amerikan är man'så gott som tvungen att delta i hjälpen till. Europa, kort "| sagt, försöka göra sitt :till för att rädda världen från under- gång, Mr. Fiddlestick . utstötte. ännu : några djupa suckar och fortsatte sen: .:::. 2 — Ja, ni kan vara glad för att "ni i'ert anspråkslösa jobb inte dessa problem." on "> Det är jag skam till sägan- des också, sade skoputsaren.”= Det. var som om skoputsarens skenbara . olust 'att:konversera åstadkom att mr Fiddlestick -1a- de ”ansiktet i djupa; rynkor för ått: göra intryck på' den enkle männen, jag var själv en gång tallriksdiskarei på hotell Excelsi- of," ja, en vanlig: enkel tallriks- diskare, Han såg ned : för att se efter. om upplysningen inte' för- mådde rycka upp mannen”ur hans irriterande lugn, men den- ne bara. fortsatte. oberörd med sitt arbete. Ne la vi "se Det var besynnerligt, tänk-" te'mr Fiddlestick, men nu ska han höra historien, En sån en- kel man har gott 'av'att höra hur bra han har'detiv "ua fa = Tallriksdiskare, ja, och nu först har det gått upp för mig hur. lycklig jag. var, När ens önskedröm. gått i uppfyllelse, då känner man plötsligt," att "man" är. blott en ensam människa, en slav under sin ställning. Här har ni:en dollar! Nej, ni behöver in- te'ge tillbaks. En dollar. kan bli många. Vem vet, kanske, denna kän bli grundvalen för uppnåen- det av er. egen önskedröm, för såna har vi ju alla. Vilken är er förresten ?. floae Nlen Sy "ee Å, Jag ville bara bli sko- putsare i Amerika, ..:oo ct :— Jaså! ni är alltså europé... ja, då har ni ju nått ert mål" Mr Fiddlestick kände sig en a- ding besviken. Had$ ni något särskilt yrke hemma i Europa? :'— Ja, det skulle man på sätt har något att skaffa med: alla lationerna, — penningtransaktio- nerna; ansvaret o. s. v., och med ens är man mitt inne i det po- ,litiska Jivet 'och har sin mission | och vis kunna säga, sir. Jag var finansminister. : ur Devglas St. Leonard. i a Texten: . Carla Hansen | ; i Teckningen: Vilh. Hansen Ett litet troll " Har” .— har'ni -hört? ropade ;haren; som: kom sättande i trollet la en rutig duk. på.. Ja, hört "att - din; fru ' skällde , ut dej i morse; du ville inte gå och hämta frukost;'sa räven, som 'satt och so- lade: sig; Bl "Det var inte alls det j nade, sa haren, utan har ni hört, att det' har. flyttat in ett Mor.Räv. kom. upp från grytet; hon var förskräckligt - nyfiken. :—' 'Säj mej; lilla. hare,' hur:ser ett :troll egentligen ut? Jag har hört att de ska "vara så otäcka, — Jag vet det inte, svarade. haren, men vi kan ju följas” åt. till det. full fart över ängen. — Ja, vi har några stora träd hade välts omkull, Ugglari hade' talat om, ' att där hade platsen en smula försiktigt. Vid in- gången hängde par "snören, det trevligt ut. ,- - hon: var nära att spricka av'nyfi- kenhet. Plötsligt stod "det ett litet troll framför dem, — God dag, +r kommit hit för att hälsa dig väl- kommen blånd oss, "vv. . s= Det ska ni ha tack för, svarade trollet; men stig in vet jag och.se hur jag har det! Mor Räv gick in först, det :var ju ingenting alls att vara' rädd för, trollet såg inte alls otäckt ut,-för det var ett. sött litet trölk naste gräsmatta, ett par spindlar var” i färd med att spinna gardiner och skogen; och hälsa på" De” gick bort till . en. glänta, "äär" det ”en gryta. i ett: såg mycket hem- | : "Mor Räv hostade ett par gånger, . Troll, sa Mickel Räv, .vi har bara|.. Golvet var täckt, av”den fis ]+ var hemtrevligt. '. ”, Trollet.gick efter. grytan, det hade just :kokat en underbar grankotts- soppa, och. det. var. tillräckligt. till dem-'allesammans, ; Trollet - var inte "I bara en 'duktig kock, det: var också en god ' berättare; som kunde en massa "roliga trollhistörier, "De tre gästerna var lyckliga över att trol- let hade flyttat in i deras skog, det skulle 'de' nog få glädje av i forts trollet flyttat in.: De" närmade ”sig| " , Hatten för älskande, mitt på golvet stod en stor trädrot, lång och 6,5 En motorfärja av lättmetall för bils och passagerartrafik på Bahä-. "masöarna har sjösatts på Gustafsson & Anderssons varv på Lidingö, "som sedan länge är specialister på lättmetallbåtar. Färjan är 21”m. . i m. bred och kan ta fyra bilor samt ett 100-tal possage- rare, av vilka 60 har bekväma sittplatser. Pete | ne Våren o ner Äntligen har - våren på allvar . |komrmit, Dagarna blir lingre och solen stiger allt högre på himlen. Björker och alar begynner så smått knoppas, Snart skall hagar och ängar stå fulla av sippor, gula, vita och blå. Den goda jorden färdig att ta mot för att ge, Nu är én bråd tid för lantmannen, en god tid och en tid fylld av förväntan och hopp. | : Människan älskar våren och ljus set Även Stadsmänniskan, Alltid ser hon framemot denna ljuvliga tid med längtan och hopp. Man kan gott förstå våra hedniska förfäder, som i valborgsmässokvällens skym- ning tände flammande bål för att hälsa solen och ljuset. Uråldriga > Hester och symboliska riter och le- DJURPRAT: kar vittnar än i dag om människo- andens outsläckliga längtan mot ljuset. et : Maj — vårmånaden — har blivit arb Tilda hösta, : a ten, en.kroppsarbetarnas världstest, där alla önskningar får slå ut i blom, och där solidaritet och bro- derskap får gestalt och mandom, Fladdrande ' fanor och klingande spel tolkar även här folkens läng- tan efter ljus och lyckosamma tider, Våren är vansklig och bedräglig. Bäst som solen skiner och allt be- Eynner spira och se lovande ut, kan en frostnatt komma, en förhärjande vind, som slår vårens alla unga betaljoner till marken.. Våren är inte alltid att lita på. 'Men livet vill inte dö, och det kommer en ny vår med nya möjligheter och nya för- hoppningar. : Livet + är. rikt . och oemotståndligt, = "= o. ae ks « Hur önskar vi inte att det skall våras också i folkens liv. När vi ser på världssituationen, måste vi med bekymmer konstatera ' hur. vi gång , efter annan blivit gäckade, Misstron folken emellan" har inte kunnat undanröjas, Freden hänger alltjämt på en skör tråd, och ängs- lan och fruktan är mänsklighetens signatur, ' Kapprustning och miss- troende - spränger ständigt på nytt ligger | tro det, sönder ansträngningarna iför fred)! . — oo I Far motsöttningarna. Skall vår ar ma värld någonsin komma till för= nuft? Skal vi som nu lever än en BäNg med glädje kunna se framåt” mot ljusae tider? Vi vill så gärna le Ser vi på vårt eget folk möter 085 även där onda varsel och tec- ken. Vårt lands hem och familjor upplever en allvarsam och ödesdi= ger farsot av hållningslöshet, som river alla grundvalar för lycka och välgång, Ungdomsbrottsligheten, som är en följd av missriktad och missförstådd s, k, fri uppfostran, har avsatt tastrof, om inte en vändning snart inträlfar, Våra ansvariga myndig- heter och sanerande institutioner står rådlösa och måste axla en böra Vårt beprisade folkhem och vår a mskrutna — höga levnadsstandard Över hela världen firas dess första h vi NN dag med demonstrationer mö a betalt med ett alltför högt "Men det är lätt att kritisera och klanka. Svårare är att bekänna sina synder och bättra sitt leverne, Alla har vi skuld, Alla är vi meda ansvariga. Vad det nu gäller, är att mobilisera alla våra religiösa te vara med om nå "ct sådant, så må vi tala tyst om våra sociala omsora ger, våra väldiga projekt och vår välfärdspolitik. När de andliga och moraliska tillgångarna blir mobili. serade, då kan verkligen ingenting hindra 'våren att komma i folkens liv. Och då kommer välsignelsens tider, sångens tid och blommornas. "Men i naturen går nu I alla fall våren fram, mäktig och oemot= ståndlig. Den kommer med ljus och förgyllda kors, Det gnistrar och blänker som idel guld. För mins niskor som vandrar i mörker vitt= ljuset, Ty. korset förkunnar - om bleknar och dör, "0008 Even Väs "a ”Det är ingen skam att miss- ; man ta risker. Den största risken a är dock att inte vara aktiv” = ..lyckas.: Vill man -vara :aktiv,' får |' "De mest vilde og farlige rovdyr,' som lever I Danmark, ér udsalgs- februar samle= i store flokke I by« .'per alt ned, som er dem i vejen.. , « Si Kare 3 (Politiken) tn i NI-har-en bil, därför har ni Inte' bråttom, ' + to 2; (Nathan Söderblom) ” det, smaklig och angenäm att skå- da, hälsosam desslikes och i alto "eller tvivel, ett av de största: Slut med »hungern, slut också med. de evis ingen mening längre med att tvin- ga jorden attebära motspänstiga '" Det blir nog så, en vacker dag) + står den syntetiska biffen Då bor- + MH så beskaffad att den passar en va-' " relse, som" varken är » växtätare äldrar och klappar på Utlandssven= . ; "köttätare ' utan någonting! skårnas Förenings port och frågar: , - mitt emellan, Ett framsteg?" Utan! "ga plundringstågen - i djur- och. : .1 .växtvärld, . med odlarens mödor v och kampen om brödet, Det bhrinu, finns det tyvärr många barn "Återigen". står ett fömtiotal ut= landssvenska barn. och deras för= Får jag komma till Sverige i år? hinns rommar? oc » förhållandena här på många håll som ch ljuset | förvanskar problemen och fördjus . fräter "på alla livets områden: och ” spår som varslar om ka-. da, som blir alltmer betungande, och moraliska tillgångar, Vill vi in ” nar det om det sanna och, verkliga ” seger och om hopp, som aldrig för= . bleknar, : om än allting annat för= , Ernst Sandgren. el kger,'der i maar.ederne januar og ' erne, hvor de skaanselslgst tram= det . plats, för. mitt barn £ värme, Solen lyser på kyrktornets ' ' 31 (Fransk bilskolelärare) 7 fött te som behöver få en sommarvistele .«. se genom oss, Det är mest barn grödor, Den 'återtager sin frihet från: "Tyskland men "även "några |. och människan vinner'omsj - frimärket 2,000,000. - in från. andra / länder , Frankrike, fan lånd; Schweiz, Spanien bl.' av' Och Pt illdrarna är som tidigare mellan 9 : + en. Eller gör hon inte tet? "3 > (Handelstidningen) | | Å —— «+ Joch 16 år, i år mest pojkar, ' : "Barnen kommer ton vanligt pe slutet av juni -och stannar ca 7—8 veckor, De är läkareundersökta och friska men I behov av sommarvis= telse som de annars ef kan få Dess- utom hyser de' alla föräldrar och barn . en "innerlig önskan om en sommar i fäderneslandet Sverige = ärömlandet och att även få lära . sig svenrka språket, os sa Anmälhsingar kan göras till frå 4 ; Zara Fjelkner skriftligen, eller per | tel. 536. säkrast 9--10 fm, > ve Utlardsevem larnas Förening ärtat av Texas kommer Jim inrusände 'på redaktionen för 'sta-'' dens tidning: eta EN — ', Var är chefredaktören Jag skall säga honom min mening. . - — Han är inte här i dag, mutt- rar någon. "i. : : ” — Var är han då :- Han är på begravning för en, som ville säga honom sin mening i gån i DG Snellmanfrimärke ; Den 12 maj utger finska post-' v verket "ett nytt frimärke till min-|'' ne av 150-årsdagen av Johan Vil- helm Snellmans födelse. Valören blir 25 Mk. brunröd. Märket visar Snellmans porträtt. och hamnteck- ning samt årtalen 1806—1956 valör- beteckning , jämte , SUOHI ' FIN- LAND. Frimärket har ritats av ar- tisten A, Karjalainen och graverais av gravör B, Ekholm. Upplagan på - Som sagt var "Storm P "ritade «Wid svenskarna ned vattniga ögon och blånande näsor. Och så var det då en svensk som något inaignerad frågade: .-. "= Kan ni inte rita svenskar med: andra näsor? : NH — Jodå, ra den danske skäm= . taren, men hur ska man då veta «+, att det är svenskar? five Fr z RR 7 COPYRIGHT EUROPA-PRESS Posten (py: » a , UTAHÖLMS TIDNING mr ren nanm mee oso son Ras sn La ()
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.