Gr Pricken" över i:et, .: "Medan den nye, ryöke | utrikes- ministern Sjepilov i Juni gjorde sin uppmärksaramade' resa till Meller- sta Östern . hade: Sovjet besök av Jemens utrikesminister Seif ul.Is- lam Muhammed al-Badr och den 23 juni, undertecknade | Henne arabiske Av Carl- Elof Svenning denna intressegemenskap sitter. Je- men är ju ett teokratiskt kungarike vars överhuvud således inte bara är regent utan också imam — högsta religiösa instans inom den musel- manska sekt som Jemens befolkning anslutit. sig till. Landets fem miljo- 2 "> emir och 'Bulg « Jemens sida”,' - . räkning . -ligger.. eirka. 25. procent .rekt ;eller ”indirek . gäller det att kunna utnyttja mar: kommuniké där det talades om ett ” Intimare" diplomatiskt ” och ekono- miskt förhållande . mellan de båda länderna. Man enades om att de di- plomatiska förbindelserna -'skulle skötas av staternas legationer i Kai- ro, en, när det gäller I emen, normal företeelse. Dessutom sattes det upp en förteckning över varor som Je- men skulle få från Ryssland i ut- byte mot kaffe, dr asen Denna handelspolitiska "framstöt från Sovjets sida är ett nytt slående ner i lever på b lutt- ningarna och i dalarna på en jord- areal som, uppgår till cirka 195 tu- sen : kvadratkilometer och är hu- vudsakligen jordbrukare under mer eller : mindre feodala förhållanden, Det ger I grunden inte stora utrym- men för någon 'som helst intresse- gemenskäp med Sovjet. Förhållan- det torde vara det att Jemen liksom så många andra arahländer känner en djup: misstro och besvikenhet genfemot" England och "därför är nian, benägen ' att visa en välvillig exempel. på de' ryska strä att vinna terräng i Mellersta Ös- « tern. Det lilla Jemen kan tyckas va- Ta rätt betydelselöst i detta störpö- litiska spel, Jemen ligger ju i Ara- biska halvöns sydvästra hörn och det är en av de tekniskt minst uf- vécklade” staterna i Mellersta Ös- tern. Men Jemen gränsar direkt till engelsmännens: sista fäste vid'vat- . tenvägen genom, . Suezkanalen och "Röda havet — Aden. Under senare år har förhållandet mellan Aden- Provinsen . och > Jeinén- varit i det spändaste laget med ideliga gräns: konflikter och med gamla: anspråk på inflytande i Aden från Jemens sida, Det är då ett tidens tecken att Jemen och Sovjet i sin gemensam? ma deklaration talar om. att de öm " vänskapliga och uppriktiga, och detz ”alltid varit och fortsätter att vara vanskapliga och uppriktiga, och det- ta motsvarar tillfullo statsintresse- na såväl från Sovjetunionens som - Man kan nog ifrågasätta hur djuet Sovjet, ". . Sedan + gammalt , kallas Jenieri ”Arabia" Felix” (det lyckliga Arä-' bien) -och "en" eller annan" svensk kanske tycker detta vara” en lämp- lig beteckning när han får veta att Jemen är.det egentliga kemlandet för” världens bästa.kaffesort moc- kan. Framför allt kaffeodlingarna ger landet en internationellt. gång-' bar. exportvära. Jordbruket och trädgårdsskötseln är som” sagt hu- vudnäringen. Gamla 'hantverkstra- ditioner finns också.. Fina textilier och läderplastik åsfadkommes i dét- ta hörn”äv Arabien, Någon modern fekrik ätt tala om kan däremot Je- men ännu inte uppvisa. Inte ens de för jordbruket i detta heta land så ödvändiga bevat har blivit > föremål för någon modern mékanisering.. Vattnet . uppfördras till åkrårna med hjälp av pumpar som brukar drivas av k ler som bakgrund. vc, utbildas i laget;; och ; "engelsmännen > Moskva. ”. 3 s Att utveckling förallt -hötar engelsmännen - går i en ring och drar vattenverket på samma sätt som man brukat ha det sedan årtusenden tillbaka. Han= deln' ligger i i Yänderna | va monopol De Som regeringen ger'åt stora köp-|. män. Särskilt gäller detta om utri- keshandeln -som övervakas av re- geringen,; och det ger handelsupp- görelsen - med Sovjet. en. viss: reell Trots' sin "efterblivenhet är ”emel- lertid 'Jemeri egentligen ganska lyckligt lottat av naturen. Bland an- nat har det bergiga landet en rik tillgång” på ännu outnyttjade mal- mer; Man känner till fyndigheter av. guld; X silver,.. bly, koppar och järn och antagligen saknas inte hel- ler, uran. Här. finns alltså en fram- tid för bergsbruk, 'och på senare ti-|' den har också en del försök' gjorts ait skapa en industri. Utvidgning av den bevattnade jordarealen har vi- dare förekommit, Detta och särskilt |. bergsbruket bör: . kunna bidra att stärka landots ekonomi i synnerhet om- den. allt mer förbättrade 'skol- undervisningen leder till ökad till- gång på inhemska tekniker. ungdomar: : från" Jemen i Egypten och egyptiska tekniker har börjat, göra. sig gällande i Jemen, Detta blir en utbyggnad på det po- litiska "och "militära: samarbete: som | Jemen 'det sista året fått igång med Egypten och Saudiarabien, Men tyd- ligen hoppas ' Sovjet få ett ord med vad ryssarna kan Hopp: Ofta penetration na avsättning för 'ma- skiner;och vapen. Men riskerna för en. ökad - spänning mellan Jemen i Aden torde också - vara. vad man. spekulerar i gare, "legat I i ganska spända förhål landen till Jemen tycks. nu vara den. bästa bundsförvant med detta land" Jöns Olsson står Eredbent på sin gårdsplan och talar med.en journa- list som är ute på reportage. Nu gäller samtalet vad Jöns Olsson gör då han inte mockar ut under korna, mjölkar eller kör :hästarna. Jöns stryker sig om näsan, ser lite för- smädligt på den energiske intervju- aren och säger tryggt: . ut = Då forar jag svinen! « «i - Nå, också en journalist kan skrat- ta. Och så frågar han om det sår in- te finns nån fritid alls? — Jo, för allan del ”— Men va gör Olsson . -— Ja, se "då eder jag, å sen lägger jag mej på soffan å vilar maden .'. å kanske söver jag en holians lång kvart, - Fil i : :Jourhalisten” far till" sin" tidning och -skriver om. bonden : och hans fritidsproblem, Han-sitter där på sin skrivmaskinsstol och- kommer till insikt. om: att några "fritidsproblera inte finns. Så river.han' då sönder det vita arket med överskriftén och låter hela saken vara, Chefredaktö- fen får säga vad han vill. Inté ens en" bra” journalist . kan" koka soppa på en så liten spik.” : Men så illa är, det. väl i alla fall inte? Nog. finns det :fritidsproblem dsbygden. i dag. Nume åa är och har, istället inriktat. sin päne- tration mot Arabiska halvöns syd- östra "hörn. Oman” som står "under brittisk; protektion, : Sådant bådar inte, gott för "lugnet! i' Röda hävet och "Persiska; viken. Den egendom- liga: uj ppgörelsen mellan Jemen och Sovjet- (två: dianietralt olika länder) nledning till alt några ” villabyggandet,' En "sådan ' möjliga het ligger bl, a. 1 att ersätta hand= urbete” med "mekaniska och: eleke triska . verktyg av” olika. Blag,” på- pekar 1'den. amerikanska tidskrif= ten: House and Home -byråchefen FE bostadsstyrelsen Harry, B,' Berns hard," Ett annat område där kanz ske - de: största ” kostnadsbesparin- garna kan ernås gäller ;transpor- terna, : Enligt en”: amerikansk - bes äv I dagens : byggnadskostnader di- Det" är infe bara den store. och effektive : byggaren ' som har igjort alltför "litet = bruk: av mekaniska verktyg . utan" naturligtvis £ &nnu högre . grad. småbyggmästaren. Men I. för honom gäller det att få verk- ligt” små och - billiga . verktyg. Vad han .behöver ifråga om tränsport- |. anordningar . skall . vara : lätt. och och slitet.” Det behöver : inte lyfta mer än halvtons last för:det är maximum av . vad 'som förekom-|+ mer ; vid ett litet bygge: när det gäller. tr: t' från gatan fram :dor il. En -. svårighet, som Hill. byggnadsplatsen och ': inom tdonet li måste "övervinnas, är den hos alla "berörda" parter. förefintliga konser- I bara" verktyg är är förvånansvärt, heter dét åar att den mekaniska indu- strin inte upptäckt vilken oerhörd i marknad «som ' byggnadsindustrin| erbjuder för alla sorters små bär- bara verktyg. Detta gäller t:ex. för timmermän,' elektriker, - för- mokare och ' för, byggnadsföretaga- ren som sådan, Arbetare och un- derentreprenörer; har 'i- och för sig inget. intresse av" att, övergå till: moderna metoder — som all- band I ställer för. på. hjul N dålig mark. Det kanske bör 'gå: på klart | bévis: mot ...| "antisemitismen i "När det € "dagarna förflutit ex- akt: 50: år” sedan " Alfred . Dreyfus frikändes från .' anklagelse för spioneri kan det vara skäl att er- inra " om att .den rentvådde ar- tillerikaptenen själv genom. sin "och. sin” inställning tid kräver en: viss k så länge ”de överhuvudtaget ' kan klara sig med.de' gamla inkörda metoderna,' Här finns det ett mot- stånd, 'som måste brytas, Som ex- empel kan nämnas” att: den trans- portabla elektriska ' sågen kom i marknaden: 1913;, -den blev inte använd på:byggnadsplatserna i full omfattning "förrän -1940! =: Ett. -problem ' är 'att / -byggnads- industrin i dé. allra flesta fall inte ger möjlighet för. fullt utnyttjande ens av. små; verktyg. De kanske används: bara” en timme dagligen. . Uthyrning - av amäverktyg ' bör. övervägas. ;. vn . Det är då fråga. om "man kan organisera om' själva byggnadsar= betet så .att - verktygen utnyttjäs bättre eller om man kan tänka sig att verktygen i sin tur tillhanda- hålls 'av någon sorts underentre- prenör,. som hyr ut dem efter en får? dem” fullt sysselsatta. Detta förutsätter emellertid att: bygg- ”nadsarbetet tidplaneras . mer, om- sorgsfullt . så att. både byggnads- företagaren : och .. en dylik maskin- entreprenör kan beräkna' och göra upp ett tidsschema. Eftersom bygg- nadsarbeten ofta igångsätts innan elektriska ledningar blir framdrag- nå är det "värdefullt om ett kraft- aggregat enkelt . och behändigt kan köras ut på platsen och dri-. va olika elektriska eller. luftdrivna småverktyg, Det gäller att få” en maskinutrustning som klarar alla förekommande” arbetsuppgifter. Det lönar sig heller inte' att ha för stora verktyg: en vanlig gaf- feltruck' €, ex, kan på -en timme köra fram allt det material som går åt till ett villabygge, och då tt, skinen på 'många byggen eller, a! göra en mindre och billigare gaf- mäste. kunna gå På oländig och 73, :Med .produktionskraven. som bal ttund och med; tanke på ofrånko så Iuimpt > Saratidi igt har. 1 byggfacköt skulle na. "moderniseras, skriver: tids ten Byggnadsindustrin; ; 1 det tekniskt sett vore, bäst att slopa = sommarsömestern! kan den” vägen dena i in lördagar och en. kortare som, En "annån fråga” is sommar och ' semester äl s > Alla vet att planeringen liga svårigheter vintertid. kan man "råga sig om inte .semesterföi ållan- <Även om ga. omtändigheter summas, "Däremot "är. det, tänkbart s ätten köribination av fria sommar: byggen släpar efter i betänklig grad. Det ä är mera sällan "man :. före : sin= tské inte, blunda” för att det till" fö liga Och man "kon ir inte sova bol kväll efter kväll. Mari har tid öve sedan arbetet gjorts ' klart för gen. Frågan är bara: hur t st | degården' på något möte. Han ligger på soffan och sover just då, Han lå- ter andra i "socknen sköta om sina man sin tid på landsbygden? "Nu har traktörn övertagit hästar. nas arbete. Överallt har mekanise- ringen tagit vid. I första hard har detta inneburit att de små och: me- delstora jordbruken blivit typiska familjejordbruk som skötes 'av' fa- miljens egna medlemmar. Men det- ta till. trots, har "arbetstiden "blivit kortare. Mjölkniaskiner och: imotoi rer för . bränslesågning' och andra manuella arbeten "har gjort .att tiv den räcker till. Man har fritidsp blem; För ungdomen på landik den -har detta visat sig i större, ak: tivitet.inom idrott 'och inom sUnS- domsrörelserna,” Likaså kan. men säga att studiecirklarna kommit till för att ge motorintresserad ungdom möjlighet att avreagera sig mer än vad traktorn ger upphov/ till. Dans ordnas på många håll också mitt i veckan. Ungdomen kommer ' till danstillställningarna, - Ibland talas det om... ungdomens . förflackning. Motor och "dans. och .bio har mer och mer tagit deras fritid i anspråk. Men jag tror inte att man behöver hysä' alltför :'stora' farhågor, Det inte för ungdomen som fritiden. b) få vit: något problem i större" omfatt- ning, ";Visst ..kunde man önska att d än mer.int de" sig för de värdefullare nöjena och nytt- jade sin fritid till intensivare 'stu- dier i sårhällskunskap, och i andra kulturella ämnen, ': Men det gamla talesättet om att ungdomen" måste härja ut, bör man tänka på. ”Allva” ret kommer tids nog för de flesta, Studiecirkeln , ska" "vara. halvt lek, halvt" allvar, först då blir ,det något "verkligt av den, Ungdomsrörélsen (gen - avspänning . både ' genom :sin amatörteater och genom '” dåhsen' Allt.ska ha sitt, "Ungdornéi mer tidsmedveten” hä än: förr, det märs ian ganska snart då man Tr er ut vå föredråg. "Men man ska "Kan. = | Erogskvältarna: kommer ” endast; fresseradé'.— först” då man på på löpsde bogå : a hur den störe best; laren seda -—> inte alltid men väl idpunkt då vers derbörande beställares” tjänstemä >. | kommer; tillbaka från med d på lan kvällen - får. -man en insikt stort "behov de” tycks ha” av "Kultör: Men, söm: sagt; det är inte ungdo". k [mens fritid det gäller, det' är. Jöng |! Mssöns och allä de" ändras, de som går: och "båtar 'och rör i sina" "åkrar och stallåt och endast använder "fri Åtiden till måt-toch sovrasteI Sr liv i; glädje” som gott arbete "Skå sker en människa. Men: kunde. inte deras liv pli ännu” rikare” om” "de. tog Milvära |S hålla folk. igång för” kostnadsbe ningar och: kalkyler, medan! hb framstod ' som ett levande: bevis mot. den vrångbild: av. judenheten sörå är "grundvalen för, den orga- ens kd - De som söker ge en rimlig för- klaring till varför . de” hänger sig åt "I form av: hetspropaganda ' eller” fysiskt våld gör alltid gällande-att judar- na- bildar. en sammansvetsad en- het ; och > att: varje. jude 'i' första världsregeringens” order och en- förpliktelser mot det land där han hand har att lyda den judiska]; dast i andra? hand: anser sig hal. är medborgare, Varje jude är en-I 7 Hd ligt '" denna, en” pre- sumtiv” .Jandsförrådare, en. femte- kolonnare i--”värld. ” tjänst. Studerar man nu den lek ja tyr som under senare år behand- lat Dreyfusaffären finner man' att) Alfred Dreyfus själv så långt som möjligt avviker från denna vrång- bild av judarna, Han var en fransk monarkist, chauvinist och milita- rist av ilsknaste. slag, Hans stora passion var den: franska armén och att han dömts oskyldig ansåg han icke 2å något sätt kasta en skugga de " chauvinistiska kretsar som om. förföljt honom, Han delade de återstående boulamgis- ternas hela förakt mot. Zola och de övriga, intellektuella radikaler som '' tagit” sig an häns sak,:Det står utom allt tvivel att hade han levat tillräckligt; länge hade han varit en varm sympatisör till Pe- Den franske : patrioten Dreyfus —- den "bilden stämmer inte alls med den "i tionell juden”, sådan denne €r 1 dag framställs i antisemitiska pamflet- ter./ Man kan peka. på. liknande företeelser . inom självaste tredje riket.: Atskilliga judar tillhörde de kretsar som förde Hitler till. mak- ten. Den judiske. dr .Saalfeld var feltruck 1 alla fall kan hållas Aullt edan ae under "hela "dagen. N 1956 & = h gp öduktic in. hår rå gruvindustrin," Särnverken,s flerta-- ktio=- ande serie sä 1938. basker) 1 saråt let ; av; yerkstadsbranschens, indu- strigtenar ; "samt! inom: : massaindu- d. Istrin. Järnverken nådde under för branscher varit splittrad.; Industriproduktionen |: i: Sverige steg under: årets. fyra första måna- der ' endast 1. 34 procent,” : Såväl i februari som i april var produktio- nen lägre än i fjol. För: februari förklaras för vissa industrier minsk- ningen delvis, av väderleksförhål- landena, Nedgången i' äpril. kan återinföras på träindustrine i för- hållande till föregående-åts nlinska- de tillverkning, men har'för olika -t Isedan.. ; sta kvartalet'sin hittills högsta pro duktion. Trävaruindustrin har: däre mot till följd av: avsä ig-- s + utrustning samt hålla specialister. för en klen 'ekonomisk ryggrad; "de: är » verkstäderna på att drivas bort från goda".b goda" filmerna ”öch” mycket. Janinat? Jöns Olsson. kommer ald ig'ti N "de goda teaterpjä- |k' viSefnå! "(inte minst radioteaterni) dej: Han tar ut det pris han bjudes av slakteriet för sitt fläsk, det pris som mejeriet ger för hans levererade mjölk, men han tar aldrig del av det som gjort att han fått just detta priset, Han bara sköter sitt arbete och låter andra ordna det föreningsmässiga för' sig. Träffår han någon kollega rör sig hans samtal kring betorna, rågen och 'havren, Kanske litet om väder och vind. Han tar sin kaffekask ork |» tackar. och går. Hemma är så myc- ket att röra med. Och då han ih trött är soffan i rumsvrån god utt lägga sig på: ov : Vi måste inse att det "bland. de medelålders och äldre jordbrukar- na finns många som Jöns Olsson. Ja, alltför” många. - Deras problem för att få sin: fritid att gå är inte stora.. Men vi måste ju förstå att de léver ett fattigt liv trots "allt. .Arhe- te i'all ära, men det får inte ta bort all. lust för att se hur samhället -byggts upp, vad som sker ute i värl- den, vad god litteratur och goda fil- mer; är. Det får inte heller avtrubba synsinnet så att man inte på fris tiden kan njuta av vacker konst, ja, inte. bara” njuta, utan nästan leva in i-andra världar av skönhet och | kanske” också själslig. vånda: Jöns” Olsson och hans” gelikar har jui alla” fall.heéim dår det växer upp barn. Deras intressen blir ofta re- dån "av uppväxten" så pass. ensidiga att de ingenting kan ta sig före ut«- över 'det dagliga arbetet: Hemmil- jön betyder bara alltför. mycket för den"? uppväxande "ungdomen. Jöns Olsson behöver hjälp för att komma bort. från 'sin slentrian. Det är här rhsn skulle vilja se föreningarna på landsbygden träda in; Varför inte söka locka Jöns Olsson att ta något förtroendeuppdrag inom före " PEKING (AEP). : sa Pekingradion meddelar att; kinéo; ; siska .genetiker och biologer efter” Hera års experiment har lyckats. att avla : höns med gåskött, eller "om man vill gäss med hönskött, "Där. med är, "så. heter det i bekingra”""- dions m.ddelande, det vetenskap] ga problemet om ”extern hybri ring” löst av. de kinesiska veten- skapsmännen. De har på ett snill rikt sät! injicerat koncentrat av gäs" sens äggvitor i hönsägg sor place. rades ut till kläckning. ' Hörismam- morna lyckades utmärkt och te ny? fåglarna blev visserligen höns, men hade stora, och” köttigå kroppsdelar, betydligt större : "öch” > således vetenskapligt med hjälp" av + ”extern = > hybridisering” tillverkade -' i liga och lade å sin”sida ägg, Visseri" ». experimenten, i syfte att förmå gåst' ' hönsen att lägga gåshönsägg. De' ki." nesiska genetikerna hoppas att det i v med hjälp av sina forskningar slut« giltigt kunna avslöja nya och tidi. gare oanade sammanhang mellan! . äggens' beskaffenhet och arvsanslas' '$e gen. De nya kinesiska rönen, så sa=' des det i: rapporteri, vederlägger" teorin .om att arvet' skulle vidare: befordras enbart genom gener; vilt : ket utlärs av de västerländska ger £ netikerna, Forskarna hoppas' att så ' småningom" kunpa. tillverka gås hönsägg ur vilka g'shöns kan kläc: : kas fram, både av hönsmammor och : gässtanter, " som nu sakttäga något 'av kult i och med ad man låter alla förtroende ; | Uppdrag i ktahna” iném samna aktiva krets, 'Då utvidgar man' aldrig; iå; vinner man : eldrig dem" som man” egentligen är till för att er är bredden som gör förenin; samtidigt. löser man en. människas Börja med ' en: blygsam” post” som i allafall visar Jöns Olsson. att'nu är det? hans tur att gripa in; "På å sätt tnit i dager förrän då han tvingades å med: Jöns Olsson har haft fri-, läsproblem;', men..-genom : att. han ara förvissade-om- att andan i det geimytligare" och. öppnare." ”Ungdo- börjar. också söka sig väg ut man. tvingas engagera sig i tidens. förobleim;,d , man också; får lov. att "iJag kulle: till sist vilja : det ä är föreningarnas uppgift ati H snabbt medan troligen - -inte :avlägsen : då den: nu- u. varande Journalen av lantmästare Stig Kärl berg, som bl. a.' påpekar att medan de”, större reparationsverkstäderna ' har möjlighet att skaffa en' Perfekt olika. arbeten så har de mindre: ofta > känsliga "för kriser och kan intel ” skaffå sig den utrustning och, skol« ' ning. som är. "önskvärda, Den snab- bare service. ide lämnar kan Tik äl inte mätas i pengar. , Bägge "slagen av verkstädet dvändiga, men tyvärr håller -små+ in fö lantbruket, ,så värdefulla heter: på ; utlandet: minskat 11 proc... jämfört med "samma. tid'1 fjol. Mas-" sa=-' och pappersindustrins produk- tion steg något. Antalet arbetare ' "synes I EN ökat tionen och årbetsmarknadsläget va an rit mindre: Ansträngt- än för ett år: ol frontens ledare, dr Ley, dr Goebbels ” som ' är jude och inte jude”, hög partifunktionär, Inom partis i Dreyfus kretsar. var det:känt 'att arbets- egentligen ., |skulle ha hetat Levy om icke en av hans judiska förfäder förtyskat sitt :namn, 'Görings . högra - hand, general - Milch, var jude, och när beklagade: sig hos riksmarskalken över, det- judiska inflytandet via Milch. snästes han av: ”Wer Jude" ist bestimme. ich” — "det är, jag 'som bestämmer vem T od nas rod tredje "riket: förklarad givetvis av att ”den internatioj nella judendomen” ären ren: fika! tion.” Det finns intet enhetligt be. teendemönster, ; utmärkande '' för judarna, och'i ett samhälle, " fritt från | rasfördomar, - assimileras 'de flesta judar helt; De :blir helt en- kelt fransmän, tyskar, svenskar 0. &. v. med de' variationer i åsik- ter "och" politiskt handlande sotr ungefär samma -takt 'som: produk= Ut öch I 3 tr ä ig, En a k -är att både privata och föreningsägda försäljningsföretag ' underlåter, att . debitera fullt pris. för utförda 'repa- ationer. och i stället lägger 'en' del av kostnaderna på priserna för nya ? [Nöjd, påträffat en boplats: från me: -|Agerödsboplatsen ' > d . teparationstjänsten samtidigt sackär efter, Den ”dag-är' » reparationstjänsten: rinte |: Ne ärl ynd” sjorts i Örkelljunga; där giksanti varieris ombud, stationsmästare St solitisk "stenålder; De beläge tvingades. ta itu med dem så löstel. F hån; dem, ganska snart. Vi. ska'alla| . Jöfid Olssonska hemmet blir: mycket : e ingen, Livet blir, rikare, dåj. fri =: som" man trodde inte fänris' > men 'söm finns' så hög" grad” i många, landsb; vid ' ”Pininan, en biflod till” Rönneå och vid samma vättensystern som Frosta, härad, Dick. Powell, 30-talscharmören i så många -” från Holt d, Hallands SLU-distrikts tävlings- mnd har i sommar utlyst 'en'stor fototävling, och den kommer, att bedömas som både avd:s, krets= och k Varje tävli ner, vardera bestående av två. kort, Kollektionerna bedöms var för sig. Ett av korten i varje kollektion skall” anknyta till -motivet ”Ung- lom”, medan det andra motivet blir valfritt.: Fotona skall ha 'minimi- ' måtten 13X18 cm., men de skall inte Kameran "har blivit ett högst pulärt fritidsinstrument, och ” minst under sommaren är amatörs "den här tävlingen har :plötsligt dykt upp it Stockholm sällskap. med den 'svenskättade buktalaren. Edgar Bergen. De båda ; Dé lokala småverkstäderna har « inte "denna möjlighet ' men tvingas att hålla samma priser, varför många av dem | +, övergår till bilrepsrationer och till: verkningar.y På gårdar med: egna verkstäder: uppgår timkostnaden till drygt 8 kronor men. verkstäderna debiterar endast 6 kronor. "44 Cs ; På något sätt måste denna ut veckling brytas. Lantbrukarna kom- ner under. alla förhållanden att få betala vad det kostar att hålla mar skinparken igång. Om det sker ge- nom : högre priser på ' maskinerna, förekommer, bland andr inställning och: judar- : genom nyinköp av maskiner: så fort, de gamla, går sönder, genom. "fullt herrarnas” fruar filmar som bäst i Italien och de båda gentlemännen tyckte att det kunde vara kul. ati komma sloss.' ett tag och tilta på Stockholm. De stannar några dagar > för att sedan fara vidare till + Köpenhamn, . eller genom, att de tvingas ordna 1e- parationerna själva kan synas lik- giltigt. För de flesta lantbrukare är det - cmellertid ett livsvillkor att mari får verkstäder kvar på lands- bygden, ". verkstäder som kan ge kommer, kancke att äga rum I sam= Hallarna under kommande vecko- september. De och de bästa bidragen "Djurgården till Polen" STOCKHOLM, (TT) "oc - Om lördag reser Djurgårdens IF:s £ctbollslag till Polen för att där spe- ä ' la tre matcher, Man inleder på sön=; dag i Gdansk och spelar sedan den, 18 i Warszawa och den, 22 juli +. Ihjälp. omedelbart, -. Krakov, Truppen består av 22 hönsgässen visade' sig fullt livsdugs” tv pekingradion = fortsättor emellertid "v-. band med SLU:s sommarting' vid.” R 2 fetare 'än höns skulle ha haft. Dö 'å ligen bara ' vanliga hönsägg, ' Enligt >"> I kv + ver sär v deltagare ' får lämna två kollektio- sr fotograferna. ner i elden: Själva» ... skifte, men : sista "dagen för" inläm= "> nande av tävlingsbidrag är den 15 i insända : fotokollektionerna ot kommer. att granskas.av en sakkun=. =; nig . jury, g kommer därefter att visas på en samlingsutställning, troligen i sam- band med SLU:s häststämma. +: + vr a evkl N «8 ' å . , " Y . N , ” i - i Å s N . . NS vr Va ena a H N AA, NU EN ; sa NOT | N : LO N A FTSTTETSTTEt TES ETCECEFTEFEFFEFSEVESTIYSTETET 2 hådadhå. Ar NEF AAA A a, stat AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.