trereeerT - +" - Det där 5 Ställarholm o velknekt; so; der -soluret : Brunnsvalla te jag det va tycker. jag ä På Selaön i Mä! skenet, tulpanerna har slagit anför köksfönst " borde egentli husets herre, Vinden Jeker i d r så karlavulet med. stövelknektar, n, En stare visslar förbi i aren. När jag var pojke tyck: ; och det det. välsignade sol- ut just i dag, Päronträdet ut- stret är som en jältesnöboll på skaft. Staren- gen åtalas för egenmäktigt förfarande," menar eftersom den lagt : beslag på svalornas bon. ' i det toviga håret på den vildvuxna trädstam, : som är galjonsfigur På ett originellt vikingaskepp nere vid - en smala vägen upp till gården. Det är söndngsro.p på den : . gamla Pendgården fast det? är måndagsförmiddag. ' Men blev v vår. ir populäraste 4 (ecknare är vad j jag "målat t i dag, säger sr konstnären Uno ch pekar på en egenhändigt tillsnickrad stö- "im står på lut och torkar den röda färgen un- | i den försommarblommande trädgården - vid pojken, vars förta ider "sysslat med jordbruk på denna mälarö åtmin=" stone sedan 1600-talet, Den konstnärliga begåvningen låg i blodet, fast de tidigare generatio= nerna nöjt sig med att tälja i trä och rita lite gubbar, när arbetet i jorden och med kritterna var slut . för dagen. Själv minns inte Una .Stallarholm när han började teckna, Växa upp i en by en tecknares "> finaste start — De vuxna i min ' omgivning pås "stod att jag kallade det för att ”hästa”, Fars kvällar blev ofta ef= ter "en lång och tung arbetsdag upptagna av att sitta vid köksbor- det och - hjälpa mig. ”hästa”, Jag minns ännu hur det gick en ilning och lägenhet, ”I en vw känner man alla, djur och människor i nämnd ordning, I en stad ser man en män- Påska?, eboning av Uno Stallarholm, signerad 1955." det var primitiva borrsvängar helt i trä, ty träet och arbetskraften var billiga men järnet dyrt att köpa, el- rättar han. Och så körde han tim- den | där ”ron varar intefker : och "illustratörer, "som uj sav skaparglädje' genom min magra niska — och så h fner I skogarna på förtjänst, ritada - - , Ipp- (er adje Era I nisl ser "man "henne I'ler'snidade träformar som pressade | fornnordisk; di . länge, Den stora tidningen 1 Stock- | mörksamrmats även i internationella pojkrygg, när vi lyckades framstäl- [aldrig mer” en prydlig ros eller andra dekora- | mjöd och fläsk, bibelns hetosr mad holm ringer. och vill -ha ett bidrag till i morgon av Sveriges populäi raste tecknare; " som '' trodde han ekulle få en ledig dag och kunna umgås med naturen och 'utföra så väsentliga ting som 'att. måla stö. velknektar ' och" glödsteke sill: i Järnspisen, Med en suck försvinner han in i den gamla ladugården, nu- mera förvandlad till pittoresk atel- jé med en kvarnsten som häll i den öppna spisen, ' vackra” skåp och konstvérk utmed väggarna och uni- ka bruksföremål : från bygden på hyllor och skåp. Och sedan är han förlorad för ett par timmar, ty Uno Stallarholm fuskar aldrig med” en teckning, . Brunnsvalla köpte han för ätta år sedan för att komma ifrån Stock- holm, där han aldrig har trivts på det rätta: sättet, och slippa en hel del av de illustrationsuppdrag som han inte. gillade, Stugan har ,han gjort ...om ' och inrett så originellt och trivsamt: som, man ' kan” vänta sig i hans' fall. Fru Carin har” oc så bidragit :i,;det avseendet. Hus och uthus har byggts'om' och byggts: till trädgården har plane- rats, det inre av.'byggriaderna har sammarihang. Men ingen' av' dem har ' nått - en ”så vidsträckt: och grundmurad "popularitet som Stal- larholm, 'som' i' högre grad än nå- gon av. sina.samtida blivit lands- bygdens” specielle skildrare.: Kärvt realistiskt, - romantiskt och ' ömsint men alltid med den vänliga humor som följer med fullständig. förtro- genhet med miljön, har han teck- nat bygd och folk, berättat om människorna i stugor och gårdar, om deras liv till vardags och i fest, Årstidernas växling har han 'tolkat i lyriskt fina naturstudier i blyerts och tusch eller” med etsnål. Trots den väldiga mängd teckningar han genom åren utfört för dagstidnin- gar och veckopress är hans stil allt. jämt frisk och levande och linjen vibrerande av nerv och spä ». Uno 'Stallarkolm. vagnslider på våra farföräldrars tid. De finaste exemplen på: hans illu- strationskonst hittar man i Fredrik Ströms uppteckningar av svenska ordstäv och folkgåtor och den ab- solut kongeniala bildtransponerin- la nånting som jag kallade en ”ut- tycksko”, det vill säga eh ko som såg arg, glad eller rädd ut.” : >. - Detta att ha haft förmånen att växa upp i en by anser Uno Stal- larholm vara det allra värdefullaste för en man som valt tecknarens yr- ke. De fyra bönderna i byn Berg på Selaön hade vardera fyra kor, en häst eller ett par oxar; grisar, gen av Frans G. Bengtssons" ”Röde | får, höns: och. ungar alk efter råd l Orm”. De 200 bildsviterna till den bes I römda vikingaromanen var ett fan- tastiskt kraftprov, som med rätta ' fått mycket erkännande, Men 'så passade också Frans G:s kärva hu- och mor och lekfullhet Uno Stallarholm precis.'" ” Ungéfär lika dant var det med Janne .Vängmany tjuvskytten,' filu- . Uno Stallarholm är också en av våra allra finaste grafiker, som med sin personliga stil knyter an till den förnämliga etsartradition -vi har i vårt land. Han är representerad in- te bara på Nationalmuseum :utan också i Oslo: och i. Munchen; den tyska konstens högborg, Som illu- stratör står han också ” i en: Kl s5 för sig. : ren och :storlj .: Dennes and- lige: fader, Sundström, Stockholm, Uno Stallarholm fick ta hand..om dem och skapade den kända bilden 'åv den skäggiga kru-: meluren med 'doft' av kåda och ut- studérad:. skenhelighet. -: Tecknaren hade då inte' haft kontakt med för- -nämndemannen J. R. : satt däruppe i Norr="' land och skrev sina kända historier, ' som -skickades ner till: ett förlag i - - Dammiga vindar "och gistna vagnslider var fulla av årh - tiva ” mönster i smörklimpen ' till dens uttjänta bruksföremål. Bac- karna var fulla av baut och | ritade Stallarhol t d ngar, . eller oxok och andra nyttighetsartiklar, smultron, Or ppsvättningar, : båck- sippor och oknytt. s "Hundratals skisser. av: värk. - brutna händer i av. Han har gjort en otrolig mängd detaljstudier un- der årens lopp och kan på sin stock- holmsatelj& gå tillbaka till dem om minnet skulle svika i något fall. Det är en del av hamlgneten med hans 4. händer; r .sgiktknölar och ådror som rep över + den 'rynkiga huden. Händer tillhör . det svåraste som finns att återge i teckning. Därför har de alltid sti- med motiv från svunna tiders all- mogeliv, : Bläddrar man i en hög , med. :skissblock kan man finna "hundratals blad med studier av » gamla, ' värkbrutna med ulerat Stallarholm, En bondes liv var lika med en rähgs ifråga om arbete. Att valla ir och vakta på grissuggor ansågs ödvändigare, och är väl så också, än att dra streck på ett papper. i Men då tårna värkte av kölden un-= 1der. långa vinterkörslor, då: bilden av en vippande hästrumpa eller ett ” par 'oxars stretande bakben nöttes - in i ögats objektiv, längtade jga att Simson i råkurr med filisteerna, ' födde ' upp fölungar, fuskade med: idrott och drömde hela tiden om att bli en bra tecknare. Det var år 1918 som släktingar resolut tog med en bunt teckningar upp till Althins målarskola i Stock- holm, och därme:! hade lantbruket förlorat ännu en av sina söner och konsthistorien bliv.t ett namn rika. re, Konstskolestudirrna möjliggjor= des av att han silde en unghäst, som han själv fött, upp, för 2.000 kronor. På målarskolan gick det åtskillta ga lovande ungdomar, som sedan quist, Gunnar Torhamn, Reinhold von Rosen, Stig Blomberg och mån- Axel Tallberg och Harald Sellberg, det studieresor till Frankrike och Italien med nya impulser för en ung och begåvad, konstnär, oe Dessa stimulerande resor till and= ra, länder ”har han fortsatt med. Grekland, "Egypten, Turkiet, Pale« : stina är "de mest avlägsna länder London, Kipling och Runeberg, bes. och det är han glad för. Sedan blev han besökt, Härom året fick han - blev kända namn: Birger..Ljung= ...— - "vw ga andra, 'Etsa lärde han' sig: för ' nita det jag ene : ett . större tecknaritipendium som" . bidrag till en italienresal Där nera | : . on. s' | kom han att'stanna länge, en stor." : studera konst." ”"''. Idel av tiden på Sicilien, vars ännu ' "Det skulle dröja 'ett slag innan | primitiva kultur fängslade honom . ". denna längtan kunde 'gå'i uppfyl-|mycket och varifrån han förde med '; s a lelse; Fadern dog när sonen var 15 15i8 hem en mängd skisser och ah- a ooh måste ta hand om'jordbru= teckningar om natur och folk, Det "+ et. Detta blandades upp med Jack I, + . (Forts, på «vn sid.) fattaren, som vid ett senare tillfälle förklarade att Janne Vängman inte kunde se ut-på annat sätt än som Stallarholm . tänkt 'sig honom. Det :' är sådant som kallas för inlevelse. Uno Stallarholm är född på Sela-/ ön, som har otaliga spår av för= : fädernas kultur, Sådant talade till Röde Orias' kongeniate. illustratör har ställt stg vid styråran” på tr fantasin "hos den unge lantbrukar- oh ':. gårdens originella vikingaskepp: . Hur - "många mustiga auk slagsmål — där skaklar och andra tillhyggen tecknats med fullkomlig - sakkunskap, — och 'andra burleska scener ur: allmogens' liv. har "han inte glatt oss med. Han har visat hur” ”slåttergillen, grisslakt och jul- bak "gick till i gångna tider och hur det. tog 'sig ut på gårseten och i : helt förvandlats... Brunnsvalla ' har blivit ett. önskehem för en' konst- 3 sat finns: i dag en rad svenska tecknare av” vi yppersta klass, grafi- all ärpå a av väninnan; ; kon blev 1 Vär. 1 en vecka efter de andra, I hag ft och ' "gjorde sällskap med grann familjen . . . och kanske för att få jl vara: tillsammans med "Alf, den's-fade iväg upp mot "stugan "med 7 +. där stud som. var ink orsak hållni och röd, svajande rad på pensionatet; hur hon. än klänning. :. SINE i skr "drev .med honom och dillade så .... Han; såg” efter henne som om avsi z ; hade Kon nog ett gott öga till hö” "ban inte hade fattat vad hör ”sågt ” Minns'du' inte”; 5 ; hur angelägen > nom, Pet hade Karl märkt ibland, ,.Så. skakade, han på huvudst och....hon.,varsatt.intevi.skulle träffas? fir benta & Hos sa bon tvärt och skyn —. när de alla fyra var ute och rod». gick sin väg, djupt fundersam och' Kommer du inte ihåg hur trume ' 4 . de tillsammans, när de badade - grubblande: vila .. pen hon blev när inte du -dansa=' 1 ' eller när de gick på dans till "der ” te 3 SE de med henne när vi var 'på feste sin 3 lilla festplatsen uppe vid Bruket, Senaré" på kvällen" Frjorde hän! "platsen? bong eV ; ae Nää. Så du menar . .: 07. ärende ner till stranden, beslu- '— Dumsnut, sa Elsa och log. — Jag .» » och den där, så ten att nu skulle han ha klarhet: - när Alf var ufom börhåtl. Ha; ha, "ha hår a Hat. fann henne på en av bryg- . Hur har u det annars? . se SS , ; » Karl vandrade vidare hemöver. gornåa. Hon satt ensam - och såg =. — Joo bra, Men | Han undrade en stund över Alf ut över havet. Solen sjönk just — Det här ska hon få för, krä - . k | ”— om, åtminstone han kom. Då, ner bakom udden därute som ett Göth, - skrattade. ' Ne I "skulle man kunna fråga honoin en . klot. ” on Uv ov Fru Göt . SR i oe "+: del, Också han bodde främme — Jaså ni har kommit, sa han. "= = Ja, du minns väl AE? då Free : >. stan och borde veta ”ett | Då tittade hon upp. Hon reste — Javisst. Den ' där . studen» > ” annat : Re på sej och började gå mot land. ten... som hon bara gjorde na narr : - os Du non försökte komma förbi ien av, I H - in åt | j ; ) : so t. Hon är eg nu ov ta dag tog Karl om=--- han stod i hennes väg. us | i va taon Skarpbaden. , H — Det 'var länge sen sist, sa - med honoml Jag var. på bröllo- oo | "> kastade som "vanligt en hastig ban. pet. Det 'var gulier må du frön /,- ; ”; blick upp emot stugan där Elsa 4 = Jo, medgav hon men 'såg åf > De gick sida vid sida bo stranden, Alldeles tysta nu, Det knirkade I bryggans bräder. De . ; - fortsatte över den. mjuka, vita : sanden. Has märkte att sommaren v "var här nu — den riktiga sommas! | i ren. Grönskan hade fått en nys riktigare färg, Fåglarna kvittrade på ett annat sätt än förut. Vinden var (mjukare, varmare och var bott — och stannade tvärt. Han :--sidan. och ner I det blåkrusiga visste inte om han skulle tro sina” attnet." , - i ögon eller inte. En' stund stod "vr — Tack för svaret ... i jag fick - "han bara' och stirrade -— och det på brevet, sa han och" skrattade ad Brevet? sa hon och tittade upp. Ja, sicket brev sen « . + 2 Varför svarade du inte, för- ; resten? sa han 1 allvarligare ton. += Svarade? På vad? , i; « mättad av sommarens. dofter. . - uu « .- aldrig fram det? . :— Jaså ... var det på det där) Ra nu Inte, sa hon, ++ sättet. det låg, till, sa Karl, . Han hann knappt tänka tanken,.. + — Nä men . ve ed Du ska tro att.jag bar und-) : / till slut förrän han såg moderna Och han förklarade hur det bela , sa Elsa. ä kunna sva je! på , stiga .ut genom dörren med en; ” låg till os - Skulle rea hal bunt gamla tidningar i famnen. Jag koi visserligen inte ihåg : menar, skulle det - : — Elsal ropade fon... « ; adressen » » « du sa den där kväl- att ro ut en sväng EM Tak . — Ja 12.den, sa han till slut, Men jag fick - Varför Init 3 flat : ica] - och slänga i sej lite mat ou och... Svaret kom strax bakom honom". den av din väninna dagen efter..., - rn än mg rg sommar La sen" följa med fadern ut på fis- . Han vände sej hastigt om oc -— Av Eva? förrän mem kommer, roar ke... 'Men tankarna fortsatte att ' började gå — — och där kom hön jit s förrän ma gnaga. Varför kom. de inte detta ” emot honom. Han kände sv bjär- Om ck bort am - bryg- år? Och .varför hade 'hon inte at io fart, Det hettade i a od” ga där båten låg förtöjd : na hade slagits upp och vita, ni " strukna gardiner lysto emot ho-"> "nom: 'Flan - höjde blicken.Jo, stenplattan vär borta. från skor I stenen. .. > sa - Do hade: alltså kommit De. var mitt i sommaren inu.” fr oe "Andå gick Karl Frank och vänta- de på den. Solen kastade knippen ' oo med glittrande strålar över Skarp- "v "5 "Badens -långsträckta, sandstrand, . den mjuka, varma. vinden, lekte + samman små; blå; trippande vågor . . mellan .. brygg! och. fågl : "kvutrade ihop långa, sköna gir 7 landet 'mellan' gröna träd och ny" > den stuga där Elsa och hennes - målade sommarstugor — men allt väninna bruka de bo tillsammans detta angick oa Iiksoma Ad med Elsas mor under somniarmå- ngefär lika som tidi Re Sommargästerna satt där: naderna.; Varje dag när han läm- "nade sitt arbete uppe vid Bruket sind balkonger; arbetade i sina t e på sn er: låg "utsträckta I sand, tog han- omvägen genom Skarp- Allt var som förut — men ändå så: lunda, -En' av' stug : . . var nämligen ännu igenbommad > - 'Vad angår det mej, tänkte han, . sparkade till en sten och gick vi: " dare. Men ändå visste han att det - ” angick honom. De hade trivts: så Bra ihop, Elsa och' ban. Och just" den här sommarn skulle ju bli bättre än de andra '. . . Det hade de kommit överens om när de - stenplattan låg där den Jåg ovan- som stannade nere i strupen an kors: : «oo kastade en blick upp mot den” övergivna" stugan, rätade på sej - och, ökade ut stegen; Tänkte på / att han hade bråttom, skulle bem -— — Ja - "Då lyste det plötsligt till i Ken: / Des ögon. :. = Och vilken adress var det? så | - : . : ?: Som hon": - " I de varma bål.” .: baden. Så också denna dag. Men skildes i höstas. . . svarat på hans. brev? : nl : i den eller: a ekt "och stimma-.. , bara + «tt konstatera samma sak "Ha ha svs Han försökte > hade lovat och lovat + ».« Ja, så "de mitt emot varann. Hans buk? shoe berättade. - Das i iorna. Barnen 4 ås -skogsdungarna "im dagen innan: stugan var obe- " skratta: Men skrattet blev inget + eftertryckligt 'så att han hade”, fladdrade hit oci aa Fa ha ha. skrattade Hon. Da ; + de som ,vanist, olaskade i vatt. fönsterluckorna satt där de riktigt 'skratt. det blev till.ett all- ''. glört 'att anteckna hennes tädret > aber förtvivlat efter or Mos har aldrig bott.ar nan | : siter stojade och plskadt 1 på oågot sätt ozubblisa, och: varlis+ och. förvridet kluckande istan Men den fick han ju dal 5 >! ena handen i Juften, om, ad : t eb : | a a LA N so - : MA l or . N ; anv - VW
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.