iv a > Hälsingborg, Malmd | moa [Cd vyer oder se le - TS Dagligt nyhets! ”åch an- nonsorgan / för- Laholms stad? och". gödra : Halland, " Markaryd” samt angrän- sande: delar. av: sydvästra rand ock" nordvästra ånesd aah ala ä : Telefoner: vet . - "" Redaktionen ...«s.s« 300 Redåktörens ' bost, . :. 579 - Expeditionen och an-= --- nonskontoret ...... 299 Annons riser fr. 1 jan. 1956: | P - Före text NN öre pr mm. ,« Textsida , 3; e ""Önskas hyra, Platssökan- ot de och borttappat 26 öre . "pr ma. Förlovnings=, - . « Tyinings-, NYA; > SYSTEMAKTIEBOLÄGET / s ES f£ = ej på is För” hänvisning Fd och > on SVarse jemöttagande depi- teras 1 ves ärsk. "begärd placering ? å textsida 35 öre pr' mm. PRISFÖRHÖJNING - »de- biteras:-med 30 procent för. annonser beordrade va med petitstil. | n erations ris för 1956: Fre - Ro halvår 17: 507 er kvartal 9: 25, mån, 3:50. '- 2 : "INGRID I DANIELS In "Halnistad. > ee AE köpes omgående samt varje vec- ka: till högsta” dagspriser; Dn Hälsingborg . . Hässleholm” » Hälsingborg . + Göteborg Än Hässleholm: . Göteborg ) Hälsingborg, Malmö « > Göteborg ar Hälsingborg, . Malmö "Göteborg", Fälslngbörk, Malmö" Hässlen ol; Malmö > Halhståd' Halmstad : - s Steborg .. > "Hässteholm . Halrhstad 1) = ov ' "Hälsingborg, 2) Hässleholm. se Halmstad - ” . "Halmstad I. . s Taholm 5)7 CC, os 23.35 Förklaring: "st. = "snäntäg, soh.!= söndag och helgdag. dag före s 2) Tin Malmö soh,. 3). Till Varberg natt före och efter soh '4) Endast natt efter on8-, Tör-, sön- och helgdag, 5) Endast Ons-, för. d - högsta. dagspri bapperssvfall kreatursben, omfat: och. tomflaskor ' "köpes Hill sorter, textilavfall, Samrealflicka 1 Båstad. illa skadad «vs - 1; vid: halv tolvtidén "natten till. i går, då en del elever r "Samreal- från. skolan;' råkåde en'. :Inoped- Åkande 16-årig flicka från Väst fa Karup köra omkull: som var. utan medvetande, fördes till. "prövinstelläkaren : och 'gedan vidare till Jänssjukhuset” 1 Ängel- holm. Hön' vär fortfarande säng: lös vid middagstiden i gär. Den bitadade ” tillhör ' årets" ”avgangs- klass 1 Samrealskolan. ” | . I höll: på på. måndagen möte ra or- derishuset : utidér''. ordf.-skap . av Lärs-oné Ljungberg. Ester” för- 1) Till Tarberk dägligen utom | TRIKAMAG Storgatan" Tel,.314 : KRONAN av. körs tskäpande Hå Å len anledningen ? fat "KRONAN kallat ' en av sina många nya,” >” tjusiga ' modeller för, | om Jubileumskorserten. Ni måste se denna dröm >"> ”Bysthållaren är "> KRONANS berömda” Rival, som finns i--" : tre olika längder. — - Vi. är välsorterade i” ' korsetter och behå. ASINET. femtio framgångsrika år s . - > Vv mjuk smidighett = >" "Kom in och proval os med " ung- sd s "gemensamt, grundlogen,. Vidare” skall domslogen företa en resa. ; "Greta" Eriksson' leäde tävlingar dragspelspojkarria, le: ock Gért- under- Malmö kréaturs: och kött- ” ” marknad" ” . Tillförseln t in Malmö kreåtut :] och | ”köttmärknäd under: veckan $/5—14 /5 vär större än ende veckan och utgjorde: 111 störboskäp”(därav” 6 "tjurar);-25 kalvar och fem, hästar. Handeln var fast; Samtliga djur. blev sår da” se - Priset "sänktes" för kor, extra prima och klass I med två öre per kg..till 224 och 214-219, och höjdes för kvigor och stutår ext- ra prima, klass I och II med fem öre till 260 résp. 250—255 och 240 får: Lamm med 10 öre till. 800— 325 och yngre feta med fem öre, Smågrisnoterligen ih kr. 2 för övervikt. Premelgrisar klass från veteri inärkohtrolerade bösätt- ningar betålas med ett tillägga. Pris öv K 18 per st, öl Tillgång" god. fittor Tendens fast, shad by ÄLLVAN- ”Öborg Granberg. : "Iiänlada,. .Hätt, 12: rio > CDRING. «8:50; inb; en, som. världen; lä heter; :: renhoter vida, vidderna Kyrkoherde, t Nn; skönhetårn Briper. och fårigar.: :Georg Granberg mäsdaleri;, : som'i 22 är Verkat Tännäs : "väldiga: fjällbästorat Och är en --Utomordentlig. fö ärdle-] dare in i fjälleng värld, ett levände het; föterfolkets och "lapp liv, > Hej Han” skriver "oc $toria och Ber i . |Sn egen Nvsäskådnin ng. «Fjällvandring är e ih rikt illustrerad. och TR Bor Presentbok, > som - rymmer 'bäde ållvär . och hurior Samt : doft : av fjäll och friska, vindar Zz: ——r 7 Emilia sHansson: RIKA ÖDE] ri oe AR... - Diakohisty- Jalsen, <. Häft, 102 50,- inb, "En människa är rings ä,. fen mänsklig. id: kan göra det stor odlingeng strid, vi äro ej läng! I rinner mi i minnet. När jag läser boken Rika arbetsår”. Eq liten spröd lärarinna kommer upp till - en ödemarksby , nära norska sen, - Det: är- inget: Näras-Sve. skolän i Båstad var, på. hemväg I Flickan, 1 d| önskningar ingi 245. Slutligen höjdes priset för i v dels åt grannar 0 och vänner: : | fors, lampa, eft äv. FRED KR NYHET | « 4 vr MR er TG FÖDELSEDÅGAR Me ' ök, i fyller i. morgon byggnads- arbetaren Åxel Davidsson, Al- tona, Laholm. I yngre år arbe- tade: han, vid kraftstationsbyg- gen men' är numera byggnads- arbetare i Laholm; Han .är en skötsam och rejäl person, omr- : tyckt av överordnade: och kanir rater, ;' Han har uppfört egen villa! i Altona och fritiden” äg nar, han åt Bkötseln av sin fas: tighet .. "med. tillhörande. träd- orgon. antbr” Anton EN Kräred: ödd . på sammä om. hän I Nn äger och "bru: kar; övertog i yngre år fäder- negården, - - vilken han på, genä- ré' år utökat. genom inköp "av viss del av:en granngård.: K. är en duktig" jordbrukare och eri "stilla försynt person, soni änskap och aktning morgon: fru Rut fyller . id Valborg: Woxmark, maka till folkskollärare Knut Woxmark, Fågelsäng, . Växtorp.. LYSNING : '— har tillkännagivits i Gävle för ingenjör Lennart Martinsson, Halmstad, Kördig från Markaryd, och fröken Ingrid: Daniels, dotter |- till'verkmästare Gunnar Daniels, och hans maka, Gävle. . HÉLLNINGAR "EPA lantbr. "Anton 'Johinsson, Härp- Holma, ""Marka d, ; hjärtligt Hyllad "av fami släkt "och vänner ” "varvid minnesgåvor och ” ”blomsteruppsatser "över lämnades. Télegrafiska lyck" fick” han va lig: Denne or "inehåde? ekt läntbruk drev! vid sidär härom skogsaffärer" och" det! föll på jubilarens ” lott” vatt utföra en d Efter: återkötusten äderneslender inköpte hän ett lantbruk'i'sin födelse- vy och detta: innehar han ”fort- färande: "På detta sitt jördbi lärde Kan” sig snickra på -isin" gård har. ha uppfört en smedja, där han utför smidest arbeten "dels åt sig: sälv och laréböke, - sin 50- årsdag föremål fö ga öch hjärtliga hyllningar äv släkt och vänner, "De första gratulanterna..:” vär, få och därefter följde" syskon- kretsen som genom skomakar- mästare Ernst Nilsson, ' Tims- överlämnade ven börds Svärmor och: svägers- skriberad penninggåva Över. lämnad av. fru! Mimmi. Svenst i Son, -Markaryd. --Ett- stort. an" telegrafiska gratulationer tal : , gå "Och det äro ig öppna. och hjärtegoda, I-lätt::romantiserad form ' skildrar författarinnan: sitt arbete". ock bybornas "gärning :: il helg -och- söcken, : «+ I. samarbete | Med doktörn "och prästen .. ver- kar” den''. lila lärarinnan out- "trötttig ' för bygdens: höjande Såväl. andligt .som , kulturellt. Synnerligen ; lämplig som hög- | läsningsb sin T0:årsdag ev | förslavade Finland, : sekreterare och sedan : som verkställande direktör: I flera år tillhörde han styrelsen för Sveriges" Köprhantiaförbund ''o. var en av grundarna av Sveri- ges a och Fanthandlarer förbund," gräddfil .SYRAD GRÄDDE gott och nyttigt BEGRAVNIN En högtidlig doråfästning ägde, i går rum i kapellet på Laholms , begravningsplats, då åtoftåét + efter fröken Hilma Brodd, ' Mellbystrand, vigdes till den eviga vilan, Prestave- rande "var — fiskaren > Fritz Brodd, Mellbygtrånd och snic- käré. Einar Pålson, Mellby- strand. Akten inleddes med ps, 3717: 1—5, varpå kadj. Sem- böra ' höll griftetal och förrät- M : tade jördfästningen.; 'S4- följdelfrs EN på, 332: 1—4 och begravnings- mässan. Akten : ”slötg” med ps. 125: 4.6. När kistan bärs tt ur . kyrkan spelade musikdir- Peter Pålsson en; sorgmarsch. Fråga efter den = = "i Er mjölkaffär ' Mejeriföréningen Vid graven talade : fattig- 7 | TT Pr Jönsao Teens ordf. C.- Wilh. Semborn,. sc ckså förrätta- des jaholm;! De sörjan- | de" bön, " Många och vackra c framfördes av kadj. ”Oraklets i Kuopio”: kamp för fria: ordet: De. finska kulturens ”väldiga | ; uppåving och Finlands. poli- tiska självständighet har en av sina grundförutsättningar i Johan Vilhelm Snellmäns (1806 1881) livsverk. Hans teoretiskä ut. gångspunkt, tesen "om en nation, ett språk, var tvivelaktig, dess riktighet blev också bestridd, och vi kan säga att den jävats av ut- jvecklingen efter hans tid. Men i det Väsentliga Hade Snellman” rätt: det var: en fosterländsk livsfråga att svist.. höja det finska språket ur dess be- lo. tryck, ' ätt "skapa en finsk bildad : kläss "ock er finskspråkig kultur, ' - Nr att, demokratisera bildningslivet i ordet som vapen, I det andra. häf- . Finland. | fet äv ströskriften Spanska flugan + Nä onellt . | uppvakhande : med hadé . Snellman behandlat Geijers -kampglädje och mod och obändig Iitteråturblad, som hade upphört framtidstro — ech detta emot för- |att utk » detta litte domar, skuggrädsla” "tröghet 'i tän: |söm" sedan blev” ett mönster Fo kesätten; byråkrati och svart reak. |Snellnians ” éget <Littérätur- tion — se där Finland under det |blad för allmän medbor-: första halvseklet av föreningen med -Rycslan Mitt” i denna brytning står". utan | kaleder, docenten: i filosofi, som, i tjugo år får vänta på & sin För 1 150 år Sedan, den 12 maj 1806, föddes Johan Vil- helm Snellman, den finländ- ska press- och yttrandefri- hetens stora förkämpe. Om hur. denne .. filosofidocent gjorde tidningspressen i Finland till en samhä makt berättas i denna artiv kel av fil. måg. J. 0. Tall arbetet och utbildningen” plåttform. Från denna plattform ljöd Snellmans stämma Jändet runt, (Psiktér, sjöng ut sin övertygelse, så älstil stod för honom som ett mål, ofta 'skälvande av harm och 'vyrei|värt att leva för, >. då Plåttförmen- var S aima 'Eal Sina tankar om den vetenskap. ovänsenlig liten öråkig vec |ligt skolad ans. Kotidning med fyra sidor i kvarto- | Svar omsatte Snellman själv i prak= ' förihat, med en upplaga på omkring i öken: Vid återkomsten till Finland 700 exemplar; Men en märklig tid: slog det honom hur efterbliven lan-" "ning med tanke på innehåll och in- |dets press var, hur illa det stod till flytandé, , en epokgörande tidning, |med den. Det fanns :1843 bara sju eftersom der är der första i Fin-|tidningar i. Finland, alla svensk- . land; som dristigt "och målmedvetet mpråkiga. SE ställer. sarnhällsfrågorna under de. De tippade försiktigt p på tå bått. Det är i-Saima Snellman slår de bjöd för det mesta på en- s -igénom som vägledare av opinio- i bart oskyldigt. tidsfördriv, de . nen, som Finlands första politiska .. undvek allt som kunde väcka skribent av betydelse. i förargelse. Men en tidnings plikt" "Han gör tidningspressen också i|- är ju något mer än att bara re- Finland till en samhällsmakt. ”..| ferera; den bör angripa rådande” ” Vi kan inte underskatta betydel. | missförhållanden i samhället, sen av de: impulser öch lärdomar | : Påtala brister och behov, yrka = Snellman fick" under sin treåriga |. På reformer — alltså väcka för. a utrikesvistelse; från :' vilken han & |. . Bfgelse : och” opposition, Och tervände . 1842, Åren i Stockholm Snellman visade att en sådan - var. én:avgörande beredelsetid; Visz | samnhällskritisk publicistik var serligen hade Snellman redan in-|-. möjlig också i Finlarid — trots nan. han. reste ut gjort ett första | : rådande censur; ' Censuren fick licistiskt: försök med sin strö. | inté bli en dålig ursäkt för bes - skrift) Spanska. flugan, "där kvämlighet; håglöshet;' menlös; sarkastiska hugskott. och lärdoni | hét. ”Den tryckfrihet, som i z bildar, en. besynnerlig blandning; » ländet finnés”, "skrev Snelbman, Men det är först i Stockholm, som: ”lämnar utrymme nog för en - Snellman blir medveten om sin ta- "Press av annan beskaffenhet ä än: dang och sin kallelse som tidningb- dåén närvarande,” RA han, Hår blir getiäst médlem:åv] Aldrig har väl en brosskritiker. let” kring: tidningen Freja, | Finland svängt sir färla över lan- | ttas ned. öppna armar: av |dets" tidningspress med en sådan sina vänner 'G:' HH; Mellin, Atgust iver och indignation; som Snellman" - Blånch han kastar sig in! i gjorde i Saimas spalter, I dagéns ejder. oc diskussioner och bli "alb e g.. Och hän "är i poleniiz Sort fisken i vattnet, > -==3 I ästörskap att je EI ha niska språket, hans lägsna 4 örmiåga till hän, gyckel, ; skall "han tillbaka för tin, att: "Jyfta app det förtryckta; det Art larna .om tdaingslitborati.. "Finland kan] re intet med våld; bildningens "makt i a ant Ord tresse är dess - ehda räddning.” Att falla I , principiella. över Snell. med "eri nation kan gå" än, men att 8 ansvar för tygelse öm med den dö slavens , strådöd höves n och vikten av RR ononsbild..; människan icke, Ergo — "Så skäl ttrandefrihet, ”Q fentlig kris ver han”från Stockholm till Fred. litteraturen blir endäst tidnings. rik Cygnaeus.” i mer eller På sin höjd "brctskrä- " Någon kamm; arfilosof var Snell. att för ögonblicket förd, lott avser man inte. Hän vår en han ingens | varens och den Je "driva dagdri. män, Ot vnadsi i Hatidla 6 hö och: ledsnad, så mättes olust , lslälva vecket", förnedrag a skrev Su en i av" samhällets" tjänare, i'skrift ine ” . verka på hela nationens vetenskap=" = Frofess la liga och. sedliga bildning, ' Enligt ing kan publi- cstisk verksamhet vara byggd på vetenskapligt vetande, vara i prak= . tiken tillämpad filosofi En sådan DET där: förkunnade hän sinå idéer och | tidningsmannaverksamhet i. högre - Prenumerera på LT- blömmör hade sänts till båren. gerlig bildning. Snellman in: . | te ; ac
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.