; er utnyttjande av vetenskapens -Jland-.] domsåren är mycket lägre och i de i" i handling och spänning att-göra: Det | det väsentliga skäres och skrapas' utan efter läkareböcker, fi, han den polen Kunde å hade fram alla sig alt bättre utnyttja medicinska |vinningar inom arbetarskyddet börl högre åldrarna betydligt högre, 170= =... är inte fråga om att ge läsarna bild- | bort. Blir det litterär EPA-produk= fått låna dels av Bengt i Näs och | On eb dd ; sor a pg tinen pe och yrkesfysiologiska erfarenheter! våra huvudi även för yrkes- ||årsåldern cirka 10 gånger så hög a t ning utan om billig förströelse, sam- tion får inte bara författarna utan dels av snickaren Johannes An-| att ta Rn a 1 de e mn för att effektivt gynna inspektionen. : = på 1,000). För kvinnor är gången i . tidigt som upplagorna. blir stora att också bildningsvännerna lägga ner 'dersson i Höghult, Långt ifrån att bodde + au ko ådan. Ery tt es lHror ungofår densamma men på : man tjänar pengar på dem hos ut-|sin verksamhet här i landet.. Pu- vara trollkårl.ville han alltså låta G de Skär hut. In d Skal lägre nivå. Då är sålunda allt- givarna, : Fabrikanten ' utverkar . åt | bliken behöver inte tänka. Den har påskina att'han var en bokligt jersitn dd ? Po eu Cecilia i Hög | - - | jämt fråga: om en'tcke oansenlig , sig tillåtelse hos författaren att för- bara att gapa och stoppa i sig. Tror färd veterlhär och läkare...” AD h Kie nå Hult Han ha . dödsrisk, Man tror därför inte att ; korta hans' bok, Några av USA:s | vi att en människa och ett folk har: - Men - åklagaren, . kronolänsman de ku tit ned att h un kun de slå!) dödligheten 1 tungInflammation kan ; bästa författare har nappat på kro- en personlighet .och en själ, att det . Weddig Borg, hade skaffat vitt-|' de skrutit med att an kande stå]. utrotas så gott som helt såsom skett, « ken som agn; kanské utan att. de | finns någon annan mening med li- nen, Den åtalades 'granne, Anders I ha deta på ta than funnit skat- | med en hel del dödsoreaker av in- . förstod" projektets -mening. Sen är vet än att få tiden att. gå, medan Nilsson 1 Skärshult, hade vid ettj hade han rde a dan han b ändit fektions-natur (t. ex. difteri).:De . det pilligare: saker utan egentligt | andra tänker, är'det nog bäst att vi tillfälle hört Jöns skryta med att| ter i jorden, foktade över dem. all av sju'domen som numera le- värde, Det har också smugglats in protesterar i tid innnan lavinen är han hade en svartkonstbok, med Sålund.: hade kh förmått hålla r till döden. är nämligen 1 regel . viss agitatorisk litteratur bland den | över oss. Scn blir det värre. - 4 i: vilken han kunde mana fram 'djä- | : Sålun k : TF. red bunden i 12 av en annan typ (bronkopneumoni) till synes oskyldiga förströelseläs- |: so os ee "+, vulen.själv, Anders hade också en| en drake i ä an lockad 1 : än den för 20 år sedan vanliga. Or- ningen, Urval i sig själv bil i, FN gång "hört av" Erland Persson i|- timmar medan han plockade upp | saken härtill torde vara att bron- Propaganda genom det sätt Då vilket . : i Stora Backa att denne en' gång de fyrkantiga pengar som draken kop in I ett vi li Htet 4 alstren utväljs och förkortas, - MH Å 2 « frågat Jöns var hans stulna, hö ruvade Over. . nr men” växande antal fall förorsak ; Det har visat sig att dess, con-!$f” | va : fanns ' och då hade Jöns svarat: | - Slutligen vittnade också Erik jav baktericr, som tidigare sällan på- / densed books blivit en strålande aff : Okänd ” . I ”Gå till Knubbatorp!” «> Larsson i Vessige. om de Sänod träffades i luftvägarna och som är | : fär, Böckerna kan ju läsas j hela |: Lille. Olle och hans mamma Nästa vittne var Kristina” An- finna som rg företa rö ade mindre känsliga för behandling med - 2 "oden sngelsktalande värden, Och det tittade på gamla familjekort. Ol- | dersdotter. Hon berättade att hon ligga en hn om tillhörig kulle. : Ik och ; | fär vara tal om att överföra den= "bild som förer | vid :mikaeli hade tagit tjänst i] "85216 för 10, - | ; moderna litteraturskalning även (1 Je fick tag i en = Ulla un Lillä Backa, Vid den tiden hade| ' Det är egendoinligt, att sö hur 2 . - andra språk. Vi hoppas att det 4|| Ställde en. mycket ståtlig - "hon i träffat Jöns, som "hade sagt! alla vittnen, framhålla pt Jöns oo Sen hämnd . få torde räcka för 025 med bur Et| TD Vem är det? frågade ban. :| att Lilla Backa: skulle brinna fö- | Ständigt å tycks han ha haft stör|- ” änrteh av. Notting! ha och pantfllmernar mn CIS] Men .ser du into det? Det | re'jul Det vore.så säkert, att han | .S6R ERS Saka än bab tidiga |: största elektriska affär, James Sean- | Sken RR lösa bel ån är ju din pappa, sade hans ma. kunde våga sin hals ” det, F + re skulle han säkert dömts att lom bjöd häromkvällen sexton , Ii en få token sara Underkad ma stolt. och drömde sig tillba= | mellertid hade, gården icke bränt "mista livet, - Nu nöjde man 'sig grannfamiljer med pick och pack >. > ningsvärde, om". ens. det. Bokens ka' till. den ljuva förlovningsti- on ngn tydligen spå M AM med att fälla honom till 20 dalers till eri utsvävande supé På stadens Ka 1 Ar ör > RS DE hr förl s öter, = > os ov É a dyraste restaurang Gästerna . budskap till mänskligheten, föra] den,” Ne Ollg skeptiskt, |. .Hördes så Olof Svensson, som böter. =. => förvånade. då Scunlom var känd | turens själ försvinner, det blir: Barn -— "Jash, - sa . - g nr be- Da ct er ; / a Å oe är det för en skallig | omtalade ;att Jöns för honom be-1., .. = n som snåljåp och ingen har någon- » > fråga om att tjäna.pengar. Inga för. !| Men vad är det fö då?. | rättat om nedgrävda skatter, som| .. . :. . - . in hört ot han bjudit på kalas Det fattare med ringaste känsla för sitt|| kille som bor hos oss nu då?- - a om sina svartkonstböcker| En -äldie herre i 70-årsåldern än hör an than? i hjärtats lust, utz - arbete och sma verk kan gå med a = i fått kunskap om. Dessutom hade | stiger på en spårvagn, betal: är sin sökta rätter och fina viner av gam= . H på att utlämna dem på detta sätt. . han förtalt, att han anlitat djä-| avgift och går sedan framåt i vag- la årgångar serverades. När notan = . ! Den personliga kontakten mellan X "”. wulen för att göra Erland Börjes-| nen. Eftersom ingen sittplats finns presenterades betalade mister Scan- författare och läsare måste vara det] nu See 'son sjuk. Olof Svensson förtalte | får han stå. Strax intill sitter tvål. Jom - utan knussel, Restaurangens : finna n KRA ja känns Det var jag som vidare, att mycket folk kom till| pojkar i 10—11-årsäldern. De gör ägare tog personligen emot checken . falningsmetoden nr hära Kvat Ti körde - Jöns för att bliva botade för sina | inte' någon ansats att resa på sig. och om han blev besviken så visa= ” H sm ör ter DR här å ae om i : ” sjukdomar, . men | att han aldrig| - Efter en stund utbrister denne: j é K Mi de han inte sitt misshumör. Chec- biskovärdet, här är det inte vil k ” fö it a ivit boted.]'' — Ja, sitt ni pojkar medan ni är RINNA tog sig'den för äckning. Det var den iskovä är ä i i skymd kurva t att någon blivit . d pojke + en | SOM EN PRYD LITEN SMÅSKOLLARAF, fog sig de ken var utan täckning. hiskovärdet,' här är det inte vik- skymt Sa fr tärdes st Johannes An-|unga, för när ni blir gamla så får |. oräsänklingarna enligt tyktet livsfarliga Eartha Kitt ut när hon I oöpeck som reståuratören lämnade kigast av allt a tt bli miljonär på ett|- NE - a i | som orstalade | ni ståt - ' > Dot "ol kom till Bromma. Humöret var det emellertid -inget fel, på under " "elektrikern år 1933 och som också Itt sätt. BAR författarna är från hö" UT ÄNSSA kyndelsmässotid hade en| Det dröjde inte lång stund förr- | presanöttogninger på söndagen. Och de störa stjärnorné döljer sig — då var utan täckning. — -, , . - ; er Re TR SRJ att vid Kkyndetsmåsso ste än pojl reste på sig, 25" "sk, ju ofta i en anspråkslös klädnad .. ot nt MV | ov DÅ - ogatof gästa I - EE or ff RR : LD: ålen ÖN IA en sola es I N. ers Non eva j - , ans ? > ”ORTSTIDNINGEN FRAMFÖR ALLA ANDRA = LAHOLMSSTIDN ING > 00: | s , ; + z a 4 . avon oa s é a 4 : = JA os 7 OA on | Ne t oo N böra ” fabriksmässlgt, »Rationali- - books det vill säga förkortade böc- " Man. använder "ett, förfarände likt .4er man: igång: fabrikationen; Man ” tera 4 de flesta fall, utan vanlig per- ” | Torsdagen : den -5 juli- 1956 OSS TTT Rom . ::om arabvärldens gunst drid tävlar ning, så planerar Franco-diploma- tin, skulle förr eller senare och trots gammalt och mimera otide- ska Medelbavs-pakten inte omfat- . enligt gräl acoepetras både av Ti- I Roe: SR - : . |tos Jugoslavien och Sovjetuni ee Den ceyp iske identen Nassers förestående besök i Rom ' |Under förutsättning att den epan- omfattas med stort intresse. av; Italiens politiska ' kretsar och - det saknas inte spekulationer som EN om "flytande, ja, om Italiens centrala roll, tade varken Frankrike eller Stor- britanni a ”,och i de nya i konstateras samtidigt att Rom'och Madrid, dv. 8. den italien. 1 - ncos Spanlc general Francos, Spanie ”ska republiken och visst konkurrensläge' till ' varandra. Medan Francoe diplomati uppen- barligen är ute efter att inta Frankrikes . och Englands hotade och till stor 'del' redan förlorade ledarställning - i; Medelhavsländer- ökat italienskt in. . Medelhav 3 tion eiutiska och självständi, bstaterna. Det : alltmer + råkar i : Så fantastiskt Eknandep lanen än låter, tas den på allvar och är I - Tunisien, Marocko och tll och Mord är hjärnor med på: Balkan av Grekland och Mord är hjärnskada Turkiet, Spani bi de ställ Ni- colas Pendes har under de senaste sex åren genomfört ingående ana- tomiska studier av 'kranier "och bjärnor av mördare, både avrättade sådana " och levande, Materialet stödjer sig på 178 undersökningar som fördes i, fem ik länder, Italien, Frankrike, Tysk- land, Holland och Storbritannien, Professorn påstår slg ha konstate- rat anatomiska deformationer och dra liknande hjärnskadt as fö: italienska hu- vudstaden.' Där vill man under hos 69 procent av mördarna över 30 år USA:s stöd .och medgivande till en ' politisk aktivitet som bygger på. tre, '' enligt . Franco, numera orubbliga politiska fakta I Medel- havsområdet." Den första av Fran- na, , försöker-. Italiens . di att förvandla Italien till nationalister. och . Västeuropas de- mokratiska. stater. Det kan: nu” mera inte' råda' något tvivel om att Franco gör stora ansträngnin- gar i syfte'att bygga upp en Me- delhavs-pakt, en sorts tillägg till det .spansk-amerikanska :- avtalet; en av A-pakten oberoende och något så när neutralistiskt orien- terad . organisation i Medelhavet under Spaniens ledning. Den fan- tasirike Spanska diktatorn " försö- ker, att övertyga Washington Om ödvändighet. en för- medlande. länk , mellan. Orieniens cos ter är. att : både Frankrike ' och Storbritannien för- lorat sina: resp. tidigare makt. ställningar i Medelhavet, Det an- dra faktum är enligt Franco" att USA, inte : kan överta .de forna statsmakternas. roll. utan” medyver- inga + omständigheter + överlåta åt Franco-Spanien ' att ta initiativet och försäkra sig om USA:s stöd och gillande vid de vidlyftiga pla- nerna; Med anledning av presi- dent Nassers' besök i Rom skall Italien därför göra stora ansträng- ningar att klargöra för den eZyp- fiske statschefen," "denne fråmsta politiske ledare bland. arabstater- nas statsmän, att Italien icke äm- Nar smyga sig in i den fåtölj som Frankrike och Storbritannien i kan av. a stat Som av de nya] Medelhavsområdet tvingats — att nationalistiska ' arabstaterna och |lämna, Itali ill ä Balkans länder betraktas utan seografiskt och Tan misströ och som inte kan ankla- gas för imperialistiska syften. Denna makt är enligt general Franco hans eget Spanien som fri. villigt, och utan : strid uppgav sina ställningar 4 Marocko och "sam fattas. .med förtroende både i och pligheten av en sådan politik, Han vill f som den geografiskt och politiskt lämpligaste förmedlande mellan de fria ib: na och länken och has 57 procent av de undersök. ta mördarna under denna ålder. Professor Pendes sammanfattade sina observationer i en rappart och drog slutsatsen att mord för det meste begås av hjärnskadade per- soner vilkas hjärnor. uppvisar be- stämda och identiska deformeringar. Samtidigt bär bandet till de just nu genom Cypern-konflikten ät- skilda — grannarna Turkiet , och Grekland stärkas. Italien hoppas att både USA och Storbritanien, ja, också Frankrike, skulle gilla och aktivt stödja denna politik som syftar på att göra Italien till västmakterna, - r k ide arab- en vändskiva mellan Öst, Väst och ländernas neutralistiska balanspo- litik, Italien måste likaså skynda sig att med större eftertryck än tidigare skapa goda och vänskap- Egypten, ' Syrien, Libanon, ' Irak, liga "relationer = till Jugoslavien, Mellanöst, vilket senare allt tyd- ligare måste medräknas som själv- ständig makt i Medelhavet; till vilket Italien är hänvisat på grund av traditionella och geografiska Åv Märta. Leijon: . Numera kan nästan: allting till-' ering är. tidensl' ösen. "Det köpes Iköttbullar på "burk, färdigsydda klä- 'der,' och "tankar" söm. är. tillverkade på fabrik. USA är som ide flesta fall ett föregångsland: både beträf- fande ideer och rationalisering. Nå- ense om svenska författare inte bör stoppa sina arbeten .i den: interna. tionella '. Ppotatisskalningsmaskinen, Men vad är, att göra öm. geschäf. tet fn här översätthingss ' vägen? :Då måste man lita till alls / gon där, borta: här kommit på att man inte bara kan göra de vanliga. förbrukningsartiklarna - pä". fabrik. Ett ekonomiskt snille har, fått. en idé som .numéra': kallas Condensed ker, Det är inte fråga om de små pocket books, som : är. lagom att stoppa 1 em ficka när man reser, utan något helt annat. "vs: » För att skapa en lönande fabrika- tion'.av condensed books har man spelat in böcker på skivor, rest ut med dem” landet” runt.: och "spelat upp dem för .publiken lite varstans. röstningen 1. riksdagen.” Ahörarna får. trycka: på: vissax knappar. och uppspelaren, .kan avläsa och ' fiop=. räkna resultatet. På så vis får han reda: på vilka böcker som är i puz blikens smak. och på vilka ställen dessa böcker kan avkortas. Sen säta ”enlitar således inte författarna till böckerna, de s'ulle” säkert protes- sonal utan boklig erfarenhet, Böc- kerna ska fer till ett visst sidantai. Allt skäres bort som inte har med mänhet godas mak och förstånd . och ” till ' bildningsförbundens och ' i lätt pressens: verksamhet, .' . + 4. av bra utländska böcker. Det är ju ' också ett sätt att föra människor närmare. .varandrå., Men. att' bli överöst 'med ' Epa-böcker av ut- ländsk: härkomst 'och utan kontroll av historiens mål. och mening ver= " kar inte; lockande, det måste man säga. När böcker här i landet, av -: svenska författare, avkortas . skall detta ske av författaren eller under häns övervakning, Och när det gäl- ler: att göra böcker för: äldre be-: gripliga för barn måste.den språk- liga" »dräkten';' ändras. Sådant har ' förekorhmit 4: hundra :år. och' mer. : Där är ändå anden, innehållet och' stilen ofiginalverkets. Men den fa- brik som stoppar in världens böc-. ker i.sin egen ;potatisskalare och, skalar. dem tills de fått.den form och storlek fabriken vill ha den, den tänker "bara på' pengar, Rika för- fattare kan måhända få skäligt be- talt för dådet, i reklamsyfte, men” var säker på att det blir bleka nö- den för den författare som inte är berömd, ' eller inte vill tillåta att gan debatteråd och man synés vara : Vi ser gärna äkta översättningar ': + ETT" RADIOSAKTIVT CENTRUM i det brittis staden Amersham blivit, annars känd för: sina traditioner som mark- ol ka forsk ; skäl." >> Alberto Fellinl, Rom, TT ka "kungadömet har d' Dessa for - av den brittiska atomenergikommi Li ndustrin och vetenskapen till tjänst i 50-talet länder' världen över. — «> Här ses'de fyra institutionsbyggnaderna.”. 1. vlc bedrivs under överhöghet ssionen, men står också medicinen, R 1 Köinge," På' de' anklagades bänk" satt Jöns Persson i Skärs- hult i Gällared, som tillvitades att han förövat åtskillig trolldom: och vidskepelse . och . bl. a.' sagt sig kunna bota sjuka kreatur med di- verse konster och återfinna stulet och borttappat gods. Pt ' Naturligtvis. förnekade Jöns allt vad :som lades honom itill last. Visserligen botade han'både' folk och fä, men inte med tro! Der oktober: 1974 hölls ting - Frils. Jöns hade då sagt, att den- .ne”galt var stulen, . slaktad och " nedsaltad i Gunnarps by. Emeller. tid kom galten' tillbaka efter åtta - dagar, ' frisk och välbehållen, så ' även denna gång tycks Jöns' spå- : domskonst kommit till korta, ; « Mot Jöns vittnade också Nils "Erlandsson, son till Erland Börz "jesson, på vars ägor Jöns bodde. För honom hade Jöns berättat, att han ägde en bok med solar, må- » nar och stjärnor, och att han med RAS SISISSN här tj SOM EN PRESIDENT, SOM EN DROT: sitt uttåg ur Malmö (kortegen startade vi sin. Skånska slott och herresäten samt ex pi TNING, . - Vad innebär Yi | .” ” oo” : ratt man på rätt plats? STOCKHOLM 5 LIN dte. Ett länge använt slagord" inom arbetsli och yrk sladd har varit placering av ”rätt man på rätt plats”. Det låter bra, men ut- trycket -har blivit ganska utslitet och lite var-står frågande inför vad det egentligen innebär och hur ga- rantier "för sådan placering skall kunna någ vet eco 00. ati Professor Henri Christensen frari- håller 1 en artikel om ”Alder "och fysiskt; arbete” "i: Socialmedicinsk tidskrift att den adekvata. arbets- placeringen ' endast : kan 'tillgodoses om den fysiologiska belastningen i yrkesarbetet och indfvidens kapaci- | tet för-yrket i fråga är kända,- Man har , hittills kunnat konstatera; att belastningen i arbetet under längre tidrymd inte bör överstiga 50 pro- cent av den maximala kapaciteten som den kan mätas 'av syreförbruk> ningen enligt enkel fysiologisk me- »|tod. En person som visar sig ha en I förmåga att.k sy- "| re på t.ex. fyra liter i minuten, bör alltså inte placeras i ett yrkesar” bete- som i fråga om toppförbruk- ning kräver mer än cirka två liter syrgas per minut. Den &, k. 50-pro- centregeln " kommer endast i fråga beträffande : arbeten, där erivstark fysisk påfrestning fordras, t. ex. in- om skogsarbete, jordbruk och tung industri, Inom lättare arbeten shar man ått räkna 'med en modifiering av regeln. Även många andra /in- ningar, som, den. moderna yrkesme- ee br 2 . Skolungdomens ferie- +. jobb förkastligt : Arbetsböckarna. för mindoråriga är en detalj i arbetet som sväller ut alltmer år efter år, påpekar]. skolläkaren vid Jönköpings 13ro-) verk dr Berndt Carlén hoa skol- | överstyrelsen. Det blir tydligen allt vanligare att skolungdomarna använder sina' välbehövliga ferier till förvärvsarbete i stället, .” - Om "det rör sig' om kroppsarbete i det fria, 'kan ju detta vara hälso- befordrande,. men "när eleverna så goft som oniedelbart :efler -termi- Dens slut rycker Än "söm arbets- krafter! på kontor, 1 affärs. och fabrikslokaler och 'på- grund 'där- ev ,utestänges från möjligheten" att använda, sommaren "tin. friluftsliv, måste det ur hälsosynpunkt. anses förkastligt att använda större do- len vav, bommarferierna "på detta produktivitet Inom industrien, Due lönar sig 'att utnyttja de .-landvin- dlelnen redan. .gjört; för. att' skåpa ökad trygghet, trivsel"-och. arbets- glädje. Starkt missnöje, otrlvsamma arbetsförhållanden, : . beskyllningar mot chefen vid en fabrik på 400 man visade sig vid en érbetsmedi sinsk kontroll utgå från F—47mi jad var flträngande behov av psykfat- ja, ellar som en filmstjärna, Id Päladsgatan) för ast bese den södra huvudprovin= enic i det gröna stod på $rogrammet, Malm""ar hejade. gör Ånita och Anthony ” fDönginflaminat!öfd ikan numera klaras . ji de flesta fallen STOCKHOLM CC? [Go "Den förut så fruktade sjukdomen > Punginflammation, som icke minst ' var en vanlig komplikation efter operation och över huvud vid långa « warig sjukhusvistolse, har under de "+ hare decennierna gått mycket starkt — tillbaka såsom dödsorsak. etta framgår med stor tydlighet av en undersökning, som nyligen pu=-" ” blicerats av världens största livför- säkringsbolag 'Motropolitan Life i” New York och nu reforerats i För- säkringstidningen, ns - Undersökningen avser dödlighe- ” ten: bland ' Metropolitans försäk-' ri under tre treårsperio- der med 10 års mellanrum, nämll- ' gen 1933—34; 1942—44 och 1952-54. Under den andra perloden var död- ' gheten -i' lunginflammation: bland män drygt 50 procent och bland, vinnor drygt 60 procent lägre än under den första perioden, och från ' iden andra till den tredje perioden .', sjönk de sålunda reducerade döds-, n talen med ytterligare cirka 60: ts ent för män och 67 procent för kvinnor, Den förra minskningen kan' uppenbarligen .i främsta rummet -se;; ; : et tillskrivas sulfa-preparaten ock den senare penicillin, Sammanlagt” har dödligheten f:lunginflämmation un- ' Ider; 20 "år sjunkit med: 81. procent ör män”deh”87' pröcent för kvinnor, ingen är särskilt betydandi risk vård, Apati, ängslan och miss- tro samt nedsatt produktion kän lätt. uppstå om förgiftningstiskör av ÖN tressanta arbetsfysiologisk "frågor belyses i professor Christensens ar- tikel, "Av stort intresse är bl: ä. ka- pacitetsminskningen ' vid | stigande ålder. Ännu har den yrkesfysiolo- giska forskningen: endast börjat ati ventilera dessa frågor, ' Över huvud taget skulle det löna 1 koloxid eller kvaärtsdammt liga dö för:batn dchsingdom men relativt sått något-mindre bland äldre. : I.génonrisnilt uppgår nu den år- sg n H ds i lunginf finns eller befaras. Där yr di. cinsk kontroll inte företas kan' så- dana psykiologiska epidemier få oh ofta oberättigad men bekymmersam spridning och vålla starkt nedsatt effektivitet i arbetet, Ett samordnat 110,04 ordning är ifrågavarande dödlighet ; r bland spädbarn, medan den 1 ung- bland manliga — försäkringstogare (under 15 års. ålder) till clrka 1 på : Av ungefär gamma storlcks«
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.