Tryver ” hacka bör. vara sextio gånger fyrtio. : omtyck utflylctsmål för berlin ri s ” Solen : hettar oci . blänker: Runt bygget står furornä med, höga stammar och burriga' kro nor 'vajände'. för vinden: Myggorna svärmar, en. ärla.-hoppar' omkring och högt uppe: under" himlens blåh seglar 'en hök: på stela vinga . Askan yr och hackan "slår gnistor ur stenarna, Kalhygget är nyav?'" ur bränt; då och då pyr. det upp en gråblå rök ur en tuva eller en stub . be, Skogvaktarn” skakar på huvudet och säjer att det där pyrandet bor- dé vara över snart; 'Om inte av- bränningen” helt. och i hållet tagit " kål.på mossen kan glöden ligga Iu- rande -länge., Blir. det - blåst händer det inte sällan att. elden ' flammar upp och det 'kan besvärligt. Ny "elden sprider sej gärna med lavin-] artad hastighet, Här på hygget finns ett par kolbottnar; börjar det brin- "na i en kolbotten är det bara 'att . låta det brinna tills det självslock-y « nar och det kan ta dryg tid: + ft Hålen man fått sej förelagda att tvål yrtio' kvem.ruta-mitt i i oändligheten. Det lär gå/trehundrasextio frösåddshål på tusen kvadratmeter och trettio på hundra kvadratmeter. Ett här- dände jobb, tänker' den 'som nyss författareverkstan i kommit . från / stan och ännu: jordromantik som 'så lätt bemäkti- gar 'sej den som för Jänge sen vänt landsbygden rygg Marken” doftar: - aska; ri t doftar från" kärrhål och från stap- larna av" kolved, 'som ligger vad runt hygget. Som groteska tearmar sträcker furustubbarna upp sej under sina svartbrända mossjok mellan stora" kullerstensblock som "man anar” tidigare skylts av” ljung och lingon: 'och "blåbärsris, av gula små : blodrotsblomrtior,; kättfötter.” Men nu ligger hela om- . rådet nyavbränt;' vidsträckt som"en och ofruktbart: som . Här "vrålade "stormen "katastrof dygnet den 3 januar”. 1954 och sköv>- Jadé den mogna skögen. Här' satte den : nödtvvngna; stortimmerhu ningen in föratt rädda det värde- fulla virket. Här är en ringa del av den vidsträckta areal som omnämn” des såsom guldrushens' domäner för ett par år sedan. Skogvaktardistrik- .tetzomfattar cirka. 2,000, hektar — d drygt ;500- hektar eller :över 1/4. av hela >» området ”. -raserades av vin” terstormen.::.å AR men "Praktiskt taget 'allt vad en Hel skog -strök. med Ännu ligger åtskilligt virke kvar ute i skogarna och ärren efter kväl- leri. den' 3 Janvari 1954 ska. varaj synliga ”många år. Men uppröjnin- gen har. gått snabbt-och åtgärder- na för nytillväxtens- främjande hår |? inte låtit vänta på sig. Inom dett skogvaktardistrikt nyplanterade el Jer besådde man. cirka 30,hektar i fjol — i år räknar man. med' att hinna mylla ner 86 hektar täll- 'och granplantor, eller frö innan förårs- säsongen slutar. 75” : Håckan blixtrar. och vräker un” dan den torra mossar, Sten... sten .. bara: sten — men furan 'är - härdig och kräver inte mycket jord för att rota sej. sTidi are, har. röjningsman- skapet vari! verksam hät och hug- git. ur.dan' smålövskogén. Sedan tog bränningen vid och nu är det slut- N "ligen vår — vi som w lystrar till ”yr- 7 Sorg i i Berlix -. Västberlinarna sörjer " "stadens äldsta ek, kanske jet äldsta trädet i hela mellersta Tyskland, vilket för några dagar sedan störtade sam- man och blev till en måleriskt vac- ker -trädräfn.: Den” s.k. "kung: eken” var 830 år gammal och stod]. på Pfaugninsel i Havel. Eken had. ett omfång på 5 meter och 30 cén: timeter och var sedan gammalt ur: holkad, bara en skugga av sin li digare ”prakt. Genoöin en tillfällighet spelade ”kungseken”. "filmstjärna dagen innan den föll sönder då der filmades för ', " dokiimen ärfilmen ”Eerlin' gråler "rch skrattar”. Träd- ruinen får stinna kvar; enligt be- slut fav. Västberlins senat; och bl antagligen; också efter. sin” dö rde Dot var [ag som ; kör om utan tillräcklig sikt attenpölarna " generation . arbetat upp av välskött m Stormh i jad. skog: : Så Om Vår. Herre” i skogsromantile och bättre rustad stormen Katastofäygn 3 jenuari" ill kommer man befriad - från : - fattaren Willy "Walfridsson i nedanstående artikel och skildrar sitt. arbete som märkberedare i de områd än dén här gången”, skriver fö m svårt härjades av 1954. sla Män "gick "Stockholm sen” ma fått höstromanen färdig, för. att' sova" och kände 'sig : och ur gängorna, En dag gick man upp till doktorn; hän sa: —. Du ska resa ' bort och vila, dej. .Stick. iväg till något fjällpensionat, Du, ska i Ån- te gå kvar i stan. ". ' Ett fjällpensionat, tänkte I man, och det var inte den miljön man läng: tade efter, Sysslolösa dagar, ett du- kat: bord, en 'mjuk. bädd. Det var länge ' sen man grovjobbat och . ett grovjobb borde vara rätta medici- nen hade 'man ofta' tänkt. och låtit det stanna vid blotta tanken; Men den här gången gjorde man. allvar av. Ett: par telefonsamtal, ett sta- tionsnamn, 'en förklaring över -res- vägen och var man skulle finna för- äggningen — sedan var saken klar, len ”bullrande' väslden] n var detta — frånvaron av tidningar och radionyheter känst. lan av alt befinna sej utanför allt som, hörde till den bullrande värl- den! = tjusningen. "Man vaknade om morgnarna, tände i spisen, drack kaffe och knallade in till, hygget. Solen" gassade och myggenis pip var romantiskt, . Varje . hål man åstad- kom. i den asksvarta marken fyllde en" med tillfredsställelse, Man ras- tade, öch kokade kaffe — låg och kisade upp. mot solen, med en kol- vedsklamp. som: huvudgärd.: och tyckte satt livet var något allt: ige- ej till' posten: Man tänkte inte vån nå- gon post och vad skulle man i hån- delsboderi att göra? I skåpet hade och margarin och fläsk och torrmjölk. Man mindes skogs- ojörna "man kinesat i under, ung- di kolbull; kesbeteékningen” Jnarkberedarna - I kolbuller och som synts en så idylliskt, för- enlig 'stuga, bra nog för den 'som skulle stanna några' sommarveckor | men inte mycket att hurra för :om det gällde att ha den till. årsbostad. Man lärde sej att jobbet' i skogen är" påfrestande även för den'vane behov av en ny tids kommunika- landsvägen” » Man fann det, bara, i sin ordning om man mötte en skogs- tiden hade man sörjt frånvåron"av koskällornas” klang: och hästhovar- nas klapper och längtat tillbaka till en tid'då folket på de många öde skogstorpén - bara . haft myrvägar och kostigar att hålla sej tilll. Så sent som för tjugo år sedan fanns det elva torp runt ödestugan — nu finns det bara, två kvar. Och varför nit? Tidens och utvecklingens; gång. Man går vid hygget. och endera dagen ska man vara tillbaka i i stan. Men ' om: Vår Herre. vill kommer här... gången. " Kring hyggets två- hundråfyrtio ..kvem. stora hål. av evigheten lufsar en skock skol vandlades till vad det var: en otids- |. - och att ingen kunde vara"”i. bättre t: tionsmedel än karlarna ”långt från |” jobbare -som kom i egen bil på : väg till eller från arbetet. Första sörja "de små stugor som försvun- | man åter befriad från frisk ,skogs- Al romantik och bättre rustad än:den |. FOÖRMOSA EOMNON IST-KINA FRED oc IR ER HREB. UDER 7 de med svart markerade kustområdena ligger ung, : milj. kinesiska soldater i bered- KINA Kinas i Inbjöd F i från! [I . Iskulle dock alla Kinas tidigare - IKal- -Shek) till ”fredsförhandlingar” I Peking, 1 denna fred (Chlang krav erkännas, samt Form USA . kan svårligen + avstå igen”! av; de amerikanska Formosa! . än erövrades dom 'och på grannhygget. brummar en 'kultivator, Ett vidunder "med larvfötter och starka tänder söm river | upp : "mossa och jord; men stundom står sej tämligen slätt och då . måste . markberedarn gripa in. Ett har veckorna övertygat en 'ol skogsarbetet har förändrats; motor- sågen, har: gjort entré. och-kultiva- torn, men ännu behövs den mänuel- la arbetskraften, och att skogsbru- ket 'ska helt och hållet kunna me- kaniseras 'hör till något! som fort- farande svävar i dunkel. Minst fem år” beräknar. man inom detta - di- strikt att det kommer att dröja in- nan man hunnit nyplantera och. be- så all. kalmarken. Sju, åtta år — på mindre tid , kommer man inte att > få” bukt med :vad -stormen "på några korta timmar åstadkonr-den bistra januarinatten 1954. Man har också fått -lära sej att na; i kaffet — "något annat behövde" man inte för att' léva och : [lev ktigt gott. : Man , märkte. att handlederna svullnat? av det ovana jobbet och att 42 och självhushållet jär: avskrivning, att :.skogsjobb sökt sej bort från tidigare förhållanden och .vill ha de övriga . yrkesutövare. ”Lika .värde- full som: en god ; hustru är för; en man lika värdefull & är en primå koe- ka för ett skogsarbetarelag”, > Så en "| garmal sk härom "dagen; Och gens? Fip en sikt De ro raerade I kolbullarna hade man tröttnat på och det gick 7 inte längre att leva vid :sidan: om ändelserna ute i världen; Man lå- nåde en. cykel av närmaste granne; a Idet var , med en hisnande lycko- känsla 'mah trampade, ner, till. sta- tionen., RN Hj Kvällårna” blev långa ' "och: man sökte sej neråt ”byn” till "storför- läggningen, till de riktiga skogsjob- barna, Pigga ungdomar och rejäla äldre "som betraktade skogsarbetet med yrkesmannens ögon och rustat sej därefter. ,Och man förstod "att jobbet i skogarna var lika realis- helst och ätt av den Dan Anderson- ska skogsmystik man insupit i ung- domen ingenting fanns kvar — om den nu: verkligen funnits. i bi Och romantiken försvann! . det : att man gjort dessa I: Efter. io'sttagelser växlade livet in'i nya [s;år, Romantiken var borta — öde: torpet, vars övergivenhet man sörjt tiskt.. som: vilket annat 'jobb”som |. glöm inte Flintspruta och -myggolja om du tänker ge dej ut till mark- ken" vara för, ett: knog.. Glöm - inte heller radio och cykel eller bil och inbilla” dej inte att det går att” leva på. bara detta att-röra sej bland gamla idyller: På sentimentala me- ditationer kring en gången romanr tik som du visserligen tror dej fin- na kring ödetorpet för någon vecka eller så, men som ' sen obönhörligt tonar bort, : Md mod ryggen mot trafiken rik”: Nörin, beredning eller sådd eller. vad det nu| jär skött .den sysslan i Dizzy 'Gille= on RA RA rfarit "Bandet : skall i huvudsak? 7 dansrrusik' men] troligt är väl" att det blir ett. fler tal: jazzprogram ' också. I den nya orkestern. kommer « följande : musi- ker; "att medverka: Trumpetsektio- nen: : Ernie Englund; Sixten” Eriks- kb, son; Bennny , Bailly; 'Säåxar" Rolf Lindell,” Bjarne. Nerem, Carl Hen- Mats "Borgström, Trumhbora:. Geor- ger Vernon, "Andreas 7 Skjold "och Äké Persson. I kompet ha visBengt]. Hallberg, piano; Sven Stigberg,-gi- tarr, Simon” Brehm, bas. och '- Nils Bertil .-Dahlander, trummor, '; onekligen; intressant./sammans ning "vilken. skall bli! kul ati del av vid Premiären i hö Å hold och "den. kommer med all, kerhet, att gå under hans' nar — I Roffe Ericssons orkeste; en, hel del: ändringar. - måst: tagas ty i månadsskiftet åter - de. Cecil Payne, Art Taylor, Duke Jordan"; 'och «John 'Simmons;-till Amerika... Ersättare blev: Freddie Redd, Tommy. Potter,” Joe? Harris, | 1 samt. . vår, egen: Lasse. Gullin, Den senare €rsatt på Nöjesfältet i Stock holm av? :gamle Bekantingen" Pea- nuts: Holland." Vocalist'”' blir. som förut Ernestine ”Andersoi | Av de nya mannarna "blev Tom- my "Potter. känd som ' en bra bas sist under "Charlie" Parkers stor- hetstid, ' Ereddy -Redd .har i .USA skaffat sig”ett mycket gott namn och gjort. flera' fina inspelningar. I sommar. &kulle han -egentligen medverkat i." J.: J. 'Johnsson-Kai Windirigs kvintett men åkte i stäl: let: till Sverige. ill sist. har vi trumslagaren. Joe” Harris som bl. spies 'stora ;-band.' Hallänhingarna kommer att: få" lära känna orkes= tern 1 augusti:månad:;: : "Arne 'Domnerus och|: . det större behållning "av". É spelat in hittills på platta.: Där ”vi- -|sar sig”gruppen från sin -mest. un” i Ralphs: new ”plucs;: All; of- ye Pi. remember April,- Soon; For you, dor mej forevermore; Tove: stay,. Softly.: as in mornin, Concéråe. fs | Ämbetsvérk kan un gument tillmätas betydelse ärshus | till fall, »| naderna. hör : dock "inte medräknas a EN gott förläggas i: :landsorten'' - ” STOCKHOLM (Press) Få ”. Stockholm” har sedan ärhundra= den' ansetts vara den självskrivna, .. platsen för vår” centrala .stalsf valtning, "Under" de senaste åren AA har man emellertid börjat "ifråga= b sätta om detta alltjämt är riktigt, + Byrådirektör Olof Petersson iöre + bet: 1 1 frågan i "etyrelsens tidskrift” och framhåller bl. ars "I diskussionen 'om ”ämbetsver- kens Jokalisering har skymtat ar. gumentet . att Stockholm genom utflyttning av vissa centrala äm-= betsverk skulle förlora sin karaks + - tär. av huvudstad," Skall detta ar- NN vudstadsbegreppet i dess. nuvaran« de". utt i; måste -man ta ställning 41 till en ev." utflyttning av' ämbetsverk från fall vilket inte' hindrar att det skulle vara: värdefullt”med "en '- granskas ”nöga on esdvfallt äv ett -ämbetsverk övervägs; För= utsättningen är ati samma ;-effek. tivitet.. skall” upprätthållas, ; I kost. de invesieringar, som följer: med själva” flyttningen? FT det långa loppet har 'det ingen betydelse om ” investeringarna i bostäder. och för- | Valtningsbyggnader sker i Stock- | holm eller i någon annan del-av, landet + — de måste ändå ske. Blir” det någon förändring > 1 investe- ”Ylönsamheten". "blir = följaktligen dne. ing repr klighét, ter sig som ett ut | kunde” hända' vid sekelski. färde mia och: högklassig ' yr- ; Se v'. rent: vanetänkande.. Det | tet. grund väv dyrortsförhållandena 4 i varje fald nte; bli li högre: på lands-, te famade tema. men, vill. man, tona /”jazz” i gruppens” Håran finns new : blues,” "| sionernå av. Angel eyes. och weep..for me. > Bluesology. svängigaste' siycke. som kva derbåra sida. - 5 Vill inte någon ffa hen båda kall vi i första. håhd be unde ålder kan” "eller! bi dr. love, How am I to ör Sp The Theme, Stablemates, ' Prestige LP 7014: : Plus för. detta alburi är en myc- ket Jyrisk och avspänd Miley" Das vies, viddre bra pianospel av Red Garland och . fint -trumarbete, Joe Jones. Ja, varje jazzintre rad är faktiskt skyldig att när denne trumpetare här Un got på hjärtat och är i form som just på dena platta i vissa stycköh.| Men' det finnes även en del, svaga punkter. Miles'. Davies beundrare kan således" vänta slg en del. inal= ilört i glädjebägaren, Albumet” går En av 100) 000-kronorsvinsterna iP tmal 2 danståend glada sällskap, Det iets s dragning kh 4 i Truedssons fiskaffär t Malmö som delar på den stora slanten. Här är sju av dem, fr. v.: Ingrid Carlsson, Rut Skantz, Eva Lindström, a Greta Truedason Greta Ermina.. Alice Almqvist och Svea Stake,” > ue = TR är personalen — 10 damer - i KR dust: Jinte att räkna till "hans bästa trots ningsgrupper' till "påtvingad -syss-. lolöshet. eller till:något slags tjänst Fpåzundantag. Mot bakgrunden: av! + nat fer el det sc vid ”skolportar- vara” skäligt” "avvägt . men :är nu- verket. SÄve folk: som vid 65 SE å | inga > "förhållanden = tas till ing att döma” stora befolk 5 N gi biträdespersotialen torde till sår ' det. föredra. att starina kvar I Stock- = fattning om" mö; gheternä: sattires” sorå renodlade ol rnuftet,”. lets” synpunkt: är ' det" alltså orim- ligt att ett sådant slöseri: med hög- klassig' ärbetskraft «alltjämt ' be- drivs och att mångårig erfarenhet som ”. man för: något "sekel. eller halvsekel - sedan ansåg "riktigt fix- erad. När man därtill. vet att en mycket stor procentsats "av de till- å frågade : vid företägna - undersök- bi ninkar på. "området anser det vara en flycka' att få' arbeta vidare — Fänes och: som korisekvens ' därav :' olycka att” nödgas. lägga Nwpp .z = så. spårar ” män. ur:.rent 'mänsklig |" synpunkt. något" av varaktig" i det nå rådande, systemet. 't Det -här nu skrivits och : talats dm' dennä sak i många år, och det råder :enighet'. om :att' generalise- ringen: är på tok. Det är på tiden att vi från den allmänna debatten .|i ämnet äntligen. kommer "över till praktiska. åtgärders förberedande, "me rä: värd” ' än vad deh kastar. . : . The Theme. bra i insatser Greater ; love och Ur näringslivets och ur: Samhäl- . kontakter per . post. eller ' telefon, " lan olika städer: är. möjlighdtetr - Hbetydliet. bättre än de varit tidi fen del av de nuvarande' san: krytera personal på "andra; orter. På. något längre” sikt ' bör sål d; rekryteringsmöjligheterna".- om: 'belydande.. snarare bli bättre än landsörtsstad ” än i Si Några: svårigheter : föroliggerint att finna ,städer, som har: resursar nå inte skall att utflyttningen: sådan exappvis. många fall”, pd Avgörande för kalisering. blir, i sista hand hire ' nom personliga sammant Al fanden vå skulle säkert kunna ersättas” med >; Med den nuvarande helmifoms = Iserade '-telefonförbindelserna ”mel-, gare. Man måste : » givetvis > "också 4 kräva” att" den” stad, som "skall, $ : som ing: för. ett ämbetsverk, även ibövriet skall ha goda' kommunikationer. Det, kanske: också skall ”särss. att det ' närmast vore fördelaktigt om: an-" trädena försvunne, Sammanträdes- sjukan tycks dock nu vara så ut- bredd över hela tandet ”att det väl ft sknappast, går att” flytta” från der? se seger se ER RN s ar selen pra RAR ÖRTER RAA Pop RO RI SSI PASS SPA MA RM MA BR AAA SA NAR AA AAnmnA KARA RANA SRA AMA RA As Po RP RIRA RS AA RA AA ana a St byar rn f kontakten med” andra" organ . och fn MM ve K lasa AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.