SA fr vervv , verryttertrYYTY YT Tyr YrrrY? Yrvevy vervrevev Yvette vYYTYY TTT FIT YFTYYYYTETYVTEPFYTYVTYYEYFYTTY TF OV retevYYffY ryvrrYrrY vreerteTvpYyrreYr Redaktör: Sven B. i MARKARYDS-BYCGDEN - Tahdlns Tiny Jokdlhretaktiorm Markaryd, Villagatan - Jönsson. Fel 10150 Predikoturer, Laholm 10.00 hgm, kh. Håkans- son. Offer till Svenska kyr- - kans mission, Skogaby 13.30 hgm. kh. Håkans- son. 2 mit till Svenska -kyr- Smålands Fotbollsförbumd " har pu fastställt spelordning- en för Smålandsserlen ' div. I, sydvästra gruppen där det blir Vi gratulerar: 5 aug.: Hillerstorp—Växjö N Almhult—Lammhult Liatorp— Smålandsstenar 'Timsfors—Unnaryd Nissafors—Diö 12 aug.: 286 aug: Timsforg—Liatorp Unnaryd —ÄImhult Diö—Hillerstorp Smål.-stenar Lammhult VäxjöNissafors 2 sept.: Hillerstorp—Unnaryd Almhult—Timsfors Liatorp-—Nissafors Smål-stenar—Växjö ' 7 Lammhult-—Diö . 9 sept.: - Nissafors--Xlmhult "Timsfors—Hillerstorp Unnaryd-—Lammhult Diö—Smål.-stenar H Växjö—Liatorp I 16 sept.: - H Hillerstorp —Nissafors I Almhult—Liatorp : DIE—Växjö Smål-; stenar—Unnaryd Nissafors--Smål-stenar ; | VinarydNissafors I Diö—Liatorp Smål-stenar—Almhult Lammhult-—Hillerstorp ' ” Växjö —Timsfors 19 aug. . Hillerstorp. Smål-stenar a Almhult—DIö or : Liatorp—Unnaryd Nissafors—Timsfors Lammhult Växjö serlestart den 5 aug. enligt ned- anstående: - s Herr Harry Lundfald, Timsfors, -| med maka Gunvor, f. Andersson, oe - Timsfors ' Träffs Foto, Markaryd Campingfest | på lördag | och söndag. - Enligt gammal tradition avhål- Jes den stora och trevliga cam-- pingfesten i början på juli månad och på lördag och söndag är det så dags igen. Programmet i år, är i likhet med tidigare, synner- ligen omfattande och välkompo- Lammhult--Timsfors". nerat, På lördag blir det således 23 sept.: dans efter Lennart Nordstrands |. Tiatorp—Fillerstorp populära Malmö-orkester : med Nissafors—La Md 'Timsfors—Smål-stenar . « " Unnaryd—Diö = cc och Liatorp Lammhult fö . Växjö—Almhult 14 okt: ' 30 sept.: Hillerstorp-—Liatorp, Hol ; Hillerstorp-—Alnihult ”Lammhult—Nissafors | : Unnaryd Växjö > > . iSmål-stenar—Timsfors Dilö—Timsforg Diö---Unnaryd : fe Smål-stenar—Nissafors "I. Älmhult-—Växjö Få or Lammhult —Tlatorp TJ. 21 okt. I T oktav ts : Nissafors Hillerstorp > Md Almhult—Hillerstorp ' Liatorp-—Xlmhult a Växjö—Unnaryd . Växjö-—Diö KRA Timsfors—DIlö 4 "Unnaryd—Smål-stenår . Timsfors—Lammhult kan: Veinge 13.00 ham. teol. stud. Jo- hansson. . Tjärby 10.00 hgm. med skrm. nvg. komm. Nyqvist. Mästocka 10.00 ham. teol, stud. " Johansson. '.. oc Knäred 10.30 hgm. kh. Eriksson. - Lörd. 7/7 19.00 aftonbön. ':' Hishult 13.30 hgm. kh. Eriksson. Ränneslöv 9,30 hgm. kh. Sjöholm Ysby 13.30” hgm, kh. Sjöholm. Växtorp. 9.30 hgm. kadj. Palm- gren. Hasslöv; 13. 30 hem. kadj. i'kans mission. 18.00 friluftsgådtj. " Lörd." 7/7 20.30 helgmålsbön. : Onsd.: 19.00 tysk gåtj. Markaryd 11.00 hgm. med skrm. nvg. kh: Lindstam. Offer till » Svenska kyrkang mission. "'- Hinneryd 11.00 hgm. med skrm. nvg. kh. Andeersson. Tannsjö- näs 14.00 friluftsgltj. Hos San- . der Fransson, - Fjärhult : 16.00 pred. kh, Andersson, Offer till Svenska 'kyrkans mission vid ” samtliga gåtj. Våxtorp Betel Lörd. 20. 00, 'bön, Tältmötesvecka,' tisd. :onsd: .torsd.. 20.00. Vigelsbo, D. Ols- -8on, E. Orre, IL. Nilsson, K. Orre, «cn 'Trånget' (hos Levin Augustsson) Sönd, 14.00 off. möte." Laholm Sion. I.O.G.T. Söndag 15.30 Nils-Erik . Forsberg. Harriet Forsell som välsjungan- de refrängsångerska, Söndagens festligheter börjar redan kl..18 med stora barh- och skämttävlingar. :: Under kvällens lopp blir det ballongjakt med pri- ser och vid tvenne tillfällen un- der kvällen blir det framträdan- de" "av den berömda 'ekvlibrist- truppen" Vigo-Bros och Co som utför sitt enastående program på ett roterande underlag. Svingers rytmiska orkester svarar för takt och : ton. - Båda ; kvällarna blir det "populära basaranordningar, Se annons i dagens tidning. =: "Palm- |. ” gren Östra Karup 13. 00 hgm. kpr. ' borg. Offer till. Svenska kyr- + kans mission. - - . och. Skumméslöv' 10.00 "hgm. kpr.|: + Norborg. 'Offer. Svenska kyr- kans mission, . Båstad '11.00 hgm. . med nvg. > skrm. Offer till Svenska kyr-j Nor-|, 40 L Fänkar.s som brister = - De brittiska" militära stödjepunkterna i Medelhavet 'och Syd-. asien utgör. en sista rest till försvar av.ett impertum i avveck-" . ling. Ringen från Elizabeth I, under vars tid grunden lades till det : brittiska världsväldet, till. Elizabeth II håller på att slutas. :a Henrik VII av England ett flicke- barn, som under namnet Elisabeth I besteg den engelska tronen år 15358 efter sin halvsyster Marla ”den blo- diga”. Med denna drottning av hu- set Tudor (död 1603) inleddes den stora epok i Englands historia;-då grunden" lades" till: det brittiska världsvälde,' som 4 början av vårt eget sekel nådde. sin högsta makt- utveckling och; geografiska omfatt- ning. -På Elisabeth I:s tid var Eng- land utan tvekan "den.- "svagaste av Europas. större. stater. med "en: folkning . om -högst; 5,5 "mi Invå- nare.” ”Larnidét kom Iltså långt" ef- ter. de dåtida främsta” storinakter- na "Frankrike ' och : Spanien, Men just den inbördes rivaliteten "mellan dk i I Ån ns äv ae ”skuno valnötsbrun i sommar?” Helst" da' sig ' med en hy, som samtidigt har”; " något av sidenmjuk lyster ö- ver sig? mig det! "DAMERNAS ONS i "förstås! gärna... de blir läderartad ar miss- vilja bli: så där” "frasigt NIO, Jag kunde tänka” Men då ska ni ta god tid på er, för det dum- maste man kan göra är att försöka - framtvinga den. ef- " terlängtade färgen på en sön- dag och lägga sig och steka i solen .från "tidigt. på förmid- dagen till långt fram på ef- termiddagen, Det finns fak- tiskt inte en på tusen, som tål vid en sådan behandling. De , flesta blir rödbrända och för- : störda och kanske får lida av. sviterna långliga tider. I bäs- ta fall räcker det med att man kan dra ,halvmeterlänga skinnflagor skuldror och näsa! "från armar, Om ni till äventyrs skulle råka befinna er på andra si- dan de 835, så är mitt råd att nl avstår från att låta solen hjälpa er att få ett vackert nötbrunt ansike, Det är all- deltes onödigt och gör faktiskt ingen nytta att bränna in ansiktet så där, där huden in- te har den tidigare ungdo- mens elastleltet och förmåga. att förnya sig. Tag ni lugnt fram burkarna med flytande make up I då vackra solbrän- nefärgerna, Välj en väl ny- anserad make up och ingen människa märker annat än att nl är äkta solbränd. Kleta bara inte på för mycket puder o- Vvanpå maken upen, Låt hellre ansiktet få en aning blank tony Då riskerar nt inte att hu- — Dagens goda ENE | Överblivna löskokta ägg kan kokas härda om man skalar dem, lä; gger dem 1 kallt vatten och låter dem koka 10—12 minuter, Se- dan kan de användas kalla På mångahanda sätt, till garnering och liknande. au färgad: Tslna försök att skyd- mot de intensiva 5ol- strålarna genom” "ökad pig- . mentbildning. Oförsiktiga sol- ' dyrkäre, 1 der" övre medelål--' dera” kan. lätt ' komma: att se: ut som ett hoptorkat alltför hårt: bakat. bröd! - Strandbaden och solningen bör. också . ske :-med - förnuft, ” om man vill vinna ett gott re- : sultat, och det är ju mest för att se friska” och vackra ut. LL söm vi solar så energiskt, Vad - : ' hälsan beträffar så är det -. minst lika viktigt att röra sig i Jluften' + en tunn soldräkt. Då tar kroppen mer nytta av den solmättade friska luftens ' . inverkan på vävnaderna än "om man ligger Orörkig och steker sig. För ungdomen,' som i regel: ” tål att sola också ansiktet or-' dentligt gäller . regeln: Av- läsna gammal make up" och -- rengör = ansiktet ”' väl från ”härsket" fett,. innan ni sät- ter på ny sololja. Helst bör ” man gnida”in denna' en stund ' före solningen och se til att . de inte flyter ovanpå huden. Då blir det lätt blåsor av ko- kande olja. : Sätt inte eau de cologne el ler parfym" direkt på huden, innan ni utsätter den för &ol- badet, Det kan bli fulla pig- mentfläckar, som sitter. kvar Å oändlighet, Bär en kluut om håret och solglasögon under tredjedelen ' av solningen. Håret, som helst bör vara kortklippt och: > lätskött före en semester "vid kusten, mår inte bra av den uttorkande solen, Och kräk- spark kring ögonen får man :. lättare, om man ligger och kisar mot solen utan solglas- ögon, Lägg ev. ett par bom- ' ullstussar ' över. ögonlocken, när ni ligger och solar utan solglasögon så irriterar inte det starka ljuset så mycket -. " "och löken i en eldfast omelett- v' Sallad mel” räkor och banan Mg r—— Helgens . rätter: > LÖRDAG : LUNCH: , Spansk äggrätt. MIDDAG: Pannbiff Rabarberkräm.; sj |] CC SÖNDAG LUNCH: Sallad med räkor och banan. "MIDDAG: Stekt kyckling . med. grönsallad. Ananas med chocklad- toppar? Spansk äggrätt 2 kkp grönsaker skurna i bit. 1 hg rökt skinka i tärningar 1 medelstor lök, grovt hackad 2 msk margarin - eller olja ” 6 ägg MN | Bryn” grönsakerna, skinkan ' form.' När allt är genomstekt och mjukt häller man över de - uppvispade äggen. . Rör:om.. Isa :snart. äggen stelnat till äggröra - serveras. rätten di- rekt .ur: formen. Gärna: med ” grönsallad till." MA Blanda i en skål 1 pkt djup- | frysta" "räkor eller" 1—2 hg färska med 2 bananer skur- "na 1 skivor. . > Vispa till en salladsåg av 1 hg majonnäs samt 1 dl gräd- de elter 44 dl vatten och häll den över. Garnera med några små vackra salladsblad. X . Ananas med chockladtoppar - ”Ananassklvor Sockerkaka - > Tjock grädda : Flisad -blockehocklad Beredning: Vispa till er favo- +» ritsockerkaka och grädda den 1 en stek- eller långpanna, be- Toende på hur stor den är och till hur många personer den skall räcka. Tag sedan ut runda skivor, helst lika stora som. ananasskivorna med ett kakmått. Lägg upp socker- kaksskivorna på ett serve- ringsfat och . dränk in dem med anansspad. Placera en ”anansskiva på varje socker- kaksskiva och spritsa grädde i hålet, Flisa Htet blockehock- : lad överst på toppen. ilska stater. förstod i drottning. Elisabeth och -hennes för- nämste : rådgivare :Iord + Cetilxatt slugt och skickligt utnyttja till Eng- lands favör.: På så sätt blev: det bl, a. möjligt, för Elisabeth att (ef- ter att ha avrättat Maria. Stuart av Skottland) införliva Skottland med det" brittiska . riket.” Hon' lyckades också i grund besegra Spanien, vars flotta, . ”den : stora armadan”, 3 led ett förintande nederlag invid ”Eng- lands kust, :” - Med Elisabeth börjar det moderna Englands historia::7 Hon upphävde den isolering det brittiska riket ti- digara hade Hdit: under och "slog upp dörren till den världsfamnan- de” : politik, som". sedermera under loppet "av tre århundraden: förde Storbritannien fram till dess ledan- de ställning bland stormakterna. Det var ..under 'en annan ”drott- ning, Victoria (1837-1901), som det engelska ''' världsväldets + sluiliga utbyggnad: 'skulle' komma att: ske i och med Sydafrikas erövring'och Indiens läggande under den brit- : År 1553. födde Anna: Boleyn åt| lestina och stora delar av Arabien. ; Likaså -kan ön Ceylon med dess huvudstad och . flottbas Colombo , räknas, dit, > > Icke sedan det rohereka väldets ; . stora - glanstid : under" Ceåsarernas Fr spira har ett världsrike av väldiga- : re omfång och med större och sinn- rikare militärpolitisk säkring byggts upp än: detta. brittiska. imperium, vars makt: och” härlighet i-början . av . vårt : eget : århundrade " hänfört besjöngs i Kiplings lysånde o. sug- gestiva , "ballader . tiska Imperiebyggnad som hela den vita världen” kunde” "utveckla sina” kuiturella - och "organisatoriska : an= lag och inhösta'de ofantliga rikedo= mar, som lade grunden” till Euro- pas; ek iska och ' civili k uppblomstring under det 19:de' 'sek- let.;Det engelska världsväldet blev synonymt; med: den : vite mannens välde. På varje europé: återföll nå- gotiav den'brittiska maktens 'gläns och ' anseende,” och” även om” brit- terna långt ifrån var ensamma om att i främmande, världsdelar bära the: white man's burden,:så-: som Kipling . påstod, ' så' var det dock på Storbritanniens politiska, eko- nomiska och militära förmåga, som ansvaret för världens öden i första rummet vilade under. denna kolo= niala epoka lysande århundrade.” Det andrä världskriget och segern | över ; Hitlers" tredje" rike, kom att slutgiltigt kosta Storbritannien dess världsvälde: Den invändningen kan naturligtvis” göras, att även om det andra. världskriget hade kunnat undvikas, så var det ändå' blott en tidsfråga; här länge England skulle ha kunnat behålla sina kolonier och fortsätta att exploatera'de färgade folken i gammal imperialistisk stil. tiska i kronan. Dessförå hade England i tur och ordning be- segrat och likviderat alla sina med- tävlare' på kontinenten — Spanien under. slutet av 1500-talet; Neder- länderna på 1600-talet och slutli Tend "till nationellt uppvak- nande framträdde ju faktiskt långt före 1939 hos de kölonialt under- tryckta folken'i Asien och Afrika. = Det 'står i alla fall klart nu; att det brittisk under drott- Frankrike under kampen.mot Na- poleon 1801—1815. Även Ryssland fick (under Krim-kriget för 100 år sedan) känna sina 'planer/stäckta av Britanniens pansrade näve, Ge- nom hela" 1800-talets världshistoria, går som en 'röd tråd Englands kamp för att konsolidera sitt världsvälde och framför allt tryggandet av den stora sjövägen till Indien, = / Det var som ett led i dessa strä- vanden - Storbritannien undan för undan lade under sig en lång rad av värdefulla, havsbehärskade ba- ser från Gibraltar i väster till A- den, Sin och Hongh långt ning Elisabeth II:s regering befin- ner sig i definitiv avveckling: Av de ' glänsande smyckena i denna maktens kungaring är blott ett rin- ga fåtal ännu i behåll. och till och med de. sitter mycket löst, Indien var den första diamanten som loss- nade, Burma, Egypten, Sudan, Pale- stina, Ceylon, alla gick de samma väg. Persiens oljekällor och olje- källorna i Irak är icke mera en ex- klusivt ' brittisk . angelägenhet lika litet. som Malackas tenn och gum- mi. I Sydafrika går utvecklingen o- bönhörligt i 'rikfning bort från England och det brittiska inflytan- borta i öster. Denna kedja av baser omfattade- utom de redan nämnda även Malta, Cypern och. Suez ch det. I Kina är det blott Hongkong som återstår av brittisk makt och storhet. - På alla världshav vajar från "the seven , Seas, Det var: tack, vare denna brit-= , Stjärnbanieret från. flottor, vida: ö- verlägsna den skrumpnande brittis- ka. sjömakten. "Dollarn har - Intagit pundets forna plats. ">: '; Det är symptomatiskt, att av "det en gång. havsbehärskande Storbri- "å- terstår blott en rad: replipunkter; som utvecklingen 1 grund och bot- ten; gjort ' skäligen värdelösa, = En kort återblick på de brittiska basernas historia kan vara av in- tresse såsom i viss mån belysande för den ' engelska” imperiepolitiken av ursprunglig modell. Vi börjar då som sig bör: med Gibraltar. 1704 erövrades > denna. spanska få a Engelska krigsskepp för ankar öla Valettes : hamn: på Malta. . till- år 1 4878. vid: ; Berlinkonbressen”, nämnda” år tilltvingade, sig, England ' ett fördrag med. Turkiet, som inne= bar att: Storbritannien fick nomi«" nell. överhöghet över Cypern (för att skydda. öns kristna: befolkning); År 31914: annekterade britterna . för 'gott,'och"annexlönen. erkändes av Turkiet genom freden i Lausanne. pern som; brittisk”. .kronkoloni. och . har sedan, "dess styrts av en brittisk generalguvernör. Grekisk” i egent=. lig mening: var. Cypern. endast una der” Alexander den stores välde. > Kan man beträffande: de, brittis« ka medelhavsb hävda, att .de av. engelska :och holländska trupper för: den habsburgske tronkrävaren Karl, III:s "räkning. . Engelsmännen fann emellertid fästningen så vär- defull, att de behöll den 'som 'eget förvärv. .Genom, freden 1. Utrecht 1713 nödgades - spanjorerna formli- gen avträda Gibraltar. Senast undér åren 1779—83 försökte" spanjorerna återerövra den namnkunniga klip- pan men förgäves. De har: dock al- drig upphört att hävda & 5 rätt Li atomåldern blivit i viss' mån & över= flödiga, 'så gäller detta icke de ann siatiska'. baserna Aden, » Singapore" och Hongkong: Staden Aden. med ; kringliggande ökenområde, i. syd= ; 11923. Två år senare förklarades Cy=' : östra Arabien. 'invid' Bab-el-Man>=. ” deb-sundet : var. sedan: gammalt: en viktig kriutpunkt för handeln med Indien, '.då+ Storbritannieh: år 1839 tog' området i .besittning. Numera är iAden-"världens, viktigaste .ut- . till: fästningen, . : "Malta. lydde : under forntiden under Kartago men kom år 218 un- der. Roms välde. Sedan lydde ön först under vandalisk, därefter” öst- gotisk spira / "fram till år 534, då |” den kom under Bysans inflytande. Bysans "kunde "dock 'inte ,försvara Malta 'mot den: arabiska invaslo- nen, som därefter följde, Är: 1090 lyckades - emellertid :den norman- diska riddaren Roger av Sicilien å- tererövra. Malta 'från de / otrogna och införliva den med 'det kristna Västerlandet, Ön hörde fråm” till i | mitten av 1500-talet under: Sicilien; Då överläts emellertid ön .åt den från Rhodos 'fördrivna Johanniter- orden, som regerade där till år 1798. Detta år erövrades'ön av Napoleon, men år. 1800- besattes. den av brit- terna. Genom freden 1814 tillerkän- des ön. Storbritannien som kronko- lonf och förvandlades till flottbas. Den just nu så aktuella ön: Cy- pern 1 östra” Medelhavet gjorde sitt inträde i historien redan år 715 f. Kr., då den erövrades sv-assy- rerna, Efter Assyriens undergång kom' ön under egyptisk överhöghet och. sedermera till persisk (525 £, Kr.). Romarna erövrade ön 58 £.- Kr, och sedan kom den för en lång pe- riod under bysantinskt välde (fram till år 1184). År 1191 erövradeg Cy- "I pern av korsriddarna och lydde se- dan under titulärkonungen av Je- rusalem, Guido de Lusignan.. Ätten med samma namn regerade ön.som eget kungarike ända fram till 1489, då det blev Venedigs tur; Turkiet erövrade Cypern på 1570-talet och för oljan från Ara- ' bien öch 'en av 'de' starkast befästa punkterna i Seatopaktens' stora för. svårskedja. Under de sista åren hår ' oljehamnen delvis nybygets för, e e- norma kostnader: "+ : " Bingapore På Malackahalv- öns' sydspets söch staden Singapore" på ön med samma namn: är kända ' sedan 1500-talet... Namnet Singas | pore är avlett av sanskrit: Simha. pura, som betyder ' .”Lejonstaden”, ” År 1819 grundades: det ' nuvarande Singapore av den kände kölonial- politikern Sir Thomas S. Raffles)'” 'som köpte den lilla -ön i; Malacka= ' sundet av sultanen av Johore.- År 1826 ingick Singapore i den då ny- bildade "engelska 'kolönien Straits Settlements.: Hundra år :senare eller | 1924 började britterna -utbygga Sin=' gapora till/en .ev, världens största ” och ' starkast befästa ”örlogsbaser, vilket döck inte HKindrade: japanerna : från att erövra den :under det sista” världskriget, . - Hur" "Singapöreå ” | framtida” "öde : kommer , att' gestalta sig” är högst Ovisst. Frågan: beror på vilken'ställs ' ning da 900.009 kineser, ' som utgör - majoriteten . av” Singaporés . befolk. ning kommer 'att intaga. Här kan : både Moskva och Peking tänkas få : Singapore står Hongkong, Dåss - historia går tillbaka' till. första 0— piumkriget 1841, 'då ön annekte- Tades av engelsmännen. Under, an=" dra! oplumkriget utvidgades ocku= pationen till.ätt omfatta även halv= . ön Kau-fun, mitt -emot Hongkong, = z . turkisk besittning förblev ön ända VY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.