. hetsökning sker dessutom c VJordbrukare och villaägare kom« E kanske att få se sin s. k. för. - ögenhet växa ganska avsevärt vid: nästa års fastighetstaxering, Riks-"' bkattenämndens ordförande; aldirektör R. B. Dahlgren, Ex . nämligen för någon vecka jedan, att jordbruksfastigheterna då ;commer att taxeras upp 50 Procent | ch villafastigheter med en tredjes del, Denna väsentliga e förmögen bild " talat medan bönder och vi ägare "sover. Kan man tänka sig angenäm utveckling? ; Ja, det kan man nog og göra. Fas- "lgheternas Tealvärde stiger nämlio" en mer . Ten inte ett & öre genom denna man- ” rättvisa - - att gengälda ”svenskarnas smör- . dessutom lite annat' smått och "gott on. I Laholm v var LIF:s Spelare c och andra medlemmar -mangrant | i Stadshotellets 'pav' » trevligt med utbytet "- sightseeing i Laholm och över. Motivet för Beter att dessa faslig taxeras upp är givetvis att det . "nuvarande saluvärdet ligger åtskil- ligt över de taxeringsvärder,, fastställdes Vid förra fastighet — Fastighersskatten bör ' bort gene= ' signa- : illaägare > -som OY FYTTTTTT fört under sin produktiva” tid Spas rat Pengar i 'en villa, som” e tän . ker bebo till döddagar, sionsåldern ' får denna villa upp: taxerad några ' tusen kronor och samlidigt skatten höjd i proportion härtill. De har kanske ingen möj- lighet att via pensionen få kompen- sation' härför, Och hur blir det med jordbrukarna? Får de någon kom- . pensation för den ökade skattebe- lastningen, som en höjd fastighefö- taxering innebär? Troligtvis inne- håller den nu. träffade prisuppgö« relsen för den närmaste treårspe- rioden inget sådant förbehåll, .'- I princip har riksdagen varit enig om att. fastighetsskatten bör av> skaffas. År 1953 togs'elt steg mot dess avveckling, då repartitiohsta- let, sänktes från 5 till 4. Detta på- stods då betyda, att 'der <ffektiva ”eringen år. 1952, Så var. förhållan- : | det redan då i i de flesta fall, Sedan - dess har Penningvärdet sjunkit, yt. terligare och vidgat marginalen, Ut: den synpunkten & är alltså höjda tax. . eringsvärden motiverade, Men. hur är, det. ur. skattad -för att: han "sparät penga för att själv. kunna' "bostads: fråga, Den som "hyr genhet, si per ifrån denna beskattning, Jord= brukaren får punga!ut med pengar tdöver "inkomstskatten ' för att: h äger produktionskällan - : Den som lyfter sin lön exempelvis i någon | statlig tjänst” slipper. vidkännas den extra belastningen. Ur" dessa ”perö- - spekti fastigh tsbeskattningen : prättvis. Man ken även ifrågasätta det att exempelvis makar, kat ikningen minskades med 40 » milj. kr, eller frårkåt55 milj. till 115. - Givetvis betraktades detta. som en . välkommen och god börjän 'till fas tighetsskattens avveckling. Men hur blir det nu, om en så kraftig höy- ning av fastigheternas taxerings- värde, som den här 'påtalade, skall : ske redan nästa' år? Betyder. inte detta att den” "lindring, som -upp=. åddes senom att repartitionstalel änktes vid 1953 års riksdag, full-: " digt raderas ut och al ;dessut-. om en skärpning ånyo inträder? = Ett hinder för: fastighetsskattene ivveckling är att vissa kommuner alltjämt är beroende. av. denna. "skattegaranti. met inte är löst torde det inte gå » fatt slopa fastighetsskatten utan ati ställa : till ekonomiskt trassel för « dessa kommuner, -Men detta bör inte utgöra ett absolut: oöverkom: ligt hinder, Varslet om en. kraftig ihöjning : "av fastighetstaxeringarna aktualiserar - en skyndsam lösning av denna fråga. -Vänortsbesöket. från Stege en "blev gemytligt och givande: med sight” seeing i Laholm” 7 Det är då:inte' så ofta. så det stör att Laholm har besök" | från sin danska vänort Stege på Mön och när vi nu gästades - av en idrottstrupp därifrån i : desto .kärkomnare, allra helst som det nu är jämnt nio år ( sedan Stege Idrottsförenings fotbollslag: gästade” oss och la- hokhrarna gengäldade besöket; ett lagom nätt program blev i' fotbollsmatchen." Redan vid sextiden på morgo- ,. . nen hade Stegeborna embarkerat sin nätta och trevliga lilla buss och vid fyratiden var man fram- me i Laholm. Så lång tid tar förstås inte resan men mari r hade tagit god tid på sig och passat på köp” i Danmark med att bl a köpa: mandel i Hälsingborg och samlade när. Stegeborna kom med dunder och brak — éfter en i allo lyckad resa möttes man nämligen här av ett kraftigt åsk- väder. Det var dock i det när- maste över när ordföranden i TLaholmsavdelningen av Norden Lars Edén med fontänkanten som talarstol hälsade danskarna välkomna till staden. Han fram- höll, att det var roligt, att det inte bara var olika yrkeskatego- rier, «som ' idkade ”yänortsum- änge” utan även mer hobbyin- riktade kretsar som nu idrotts- män, Vi har inte så stora resur- ser, att .ta emot: er: här, 20 hoppas: ändå, att det "hela ska ; gå bra i lås och det är mycke trevligt att ni vill komma, yttrar de han.” - : Så tog Tesp. i pister erades 'i'priva — ed om, dem" och -man , hann lagom att: dricka kaffe : innan det var tid för besökets huvud - punkt :— fotbollsmatchen; Hl var värdarna ofina nog att CAR till gästerna med heta, omvänt H: e 11 fär hoppas tt nen. refereras På i Stege). ns tidning. annat ställe i dage Jet high 'life På kvällen ble Ailjon där LIF & och. dans för ställt till med sup danskarna och SP lemmar. Det ble ot hue tillställning med g' trovlig tl "äkta danskt gemylt LIF:s, ordföran hälsningstalade - och fann . det men Bbekla- förening 'varit's gade att hans anen, Så hurra- för gästerna -— även om det: inte gick" så "värst: bra” för" dem de, Alf. Göranson lördags och i går, så var det-: I det: vackra' vädret: 'och' med det hela också én trevlig utfärd ' Alf Göranson som. god -ciceron, Första besöket gällde Lagaholm där man tittade på slottsruinerna — minnen från den'tid då Hal- land var danskt.— och dels på laxodlingen' och ålyngeluppsam- lingen. Bägge " delarna ” väckte gästernas stora intresse och fisk- mästare ' "Arthur "Svensson de- monstrerade' också "trevligt "och medryckande. I Lahölm tittade man så på våra många konst- verk, : Lagafontänen, 'Hästbrun- nen, Riddarspelet m. flinnan en sväng i Gamleby avslutade det resp, hem säkert bra och många harin sedan med att titta på både Mellbystrand och Karsefors in- nar hemresan anträddes.” Den avgick från” Stortorget strax efter kl. 4 'och där talade Steges - ledare och tackade för gästfriheten samt bjöd LIF-arna välkomna till Stege den 30 juni —L juli då man hoppades få re- vansch. Så hurrade man för sina värdar innan. bussen :tutande vände kylaren åt söder. Ett trev- ligt och som vi hoppas 'givande besök var till ände och nu skall det väl-inte dröja nio år, tills det upprepas igen, får man ' hoppas. . "Cell En dödsolycka" "av: ovanlig : art”. på Våxtorpsväg En" "ovänlig - trafikolycka inträf: fade 1 går emi I Våxtorp där en griskulting på 3 män. hade rymt från sin stia.' Grisen hade" förir- garen jagade efter. den: Den lät sig inte fångas utan i'stället kom = [en bil som "körde" på den så illa t att halsen: skars upp:varför äga- ren 1 at hast fick ta livet av grl- seh. Bilisten "stannade ' inte" och tog hänsyn: till olyckan. Så får mån. inte göra om än grisen "nte har på vägen: att: göra,'. Bilens fin på fotbollspl ola På för de danska Söndagen , upptog främst. gästernas. ne ä media! ningen, blir” väl efterräkningar... Grisen vägde: c:a. 25 kg. så man tycker att... billsten b Ärka - > påkör- vid gen- |" Så länge det. proble- |. Då smakade, middagen -il. nade. rat sig ut på. vägen i Kärr, där ä-|. nummer iakttogs dock och: det |- "I vår serie om Sydkrafts: u fram till ”nyare. tider”. och ut och Laholm. I dag-skall vi 'där-' kraftstation. TY - År 1927 "uppgick Sydkrafts energiproduktion till'300 miljo goda vattentillgången i Lagan, vilket gjorde att bolaget kunde den' kraftiga , ökningen i belast- ningen gjorde; att bolaget under ogynnsamma vattenår omöjligt kunde tillgodose alla sina, abon nenter;.': Bolagets . vatten= .. och värmeverk. voro praktiskt tage fullbelastade och ett enkelt över- slag 'gav vid handen att ett nytt ning, att det omedelbart skulle. bli: räntabelt. : + + Ända sedan starteh "hade bo- laget med vissa mellanrum fört underhandlingar .- med "Kungl. 'Vattenfallsstyrelsen för att kun" ”na' utnyttja statens vattenfall i Lagan, ''Som . voro reserverade för. den elektriska: järnvägsdrif- ten. I maj 1927 godkändes det avtal, som då träffats med sta- ten. Det'viktiga avtalet inne: 55 år med vattenfallsrätt upplät ”Karseforsen och Laholmsfallet "till bolaget som samtidigt med äganderätt från staten inköpte vattenfallet, vid Skeen i Bolmån "och statens”andelar i fallen vid Traryd och Hjulsnäs. Samma år "övertog Sydkraft Laholms, stads kraftstation i . dessa förvärv' hade: Syd- raft fått disposion öyer prak- [a taget all utbyggnadsvärd attenkraft, i Jagan, 2 För att tillgodose "det ståndigt ökade, behovet. av. kraft påbörja- des omédelbart utbyggnaden av Karseforsen. Härigenom beräk- an att kunna 'utvinna 44.000 hästkrafter eller lika myc- ket som bolaget redan utbyggt i hela Lagan. Karsefors:skulle' bli södra” Sveriges. största kraftsta- tion, : N CE "Finansieringen visade” sig vara ett' rätt" besvärligt kapitel: "Den : Iplan för de' tidigare” utbyggna- dérna, som gjorts upp 1921 slutå- depå 25 miljoner men den hade överskridits och; kostat: omkring 36 miljoner, Bolaget måste emel-' lertid anskaffa "nya krafttillskott och ' skapa !. ett helt ny ö föringssystem för alt möta” det ökade” kratsbehövot” Kostnaden " att.aemestertiderna ;har: börjat... | byggnader i Lagan, "Hämtade ur deri minhesskrift, som bolaget'ut- ' gett 'med ”anlednint av: sitt fem tiöårsjubileum, har” vi nu Hunnit' byggnaderna av: bl.'å; Karsefors: för uppehålla oss rätt mycket vid Karsefors, södra Sveriges största eller Sydsvenska Kraftaktiebo- gets som det då hette — samlade ner kilowattimmar möt 255 året förut. iStegringen var särskilt stör 1927 till följd. av den' Exeptionellt fullfölja: samtliga leveranser av kraft även till Danmark, ; Men kraftverk skulle få sådan belast- .: bar, att staten under en tid av] + föreslagna lägena för dammbygg: :nad-och kraftstation: Plänen go ; adöäsongen, ”pörjat på vid de sydhalländska. kus- / Den starka trafiken på rikstvåan ' skvallrade också. om hade Uppskattats äl [3 miljoner: Det här uppkomna krafttillskot- tet-kunde man inte överföra på bolagets gamla 50.000 volts sy- stem utan detta måste ske genom ett-helt nytt överföringssysterh på 132.000 volt." Detta” skulle kosta! 5” miljoner -men utgiften skullé :zväl + löna > sig eftersom kraftleyeransen: till” städerna i fortsättningen ' skulle « vinna : i driftsäkerhet och minska behovet av feserv vid driftavbrott. Utö- ver: dessa 11 miljoner. behövde bolaget ytterligare tre miljoner |: till fortsatta moderniseringar, till en utvidgad ; landsbygden och till. nya sjöreg- Jeringsarbeten. : såg . «De intresserade" städerna voro: emellertid” inte villiga att teckna borgen. på så stora belopp utan -l endast för de arbeten, som ound- gängligen : behövdes ' de' första åren, nämligen : utbyggnad. av Karsefors och en första utbygg- nad. av ett nytt, överföringssy- stem... Därför. upptogs. ett. nytt obligationslån på 6 miljoner och bolaget erhöll 1929 ett nytt stats- lån på 40 år på 4,7 milj, kr. Detta överflyttades sedermera till ett av de stora försäkringsbolagen. . -Redån Under 'sommaren 1927 |s utarbetade bolagets" vattenbygg- nadsbyrå.-' under = överingenjör Erik Mårs' ledning en plan: för der nya. kraftanläggningen och elektrifiering ;: av]! ;. hade, två utskovsöppningar, var-. su tuber till cv vardera med sina-.125' varv pr Detta lämnade genäst ett got klanderligt. Montaget av det an- dra aggregatet blev färdigt tidigt nästa vår och sattes i drift” den 6 mars 1930. Invigningen av det nya” kraftverket uppsköts emel- |" lertid i väntan på att andra bygg- nadsarbeten vid. Laholm' skulle bli. färdiga. De styrelsemedlem- mar och andra intresserade, som mera inofficiellt" tog sig en titt på bolagets nya och största kraft. verk kunde: emellertid glädja sig åt en vacker, syn. tv Överst vid Kärpoforskallet hade Lagan överbyggts med en damm av” granitklädd :betong. Damien var 100 meter lång: och hade en dera: 12" meter: breda' bch"av- stängda med valsar, som kunde] vattnet genom en utgrävd nal till/ kraftstationen, I kanalens re, "ände .. fanns det avstäng- ningsluckot.' Från kanalen led des vättnet "genom. två betöng ill turbinerna och därifrån genom en: 700 meter lång av- loppskanal på nytt uti ån nedanz fallhöjd, och kraftverket var .ut- "byggt: för. 150 kbm, i. sekunden. > I kraftstationens utrustning in? gicktvå enhjuliga. Francis- turbi- ner:i; vertikal "uppställning ; söm minut: hade en -effekt..på 16. 0001 lowatt (22.000 hästkräfter).; "Med sina raka linjer, sin rena, klassiska profil avtecknar sig den liggande. barrskogen, en skapelse osm sf ekreden skönhet, en : uppen; barelse:från en ny tidi i det.ga lå sagolandskapet.” En ögonfröj utan like är "det att bevittna, hur överskottsvattnet :: från dammen då och då släpps igenom den an- rs tomma flodfåran. Den” ena av, . dammbyggnadens valsar "höjes långsamt, och,;små ”vattenstrilar börjar: söka sig väg nedför sten- 1; klipporna. .Strilarna "får allt snabbare! fart där de letar sig) fram? mellan 'de; ojämna :stenärna” på flodfårans” Botten. De samlar sig till .forsar,: vattnet fyller” ut flodbottnen,. och' med: ett väldigt sörl kastar, sig ständigt nya vat- r tenmassor” nedför/stupet. Ett par krafttillskott "och: fungerade” o-” och fö ditstationen. I Erån dammen, = & : förde: "och :1:400'.ineter lång tilloppska= cd fyra. läraravdelningäti "nya krafstationen mot den kring-1- | . Fröktänsvärd flodvå En "fruktansvärd flodvåg drog i cyklon över skärgården i Östra Blekinge, tig att den på sina håll slog in 300 meter över land. vid Långören ' hade fyra pojkar i två kanoter - skulle dras ned. Men +» flodvågen kom fruktade förfäörade åskådare på Jan och h åg över rr Blekinge 7 går kväll i samband med, en givit sig ut på fjärden och vär id att pojkarna ' satt stryka med då bilen tor livsfara. Det blev sa stKarlskrona i dag TT), dem upp på Långören medan de bä gge andra lyckades ta på Utlängan, Två män som satt i eri bil på en landsvä ; vattenfylldes av flodvågen, "regnet hade de stannat kvar i bilen men skulle gett isketur. Hade de hunnit ut på denna hade de wi tades två av . ig upp äg höll på På grund av sig ut på en arit. i mycket nästan kolmörkt när cyklonen drog Fram. ” . södra Halland men som vanl ningshus antändes och bran «' Ovädret: började: med en full- komlig orkan och 'sedan följde veritabla skyfall med stora hagel och regn; Hagelskuren gick. gi- vetvis:rätt så hårt åt grödan på marken, kanske allra mest rot- frukterna men på söndagen hade dessa rest sig igen., . .. Ovädret följdes av blixt och dunder i långa banor, men endast ett nedslag vållade större skador. Det slog nämligen vid. 16-tiden på lördagen i en bostadsfastighet belägen strax norr om: Alhults gamla gästgivaregård på stora vägen till Mestocka. -Denna' till- hör snickaren Åke Nilsson” och innehöjl tre rum. och kök, samt var byggd.av trä. Byggnaden var gammal men hr Nilsson hade för några år sedan, då han flyttade dit, grundligt renoverat den... När. blixten” slog : var ingen!: hemma, men : hr Nilsson kom grannar” lyckades .' man 'rädda samtliga möbler och inventarier |]; liksom ett. mindre, uthus, som dock inte var nämnvärt hotat. Såväl Genevads”' 'som" + Veinge brandkårer ' alarmerades men hade” lång väg att. köra varför det "givetvis tog en stund innan de kom dit och branden fick-uh- der tiden: så kraftig omfattning att. huset var tillspillogivet, Nå- gon byggnad fanns inte i närhe- ten: och ej heller skogen var ho- tad, Försäkringar täcker värdet av. det. brunha.” X lixten 2 sr "även sträx efter” och med hjälp "av]: Hov, Ysby — lycklgtvis' dock ' ” Lördagen "medförde ett kraftigt åskväder över "delar, a av : ligt tog detta rätt olika; Alldeles ' ; Speciellt farligt var det över Veinge skogsbygd där ett bo. . n ned. Syre - några större fel uppstod inte här. nere, ' upplyser v ingenjör " Hessle på Sydkraft:i Knäred för Laholms Tidning, Det blev en del utlösningar, som dock "snabbt kopplades till igen, Där- emot hade man mycket besvär - på 20.000-voltslinjen som går ut från. Halmstad uppåt Ryaberg och Simlångsdalen och på den-: na har man haft folk i arbete " hela lördagen samt natten-mel- | lan lördag och söndag varefter "det uppstod nya fel på sön= dagén. . : I. Knäred förde ovädret med” sig en välkommen regnskur, an-' nars blev det inte några skador , av blixtnedslag utån det verkar som det värsta ovädret drog sig norröver, , ot Footer "- Blixten slog i i Hov, Ysby, ” ; utan att fända "7 1. - Vid det häftiga. åskvädret, 'somi i lördags em. drog över södra Halland +slog blixten: med” en "+ öronbedövande knall ' ned hos | lantbrukaren ' Gunnar. Larsson, : utan. att antända: Men den elek- triska" utrustningen i gårdens ekonomibyggnader: blev. spolie< rad: : mätaren förstördes, elled. ningarna revs Joss och strömhi a tarna: splittrades 'osv.. Det” "kan: s efter! ett' blixtriedslag” för Jörn tjugo å "sedan," N samlades man. till Bemehsan” "av: slutning på skolplanen, ;där;folk- skolestyrelsens ordf. lantbr. Einar Pålsson höll avslutningstalét i iyvi ket: han tackade "arafha "och lade till barnen, särskilt: då till- de 29 eleverna i avgångsklassen.. ” Folkskoll. Sven Ar Liljestrang, » | Köpinge, överlämnade till hr Pålsson : HP:s; vandringspris "för lä'upprepar”bravaden än' en gång" | -yetlärare Carl Carlsson. mellan; Jäneta, Manna dn dafdskömmunens : andra seger 1 sträck, och "om " skoldistriktet + så” blir pokalen 7 "dess ständiga ., - N dom. Svehska Livräddni Vv sällskapets diplom” "mottogs, av ö- v H rd FSkolstyrelsens ordf och övers": läraren . var”. och folkskolan i Kattarp, och 1 Pålsson : tackåde i sina anföran-' den. lärarna för det gågna Jäst-, segern. i. den stmkunnighetstäv- Trettios xårig. Jä | samtliga skolor. i Karups 'skoldi- strikt. Särskilt högtidlig blev av- stutningen i Hasslövs småskola, där fr öken: Ebba Pettersson slu- tad sin anställning efter att ha | tjänstgjort j 36 år vid samma skola." Flickor i henneg klass ö- verlämnade". ett. . presentkort .. och blommor: Ett presentkort från en insamling, som. gjorts i försam- vid jultiden. samma 'år' begav sig hela styrelsen” upp "till. Lagan för men'”en dånande; att på ort: och ställe besiktiga de: "kändes' 'och i-juni 1928 påbö des det hela: fl NN lÖveringenjör Mårs var en id vande arbetschef, som satte i: kraft för att på kortast möjliga tid färdigställa anläggningen. För” första gången introducerade han på svensk botten maskiner, bl. a. de effektiva grävmaskinerna, hi av tyskt fabrikat, som senare b vit .spumbärliga vid alla :kraft- verksbyggeni., Arbetet. bedrevs i' tre skilt. och redan den. 30 de- cember 1929 — 18 månader efter . 'det man "påbörjat. utbyggnaden — kynde. anläggningen tagas- i bruk. I: styrelsens närvaro igångsattes ” då det första maskinaggregatet och: infasades: på: nätet. all: är hela HH fåran nedanför d kokande: i Faregärning | : ; n i Hasslövs: .smäskola” avslutad - xamen äbde" i Jördags rurå i; lin 1 rarinnegärning: Till slut frambar us bar föräldrarrias. tack. son - Vid den gemensamma avslut ningen i kyrkan talade 'kyrkoher- de 'Hallind,' fter. framträdde , folkskolestyre ens , ordf... Hans Mårtensson, Riyiéra, och "över, lämnade ett presentkort "till £rö- ken Beterssor samt tackade" hen- He för henneg utomordentliga Jä-. den avgående Järarinnan för he; nes länga och gagnerika arbet od i ”församlingeris tjänst. nämnas, att hela gården brann" ot] också "närvarande : «+ : vid - avslutningarna : 4. småskolan ” ban Flodvågen var så kraf- SS st telefon: och kraftledningar men oe - 2 Fong pms ao um nä eo ur nå et Hu Ka 2 -= HK blev:bådg trevlig. Och: lyckad : i | ee | s . | Mläld i , . , + 2 - , : : | | 2 - : | | TY s ry Jå vi, vv v. ! MH Fre röv ”; ”q FESVEVESTTvyvT ve Fv ha Aa SN | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.