j ”” derna, " Lagaholm, 'där. de bjöds em un- " Banisationerna — c:a "=. ner Oc fill Laholms "var" . on NR > . . - . ot Torsdagen "den'7 juni "1056: , > Ka-flag hyl ! andet av Svenska . flaggans ' en ve i Laholm formadé sig: till va arm och vacker hyllnihg för N r nationella symbol. BTtt tusen- al laholmare hade i den vackra försommarkvällen sökt sig ut til derbart vacker tavla BVvvägt- program... oc Dessförinnan, hade 'emellertia de i defileringen deltagande or- 200 perso- Musikkårs anslående och ett väl marschmusik gjort; en marsch från” Stortorget til - holm med två” fanbärands ön ter 1 teten. Även i ledet fanns fanor. Representerade i kortegen flick-: och ' Pojkscouter med blåvingar "och Vvargungar, skol- barn med miniatyrflaggor i hän- hemvärn; löftor” bilkåris- «ter, Laholms ' IP, - manskären, Snöstorps folkdanslag och La- holms” ryttareförening.s -" ere "Vid ankomsten; till Lagaholm hälsades de defilerahde organisa. tionerna. "och den stora publiken . välkommen” avi'bankkamrer :Len- nart '" Lanquist, " som. uttalade Lions Clubs glädje över att'så - Många "mött upp. >. Teg Två, - scouter : hissade därefter flaggan” på hedersmasten ' under trumpetfanfar, : "Vår Gud är oss en väldig' borg”"sjöngs' sedan' u- nisont, varefter pastor Sembörn. höll sitt "utomordentliga tal, vil- ket återfinnes ir 'extensö på an- nan "plats, evva re oe se nan Så sjöngs nationalsången 'och bankkamrer Lanquist utbringa- de ett leve för konungen: öch! fä- derneslandet. -' Manskören. sjöng och musikkåren spelade-innan or- ganisationerna: defilerade runt Planen « nedanför” . den naturliga En 'ryttarinna och -sju. ryttare gav " sedan ' en livligt senterad uppvisning till musik. av. musik- -- kåren. :- Inte... mindre uppskattad : | | YvveeeRr NN YPEYTE TY ; YYYEYYYYYYYITTT YI FET ET FVT ETT RE -— is - LAHOLMS TIDNING 7 ne SS bolen, förflyktigas dylika grund- värden Jätt. De förvandlas till tomma begrepp. Men även där symbolen finns' nämt föreligger risk: för: romantisk verklighets- flykt, - När de 'värden, för vilka symbolen .en gång valdes såsom bärare, upphör att vara inspire- rande. och impulsgivande incita- ment "för livssyn och skapande gärning i nuet, har det förflut- nas livgivande':källåder antingen omärkligt : slammats igen , eller medvetet 'täppts > till.. En sådan utveckling medför ”menliga följd- verkningar icke' blott" för nuet utan: även för den framtia, tin vilken grunden lägges i nuet.- : "Den grundsyn, som Ngger Hak- hämtar sitt material från 'en av vårt lands stora ändar under det förra: seklets. första- hälft. ' Ran- sätersonen E.G. Geijer brottades med'dessa problem, Resultatet. av den -.,idéernas brottningskamp, som han livet. ut var engagerad i, har han. redovisat både i alster, klädda i 'Poesiens. festdräkt, och i avhandlingar, klädda ti prosans vardagsdräkt, Hos "honom 'för- mälas med varandra den vida ö- verblick, som historiskt. studium skänker, och den: kristiska tan- keskärpa; som är frukten 'av | de, bärande idéerna i mänskligt andeliv. Enligt "historiken " och filosofen Geijer är allt samhälls- liv kontinuerligt och tredimenslo- | nellt. Man kan inte utan men av- skaffa någon av samhällets ”di- närvarande" och det tillkommande Hår vart och ett sin rätt, Lika li- tet som man får gestalta framti- den utan hänsyn till. det förflut- na, lika litet får man stanna vid det. förflutna, ' såsom detta har avsatt sig i det närvarande; I-si- om dessa "allmänna reflektioner, 1 djuplodande . tankemöda : rörande | mensioner: " det . förflutna; 'det|.: flaggans. dag i Laholm blev en vändande i-skön- konst har Geijer synnerligen." klart framställt si na tankar om innebörden i"sin lära "om de tre grundpelårna «i all samhällsdanande gärning. "In- tet -tillkommande uppstår, , som ej. födegs ur-en förmälning, -oupp- hörligt - återknuten, emellan den stund, som-är inne, och den; som flyr. 'I :den senare verkar ännu hela -det :' förflutnas kraft, « eller motstånd, -om . man hellre r vill, i den förra all närvarons"förmåga: framtiden "alstras av "bägge ge- mensamt, och bestämmes . även |- av 'bägges- förhållande "till "var- andra. Ty tiden: lever endast ger illsats åv nom det närvarandes” ny, kraft”, ns å ”Dädlös flykt in i det förgångna ikaväl :som;' motvilja-kmot "eler vägran att överhuvud lära av det förgångna. är lika skadliga, -Det positiva ligger 1 att låta det för- gångna "inspirera ”til] helhjärtad insats i' nuet: med: blicken" möt framtiden. När - Idet .fosterländ- ska en"'dag. som denna träder i blickfältet,. är det angeläget att inte' bara 'sjungar Du. tronar på minnen från fornstora ' dar, " då ärat ditt namn flög över jorden. Det är för Fosterlandets' väl nöd- vändigt att. även ta en.annan diktares maningsord ad notam: - Ej med stora later och starka . PN Ord Ce oetoos ” skall "du visa kärlek till hem Ir set, mets jorda. < | . Nej, med handen på: plogen -. .. och med slagan" på logen "> ”oOch' tankens kraft vid ditt :ar- pet "betsbord, .- > ve > I pliktmedveten, ' ansvarskän- nande och osjälvisk gärning. är varje svensk kallad att slå vakt om de. andliga" värden, "som ' vi na betraktelser om myternäs 'an-: fått ta”i arv från fäderna." ' fl Pigg tt bli "lämnad ensam med fem små barn i seklets bör- jan, " långt: innan ”Social” och välfärdssverige” ... fanns "till, hörde sannerligen inte till det lättaste. . Men hade man bara förmågan 'att arbeta och kun- I de hålla humöret uppe, så gick det”med barnens hjälp, . '... « En sådan uppgift blev före- lagd nu nittioåriga Bina Karls- son i. Ysby och 'inför födelse- dagen. i. morgon "berättar hon gärna om sitt. långa, av sträv samhet "och ; arbete uppfyllda ”, Forts. å sid. 6. liv. " Hon '! vårdas: nu ömt hos . blev Snöstorps fc upp- visning: "De '- vackra dräkterna -Och väl genomförda danserna” Ii den grönskande-naturen var om något "en, verklig nationell upp- " visning. Sedan hr Lanquist fram- fört arrangörernas tack och rik- tat en vädjar till publiken att ge ett bidrag till. scouternas. insam- ling för ”Ljuspunkten. 1956” spe- lade ' musikkåren en slutmarsch, ” och "den tusenhövdade "skaran å- tervände” till staden, ett vackert minne: rikare, .' Sen Aon Enl se PASTÖR b om : >>> FLAGGTAL ”Där det finns källor tränger de sig-fram"””- till jordens. yta med sin rika skänk, '-« le En - källas | väg är -mörk. oc! s oe mödosam, :v-n.l oz men väl i ljuset . rinne; dätt Set "dess vattenizf >, =” - och slösar” sorlande sitt blan- N ka stänk. : oc . Där ' det. finns, källor: tränger fe de sig fram ”. >. - från själens botten med "sin . rika skänk, vol Och om din.. väg - blir mycket "- allvarsam "700 o- . och människor undrar: hur! du icke kedjas ” av.saknadens och smärtans fi- na länk sa men stiger ut bland dem och foo orkar glädjas, och" gå mot vidderna trots dy - oc och damm, : ' du måste le 'i ofrivillig visdom. Där det finns källor tränger de 2 osig fram. « 2 Kat lessa strofer har Karin Man- åelstam, på lyrikerns uttrycks- . fulla bildspråk; fångat en san- ning, som inte. får och inte kan fördöljas, om- nationella firninga- ämnen, till vilka firandet = av Svenska Flaggans "Dag. lämnar sitt bidrag, skall fyllas ineå..por sitivt, meningsfylit, för nuet oc framtiden ' impulsgivande Inne häll. Med bilder hämtad från 10 anförda dikten har såsom de o för detta anförande satts orden: Det förflutnas” i livgivande. sc kä 1 2 gamlas I dag, inte för att hylla ett tvåfärgat tygstycke Tr tan för att inspireras till : mr hällsgagn: nde Ansats I nue! Be nom att äktualjsera för kören rdentwi: värt” - omlstilg2 1 För vilken Svenska H Flaggan är en både nationell och Individuell MN symbor, ai vara ens UppElit a rör. att ge konkretion ighet åt sådana vär- ligger till h' gärning. grund - för den, som Utan. sym- livssyn ' oci 4 a vosftt Laholms, Ald tillbyggnad nu komm erdomghems it så långt lade till flaggfest i Ahl "" Barnen i Laholms | et-har blivit en. tradition: i Laholms landskommuns skol- distrikt att göra: Svenska Flag- gans dag till en speciell högtids- dag och så blev fallet i år också. I det underbart vackra solskens- vädret blev också firandet en värdig manifestation med ett gi- vande tal av skolstyrelsens ord- förande,' - nämndeman Einar Pålsson i Restad samt'sång och idrottstävlingar, ..- / Mycket folk hade samlats. på planen framför den ståtliga skol- byggnaden i Ahla och högtidlig- heteri inleddes med att barnen under .ledning av folkskollärare Tage Wångmar i" Mellby sjöng några fosterländska sånger, Så tog hr Pålsson till orda och "I yttrade bl. a.: - la Sedan . många år har vi firat Svenska Flaggans Dag vid denna våckra skolplats och man kanske därför frågar sig vad denna dag är och hur den uppkommit, Den första gångeri den firades i vårt land var 1916 "och initiativtagare" var den kände skådespelaren och regissören Knut Nyblom Hans fader var pro- fessor och ledamot av Svenska aka- demin, Det var säkerligen från den- ne, som Knut Nyblom fått impulsen. Sedan dess har den firats varje år. — Varför har just den 6 juni blivit Flaggans dag frågar man sig. Det ligger rätt mycket ' historia bakom den dagen. För jämt 433 år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till Sveriges konung och den 6 juni 1809 beslöt svenska folket genom [sina valda ombud att antaga den i form och de grundlagar, Bor sn gälla. Men Har anledning att tro, att det var just på grund av dessa” händelser, söm Nyblo valde fen F Aen den firades var mitt under. brinnande världskrig: Men: vårt land var icke i i rig och vi lyckades också bevara fredén.. att takstolarna rests. .. oc : Lofredens tider är det alltid lättare lärare Carl. Carlsson, Ahla, skolstyrelsens ordf. Einar:;Pålsson oc 23 ne Mellby. att samlas kring en nationell hög: tidsdag men under mellankrigstiden under andra" världskriget, då .vi många gånger var i uppenbar fara att bli indragna, blev den dagen än, mer betydelsefull, RA ”—' Men vi bör inte bara tänka på den "dagen i-'ofredstider utan den har lika mycket att ge oss i vårt fredliga värv. Må den bli en eftertankens dag för alla som bygga och bo i vårt land, må vi då: tänka efter hur vårt Jiv. har gestaltat sig. ligare framsteg på fredliga områden inom vårt land, :' : eran « Ä "Det är mycket angeläget, att barnen ' i skolorna undervisas om betydelsen , av. Svenska Flaggans dag, dessa barn som skola taga i arv den kultur deras fäder skapat. Därför bör det samhälleliga tänkan- det, .stadfästas . genom ; firandet av denna, dag, vi bör tänka på vad flaggan som symbol betyder för oss. Må den vara en sporre för det goda samarbetet på denna täcksamhetens och . hoppets. dag, tacksamheten för de lyckliga dagar som svunnit och hoppet om kommande. goda dagar. Hr Pålsson slutade med att läsa en dikt till flaggans ära, « vv. : Efter talet blev .det ytterligare sång' och därefter tågade barnen med den svenska flaggan i teten ut till planen bakom skolan, Det blev en ståtlig kavalkad och av distriktets 256 barn var det inte mindre än 255 med — en verk- ligt god tillslutning. Efteråt vid- tog tävlingar rmellan. de olika skolorna där. barnen i de olika småskolorna inledde med lekar och. sedan, blev det- idrottstäv- lingar för klasserna 3—7, Dessa gick med liv och lust och många goda resultat nåddes. Det hela blev "en -mycket givande och trevlig dag, som avslutades med lyckades vi ändå behålla den och |: Må den den bli en sporre till ytter- |: 2:74 | och tvåstre hus;>Binag liv har|- 'ramför de mm” syng fr, v.. över folkskollärare Tage 'Wångmar ' : HE -; Segrare i de. olika klasserna blev: NE ORT NA "Flickor: KL 3 Gun-Britt Bengts son, K. KL:4 Birgitta Svensson, K.; Kl; 5 Anna-Lisa Gustafsson, A., Kl." 6' Eva Norshammar,; K. Kl. .7 Lena Andreasson; K. Nn "" Pojkar. Kl. 3 Bengt Norsham- mar, K.' Kl. 4: Börje Persson, A. KL: 5 Uno Håkansson, M. KL 6 Kenneth . Thronee, A. Kl, 7 Bör- je Bengtsson, M. : IS TR = toa. Längahopp ov = Flickor: Kl. 3 Birgit Bengtsson, M. Kl. 4 Marlanne "Hansson. 'A. Kl. 5 Gunti Andreasson, A, Kl. 6 Anita Kristoffersson, Kp. -KL 7 Kerstin Magnusson, M. son, M. Kl. 4 Leif Sunesson, Kp. KL: 5 Lars Larsson, Kp. KL 6 Kenneth. ”Thronee, A. KL. 7 Bör- je Bengtsson, M. | ' SER "3 > Höjdhopp "7. EN " Flickor: Kl. 3 Birgit Bengtsson, M. KL. 4 Karln Månsson, A. Kl. 5 Anna-Lisa Gustafsson, A. Kl. 6 Ånita Kristoffersson, Kp: KL '7 Helene Jönsson, M. : ve -Pojkar: Kl. 3 Lennart Håkans- son, M. KL. 4 Lelf Sunesson, Kp. KL. 5. Lars Svensson, M. KL 6 Kenneth Thronee, A. KL 7 Börje Bengtsson, M. so. een Ol, Kastas era Flickor Kl. 3 Gun-Britt Bengts- son, K. KL. 4 Marianne, Hansson, A: KL. 5 Britt Börjesson, A. Kl. 6 Anita Kristoffersson, Kp. KL-7 Gun Örjansson, Kp. so . Pojkar: KL 3 Claes Hensten, K. KN 4 Leif Sunesson, Kp. Kl. 5 Jan Birgersson, M. Kl. 6 Benny Stafett 4X60 m ' C 1) Köpinge, 2) Ahla, 3) Kat- tarp, 4) Mellby. > co ee prisutdelning och ”Du gamla, Du fris :Ainionsera i-LT: :,en gård, som 'då | vin 'fädernegården ' och . inneha: i | här "hon "haft att 'sticka'”vita ; | sängöverkast; ”och ”att' hon upp: : 186 /bevis'på. När hon var. över åttio "år" gammal 'stickadé:'hon I | Alfhild 'Salvén,: Halmstad; 'soni Pojkar; Kl. 3 Lennart Häkans- vi Karlsson, Kp. KL '7 Bo Nilsson, - sby:. dottern fru Emma Augustsson och - är ganska ' pigg: och -kry.' Synen ” är det - klent best at; med. men ' hon följer med sin. tid ändå .och hör gärna på ra- dion, allra helst gudstjänster: nail cg Pe Bina Karlsson” är / född". i Brödåkra "men flyttade" ganska tidigt" med : fadern. till "Ysby: När hon var.:17 år gammal dog inodern' och "gedan hushållade hon..för” fadern: tills .hon gifte sig ..med - lantbrukar i Staffanstorp; där de in; hästar och 45 kor.:D& gick bra”? tills > maken" drabbades av en svår sjukdom och gick bort, lämnande 'Bina' med fem! barn.) Äldste sonen Viktor, nu; bosatt” i Ålstorp hade: lärt sig att'kö- ra -redan vid'12'års' ålder 'och han" fick" hjälpa modern:s!8å' småningom övertog sonen -Ed- de; den tills för fem år sedan. sung. och sallrawmest; etta Y: varit strävsamt och” tung, men hon "klagar "inte; ” det”"Bår skänkt! henne stor förnöjsdim- het. Som ' sin ”speciella' "hobby nått en. enastående" färdighet på" detta ”ormråde. får vi: självå ett'så fint täcke; att hon: vann första" pris på en: hemslöjdsut- ställning i Ysby... Doktorinnan då förestod " Halländska hem- slöjden, blev så förtjust:i Bi- nas : :konstfärdighet, - att; hön ville." köpa « så många, täcken som -, Bina kunde: sticka. :, Men det. ville '; inte Bina utan:hon föredrog : att ;ge:barne barnbärnen "dem. vs bit : Nu njuter som sagt Bina sitt otium' hos 'sin dotter och" hon gläds åt.den stora högtidsda- gen -i' morgon: då” säkerligen många ; anhöriga ; och vänner kommer ; ätt bringa hen ige koop.' kvinnogille har hållit möte under fru Tyra Hallgrens ordf.-skap. Särskilt in- bjädna var butiksförest. K. Anders- son: med fru. Studieledare "Astrid Cinthio rapporterade 'och tackade gruppdeltagarna. Ordf. tackade stu- dieledaren och överlämnade. blom- mor. Diskussionsämne var ”Hus-] modern, butiken och varorna”. Nästa möte blir i form av gökotta i Rams- hall den 1 juli. Varje deltagare skall medföra kaffekorg. Dr tasY Läkemedelsförrådet i Knäred. + -| Medicinalstyrelserf har förordnat] maj förestå läkemedelsförsäljningen från läkemedelsförrådet i Knäred." Predikoturer” "SENASTE NYTT: "Ina får inte bygga skolor och 'ål- sJ nägra, får anstå. Hur är det nu MH med 'den saken? Laholms Tidning ställer frågan till sparbankskam- JEa, att det sättes in alldeles för 3; | mellan : bankerna och Riksbanken -| skall ;- "bostadsbyggandet gå före 'landra” ord att vi under em'fyra- "var. ämnet för ländsfiskal Gösta : belysande anföranden ' och en pa- köpman Gösta Dolck att från 24/.. . En . ungerske > kare på 3.800 kronor, - Plats i trakten och det ” att han plötsligt fått "(Göteborg i dag) : 2 Fängelserymling ' stal 3.800 kr. | rymling .: från ” fångvårdsansta) lten 4 Härnösand, medborgaren Meral Jani jagades under onsdagen av stats- och ortspolis i Munkedalr sedan han bestulit e Rd Na n lantbrur Man hade för tio år sedan haft dräng-" ma : var på en granngård han på oOnsdags- . förmiddagen gjorde kuppen sedan han lurat lantbrukaren med en hjärtattack och behövde medicin, . Sparandet Laholmstrakten tninskar - lånebehovet ökar Det talas allt mer om hur svårt det "är. att få låna pengar i bankerna för aldrig så nödvän- digå saker. Nödvändiga industri- byggnader får anstå; kommuner- derdomshem . och andra: saker, som studielån, för att nu nämna rer Folke Willstrand -— Jag kan kort och gott 'sä- lite pengar på bankerna nu för tiden, '.. förklarar. hr Willstrand: Sparandet . har minskat, sedan må statsmakterna säga vad de vill.” Varför. det. gjort så är en sak, som jag inte vill åtaga. mig att reda. ut men just för södra Halands' vidkommande finns det en'alldeles speciell sak att. peka på. : Vi har haft två mycket då-|. liga skördeår & rad och det gör, att.' lantbrukarna, .som annars brukade sätta in pengar, I stället vill ta ut dem. Då 'verkar .det i bägge "riktningarna och banken får mindre pengar att låna ut. : Moore hinner ej att-boxas.: Skall arbeta +. och FLYGA: LONDON (TT — AFP) «0 a Efter .VM-seger över Yolan- de Pompey från Trinidad i Iar- ringay ' på tisdogskvillen för- klarade Arc'tie' Moore att dot knappast är 'coligt att han .stäl. ler upp mot Ingemar Johanssors | Stockholm i juli. Moore sade”. att han fått hrev från sin ar... be .givaro i USA, i vilket der. - - sades, alt han riskerar att mist. sin anställning om han int » kommer : tillbaka till USAs! fort "som - möjligt. — Jag hn nämligen fått ett arbete, sad =” vi Ismästaren. - Jag komme" tillbaka för att. boxas för Jack". . 30] Enligt över allt'annat,-—'i andra hand kom- mer sedan "andra "låm; som t.ex. till”".: kommuner, 'jordbrukare;.' af- färsrörelser,' studier 65 sa utlåningar skall enl. kommelsen . begränsas , procent - av medeltalet för åren |1953—54 ”. och ' det betyder med månadersperiod ': har « endast - ett par : hundra” tusen "att fördela mellan”. oprioriterade ': lånesökan- . att..: det inte kan bli så ycket till var och cn för-. står nog:alla. Men nog skulle'vi — alla. restriktioner till trots.— hjälpa bygdens folk om .vi ba. senare och kanskt , kan en match '. geras då. h i Sverige arran: > Moore ; meddelade" också' att ha gar inte-tänker avstå från -sin VM-tite i Jätt tungvikt förrän situationen, i, tungvikt klarnat ytterligare, — Fö Jag chansen att slåss om tungviki kronan är det möjligt .att' jag Fu Btår från: VM-titeln" i Jätt tungs '. beh då kanske Pompey får ett » '.' tillfälle, sade. Moore... 1 «+. Enligt Reuter skall Moore ef. ter 'matchen' ha' förklarat! st" han inom” kort skulle resa tif Sverige för 'att börja, segeltly- : På cn fråga om han vid s detta tillfälle skulle möta Inge- mar Johansson upprepade Moo! . 'e' - att > han » gjorde resan: fillvr ' Sverige” endast med tanke pi usegelflygningen. "twin c0q a : Enligt -storpromotor. Jack ' ons jär det möjligt att Archie "Moores nästa motståndare blir ka-- 3 nådensaien James Parker. Matcher skulle 18 fall. gå i Toronto i Kr» ' hör ch 'f iste Hallands ”: polistekniska 7 för- ""ening hade i går sitt årsmöte « ' Vv på Stadshotellet i Varberg. Förs '. i "de: N." L.' Eklund, Halmstad, ” "ledde förhandlingarna, som ö . vervoros av ett 60-tal medlem: mar, Före huvudförhandlingar- «+ Na "demonstrerade: förste ,polis= .- assistent G. Magnusson, Halms ”, stad,, den nya ”färdskrivaren” ch biträdande Gösta -. Persson redogjorde för de ' nya . belysningsbestämmel serna på motorfordon, som trä- vg der i kraft efter' 1 juli. " . — : Färdskrivaren finns inmonte- rad på ett 70-tal lastbilar i Halland f.n. men ännu har långt:ifrån. al- la, som ålagts att skaffa sig sådan, "fått den installerad, Det. blev be- Slut på obligatorisk ”färdräkning” fr. o.,m. 1 april i år, men man, få alltid räkna med en ,övergångstid innån det genomförts (konsekvent, . - 2 i ” De nya belysnings- '. bestämmelserna : Perssons anförande. ' Landsfiskalen är nyss hemkommen från ett sam- för £ Stockholm, där utförliga instruk=. ' tioner gavs och han delade med sig av sitt kunnande till länets polis- .'. Ansträngt kursprogram | Innan årsmötesförhandlingarna tog vid, tackade landsfogde Eklund fö- | oci Iragchåll: för i till Tentation hölls över en avliden med- är kni ”manträde med Väg och Vatten och Landsfogde. KD landsfiskalen > FIRE N. E. Eklund ledde för ” dritare : Ks as skt årsmöte : handlingarna och följde med intresse även skyttetävlingen. . 25 kr. Jem. L sedan för åtgärder som vidtagits i sam- band med ett tidigare väckt förslag om en kurs i b di sökning. Varberg, Vallentin Karlsso; Iseledamå "Valen, 0, or Landsfogde Eklund omvaldes till ordförande på två år och styrelsen i övrigt fick följande sammansätt-. ning: På två år valdes förste kri= . Föreningen, som i fjol fyllde >> 20 år, bar f. n. 173 medlemmar, " vilket innebär en ökning med förste pollsassistent Yngve Johans= se hansson, Falkenberg, i i. stent Karl Eriksson, Varberg, samt i list 1. Knut d : 7, samt att årsavgiften till Sveriges . polistekniska förening skall höjas Ivar - Kamrup, Halmstad, landsfiskal Erik Alling, och förste polisassistent n, Getinge, — Till- på ett år utsågs. ”A — "inte mindre än 35 från i-fjol. I har p ” ” åtnjutit . ett statligt anslag av 2 00 kr oe 0 En del förut föreslagna. stadge- , 2 Lutherska Misslonshuset, Marka- - ryd. .Söndag kl:: 15 Per Holm- ; berg, av. & BL a. beslöts att, antalet styrelsele- damöter skall skäras ner från 8 till L FIFTETTEN 4 a Innan mad tog matsalen i besitt- ning för gemensam supé orientera= de lndsfogden om en del frågor rörande polisradioväsendet, . ; vd Solo= ” YrFveT sl ax A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.