« ligt överens, när cet gällde sådana -. langekigenheter. 'v. «cr. D ' jag rädd, sade Ingemar. De hade ” håft bättre av att vänta ännu es "mycket, mer att det: momentet + Ingémar var av . de gjort; att de haft lätt för att - man: ju säga, att de aldrig fick .-åt ibland för vännen med ekono- Tisdagen" den - 29 maj 4050 me Fig, ha 22 Mors Dag. Mor brukar inte tillhöra de all- ra mest lättsövda i vår familj; I ” Varje fall inte om morgnarna. Men ” i går vaknade hon tidigt, varför arrangemangen blev något för- Tryckta. 'Så småningom lyckades ' dock .vi övriga smussla fram bå- de kaffekoppar och några små : Presenter . utan ' allt för mygket - oo. - på baren. uppförde sig oklanderligt under varmrättens förtäring. Gl förorsakade emellertid en märk- bar aktivitet och när den börja- de sina i skålen förkunnade det till de närsittandes illa dolda fröjd att ”min pappa är galen”. För sä- kerhets skull talade barnet om det .en hel serie, varför ingen kunde - buller och prassel, I sista m gen erinrade vi oss emellertid att ; vi glömt träna någon lämplig sång I att framföras vid entrén. På” grund härav improviserade vi ”Ja, må hon leva”, vilken som be- 7 kant brukar. sjungas spontant vid ; högtidliga tillfällen, ot aneng "För att befria Mor från mat- + lagningsbestyr, eller ännu värre ; bekymmer för vår något ojämna ' kokkonst, beslöt-vi bjuda ut hen- .: ne jämte telningar på lunch, Den '| skulle avätas 4 vår stads magni- . fika bar vid Stortorget. Stämnin- . gen var”imycket'god då vi begav , oss dit, Det yrgsta”barnet — två år. vid'senaste nyår —'led dock av en smula :rampfeber. Vi föräldrar var dock" knappast nervösa med anledning av hennes uteätarede- i but, ty. pingstdagen klarade hon ” en hel predikan i kyrkan utan att i dra uppmärksamheten till sig i" högre grad än prästen, PN i ” Maten var god. och Mor. njöt < av friheten 'och "ungarna av ny- ” hetens behag, Dessutom var kost- naden” överkomlig, : varför även familjens överhuvud kände :stor - ,tillfredsställelse, Det yngsta barnet 2 TVAR SENN, -Det, var, nästan lustigt att. både' Gusan: och Hans ' hade varsin kam om "jämt ”tutade” dem I örörien" med, att de.var på tok för, unga för att gifta sig, Fars och kamraten, Ingemar. Hage. ar- betade, tillsammans vid"den lilla stadens! elektrotekniska indusfri.' De. hade blivit anställda på sams ma” gång, och - gemensamma tyc- ken utom i äkteriskapsfrågan ha- : bli 'vänner, KR ; Gudrun » Och ' dennas "kamrat, "Ulla; var ' maskinskriverskor på samma firmas -tortor, de” var barn av :sin "hemstad" och' kände Våraändra -sedan skolåldern. - N NärsGudrun-och Hans. blivit gifta; föll det sig bara helt näturs "ligt, att Ulla ioch: Ingemar blev sammanförda I de båda unga ma- ..karnas hem ett rum',med kök, allt. någotsånär .modornt; längre: sträckte slg:inte de nygiflas an- - &pråk än så länge, De hade ändock förstått: ordna det verkligt triv- . samt för sig: det måste även, deras » båda vänner tilstå, + so , — Jag förstår inte, att folk kan "låta kärleken så förvrida sitt om- döme, att de låter alla ekanomis- ka hänsyn fara och bara springer lvåg'och gifter sig utan närmare eftertanke, sade Ua till Ingmar "en kväll, när:de båda" hade säll- skap ett stycky'på hemvägen, .' « Ingernar och hen var som van- — Det kån nog komma att bli svårt med ekonorrien för dem, är några år, ;På det här viset kan uppleva sin egen ungdom. " Efter något års äktenskap kom Gudruns. och Hans första baby. Hans såg litet bekymrad ut, fast- "än”han: samtidigt. gick. omkring 1' stolt faderslycka. ber: nes "Ingemar visste, att det satt hårt " mien. Det förvånade honom : så inte på något sätt syntes ha bör- dat vilja göra intrång på den äk- tenskapliga lyckan I Hans BR Alltjämt '. verkade Gudrun Oo Häns: lika törälskade 1 varandra. roåde sig 'ganska friskt ute; Och VPA låg inve efter. Deras förtjäna ster gick åt ungefä: så tort 'de "kom. Det var. deras sätt att leva. De ville rasa ut. en kväll, när Hans och Gudrun; var bortbjudna till Gudruns' syster, att Ulla ta ågéra slå som 3barnflicka>. Foj ken var litet: krasslig för tillfä å ”ochskunde därför inte tagas me . ch. Ulla hade 'egeniligen Ingen” Une emot "det. 'Man kunde min” sann" få nog" avsatt sitta SR på sittitråkiga inackorå erpev De var'unga. "Det hände " göra jämförelser mellan sina eg- i kväll, men stig in du :baral Jag: höll just på och skötte' pojken. den typ, som'jung. .verkade roade utom en äldre dam vid bortre långväggen i vars an- siktsuttryck det mycket tydligt stod skrivet; Stackars föräldrar! - Eftersom man sällan kan preste- ra några motbevis för dylika på- ståenden, som det barnet tillvitade oss, försökte vi leda in samtalet på mindre brännbara ting. Barnet var. emellertid inte intresserat av vanliga plattityder utan övergick "till att tala om de kvinnliga behag Anita Ekberg blivit världsberömd för. Nu förhåller det sig emeller- "tid så, att barnet inte-är bekant "med Anita, varför det valde att na och mammas, Denna” utföll onekligen till den äldre damens favör. se fr . Just när barnets utläggning blev, som allra mest pikant var glass-. skålarna alldeles tomma och Mor föreslog att vi skulle gå ut 1 sol- skenet. och > promenera. Barnet följde " godvilligt med :till' övriga gäs- ters besvikelse. : + vännernas ”lägenHet var det varmt och skönt och ombonat, Om det än var: smått tilltaget, det lilla emmet, så vilade det en sällsam trivsamhet. över allting här, det måste Ulla” medge, vises et Just-som, Ulla höll.på och sköt- to pojken ringde det på dörren, 7— Om det nu är någon sorr vill säljå, radio: eller dammsugare, så ska jag fortare än kvickt kfar- göra "för honom, att trappan leder ned samma 'väg som den går upp, tänkte "Ulla, 'i det hon slängde upp dörren, « 0 oc Sa 5 Mitt' emot: henne mart |, Pol KSK = Hej, hälsade han käckt, Taså, du är så hemmastadd här nu; att du till och med går 'och öppnar för folk soo Re 1— Hans och Gudrun är borta stod -Inge- Tyvärr” kan jag inte: sssis- tera, medgav Ingemar, när han satt och såg på, hur Ullas händer flinkt skötte om den lille, Tavlan med Ulla 'och en liten sprattlande byting fägnade hans ögon. Fak- tiskt såg hon mycket mer moder- Ng och huslig ut, än han förut tänkt sig. ngt Ulla kom först nu att tänka på, att det kanske var opassande, att hon tillät Ingemar att bli sittande så här, fastän Gudrun och Hans inte' var, hemma, Men Ingemar verkade nästan uppsluppen. Och inte gick det att kösa honom på dörren 1 det här vädret. Nu var det lika bra han' dröjde kvar, tills de andra kom tillbaka.- När. man omsider blev. färdig att gå hem, nade regnet. slutat Ingemar 'gick tyst vid hennes sida. Hon märkte inte att hans talförmåga från nyss var bort- blåst. Hon gick i sina egna tankar. » Plötsligt . stannade . båda. "Man var framme vid Ullas bort. Inge- mar tog hennes hand, som för att bjuda farväl .Men då hon gjorde min av att gå upp til sig, fick" han fram: : vs De — Gå Inte — inte ännu! Det var något jag skulle sagt... i — Ulla, Jag kom att tänka på något, när jag satt uppe i Hans och Gudruns lägenhet och såg dig pyssla om "deras Pojke. Säg, tror du inte det är de båda som har rätt ändå? Jag menar med det där att bilda hem fast man är — Är du också inne på ge tan- karna, Ingemar. Alldeles som jäg — Ulla, käraste, sade Ingemar, i det' han drog henne närmare intill sig, vi älskar nog varandra långt mer.an vi vetat om själva, Säg, tösen "min, tror du inte att också du och jag kunde reda ett hem, "sådant som det vi gästat ikväll. - - -— Inte ska det finnas nägra hinder längre —. när vi älskar varandra, viskade Ulla lycklig. — Fast Lite förargligt var det var: oemotståndlig i kväll Han; . Modernt barn I gården där Siri, 6 år, bor, brukar en nyinflyttad familj ställa ut sin baby i vagn att so- va. nm dag har den lille en " I munnen. Någon sådan har Siri aldrig sett och ställer sig att intresserat betrakta densam.. ma, Så faller ”trösten” ur den lilla munnen och babyn ger till ett tjut, | — Hur är det fatt? undrar mor som kommer tillstädes, Då säger Siri: — Jo, - mit se han tappa ventilgum- Vidgad syn > När Mmorgondimman lyfter oe då vidgar sig vår syn, : Då se vi alla gårdarna ir hemma uti byn, När livetg frågor klarna oo . förstå vi mer och mer - " fv vad som förr fördolt var. < " Och i Guds rike sker. +. ELSA SOMMAR, Färgtelevision i Sovjet «= > före USA > : Moskvaradion meddelade på ons- dagen att sovjetryska vetenskaps- män hade kommit så långt med fröken Fran) land, fröken Schweiz, NM : - Tyskland 2 . De tretton flickorna som samlats till Miss Fi pi g '- för företa gången i samlad trupp klädda i baddräkt. Här si ter fröken Italien, fröken Sverige, tävli: i Stock kol fröken Turkiet, fröken Belgien, krike, fröken Österrike, och fröken Irland, som nu visat sig es gruppen i djurgårdsgrönskan från väns= fröken Holland, fröken Grekland, fröken . framträdde härom daben , fröken Finland, fröken Eng= vara frin s Cr I talienskt problem: ' |" Analfabetismen ökar 2 skolåret omkring 1 miljon barn I skolåldern inte hade fått någon undervisning : och ytterligare 1,8 miljoner barn mellan 9 och. 13 år måste sitta kvar i den andra . ket innebär en ny seger för, den sovjetryska tekniska överlägsenhe- ten mot USA och de övriga län- derna, hette det i moskvaradion. + "> Pengarna först! Efter 'en ansträngande arbetsdag kom pappa hem och hälsade på sin lilla dotter Lena, tre år. — Får pappa en puss också? ;— Nej, svarade, Lena, : Men tänk på att. pappa har ar- betat hårt hela dagen för att skaf- fa pengar till dig. och; mamma och så vill du inte! ens-ge mig en puss. Nå, var är pussen ny? : för Lena såg pappa in i ögonen och sar. ss : ” tern Rossi har i det italienska parlamentet "meddelat ' att staten med koncentrerad insats av pen- gar och lämpliga människor äm- nar motverka den växanda anal- " fabetismen i landets södra pro- vinser, I 27 av Syditaliens pro- vinser skall. motoriserade lärare sättas in, De kommer att besöka byarna och hemmen och arran- gera familjekurser bland, analfa- « beter samt ge inspiration och rå fattar en eller två bussar med "byar "på Sicilien och Sardinien veckor, = cs äna, försök på färgtelevisionens I område att regelbundna sändni A Å ns gar 'kån upptas under år 1958, Det ÄR TT SN a RIAA "oa > d- efterblivna södra planeras att samtidigt sätta i gång ROM, (AEP) . "Co 7] besöka. Syditaliens avlägsnaste med 12 färgteleyisi änd: vil- Italiensk dervisni ini: byar, I flera provinser har kring= resande skolor upprättats. De om- all nödvändig utrustning. I många samt i Calabrien skall nya skol- byggnader uppföras, För att kun- na vinna tid har regeringen be- slutat att skolorna för tillfället skall inhysas 1 fabr” "färdiga trä- hus som monteras upp inom få TJ. 1 4. Al det » till, föräldrar och "Ungd för att stimulera intresset för kunskap och "läsning. Mer:än 100 kringre=|. ganiseras, "Med snabba lastbilar . och för "ändamålet särskilt utbil- dad och lämplig personal skall'de ; häpnadsväckande faktum att an- ” sande bibliotek skall samtidigt or-| avtar utån visar påtaglig tendens talet analfabeter i' Italien. inte att öka. Visserligen finns det inga officiella' statistiska "uppgifter om antalet, analfabeter, men det an- tas av sakkunsk att omkring O DJU + Texten: Carla "Hansen, ue : Guldpengar och t a "Teckning: vilb. Hansen, ; / stjärnor | : "rata är bosatta i södra Italien och . måste upptill 50—60 procent av . och kanske några få ord till, men 15—20 procent av Italiens befolk- ning.över 6 år utgörs. av analfa- beter. Om man räknar med, väd man i. Italien kallar för."halv- analfabeter”, så uppgår kanske de illitteratas antal till: 25 'procent. Omkring' 80 procent av de illitte- på de två stora öarna, Sardinien och Sicilien, "I vissa trakter där den', vuxna-, befolkningen. anses .som helt eller ”halvt” analfabe- ter. Med halvanalfabeter menas "sådana « personer” som. mödosamt lärt sig stava det egnå namnet som knappast. kan läsa tryckta texter eller skriva brev,» os ". Det meddelades för ett pår vec- I de fattiga och Provinserna sa= boterar både föräldrarna och lä. rarna den i lagen föreskrivna un- dervisningsskyldigheten, Lärarna och prästerna visar ofta likgils tighet eller orimlig förståelse för” föräldrarnas krav på att barnen redan i späd ålder 1 stället för att gå I skolan arbetar och hjäl- per till i hemmet och på gårdar- na, I Syditalien' är det nästan . regel att barnen besöker skolan, endast då de av något skäl Inte kan arbeta på fälten, Lika ofta - förekommer det att barnen intel; ells går i skolan, då de ofta - inte äger. de kläder och fotbe= klädnader som anses oundvikligt : nödvändiga för att barnen skall " kunna delta i undervisningen, Det är -: mycket vanligt att'defå bättre . bitvuerades barn år efter år slutar :' med ;var' sin klass t grundskolan . medan de fattigas barn som en- > dast deltar var tlonde eler tju- gonde dag i undervisningen sit- x ter kvar. Det är inte någon ovan- lig syn'i syditalienska byskolor s att barn i för klassen motsvaran= de ålder upptar ett par bänkar i skolklassen medan de övriga bäön= . karna står tomma eller upptas av barn som är tre-fyra ibland fem " och ,sex, år äldre än klasskam-| raterna från . bättre 'situerade hem, Då sådana barn blir om- kring 10 år gamla och är till-| " räckligt starka för att regelbun- ” det delta i familjens. förvärvsar= -bete; upphör de helt med.gkolbe: ,söken. De fyller år efter år upp de ” halvanafalbetarnas 2 växande " skara, ,: J oc | SAGT och Miss Sverige-tävlbigen har avgjorts, Tun. 18-åriga Ingrid Goude från Sandvi= ken, numera bosatt i de och blir Bvensk representant 4 : tävlingen om ”Mlas Europa”-titeln I Stockholm den 22 maj—2 juni, Hon får även vata med vid ”Miss Unt- versum”=tävlingen i Long Beach, dit hon flyge” 4 början av juli, Här har 1 Ingria:'Goudea missmått; längd kor sedan att under det gångna vs i SR + 20 Alberto: Fellinl 167 em. vikt 52 kg, byst KSM ena SKRIVET . Vi står på tröskela till om ris kare behovstäckning, då de åyra bara sällanköpsvarorna kommer alt få ett allt större utrymme I budge:en. Och de: är dera som framför allt är användbara för 2: sätta fart på Ppratigedji= vulen. , Aftontidningen | I fynnerbet I storstäkernå bes höver hjärtats dörrar bli öppna= de, Kärleken är alltid beträrgd där rmänniskor samlas I: massor, På lndet och i de mindre sam« - hållena känner människorna vars andra och blir medvetna om sitt ” ömsvsidiga berocnde, men stads= borna är och förblir främlingar, som går förbl varandra utan att ens utbyta en hälsning — isole= rade, strängt åtskilda och ofta övergivna och förtvivlade, Vilka ofantliga möjligheter finns det in. te här för människor som helt ens kelt vill vara mänskliga! | Albert Schweilzer SÄ nyby, aegra= =. br I, höft d;o St bamt midia 57. . utkanten av skogen. Den var både sned, krokig och knotig, men den var. likväl sk hemtrevli; Det 'stod.en. vacker gammal ek i om den stora händelsen, De andra djuren "gick också. hem, en stor upplevelse : rikare. . Nästa morron kom de all igen, de mås- och vackraste träd, ::. : -— Åh, så jag gläder mej till vå- ren i år, sa eken till en liten ekorre, som kilade upp för stammen. Jag längtar som aldrig förr efter den första, riktiga vårdagen,- 7 — Det är du inte ensam om, svarade den lilla ekorren, det gör vi visst allesamman, sr ” '—Jamen, jag gläder mej mera än : alla "andra; för i år blir jag hundra -år och när en ek gör det, slår den ut med guldpengar innan den iår blad. 0000 Den lilla ekorren höll nästan på att trilla ner, så förvånad blev den. — Hur ser gudpengar ut? frå- gade den. "3" 0 fee : Det vet jag inte, svarade eken, för det är ju första gången so: jag fyller hundra år. = = cos Ekorren smet in i skogen; denna stora nyhet måste den berätta för alla sina vänner. (soc oe tet, Tidigt följande morron infann sig, en massa av skogens djur, för det var ju en händelse som de alla måste se.' Solen sken och det hade verkligen blivit vår. Den eken. sträckte på sina grenar och plötsligt regnade det guldpengar ned. Djuren blev först fullständigt mållösa, men så började de sprin- O, så roligt 'det var när guldpen- garna träffade dem i huvudet. Alltsammans varade dock bara ett ögonblick, - men marken runt omkring trädet var nästan täckt med de vackra pengarna. — Ja, så fick vi då se det, sa icumismenatle Rön: ju, att Hans och Gudrun skulle få rätt! + räven ,men au måste jag hem och "Ivar så vackert. Den gamla eken ga runt trädet och gripa efter dem. | te tillbaka för att se, om det inte hade varit något som de drörbt. De blev åter förvånade, i dag hade den gamla eken spruckit ut med vack- ra, gröna blad joch guldpengarna — ja de var försvunna allesammans, men där de hade legat, där växte nu små gula stjärnblommor. Det stod och log lyckligt och sa: — Så underbart det är att bli hundra. år, jag börjar redan nu glädja mej till nästa gång. - i« Det har genom tiderna prak- & tiserats åtskilliga framsynta me- $ toder att utvidga ett land och it vinna ny mark, 3 Bröt-Amind £ sysslade med att bygga väg och bränna skog till åker, Sonen ; Ingjald Illråde tog en genväg genom att bränna inne folk som $ redan hade vägar och åkrar, 12- ' på detta sätt. pert började ' sin - kungabana -|. med att bränna sex kolleger från - trakterna av sveaväldet — det .. var hans metod att uppfylla ett löfte "att . utvidga väldet med hälften i varje riktning — och han visade intresse för verksam- heten livet ut genom ett flitigt brännande och överfallande, Det gav .hoaom en viss beklaglig . ryktbarhet — ' inte ens på det - samtida 600-talet var Illråde smärre kungar hann han med 23 Denne : framstående brandex-" KA INGJALD ILLRÅDEN) LL ve. RTL — . något hedersnamn — 'tast sen- tida forskare har tillrättavisat författaren av kritiska histo- "riska sagor med att det hela bottnade i omsorg om rikets en- het. Ingjald Illråde skall med; andra ord ha varit en statsman & av format, «ine osv a aa fick ett konsckvent slut. FP + Genom en serie invecklade släkt-, F - - mord hade han gjort sig ganska : impopulär, Men han visste ja bästa Jösningen. Ilan brände sig inzae själv. 7 vo se nee RR 3 ss COPYRIGHT EUROPA-PRESS . tan pre I öv Det regnade jute TTO NP Itala om för, både mor och FRAMFÖR Al + : v PES FOVTVIFETETITITTTETET Ny PETETEST TT TEST rr emma LAHOLMS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.