" LAHOLMS TIDNING.” JIE TARA frå vrvervevyrerv "Fredagen den 4 maj | 1886 bene COR WE ” Vute 53 MARKARYD Kläder a ita på > TATE åvslätar: vintersäsongens möten "4 Timsfors Folkets Hus, lördagen den. 5 maj kl. 20. Förhandlingar, underhållning, ”- musik av Rietz. Medlemskontroll. b Markatyds 'SLU-avd. kaffeservering, "Alla SLU-kamrater; välkomna. Markaryds Bio . Sundqui ; med Gunnel Broström och Folke H Barnförbjuden. Förköp per tel. 10086 kl. 17-19.” [RER ned fyrverkeri,” som livligt uppskat- |” tades av gammal och ung, - Efter 'festligheten vid Sjövik 'hade - SLU-avdelningen anordnat kaffeservering i Kyrkskolan. i SLU underhöll med ett upp: attat” ”sång- och mun- trationsj rogram. Ekeryds 'baptistförsamling ” + "anordnat stora uppbyg- Jsesa ter i kapellet i Avd. 1533 av NOV i Markaryd 7. har hållit årsmöte på Trekanten och därvid” valdes Ulla Malmberg till ordf. och- skall hon därjämte också vara kassör. och uppbörds- man. V. ordf. blev Rolf Knutsson och sekr. Inga-Bodil Karlsson. Kor responderande sekr. Berit Larsson, tidningsombud blev: Bodil Larsson och till revisor valdes Sven F B. Jöns son, + lördags och söndags. Lördagens möte inleddes med sång 43 i psalmisten. Pastor, Ch, Berg läs- te ps. 42 v. 1—6 samt höll ett välkomsttal... . Solosång , utfördes av pastor Tufvesson, - -Pastor Kal- roth höll 'ett.. föredrag om en ungdomskonferens i Amerika: Fal av: pastor Tufvesson m. utg. från 2 Kor.-b. öch 4 Moseb. Te- mat var. ”Fristaden”, Mötet var välbesökt. Md delni har varit re St terad vid olika lägen och "kurser och för sommaren planerar man att deltaga i ett storläger som es i Kvarnsveden. : - Valborgsmässofirandet or i Hinneryd. 9. = Valborgsmässqbålet - vid. | Sjö vik har blivit .en tradition i Hin- neryd. Trots att :vädrets: makter i år var ogunstiga, hade en tal- rik" publik kommit tillstädes, när majbålet . var tänt. Efter väl- komstord "av: » hemmansägaren stig . Nilsson, öshult, - stämde Hinneryds kyrkokör - under led- ning av kantor Carl Stförm”upp ”Längtan till landet”'av Otto Lindblad sämt.en rad' andra vår- sånger, Talet till våren hölls av hemmansägaren” Valdemar Nils- son,' Hornsborg, 'som lät sitt tal utmynna i ett leve. för våren och ungdomen, Sångprogrammet ”av- slutades . sedan med ”Smålands- sången” av. I, .Widéen.. Kvällens arrangörer, . , Hinneryds SLU-av- bo Programlag 2. : delning, ' lät. sedan avbränna ett --Under' g ; stör” fnöten talade : pastörerna. N. Kalroth: D. 'Tufvesson, V. Våhleman ' och Ch. Berg 'samt-' evangelisterna, Agnes : Johansson ' och Linnea Nilsson. . Sång ; '51 i psalmisten sjöngs unisont .och därefter tala- de". pastörerna .Wåhleman : och Tufyesson. Pastor Kahlrot; sjö sold, ', Kollekt 7 "upptogs reda sång” i96' Hjöngs unisont! Däref- ter blév' det en stunds uppehåll för kaffeserverink. - Mötet fort- satte sedan med inledning ev pa- stor . Berg: varefter” tal. och solo: sång. förekom, . Ett. stort antal såhgare. "och musikanter utförde vacker. sång och musik. Pastor Kahlrot var även en mycket god sångare och musiker och hans sjöng" och ' Epe- lad3 flera' njutbara sånger. ' Of- fervilligheten var stor och kol- lekterna . uppgick | till "kr. 476:— Studerande” Axelson : ävslutade mötet. -.med " bön, .ocH. sång. 597. Vid ' söndagens -möten var det mraiga templet fullsatt av åhö- r : Primörerna: här - m "man tänker” på. att Ota är levande ting . och behandlar dem som Båda- na, filnher man "att. mycket onkla 'medel plus lite omdöme tär tillräckligt för att lyckas väl med förvaringen: Första förutsättningen för- att man . med framgång skalt : kunriazA put ; förvara 'de många gånger | lÄtt-, förgängliga . produkterna - är, . ” att. de befinner sig i:'först-' klassigt skick, när man köper .. Innehåller-.- dem. Grönsaker ” mycket vatten; i vissa fall: ver 9096.' De: förlorar därför - ganska snart sin friskhot om + de förvaras så att en der äv vattnet avdunstar. Torr luft, värmo och drag orsakar den . största förstörelsen. Får grön- sakerna;' och då speciellt de bladrika,, ligga för länge 4 påsen ller kassen innan de” omhändertas, försämras. kva- Nteten , märkbart. : Se därför tilll att kortast möjliga tid för- flyter mellan inköp och vidare behandling "t köket! Skölj Brönsakerna . noggrant 1: kallt vatten och låt överskottsvatt- net rinna av under någon mi- nut. Har man tillgång till kylskåp håler sig även: de ömtållgasto produkterna myc- ket bra "under" några dygn, Observera dock att tomaterna förlorar: sin goda smak, om temperaturen. sjunker under 4 å 5 plusgrader! - Förvaringsproblem i ogent- lg mening uppstår först om kylmöfligheter saknas, Även om grönsakerna lr våta efter: Yspolningen mår de Inte väl av att utan "vidare läggas In i skafferiet : eller stoppas till- baks I Papperspåsen för viga- Te befordran till. -:Sommarnöjet, » åtminstone inte om det rör sig om späda Produkter, som gär. na vissnar eller skrumpnar, : Sallsdshuvuden, väl fuktade, kan man t, ex. Tulla in gan- ' ska fast i ett stycke | från köksrullen, N arefter "å svepas in I smörgåspapper el- ler stoppas i en plastpåse el- . ler annat material, som för- hindrar att fuktigheten avgår. — Dagens goda råd? En liten smula bikarbo- nat I vidbränd mjölkmat tar bort den otäcka sma- ken, La - förvara rätt! Andra har naft god ”erfaren-. | het av att rulla in sallatsbla- den 1 en kökshandduk, På. samma "sätt kän” män "gå "Hi väga med spenat och” yra (som. dock även kan förväls. ; las) rädtksor, ” sparris,” gurka och liknande produkter, : :l "pers a och gräslök ; kan, under förutsättning ' att bladen inte redan .slokar fi mycket, med fördel. placeras i . vätt glas” vatteri; - I :ännat fall bir resultatet' bättre, om. de fuktad ”knippena” rullas in i > Papper. Niksom 'sallat. Även ' färska morötter och rödbeto: : bönor 'och- ärter, bör" på ett el- ”dunstning. sö a » VU vill ana gärna ha en | mattrosa och frisk hy, och ch det finns ,en del”vi kän & göra i detta; om "naturen inte "Varit - särskilt vänlig mot:oss. Först och främst ska vi äta de rät- ta sakerna och så hålla huden "ren. Mas DIET: grönsalläd, blofnikål, lök, morötter, vitkål och all. sorts frukt. Drick dagligen ett stort glar frukt- eller örtsaft, . > HYGIEN: rengöring av torr och normal hud: en' äggula rörs ut med 2 Soppskedar . mandelolja (denna - portion räcker. 3—4 dagar), smörjs ' på huden och tvättas av efter: något ögonblick, Därpå klap- Pas huden in med skin-' -tonie, . vanligt te eller kamomillte. > RENGÖRING . Av / FET ' HUD: tvätta ansiktet med en mild, mjuk tvål (mandel- eller barntvål), tillsätt en knivsudd bikarbonat pr liter vatten och häll några droppar kamfer- ' Sprit j vattnet. Därpå klappas huden med ett stycke bomull, . SOM YVridits upp i rå mjölk, tillsatt «med. ett par droppar citron-, apelsin- eller gurk- saft eMer ett Par droppar kamfersprit, RENGÖRING AV ÖMTA- HUD: görs som under torr och normal hud, men äggulan tvättas bort igen med ett avkok på tilj exempel gro- blad, rosmarin, kamomill eller lind. 1—2 Soppskedar örter till 13 Hter vatten, Osaltat grön- saksvatten är också utmärkt bäde til tvättning av huden Och som skin-tonte, sände ja Aj w 4 msk "vinäger =>: - vitpeppar «I 3 ler” annat sätt - skyddas mot Lördag LUNCH: Värsill. . MIDDAG: "stekt fläsk med + v så LUNCH: ”"Delikätessåltad. MIDDAG: Kalvrulider . gurka och tomater: Glass med chokladsås ed. - Vårsill (6--8 | peta) vs 2 balta sillar 1 äggula" ges NN - 1:dl. matolja 214 tsk:salteme: 1. tsk senap. - . 13 msk hack. färsk" gurka " 1 msk tomatpuré: >: KE 4 Garnering? 553 . 1 hårdkokt ägg” 2 tomater Rö Beredning Vattna ur 'ätllen F ver. natten — blanda - -äggulå, vinäger och kryddor, tinsätt »- Oljan litet I sänder under kraf- " tig ”vispning tills såsen är” " tjock; Tillsätt de övriga ingre- + dienserna Persila, — gräslök, 8 "gurka och tomatpuré. Tag ut sillen”i filéer, skär den i sma- . la strimlor och lägg upp den "På fat, Häll såsen över och garnera med ägg och tomater. Ställ den kallt tills den skall" . Serveras. sär a - Nyponris (6 pers). bi 1l2—2 di risgryn. Ib. Nyponsoppa - 113 di tjock grädde Beredning: Koka risgrynen "mjuka i vatten och spola' av dem med kallt vatten. Blanda dem med outspädd nyponsop- Pa och rör strax före serve- ringen" ner den uppvispade . grädden." Serveras i coupe- et glas. fr ” Delikatessallad FR pers) 100 g salt kött av rullen 7 tomater ur, Srädskar el eller 1 knippa a 3 hårdkokta ägg 100 g god ost. Marinad: 1 msk citronsaft salt, vitpeppar. Beredning: Skär köttet ”och osten i strimlor, tomater och ägg i skivor, skär Purjolöken mycket fint, Blanda alla in- gredienserna i en skål och häll marinaden öv er. Serv den kyld, , era |sons Boktryckeri, Skogsgårdsintern- dömdes till minst två års förvaring "Till mist två års förvaring på säkerhetsanstalt dömdes i ons dags den siste av" skogsgårds- trion. chauffören Henry Gustav Olander Hyll ' från Traryd av Sunnerbo häradsrätt i: Ljungby... Det var inte mindre än 14 &- talspunkter . som . åklagaren lade fram mot Hyll och de omfattade stöld, försök till stöld, snatteri, fylleri" . och förargelseväckånde beteende, . m. m. Han dömdes dessutom att till'olika firmor och enskilda personer utge ett skade- stånd på era 5,500 kr. Båstad: tädskyrkoherden "förrättade vigsel i Tyskland.” : : : Kyrkoherde "Samuel: - "Adrian: Båstad, : som - tillsammans "med sin , hustru, sedan rägon vecka befinner sig: på -resandefot i Öå- torrike" och Tyskland, hade -urn- der. sistlidna vecka. att förrätta en: vigsel "i Maulbronne i Syd- tvskland.' : Det: var "lantbrukare Kurt Paulsson, Boarp, V,. Karup, som där sammanvigdes med frö- ken' Irmela.- Striegel från Maul- bronne,'” dotter - till .bokbindare- mästare - Wilhelm" '. Striegel och hans maka, f. Deubel. Efter; den i Tyskland: obligatoriska borger- liga! vigseln "inför stadens borg- mästare, B.. Beiswenger ägde" den kyrkliga : vigseln "under högtidli- |. ga:. former ;rum' i” Maulbronnes vackra gamla klosterkyrka, Vig- selförrättare .. var. enligt. uttalad önskän av brudparet, . Kyrkoher- de: Adrian, . Talet till. brudparet a på tyska språket över brud +: konfirmati Ak Psalt- 119:- 105: ”Ditt ord är mi- na fötters. lykta och ett ljus på min stig”. "Vigseln skedde 'f. ö. efter svensk rtual, kyrkklockor- na"”ringde och Maulbronnes' kyr- kokör .- sjöng två hymner -under ledning av .kantor. M.. Stisses.. I -bröllopsgården.- belägen; i ; den 500-åriga ”. klostergården,' firades bröllopsfesten: med: mycken "och omväxlande” sång och" musik; tal |- och: alleharda” ;: muntrationer. Brudparet , blev" föremål :för.'om- fattande hyllningar: av unga' och Tamla, däribland ”ett flertal. stu- denter" och' hela bröllopet. blev en oförglömlig ; högtid" för alla” de som ' var "med, . Brudväret. Pauls- son. kommer att bosätta sie i Bo- Arp." Bruden har under några år haft sin: verksamhet förlagd till Bjärebygden p sar då i prästgår- Frälsningsarmén, Vrånäs, - På grund äv regn: Valborgs- mässoafton ' fick Frälsningsar- mén inställa" sin sedvarliga hög- tidskväll, .men "den : kommer att hållag lördag den :5:-maj 'uhder fedvanliga former, Se annon; < KNÄREDS SKYTTEGILLE -: Om kretsfältskjutningen i i Snapp.. arp på söndag : erinras. ; Sumners , vandringspri 52 Kapten Anders Pettersson till Vingslätt : Riksdagsman Anders Petters- son, Dal, berättar om sin rySS- ländsresa,'. då kommunkretsen i Veinge av BF, SLKF. och SLU håller : sitt årsmöte Se ännont. e den. 12 maj. Markaryds skol, undervisning ' hade härorakvälles handelskursen: och i - am med avhölls en lit Fandelskursen har vilket är det högsta antal, t lans historia, Undervisningen hur nga bokföring, ”maskinskriv. och engelska och som 1ä e har tjänstgjort hrr: Sven Henriks. son, Valter Serwander, Sven Sefeldt och frk, Elsa Lövgren, - : -: Sti mö de a tildelades Solvelg Hall, lor för yrkes- "> lutning a av a and där- en festlighet, haft: 78 elever terverken, Brödern; AB, köpman Yngve Henry Persson och a Olssons Bil Olson, fabrikör Bröderna Hans- a fick mottaga - blomste T- Frick no ih s skolans rektor Assar el ade ut intyg tin eleverna, Markaryds Bio VARD På lördag och söndag Markaryds SLU-avd. avslutar vintersäson, Hus, Timsfors. Vid detta i Folkets omhusmöte kommer det att handlingar, underhållning om ma sik av Rietz orkester. Den politiska. -bonderörelsen..- TT internationella. Perspektiv | puma utgör alltjämt den stör- sta befolkningsgruppen i värl- den. Endast i ett fåtal industrilän- der som England har andra grup» per gått förbi dem så att de sjunkit ner till att bli en relativt obetyd- Ng minoritet, I Asien och Afrika och även i Sydamerika, är bönder- na i gengäld 'så mycket flera. Här hår de på åtskilliga håll upp till 70-80 & av hela invånarantalet, och det är ju här som vi har de folkrikaste trakterna på vår jord. Som ' bekant : saknar inte denna stora; "befolkningsgrupp. sinne för|" ra vara politiskt neutrala. På så sätt) har bönderna i många länder kom- mit att begränsa sina organisations- strävanden. Man har fått nöja sig med en samverkan i den ekonomi- ska och fackliga självhjälpens tec- ken och närmast i syfte att skapa förbättrande produktions- "och di- stributionsmetoder. För att få polis tisk och social jämställdhet har de måst söka sig till partier, som inte varit, särskilt intresserade av bön- dernas välfärd. Detta är ju inte-den svenska utvecklingslinjen. I Sverige har både den ekonomiska 'och den kliga bonderörelsen vuxit fram värdet av nati och. i 0- nell samverkan.” Det I är inte bara i Sverige som jordbrukets ekonomi- ska "och... fackliga ; organisationer kunnät . byggas ut till ätt bli en in- flytelserik ' faktor: i” " samhällslivet. Motsvarande företeelser möter man ju på snart sagt de flesta andra håll, och -den' fackligt-ekonomiska'. bon- derörelsen. har, dessutom; sitt: eget internationella; forum : i" IFAP — jordbruksproducenternas interna- tionella : federation; Också : bönder- nas ; uhgdoms-: och; kvinnorörelser &r väl utbyggda på många håll, och även; dessa: organisationer. upprätt, håller ett fruktba internationellt g ftiska planet: som b natio- ur..den politiska . som också 1 stor utsträckning försett" dessa : rörelser med hängivna 'och dugande organi- satörer.. Vi. tänker kanske inte all- tid på hur stor fördel bönderna här i' landet haft av denna ordning, och vi har dessutom inga. möjligheter att med bestämdhet veta "hur det skullé Ka: gått am dö svenska bön- derna" inte haft ett” ezet politiskt parti att' tryggä, sig "Hille : Erfarenheterna från - andra” håll, där > man gått :den” motsatta vägen och börjat med, en facklig och eko- nomisk bonderörelse kan därför va- ra lärorika även, för oss. 1: första hand "tänker; man då på de länder, där en politisk bonderörelse' vuxit fram 'ur eller' efter: den fackligt- halismen' varit relativt tungarbetad. Man; kan inte"säga att 'det” saknats satser till en politisk. bondeinter- nätionäl. mom Norden finns det ju en samverkan mellan bondepärtier- na, och under för- och mellankrigs- Iren byggdes det ut en I - iska bonderörelsen. Exemp- len - kan, tas från: Frankrike - eller Australien. "I båda fallen har bön- derna” "upptäckt - att de inte kunnat klåra ” sig i ; med enbart en ekono- miskt-facklig - bonderörelse. .. De måste” också - skaffa sig egna poli- national i i Östeuropa.” Denna organi- sation.+ existerar - fortfarande även om den numera på grind av .hän- delseutvecklingen kommit att bli en organisation i landsflykt. Men ut- över. dessa 'regionella : ansatser . har vi:inte kommit... "Förklaringen ä är nä- turligtvis den att så många. länder saknar , tändi; tier tiska '.om-de ville få full "rättvisa: I Frankrike har” den politiska. neutraliteten hos de fack- ligt-e' iska ' b i: nerna — i: mån som den: vidmäakt- hållits. — visat 'sig vara en nackdel Det: franska ; bondepartiet har visa serligen under--årens lopp -och sär- skilt efter kriget gjort beaktansvär- iö- och att dessa partier, där de" finns, ofta” är: varandra” mycket olika på tur'på att bön- tt svalt politiskt Intresse "eller att deras intressen be= Vvakats. av-andra, organisationer: på = ett så tillfredsställande sätt att sär- |. . skilda ' ägrarpartier; blivit. onödiga? Ingetdera torde "våra fallet. Men på de flesta håll har bönderna. börjat organisera. sig -på det fackliga och ekonomiska: planet och stannat. vid detta därför att de -fackligt-ekon miska; :organisationerna. ansetts Rävungen, som här storögt blickar mot ' åskådaren,. är ingen rävunge vilken som helst. Det är nämligen en platinaräv av en särskilt fin typ med en himmelsblå . lyster i i pälsen, som" man fått fram på en kanaden- sisk pälsfarm. Över hundra dollars era FT Stridsropets sommarnummer ' hår utkommit, Omslagets' framsida pryds av "en vacker skånegård '2 förnämligt färgfoto av. Anna Riw- kin, baksidan 'av, en blomstermål- ning av Barbro. Widholm. Bland artiklarna ' lägger man märke , till en "betraktelse av kommendör :T, I, Ögrim och en intressant berät- telse om Frälsningsarméns efter- sökningsverksamhet "av major T. Kjäll, I text och bilder "berättar Lars A,. . Åkerlind om” ” människans kämp mot skadeinsekterna? För de navellistiska inslagen svarar Eric Peterzon Wallö, RE, Wade, Lars- da f1 .D har de fran- roende” parlamenfsledamöter.: Men fast fördbiukets/! folksutgör en så betydandé del av Frankrikes hela / invånarantal har deras politiska Te- och taktlösa, "Resultatet har blivit ' brukets bekostnåd.i en utsträck- ning "som" skapat ett berättigat och - allmänt missnöje bland de franska bönderna. I Australien har lands+ bygdspartiet direkt: vuxit fram ur böndernas fackliga” rörelse, ” Det Verkar som om denna skull derna..över huvud ' inte haft något : eget politiskt. parti, som kunnat fö- raderas talan? : Man kunde anföra ” många: exempel" på att det inte va- rit särdeles fördelaktigt. "Hur an skulle inte situationen ha' fnpelvis i: Italien om bön ikt" politiskt' /partil' Och : på: sistöne har ju'oron över den:po= litiska; neut sig även ino! liknandes ett ' bordeförbund.. Sam. - . så i Amerika. + - För -oss. kan det vara nyttigt att andra länder. De-belyser: vikten av att .de. svenska. bönderna haft en" egen politisk organisation. Erfaren« heten från andra. länder bekräftar att den. svenske bonden "skulle ha, haft det sämre ställt utan den po- Ntiska' bonderörelsen..; oss något att tänka :på.. Men det. är också/ett: rön som har; internatio- nell räckvidd. De politiska. bonde. organisktio er som finns i olika län= inte. förlora. på att -ippmuntra:; en sådan. samverkan, , : ' . ska bönderna :på 'sina håll valt ”obe- ">, 7 CarI-Elof' Svenning - T "Örbyhus, som var först av mor och far, Ingri och Folk PROPOSITIONEN . OM MITT- PRISER, prisgränser och importav- . överensstämmer - med den uppgörelse .- som -. tidigare träffats mellan + jordbruksnämndenh '. och jordbrukets förhandlingsdelegation, bekräftar Skånska Dagbladet (bf): .> Hr Norup stod i nära kontakt med bägge parter under förhand- gifter, i själva verket resultatet redän när det förelåg, Förhandli 'inalvinnare.i radiopuz2let lev som. eka: ru, a lösningen: På bilden kramas hon om derhind från Ljusne, , skriver. Ny. Tid (s). Som bevis .för detta tas bl; a. att skarornaå, som "samlas. Kring. fanor- na, 'glesnar: « voi - Att leden glésnar ä är inte något bevis: för att majdemonstrationer= na förlorat sitt. värde... 7 "Det behövs inte många männi- räcker med ett fåtal, Elden måste .döck bäras vidare. förnyad livskraft i och med att det nu börjat bli en gripbar realitet — ' det. som för majdemonstrationerna var en dröm, en förhoppning — det, som kan rädda" "mänsklighe- ten. tin ått på något: sätt vilja bei strida riktig i Ny Tids resone- "för - jordbrukspriserria skiljer sig " härvid inte från det som tilläm- pas för. statstjänstemännens lö- ner. Man kommer förmodligen på sina håll att klaga över att riks- dagen sättes ur spel Anmärk- - ningen är: inte. alldeles oberätti- gad. Regeringen måste emellertid i det moderna Organisations-Sve- rige träffa bindande avtal. Skulle rygga dem, fölle hela Erik Lingström. Nils H och Nils-Erie Björsson. Om en färgstark frälsningsarmépionjär i Argentina, Betty Rosarios, berättar signaturen Liss, -och- fru major Svea Tyndal drar: fram några min= nen av. sin far, den kände brigas- dören Erik Liljedahl, Ett par dik- ter och en sång med noter på om- förhandlingsordningen sönder. - Ja, och troligtvis regeringen med i det här fallet. Åtminstone om det skulle bli fråga om förändringar till det sämre. > I DEMONSTRATIONERNA FöR- STA MAJ är på väg att bli föråld- rade. Man har hört det” förr — på- slagets., insida : kompletterar, uvp- räkningen. . : ” för -lståendet att de inte längre fyller rmang' kan man dock ställa sig und= men saknas i så hög grad som fal- tionerna: utan förefaller att. vara ett tidens tecken,-” GENEVE: . Sov etun Då « tisdagen” ..det "elfte rbetskonventionen ; -lika löne ika arbete, för, mäl tatificeringsinstrumienten, överlä David Morse, chef för internatio- sitt högkvarter i Geneve.” na nades av. en rysk, representant till att industrin: favoriserats. på jord= s i presentanter ändå varit "relativt få ” som ": också.var ansluten till detta ”' ha givit bättre re- Uv . a. - Men hur har: det gått: där bön" Te varit: 'sämlade i ett eget s ma sorts oro finns som bekant ock: ta observera. sådana ; bondepröblemsi:t. - a Det bör ge a der. kunde! vinna på en"större sam=:-.; verkan, och; vi här i landet skulle - : ' Majdemonstrationerna Kär "fått : rande inför det faktum att ungdo=. ” skor för att bära elden vidare; Det nen, $/ blev - land >. om ratificerat den. internafichella | " ålt solidaritet,” fred och frihet är S let numera-'är i demonstrationstå= ; gen, Detta är'dock:inte. en förete=. > else enbart för förstamajdemonstra= ch. ”kvinönr, > nella arbetsorganisationen jod har - Frå rån , idrottssekr. |: - Laholms IF Friidrottsmäninen.. här: kväll +1 18. Kvinnl Aa fyrmnasti! avd. tränar till uppvisning i kväll träning. ik " Skogaby I BK... jar gäkhgsspelarna tränar - i: kväll ”Barserraa föthältspalare” sämle3 i kväll kl. för fräninga, ” 18 vid I idrottsplatsen 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.