Å diet och effekten är rätt ringa; nten hergi” génom atömreaktlioner är - Moskva; river - ato Pekteras, : förklarar en av delegaterna elegationen Professor Kaj Siegbahn, "som vi' Svens € atomforskare fikg med vinnande av "ee risk e-. elt friskt inisiativ, som måste res-, i den: svenska atoimforskar- äffar med : Ett Besök i i 'atomkraftverket H | Atomkraftverket i ”Nya lilla Ja- : roslaviets”; . visades för. de svenska "som bekant; en av sin ankomst ill ; Moskva "möttes han: av- överraskningen att: hans ; ” > vetenskapliga: forskningar” var väl kända för ryssarna genom” hans” - bok” om .atomförskning, som: utar "hans vetskap översatts, till | ryska. Det är. "uppenbart att ryss: : Professor /Siegbahn. Sedan har” . de meg” ett. djärvt -grepp'om> . satt: - Praktisk . handling "och " därvid . hoppat över "en hel rad mel- dier, "söm vi i västerl det ”-atisett - ödvändiga. . De: » byggde ; sin experimentstation I : för: utvinnande av . elektrisk | "" energi: mied;: anrikat ; uran: 2357, > $0onr energikälla "redan år: 1954 | och den-:har, hu varit i.gång i 2 nära två år; Vi blev verkligen ” Kd a över "de lösningar ' av. den” praktiska utformning-. : forskarö kommit - till, förklarar < forskningsresultaten i form” av varmvatten kän dock.an- atom. raftverk punkt kän rent av inne i storstäder. vid vårt besök ' vid: atomkraftstationen ' på- "I stod . chefen: för. det ryska atom- kraftverket. ingenjör: Krasin att man nu drivit experimentstationen under”, två år utan: något" oycks- tillbud och uten någon : som" helst 2 proceduren, stat. 4; Sju svenska” veteriskapare, - som” ; från olika utgångs-"" visades a. Hi som s NRA for: deltar i 1 ih "' Professor " H -) åskådli + våra främsta. atomförskare,. . Vid - iggjorde. hur: reaktionerna visades . hur: -atomkraftverket . var uppbyggt: :Vid visningen av: kraft- verket ;' fick ". » deltagarna ; mycket noggranna upplysningar ” om "hela : Man” fick det intrycket att det mest "sv ta problemet ligge så att skap; säkerhetsanordningar,' så att: ”arbetarna i. atomkraftverket inte. tår ” skada av" "radioaktiva strålningar. Framförallt är. det 'as- kan "av det förbrända uranet. söm är starkt radioaktiv. och därför yta terst farlig, Utbytandet av 8 k. skada” för alla de som arbetar . 'vid.. kraftverket." Han! me- nade > därför . att - atomkraftutvin- ningen - kan göras. hundraprocen- tigt säker och att man mycket väl bör. kunna bygga en atomkraft- station mitt inne'i en stad, varvid översk ärmen | kan ! utnyttjas] > ” en, som Tyssarna | till,” förklarar. den > "senska atom - forskaren; ; "es i "Tekn; lic. Nils Göran Sj gå det : första. atomvärmeverket, har en hel del: att”lära åv'de rys- enten. Vi fick ta del av : praktiken "visat NS att. atomreaktioner.' kan. -utnyttjas | - för. utvinnande iav elektrisk .ener- gi: ur ”Uran” 235, "Vid den. nybyggda . arbetar [ nu: detta ' experimentkraft- |: - verk, somm sedan” två . år levererar elektrisk” energi. och - ger : ett- till- skott tilldet; kommersiella. kraft-. nätet. :Hittills > ligger "dock "verk- samheter . helt på experimentsta- 3.000 kw; vilket, är en obetydlig” "PP het då man yet att de norrländska tverken av eV Vatten åftverken dominerar. Som jämförelse "kan också näm- nas att Tyssarna just nu är i färd med att" bygga ett ”jättekraftverk a id Stalingrad; som. ut- i Volg: byggt "skall få en effekt av 2,3 mil- joner kw, och att ett Jenesej i | Atomkrat aren a blir är: S Byssaria avser bygga .ut sin ex- perimentstation ' vid Moskva 100.000 kW inom några år eller ev, bygga . eri -ny station. -- Men -. även med denha utbyggnad blir atom- kraften ' av underordnad - betydel- se i jämförelse med vattenkraften. Därtill är' att nämna" att atom- sig mycket dyr, . Även om man inte räknar något för amortering , av anläggningar beräknar ryssarna att .som ' levereras .. från atomkraftstation, . blir: tio gånger dyrare zän : elektrisk energi" från] ett koleldat kraftverk.: Men genom att »atomkraftverken ,. lämnar ; ett rätt betydande överskott av värmel kraftenergin : hittills , ställer den « energi, "utan att:det "kokar, - till : som centraluppvärräning av en hel ”dstad.. Han” menade ocskå rand vid AB sAtorienergi i + "anser att svenskar, när dé 'skall gå till ver- két att"inorn en nära framtid byg- "att" det snart nog skall bli möjligt att ned- bringa "kostnaderna ' för ett 'atom- kraftverk, då endast ett fåtal man behövs . för ” tillsyn av en sådant < Xx ” Medan svenskarna först ”äm> nar inrikta sig på att göra ' ” atomvärmeverk för. uppvärm="" ning av strålar — inom tio”år ” hoppas / man ha” 5—6"7sådana” "värmeverk . klara vid. några städer”. i "Mellansverige" —- gick '- - . ryssarna direkt på. atomkraft- ; verk. för” elektrisk : energi, I: " Båda > fallen - byg; ger; man; på "omvandling av den värméut > veckling som” uppstår” vid. fö > bränning ' av uran 235 genom ' MH atomreaktioner.' Att bygga ut. "med en elektrisk generator är egentligen en teknisk fråga. I ”.Sverige planeras ' det ”ätömkraftverket”vära” kl 21956... Det är emellertid att ”vänta att detta blir? utbyggt till - ”lönsani effekt eller ea, 100.000 > kW ia. ” Svenskarna : "kommer att gå: å viss mån: andra" vägar. än "ryssar- Ina förklarar dr Sjöstrand! Men i stort sett bli principen "densamma. Den värme som -uppstår i uranet vid klyvningen av uran 235 upp- spolar över : uranet, Geiom att man har högt tryck på detta kyl-|: vatten: kan man få dess tempera- tur "att" bli flera hundra grader Kylvattnet, som 7” blir starkt radioaktivt, cir- kulerar i ett slutet "system" och överför genom en s, k. värmeväx- lare sin värme till ett annat system från vilket. man sedan kan ta ut ånga ; eller varmvatten.” För att man" med! fördel skall kunna dri- va en turbin bör ångan ha så hög temperatur som möjligt, Turbinen driver i sin tur en elektrisk gene- rator,' Vid ett värmeverk tar man ut: varmvatten ' och : använder det för. uppvärmning av .t. ex, bostä- der, Härvid är det ej så nödvän- digt att -.ha, hög temperatur på vattnet. Detta betyder, att' det" i flera « avseenden är enklare. att bygga . ett atomvärmeverk än ett atomelverk, - värmer." kraftigt. det ' vatten, som [+ = ske" :bakom : : metertjocka | betongs väggar "utan att. arbetarna" på nå: got: sätt kommer i kontakt : med det radioaktiva ämnet," - ”Fjärrslyrda: händer” ot + Energialstringen sker..i en resk- tor, som är nedsänkt i ett betong- golv, : Rummet är isolerat” av. ett par , meter . tjocka -betongväggar. Genom . linser kan man: utifrån iaktta vad som sker inne i:reak- tor-rummet. : När bränsleelementen är nedsänkta i reaktorn och pro- cessen Är igång kan man obehind- rat röra 'sig i rummet utan någon fara. Men när bränsleelementet el- ler reaktorsstavarna skall. bytas — vilket sker efter ca 100 ' dagar, då uranet blivit utbränt” te tillrådligt att finna; Då. placerar sig L atomteknikerna utanför '. väggarna, ' : dirigerar :: en fjärrstyrd? lyftkran fi kopplar: - kroken ';> och hissar upp den, Bränsleele. stav, placeras- i ett ställ? Uraripa. tronen; som "nu :är . utbränd: men nen . av. livsfarlig "art; . avlägsnas I med "tillhjälp av'”förlängda'hän- der”, som styras från :ett arbets- ; rum utanför betongmurarna” un=' försiggår-i' uran-atomerna.. Vidare : att komma I närheten: under: lång eta tid framåt, Att sänka: den, radio=" MH 'gkulle betys Vv åktiva. askan, i'en'sj då" förgiftning ” av'- vattnet för: år var att änka den i i havet, : 3 gram. uran motsvarar "100 ton kol "I varje bränsleelémerit finns fy: rå uranrör, vardera med-'en längd uran. innehållande 5 96' uran 235, utnyttningsbar uran 235, men idet- tav-är "utspritt över hela längden” kyla, bort : "den: värme som bildas. grader - och . värmer . upp - vattnet i det” slutna ' "systemet till' 290: gra der: Celsius Aon fr innehållande : bor; 'som hindrat -re-- aktonen," varefter processen är i gång, : Varmvattnet flyter... snabbt över ' den glödande uranpatronen och förvandlas till ånga,.I.väl iso- lerade' ledningar” föres denna ånga]. till ”ångberedaren”, som -likaleses är. ytterst. väl ' isolerad. I:denna överföres värmen från - den radio- som + för ; ångan till: ångturbinen. |" Överföringen av. värmen måste ske mentet; som är en'ca 5.-meter lång” : ändock "innehåller "radioaktiva äm- der-det: att tjocka linser 'ser' vad” som försig går. Gripverktyget är ett = syster manörvreras av. de fjärrstyrda ”händerna”; Med att.. knyta. en - knut på ett snöre med > dessa "förlängda ' händer”, trots att två meter. betong skiljer. ”Uranaskan farlig” x : Det” fnärkliga är att uran 235, är helt ofarlig 7 innan" reaktionspro- cessen satts igång." Själva : ladd- ningen är därför en enkel proce- dur, Det är :utbytet av: den för- brända: 'uranladdningen ' som blir så komplicerad, ' Det största pro- blemet synes vara att utvinna den uran, som blir kvar efter förbrän- ningen "och det plutonium, som uppstår som .en biprodukt. Pluto- nium har betydelse vid atom- bombtillverkning och är sålunda av ; militärt värde och kan dess- utom ' användas som reaktorbrän- sle. F.n. känner man ingen an-. nan utväg att isolera den:radio- aktiva askan efter förbränt- uran än att placera den i ett jättestort block med två meters tjocka. väg- gar och placera. detta- block 4 nå- gon . ödslig. del, av. världen, ' där människor . och. djur kan hindras av ledade stålarmar och: linor, som . genom, handgrepp: motsvarande de som skall utföras litet” övning lär det:vara' möjligt Atomreaktorn" är helt nedsänkt i > mm" stor del av. atomkraftstatto- av ca 1,5 meter, Dessa :består' av Varje” rör innehåller ca” 30: gram. ' för att- man: lättare "skall kunna ” Sedan ”atomteaktionen - kommit i-. gång: upphettas uranet. till" ca 500 > "När bränsleelementet sänkts Ned" i reaktorn ' och. allt är klart för : igångsättning avlägsnas . den stav aktiva, ångan i:det slitna systemet riker,"I' stället för 100 ton kolt så” att den fria ångan inte får bli cs framåt; och lika farligt : skulle det ei Ingenjör kraftverk utan | någon. som. helst) an risk. skulle : kunna- på -mitt byt Krasin” "demonstrerar för statsrådet. Hedlund: och a några an dra" ladda Teaktorstaven med uran 235, att! de "heutröner, "som. bildas vid inne fi en "stad. FÖverloppsvärmen |: ti man" 30 "gram "uran" 23; ”och Hemma i'Sverige någon: mån efter golvet och. det enda som ses ut ifrån är de öglor, vari den fjärrstyrda kranarmen hakar i, br när rdäle" än: ryssarna, säger dr Sjöstrand. nen / utgöres ' av kont för undersökning av att inte skad- lig'.. radioaktivitet: : uppstår, ..Oml. t.ex, det. slutna rförsystermet med det upphittade radioaktiva vattnet skulle : sprängas : måste i rummet snabbt" stängas och folket varnas. ytterst : känsliga : kontrollapparater med. alarmklockor- och lampor som tändas, så snart det minsta spår av radioaktivitet visar sig. -Arbetarna bär på sig's k. dosimetrar, ; som är känsliga , för: radioaktiv strål- ning. Två vanliga typer är: penn- dosimetern, där man 'direkt kan avläsa strålningsdosen, : och film- dosimetern, ' där : man undersöker hur. mycket filmen har svärtats av strålningen. ' Man kan därför" när som helst 'se om fara föreligger, Atomkraftsverkets chef /var av Runt om i byggnaden finns därför|. den' uppfattningen att, ett" atom- när vi « våra inv tryck av ” atomkraftverket med” de svenska atomforskarngzsoni' : vi träffade i' Moskva, Det är ju så, ' förklarade: dr: "Sjöstran att det uran,” som förekommer" i naturen," "huvudsakligen ibe- "står av två”olika sorters uran, Båda "har "samma: kemiska; > egenskaper, men deras" "fysika . liska egenskaper är olika, (i synnerhet är deras atömkär- » nor "mycket olika. I naturligt.” uran finns det ca 0,7 96 uran. 'med atomvikten 235 och resten. "är uran med atomvikten” 238, ;: .1I atomreaktorer -av'. dett slag; som ” beskrives i; artikeln, är, det uranisotopen -235 som förbränns eller . rättare” "sagt: dess atomkär- nor klyvs -och' avger” energi: Efter- som det; finns "så "litet uran "235 i naturlig uran är det stor risk för "Tderatorn > är": det "material, ”HHinns mellan EG "eller, på själva kyggnaden.” :Där- Jsatt.i.mitten "a N i ifiok inga synliga” märken? äv! ' blix- till er] sor; ”kasingt «ligger ;pi . kallådes: staden först” v La” Condamine, Monte Carlo 'och riket, I staden Monaco ligger 'slot- tet: och" dä ör är stadeh Monaco | ly "och: som i "sin tur åstadkommer" nya: "klyvningar, går förlorade om man inte är för- r | siktig. ' >; Har man, endast tillgång till ma- turligt uran är man. begränsad till svenskar hur det går, ti lighet att antika + ram Få isotopen” 235, d..v. 3, köja dess. halt'av urem 235, - Detta:” är en 'svår procedur, . | kostar myeket pengår, i Vi:bar: in gen sådan fobrik:i Sverige. det uradl. söm | rysearn i sitt atomk att ha: tungt. vatten "eller. möjligen ] mycket ren grafit..som . maderator om man över huvud taget skall få igång någon' 'reaktion "alls: (Mo- som håller 5.76 uran 235, är det mye ket lättara att. hålla 'enkedj sroha tion i gång: Man ken ti; Oman vända ' venligt vatten som mödéras och alltså / kraftigt brömsa. Ffeaktionen, - ; [För några sår. sedan: satt under ett åskväder: i Kanada tre män :på:en Aiväntan på: att emot". dödade” - dades” -inte,. Däremot sönder ; Hans byxor Fäninsär, "Den påståenden ” bevittnar vi kanske i ÄN ilt hög era. i Våra dagar: I Monaco finns "det ingen lands" bygd. Hela det lilla rikets område är "indelat i tre städer, nämligen Monaco, Den ' sistnämnda "staden har således samma namn som hela Ef hundré år sedan. Staden kö la "Joch sista' stavelsen 'och med dub- - ingår det att sitta så. och 'd>'tri jtimme. efter. timme. . Detta .beni=' : sittande” har något med japane: | ligen. 1rikel finns de' fles och” ”salutotge: som kräver stora anläggningar och när tor, trots ett det lätt .Absorberar vå hs Spälkasinot, byggdea" talades: på titalieriska,. Det: "blev: så undasMentesiCar) ir spelkäåsinot ligger, skulle” sålunda - 'åven a kallas Karlbé ES erige rådér: de aska . oklara” begrepp”. om »hur'. namnet | Monaco uttalas," : Allmännast före= t 7212 | kommer uttalet Mona'co, men 'det- ” mer om " det" Sanningen" av dessa ta :är det' enda uttal som ”inte är ri] bör för Övrigt, uttalas på två sätt, dels på' frånskt sätt dch "dels på italienskt, beroende” på om man menar riket ell» hitvudstaden, huvudstadens namn uttaläs på ita- lienskt',” sätt, ” nämligen”, Mo'nace;' + stavat på svenska ”Må'nakå”. Man" lägger ' allfså tryck på -första' stas n velsen, men icke på den, sista; Ta-;.- lar man emellertid om. öriket Me. naco, som .ju ligger på franskt. om-, råde, franskt 'med tryck ”på "både första belt'n, alltså som Må'nnakå'. försöker sitla' på vara ” "Iben känner vi'snart hur först be- "" ”$snen domnar bort, sedaf I domhar' 6! ryggraden och vi faller ihop, Men 2! äadå finns det folk sora kan träna rt 18 till att sitta på sina: ben hur' länge som: helst," Våra skräddare satt ju så på sitt bord förr i tidem't- och ea del kanske gör: det fört-"” farande, I japanernas ”uppfostr. nas redan från barnsben att H det, Följden är att vilken ”jepam, , !som -helst kan aitta på sina ben" nas kontemplativa vatt | religion göra, ; ” Då vi sätter vilda djur 4 fången- skap i zoslogiska 'trädgårdar så ; ändrar vi också de flesta:av: dessa 1” djurs vanor. Rovdjuren" tjagar i " vilt tillstånd på natten, och :sover.: om dagen, men i. fångenskapen ,. får de: ändra sina vanor, eftersom '; - utfordring inte sker på: natten i” någon enda, zoologisk djurpark. sladéns- namn både krévå och .ut- ak igt: Namnet kan nämligen, och ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.