So ka ”e fr ENS Torsdagen Oden: 8i-måj95d, — | "SER I PYTYTTYPFTEYYTTAY FFerervv YE TEEYFETt YT d NM STERN TYYTYYVFOYTTYYTTY FETT IYYYTYSYFFPYTYfTYTTY FY FT Nya Sa får: ritual réglerad | i kyrkohandboken |: STOCKHOLM. (TT): ' Sakkunniga . med' domp ost: Cert Borgenstierna: som ordförande har > nu lagt fram förslag, till. ritual för sådana gudstjänstliga' akter som ej Tegleras genom ;kyrkobandboken. Törslaget berör ”helgmålsbö; er, Nnyårsvigilia; ljusgudstjänsi Trettondedag jul och. Kyndelanöer Predikan, "kyrkmåssa; gudstjänst vid fosterländsk och medborgerlig hög- tid, gudstjänst till de. hädangårgnas minne; Sorge= och minnesgudstjänst, : nedsättande” av urna, mottagande av. ny "biskop ” och mottagande av ny medarbetare i i församlingen, -=+ « + När det gällt att avgöra för vilka vdstjänstliga akter ritual borde in- föras' i ett bihang till kyrkohand- . boken; har + de sakkunniga ; utgått ” från att inf örandet skal” svara mot ett. faktiskt behov, '. De: föreslagna akterna har en På samma gång en- kel: och värdig utformning. -- ;” Särskild hänsyn har tagits ull att akterna såvitt möjligt skall kunna ledas av lekman eller utföras .un- der lekmans medverkan och bereda plats för den gudstjänstfirande för- samlingens aktivitet, ha "De föreslagna ritualen avses ej pi obligatoriska utan syftar främst . till att ge: ledning och anvisning. | Att: vespern "erhållit en väl till- mätt plats. i förslaget sammanhän- ger. med; att den fått en betydligt fästare ' ställning i "församlingens gudstjänstliv, På många håll är 'den en mycket” uppskattad -högtid som regelbundet firas vid "bestämda ti- der av kyrkoåret, i Fast: handboken medger att: bi . ckopsvigning kan ske även i den utnämnde , biskopéns egen domkyr- IX Kotten I har inte gett - man hoppats. Den bistra sanningen är att skördeutbytet sjunkit trots ' insatser: av ökad maskinell utrust- ning och bättre teknisk utbildning av. kolchosernas ledning. Orsaken är lätt att spåra. När det enskilda initiativet ryckes bort och utsikten -till vinst elimineras sjunker: också arbetsinsatsen, Med andra ord: Det maskas vid de rys- ka :kollektivfarmerna, det'vilas på spadar och andra handradekap i en utsträckning som västerlandet en=- dåst kan ana sig till. Det väldiga ka kollektivjordbruken i förhållan?. de, till de blygsamma skörd2rosnl- om hur dålig arbetsinsatsen är. Låt oss ta som exempel mönster=" kollektivet. Medisjvisjevt i Georgi=" bekant Josef Dzugasjvili Stalin föd= ' des och" där hans födelsehem visas: för främlingar som en stor sevärd- , het. : Denna" farm är på 1.000 har åkerjord. Antalet anställda är c:a" 1.200 eller mer än en man per har. Proportionerna : är enligt svenska eller "västerländska förhållanden orimliga. Den väldiga arbetsstyrkan kan 'i viss mån förklaras med att en hel 'del arbetskrävande grödor odlas, "bl, a. vin, grönsaker, frukt, liksom även uppfödning av. silkes- maskar, men huvudparten av area- len "användes dock för spanrimålsi odling samt sockerbetor.” Farmen har. också rätt stor Jreatursbesätt- |. + Basen - för kollektivet, -Nikolat Gouzgenidze, en 40 års man utbil- dad till veterinär, berättar hur kol 'ktivfarmen är organiserad. Beslus ka är det regel att vi; för- rättas i -Uppsala domkyrka. Emel- lertid har. det länge känts som ett önskemål att den nye biskopen mot- toges även i sin domkyrka genom en särskild. högtid. 'I all sy h ten 'om' farmens skötsel fattas ay det' allmänna mötet, som s Sovjet-Ryssland de. skördar : uppbådet av arbetskraft vid de rys-. taten vittnar bättre än något annat ee en ett par mil från Gori, där som ”- styrelse" | på in ledamöter, som ut ser ordförande eller verkställande direktör. om; man så vill, .Gouzge- nedze får lön i proportion:till far- mens avkastning, men hans arbets- insats räknas för, 100 dagsverken i månaden; - varför , han. får omkring fyra "gånger högre lön än de vanli- gå arbetarna, Hans ställför ti ädare får. räkna 60 dagsverken. <- Arbetsstyrkan, 'som-.; uppg: 550 man och 650 kvinnor, delas in i tio olika. "brigader: med; c:a. 100 män eller kvinnor i värje. I spetsen för varje brigad står en” brigadör, som leder 'arbetet. "En ' brigad. för byggarbete ; finns; ; dessutom. ' När det ;lämpar : sig delas brigaderna MR kallas varje månad. Mötet väljer en Ing NERE är så fallet :då en biskop förflyttas . från ett stift. till ett annat och nå- : gon m biskopsviaming alltså ej sker tjänster. ; Allhelgonadagen : elen av. landet E förekom- örre mer 8. k: ljusgudstjänster, och en utbredd. SP är de i regel till Alla av jatt :namnen' på de un ler året bortgångna" uppläses samtidigt som lika många ljus tändes. Alt denna ögtid . ätt sådan spridning sam- anhänger«, givetvis . med. dem; allt "starkare. :tendensen att Allhelgona- dagen uppfattas som en Alla själars dag. De:sakkunniga finner: denna förskjutning av dagens karaktär föga önskvärd. Seden att tända ljus | hang till kyrkohandboken. in i "Av dessa skäl upptar förslaget ej ning 'för vesper som tar särskild hänsyn till denna dags ) k sakkunniga 'att. det finns ett. fullt legitimt behov av. en särskild guds- ur så pass okla- ra tankegångar att bruket ej bör få sin plats i ett officiellt arftaget pe någon ordning för en ljusgudstjänst |. på Alla helgons- dag. De sakkunniga har i stället tänkt sig att ljusguds- tjänst förlägges i första hand till Trettonde dag jul. eller Kyndels- mässodagen, : där en sådan högtid direkt understryker dagens särskil- da budskap. För bruk på Alla hel- gons dag meddelas däremot en ord- upp: på- underavd "med sär- skilda förmäni ” Lönen; utgår > för: varje. utfört sögsverke, varvid kv värderas Daglönen 'f räknas ut. sedan man överblickat årsresultatet. I fjol blev det 15 rubel pr dagsverke. Låt öss se hur'den ekonomiska sidan ställer 'sig för familjen Be- rasjvi åde far och mor samt en 18-års .-yngling "arbetar på farmen. Dessutom ': finns . det. tre "mindre barn." I fjol. hade. de” sammanlagt 800 ; dagsverken, vilket enligt 25 rubel per dagsverke gör 12.000 ru- bel i familjeinkomst.: Det är mindre än de fee ha tjänat som fabriks- då i för en "Trots detta står det klart för de och för kvinnlig 600 rubel. ; SE: bra tillskott i inkomsten Hertid familjen”, av... det lilla tjänst till de hädangå minne. Förslaget till ordning för sådan till- mötesgår detta behov och vill sam- tidigt ge gudstjänsten en Hturgiskt för de bortgångna kan anknytas till godtagbar utformning, ' ue Ptorp” på ett hektar; som: familjen, får. bruka för egen del. På denna lilla täppa kän familjen” El da” två kor (som. dock var små” som kvigor, H magra och raggiga), ett antal grisar, 10 får samt höns. Dessutom odlar 3| man grönsaker och håller några bi- kupor. Inkomsten av torpet beräk- Il nas till 6.000 rubel per år. Farnilje- inkomsten blir 'blir sålunda 18.000 En tung bandträktor drar såning ki och sår sockerbetor. En rad ar betare" ? ”pillar” | fröna ned i piporna, Maskinen" spred dustriarbetare är 700-800 ; som . sprider konstgödsel | Iindusteiproduktioa. : Trankrike; Italien, Belgien, Holland; 2 under efterkrigsåren i förhållande” : och pr invånare, har Italiens indu-4 striproduktion kommit upp: till 169” JPr invånare ökade "starkast i Italien "LUXEMBURG (AEP), . : Den , europeiska stål” och kol unionen, omfattande Västtyskland, g och Si ådet, här i dagarna publicerat en beräkning . om. industriproduktionens tillväxt till de berörda ländernas | produk- tionskvoter före andra världskriget. Siffrorna utgår inte från den abso- luta produktionsökningen utan från ökningen pr capita av befolknin- gen, vilket. ger fullständigt ny. syn: på den . tekniska utvecklingen på! kontinenten, ' = Vid index 100 för åren 7 '1936—38 år 1954 och -till 182 år 1953, Andra platsen intas av Holland med 149' resp. 158 för åren 1954 och 1955! Frankrike kom som tredje 'med 137 och 150 för motsvarande år, åtföljt av Luxemburg '. med. 132 och 145, Västtyskland - med 124 résp. 142, Belgien med 128 "och 138 och Saar- |: området med 109: resp, 119, I ge- ned fröna. i piporna, är enligt skrivarens mening högst otillfredsställande. Då vi befann oss i Georgien den 7 och 8 äpril. hade våren gjort sitt inträde, På farmens åkrar var man i färd med att så sockerbetor. Tydligen 'hade man plöjt. fältet. dagarna före. . Någon hbarvning” hade" inte" förekommit. Jorden var. lätt och lucker, mer ef- tersom ingen bearbetning förekom- mit bestod 'tiltorna av 'stora'jord- kokor:; Detta till trots körde: man fram 'såmaskinen förspänd' en "stor banddragen" traktor . endast 7 med några lätta trävältar"e: bred men den verkade tydligen inte tillfreds- ställande, Sju—åtta. man stod näm- ligen "bakom frölådan och pillade" |? också samtidigt ut konstgödse! Eftersom ogräset "inte blivit. be- "måste: man anta att: det framöver sommaren. Men då farmen fycks ha -gott om arbetskraft bety- der” detta "tydligen inte 'så mycket. det "råder överflöd på arbetskraft. Någon, Pykt? från” jordbruket har man tydligen inte. - Inte" heller 'är det någon "svårighet att få nytt folk när platser blir lediga. Snarare ser det ut som om det är överflöd på "och! att: kollektivjordbruken någon: s form: avi arbetsreserv, Mari får, faktiskt det intrycket att Fi har de v och till ståls: och kolunionen' anshitna länderna ökat sin industriella kapa- | citet med 52 procent pr capita av befolkningen, . vilket således statis- tiskt sett innebär motsvarande ök. ning av Varutillgången pr me gare, ss . RAR YTYYYYTYr YYTYtYTT? visar slåtterlastare i arb er: fogerhäcken lyftes | a synpunkter på . Årets .ehsileringsarbeten | tillva tages allt för llea andel 2 vi 5 DDT- -bösprutning.. 2 kan bli en fara: för insjöfisket . STOCKHOLM (TT). >" + redes fortfarande'ej av, vallgrödan till" ensilage, Betyd- ligt mycket: mera foder borde kun- na tillvaratagas | På detta sä fallet g är det av mycket si ayj uppstår under 'Jagringen och” att skadeverkningar - soin . kan : drabba fisken i- smärre vattendrag vid. be” käl mpning från luften” av t. ex. ven, vilket pl N: fjälltrakterna, säger dess ordföran. de, direktör Willy Hauffman i'ett uttalande för TT, ': Enligt amerikanska' erfarenheter kan fisken ta skada i smärre vat- tendrag som belagts "med: DDT. Då de svenska småvattnen är av stor betydelse" för. fritidsfisket," vädjar till skogsbolag 'och enskilda,' vilka pla- herar att använda DDT i det an- givna sammanhanget; att i' möjliga ste "mån" undvika. dalsänkor,. bäckar och' åar flyter fram, samt grunda sjöar. och tjärnar. : Fiske= främjandet -: väll även peka : på de örsörjning: som kan hov | 50) får ta emot' ö av: är- årrende till ”statenz”. 30 "96: avi skörd skall nämligen levereras till staten "mot: en' mycket låg ersätt- ning, För. den 'spannmål. som leve- reras till 'staten får kollektivet: så- Tunda "endast 16.rubel. på 100: kg medan man får 100 rubel per deci- ton'1 den fria marknaden. För kött är :statspriset e 5 medan fria: märknadspriset är "c:a a å ! Kollektivet'". betalar. jen” form” av]! all] rubel pr kg : a fjällets småfåglar. vid .insektsbe= slutat tillbakavisa alla eventuel: " Fiskefrämjandet vill varna för del. Kg hästar: 4 London, att man "kan a ordna-den årliga parader ästar. Den har i dagarna Regents Perl och ed ete vid Flohults försöksgåra. med hissen. frin vagnen." , Bit. minska - ” möjliga förluster äv näringsämnen därjämte bästa möjliga k hålles, N Det lyckade resultatet :vid enjiles K + ringen beror i regel mera på att ara Vår betet sker med omsorg än genom tillsats a något särskilt sensileringa=" preparat. Ännu har vi tyvärr ej fått litet era : | fram det ofta efterlysta & k. ”idiot=,, säkra” tillsatsmedlet. Vid lagom förs svear vise Säng : mögelbildning br fodret ; 1 fö ; god av fodret. i + silon; noggrann inblandning av:en=' Sheringspreparalet samt; tillräcklig > > ning' av. fodtet, emellertid bli goti Angående : har utförda försök, visat, att åhdan behandling : medför väsentlig "för: delar vid ensileringen. Dels blir ara betsåtgången mindre, ! delg' blis, i och, slutligen” tillfredsställande belasta ig b et; regel kvaliteten på' ensilaget bättré'.' i och uppkomna förluster Jä D: förekommer . svårighete; SM denna ' ; ensileringsmetod; och desså - torkning '.uppkommer.z Ia planer på. ett .fredsslut mel=.1. .- lan Israel och arabländerna, ben rättade; den ilibanesiske rege-..: Tingschefen Abdullah et på :JavV. foder. skett om elbart + täcker -' ensiläget' och åter :pålägger. de vika ter,som användes för sammanpress« i ningen." Om. så icke: sker /utän föde x ret får ligga löst och: Juckert,: jupps + kommer nyss nämnda rubel, Men så får man betänka att isjevi är .en mönsterfarm, 10 rubel pr kg helvikt.. (I butiker- Di na i"städerna kostar köttet mellan som visas för. alla främlingar. och 20 och 25. kr: pr- kg). : ma ll hona mt utan För - lånet av: traktorer betalar : kollektivfarmen 5—7 vå skörden Beslutet fattades vid syris ät te TR har rage till traktorstationen, «| nesiska: förhandlingar på söndagen: cd ik kom. just. en, söndag och I- + Trots" allt. tal :orå - rationalisering | och bekräftades : efter; ett I : såg överallt folk i farten i i den egna befann sig även. denna. mönsterfarm | förslag på måndagen att jeenoral-t trä gården = : blir arbetet -betung-(F ande, Men tydligt ä är att man vilar s sig:de timmar man. gör ”d en Säg det med: blommor - si ! Det här mbd ängar : man går till botten. med åå yansklel na har tagit hårt på svenska fol . problem. : e ket, och våra reaktioner har kom- De drycker som serveras får i in= it att ta andra vägar än andr: ite bestå av ”egentligt bräänvin”; folks i allt som har med sprit att ”. vilket är ett” nypräglat: begrepp öra. Vi är kanske . inte riktigt ; som torde läggas på minnet efter- | .j mogna att stå pall för de påfrest= > som det troligen kommer: att bli ningar, som konfr med! bart en tid framåt, Utsväv« I : ningarna skall dessutom helst för- "i friheten innebär, .. Byråkraterna gör för all del allt siggå i särskilda lokaler, där man vad de' kan för att mildra choc- : så hava kan. Av vilken anledning? Först var det det där Ja, det är inte så noga specifice- ;ken för? stbol avskaffande, som " rat, men man får väl anta att det med motbolken innebära en svår är bestämt med tanke på att min- givetvis fö amhällsapparaten, så ska den 'chockverkan det kan in” prövning or Sllades upp med en ' nebära. att se folk förtära sprit- vår moral slment och dyr propa-' : drycker, 'vari.'det:rent' av. kän Jäng och vä för att vi inte tänkas, ingå egentligt brännvin, gandakampard 1es handfallna när utan att betala för något annat än skulle stå al km tällas inför det sagda spritdrycker. Där man inte 'vi gång: Fövet. via är givetvis ” kan låta experimenten försiggå i avgörande . -<d) ij DET FINNS. NOG BÅDE: AR. . BETSKRAFT. OCH MATERIAL för . ökat bostadsbyggande,' men :det: + sämre atällt med pengar till 'de nya husen." Detta - jer samman med att sparkvoten' för låg, skriver oo Skånska' Dagbladet, (bf)" och" slår ' - fast:att bostadsbyggandet . emfatt- be ning -beror de: finansiella, .rebure : serna; as . > Bostadsbyggaridet .intar en fan - -voriserad ställning i fråga om rän= = > ””tehöjning och-kreditrestriktionen. +" Den senaste kreditåtstramhingen : bbade inte |etarkdard som hela Tyskland nådde under: mellankrigstidens" bästa. sår; möddelas i i Bonn; Under de gångna fyrå å åren exporterade « den västtys- ka industrin. kapital 'på 1,2 miljar- lder; mark: ”Under detta år kommer kapit di "utlandet ätt ] uppgå - till. omkring 500 miljoner mark, ' varmed den västtyska för- - ; |båndsrepubliken blir Europas främ- 222 förr 143. "kvigor; 16 hästar och 200 dragoxar, Den senare |: -Juppgiften fraöperar, men faktum är s En foneköntant för. Liba- jna sker « med, en sorts” suteikesdepartement reset. I på bufflar med 5 stora krokig horn. Sannglikt passar. de bra. till att. dra läsas i gif of: a tivfarmen har'|j HO SE tör, . | både Frankrike och Stor "| De'största investeringarna gick un-= der: de fyra senaste åren till Bras]” nl silien som I mottog 175,5" "miljoner |: subvent de na 4 bort i'hus' med statliga Jån, Det "kan vara motiverat i den mån I räntehöjningen endast blir. till =. H i int.«Ko särskilda lokaler -måste de dock långhåriga och magra; för'att byråkra= . Mjölkavkastningen .' Men blir den det? Bonde- : också tacksam såsen som stöt- = avgränsas på annat. sätt, exem- ärdike och förren dets ledamöter i utskottet terna satte in och det farliga ' Pelvis genom att avskärma dem , | 110; miljoner "mark. Frankrike o "kände sig inte övertygade därom. bög » dämpare mellan dick ut över öl- "med blomstergrupper. Visheten i dess besittningar erhöll 102'miljo- Och utvecklingen har visat att som uppgavs 'mjölka 3.000, t ligen med 4,5 20 fetthält. : ;. i > Bredvid " en svensk - kreatursbe- + — det gic starköle ändan: z a något Kögeligen folkuppfostrande . bestämmelsen kommer nog att häl- sas med en viss sympati av blom- sterhandlare och 'reyyfabrikanter,| ner' märk, USA 96 miljoner och Ar- gentina 6L.:miljoner ” mark. Under tär | detta" år ökar Asiens andel vid:de : räntehöjningen" blivit mera :lång- varig än från början avsetts. De | ansåg därför att en begränsning av : ränteskyddet i ” gåsen I sista rr Det måste. ligg bo- ö ä ot det' befaras att vanlij tyska privata kapitalinvesteringarpa, 'åga om nya e önskvärn 2 det réstriktionslö= folle har svårt "au fatta det georgiska ) fal met första platsen intag nu som ti-1 "stadshus är 'påkallat. De påpeka= och Th ället eftersom män vågar - :hela. «0 sig skäligen önkla, jay. de sydamerikanska star | de, vilket är änhäller SC amhä: > - å ; grupper i sal - leda oss dit, trots de oerh da Blomsterpottsfronten & är dock en- / t 3. Investeringarna kemiska njuter t skydd mot höga rän- e m tydligen är förbun dast temporär, ska vi tro, den kan - 4 + ”statars främst, järn=.fch. ståverk, kemiska id Om- räntan” inte sjunker, blir ” ker. — xperimentet. Vi har dock . "aldrig hållas i längden. Redan nuj ' beten; De Kor söm: ana En sämrej och. elektrotekniska. fabriker” samt |: oh omprövning av räntesubven= | ped. en bit att går Ev det visade , kan man förutse att en ködjerer : IädeE Att mellantiner mellan: ko ande I Tre Vi bär h höja ri an H . slmackan förmå aktion från de kringgärdade kror| - å och magra . . de statliga lå= = i satt ae från. misär. fer garna ska'sluta sönder de..sista och get. ränna 2 ch me äranassk FLORIDA? ta med SD nr fcka SE e- | - sädda te "klara sig i. den spri » Testerna av; restriktionstänkandet 5 så "halmboss. Vintertid är de in= gen 1 rna i negeruniversitetet i Tal-| bart i: form av högre hyror. Det. "kan in så nu måste man i kommer fram till det till- ar a CeNTe en en boj-t- gäller både flerfamiljshus och eg=' | sg tecken, så y e) hysta i ett litet kyffe under självå 'Jahåsse började på tisdag g för en ut- maa tfria spriten; stånd som de flesta länder har på > dh står -kott mot stadens bussar som Ppro-| nahem. Högern pläderar för ; "pröva. den a omedelbart « och i at " området, hosta uset men 3 - [best mot att två kvinnliga studen-|. ökning av re och angeläget Det k inte t ha- M de vägrat att | ' Det är önskvärt och angel . Dmanhahé, för något Fega det Ret är mycket Svi fick göra ett besök hos en av [jer har SÅ de för färgade anvisade] "har denna tidning många gånger -- .., Sm -aldrig ' klarat 2 fäl- : kommer att de riera välsituerade kollektivbön-; sätta ie på hävdat. Men högerns metod att . de vi övas I i - $org det innebär ju att var och en får a. Han yar Värtill brigadör och plafsern "ordförande förkla-] höja räntan på de statliga lånen —, t pr d : dern d nikårens - skall valda står 4 JandsZndet - "ta ansvar för'sig själv, vi förfogade över en bostad, som -var rade denter inte var någon n bojkoft från 3 till 4 ANN lär inte ren - äl - , , Vt, oltit öorkerlig Jivaförfol rag. TT q | N åtskilligt , bättre -än, genomsnittet.t;- egentlig mening. ”Vi avstår | bara]. mulera. egna emsbygga Ryd de s med 89 kunde anses sor 2 Han inviterade oss till: middag, som” från att åka'i bussarna bättre be a dig. Det bör alla egna= - riskerna EW försiktig= ' rgisk folkfest.” försäkran om att vi bli bättre . '. Dock inte helt, utan sig till en geo eg DE Troll EF dlade”, sa de. ban: eo emsägare observera. stl åAminner Mof Tro! lir lan , : sr hetsmått , som på + on atom: ” > som omger vdrå 8 ne : han ; Los Alamps 06
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.