N TRE TYTYNY TIA vr S reT NYSTA SV vv ere veYvvTTtVY MRSSERHrnNR RAR i Alan RIO. DE" JANEIRO korrespondenty'":.. - el ha - Svenska tekniker och' företagare eller anställda" som ”kömmer till Brasilien "med färdiga. planer och ordentligt kapital: har de'”största möjligheter ., härute, . Brasilien är kanske. världehs potentiellt rikaste land, .—,.men ett framtidsland på gott "och ont, "ee re NS Den ”€om yttrar. dessa ord-'vet väl vad hah talar 'om; Det är: Sve- riges , mångårige konsul i; Rio" de Janeiro," J.- Arthur. Twedberg, som i [kom "till Brasilien 19i8 och som Hör, till de svenskar som "lyckats "ch" som dessutom, bidragit till att skapa" good. will kring .det ”sven= ska landet, «sus ot : i Det "finns "inte många :'svenskär i Sydamerika. om ' man: jämför världsdelen med :' Nordamerika, Australien. eller Afrika: 'Det finns aågra köpmän "och" andra ' repre- sentanter 7 för - svensk” industri .— plus... avskräckande exempel. på svensk immigration "i större skala. Bråsilienfiaskot kring "sekelskiftet, > TÅ tusentals horrlänningar: for dit ' Jut med fagra vyer och : efter feta vo Nöften: från: de brasilianska immi- . grationsmyndigheterna -.— för att sedan lämnas 'åt sitt öde:vch :att detta märke I dö i gula febern uté i Paranas öde- LOpsO] PUANPJOjGU i > marker står ' som" en "lämplig Venom fupugawo 208 pnqisg NIP tankeställare. Nu existerar visser. : "+. sligen inte "någon nämnvärd: ut- [flyttningstendens från Sverige 'i våra dagar, men "det kan ju int Yu i jul Borgmästare George Sharp, Winni- NN Peg i. Canada, satt en.» kväll .och » Skröt med att han lätt kunde rida den långa turen till staden Calgary, > som ligger -1,400 kilometer västerut. 2 . Redan nästa morgon kom hans vän- ner: med en cowboyutrustning och €nR ponny och: sade: rid mu Borg- Mmästarén, som svängde hatten till avsked, var Övertygad om att han orkade med färden men han tvivla. "hä: tl de "på ' hästens äl; Vad betyder Ländets: hamnar: -uppvisar.starkt . ökad varutrafik vunna erfarenheter. Vi borde” ha ett Sverige Nee ova SA EN hus i Rio,” - "STOCKHOLM (PRK) :''. S0)l3, Brasilien” finns, ännu ” mycket .-. Varutrafiken :i hamnarna under | rt uträtta. Efter att landet. under 1955 : utmärkes av en betydande | 100 år legat i kolonial dvala har ökning till följd av den intensifie- | man: med en gång börjat: arbeta rade - utrikeshandeln, -- rapporterar | för att hinna ifatt det övriga väs- Sociala. ”Meddelanden! . Mängden | terlandet —.en "Process" som för Brasilien = framtidsland. -- Uf för svensk företagaranda' skada. att påminna om tidigare | bå den stora good will vi åtnjuter I landet, Genom: våra varors höga kvalitet, "via: film och -press : och framför allt genom . hörsägen från sök i Sverige och höjer vårt land till skyarna, har -man här rätt all- tige' är" ideallandet i världen. .: Vi borde" öckså ba gjort större investeringar i Brasilien; 'Om Sve- rige varit förtänksamt kunde t. ex, Ppappersbruken' och järnbruken här ha varit svensk egendom och .den enorma ' konsumtionen "ay, "dessa företags Produkter 'skulle- ha: lett en jämn ström av' pengar till: vårt ind. . Sverige startade t.,,ex,. det första järnbruket.i landet men av brist på intresse och fortsatt kar pitalunderstöd blev det, en: tanke som - inte slutfördes, "Den, som ..nv framför allt har hand om Ppappers- tillverkningen , är en” familj ' som invandrat från Ryssland. : 2 :; Stipendier skapar förståelse. : Likaså borde vi ta fasta på de yngre ' generationernas "Intressen och" entusiasm, 'Det finns" praktiskt taget inga” stipendier för brastti- ansk ungdom som vill till, Sverige eller för 'svensk ungdom som vil hit. Skapas stipendier så' kan mar också ;räkna med att de unga -j fortsättningen: aktivt hk : de brasilianare; som varit på. be-. Hänt. . den uppfattningen . att. Sve. I Kuventhal på riks "sitt slag i landet, i det den är ut + Vr bron är beräknad till g nr 3i Ty. nyligen skland: har man: förd ti två etager, ”Värsclen ger gronings] raft, ” v Serzcanten hade god Te "sömn " Flanörer i'den lilla" engelska star - den Camberley stötte klockan 4 på Mori onen på en man i pyjamas som sov sött och naturligt på en madrass - på” gårgbanan vid huvudgatan, till polisstationen, "trots högljudda Protester. Han identifierades. som en av eleverna hatad sergeant vid underofficersskolan .. i - Sandhurst, Eleverna : häde kidnappat den” so- vande sergeanten mitt på natten och framför biografen: Mannen fördes " 5 lagt: ut" honom på huvudgatan i n färdigb got .en vägbro, / . Den Översta” väg banan på den 185 meter den låinggående trafiken, medan den nedersta tar den lokala. som är den första €' ; - långa Jan sörja: för ömsesidig: förståelse ,. fö varandras, länder, - v' va ». Konsul Twedberg' har själv — sedan han kom. hit 1918 — hun- nit skapa sig en position som er av landets mest aktade storimpor- törer. och --exportörer. Han ut vandrade tillsammans med tre an- dra unga svenskar, när' Brasilien- svensken Oscar Sjöstedt kom hem för att anställa folk till ett ny- startat svenskt handelshus” där- nere. Den unge Twedberg 'vär då tjänsteman ' på ett . värmländskt bruk, och ' det" var somij lossade varor ökade: från 21,8. till Jövrigt är ungefär di i:alla - 24,5 miljoner, ton '— 'därav' hän-|de sydamerikanska länderna. Inte för sig. 153 -resp; 17,9 miljoner ton | minst finns här mycket att uträtta . till varor. från utlandet. Mängden [för Sveriges vidkommand :Vi.bor- - lastade varor ökade: från 17,6 tilllde exempelvis ha ett Sverige-hus 19.4 miljoner ton, varvid 14,2 resp. li Rio, anser konsul: Twedberg,' lik- 163 "miljoner "ton :'var" destinerade'! som fransmännen,' schweizarna och "7 till "utlandet, "Den totala varutra2|landra har, Ett Casa da Suécia, in- fiken- ih "utgjorde -alltsålr de": vår - officiella - repre- 43,9 miljoner: ton år -1955 mot 39,4 sentation och diverse'större sven- miljoner ton. år" 1954; .- ” [ska firmors 'Rionederlag. : Detta Bland "de ,. varor som uppvisar ekulle betyda mycket för att fästa ökad" omsättning märkes framför brasilianarnas blickar! på; Sverige allt bränslena, som under 1955 in- |ech skulle” hjälpa. oss att ta vara . fördes till" en mängd av 13,9 mil-| : & Av de tillfrågade ungdomar- ' joner ton r:ot 11,6: miljoner ton| nai åldern 18—23 år, som nu icke : år 1954; Det är av naturliga skäll har bil, går nästan varannan ' och medger £ Mireraioljorna "som "svarar ” för - "> ej 1 av der öknir .An= MR > SS-åringarna är det däremot bara ”-en på tio, Sori funderar på att « köpa bil ” v " järn det ”pappersman” han fick anställning i Brasilien, I början av 1920-talet startade han' egen firma med'sven- ska. och amerikanska exportrepre- sentationer och 1924 började före- taget -som' pionjär fruktexport från Brasilien till Eurona, Sina somrar tillbringar - han . emellertid .. fort- farande i det gamla hemlandet och skulle inte ha något emot att bo- sätta sig. där. på gamla dar — om det, inte vore för. klimatet! i Se Bo Carlsson. MR d sju av tio bland bilspeku= lanterna nämner först den trevs nad. och. det vöje de "väntar sig. " bär på bilköpsplaner;” bland 51— "av bilen; endast 135 > skaffar bil ' för att de behöver den i sitt ara bete. mo Pr De så kallade: fria: uppfostran, som så många moderna pedago- ger och föräldrar väntat så upp- seendeväckande positiva resultat av, och 'som: har lett till en lika över. spänd som ösund optimism, har i dag kommit in i strålkastarljust. Denna form av uppfostran har fått särskilt - aktuell betydelse, därför att det finns tecken på att den inte motsvarat förväntningarna och följ- äklligen bör tås "upp : empröv- ning: Det finns all anledning att sö- ka komma till klarhet om, huravi- da” "den 'fria uppfostran" verkligen håller måttet. : vs Reaktionen emot den är en följd av' den "normala människans aver- sion mot ytterligheter,'Den : fria uppfostran har i allt för liten grad blivit föremål ' för saklig kritik, i främsta hand beträffande den brig- tande - överensstämmelsen mellan teori.. och” praxis. Utgångslåget är tveksamt, därför att fri' uppfostran i mycket liten utsträckning bygger på- 'verkligen ' uppnådda, praktiska som kan diskuteras. och stål semt, på "grund av, dåliga ,skörderesultatet 1255, jord- | . brukspre”ukter. På utförselsidan | " ökade BbL-a järnmalm, trävaror, cement .: och. -handelsfärdigt "järn . och stål, medan minskning fram- i för allt "noteras för 'jordbruks- De stora hamnarna med hamn- rörelse av mera” allmän karaktär uppvisar samtlivs ökad värutrafils | särsfölt stärkt 1 Luleå,” betoende .den ökade cementexporten, .I riorr- landshamnarna var ' trafikutveck- lingen under 1955 oenhetlig,. med trafikminskning i Piteå, Skellefteå 2ch Umeå men trafikökning i Öm- ” rande varuslag) - ökade - trafiken | kusthamnarna Halmstad. och fram- Buddha från Ekerö: gjordes på tisda- Holmqvista utgrävningsgrupp på Lillön vid : ; Skulptö den kommit tll ågon gå Iller ”600-talen. Skulptören kom ses ovan, är åtta centimeter kg, Buddhan sitter på en lotusblomma och > räcker ut os Ett sensationellt fynd av' en indisk buddhabild gen av docent Vilhelm Ekerö, Den lilla bronsskulpturen har trol på "ökad "malmexport, men även i|[sat. ökning, 1-de större Slite och Limt tin följd av hamnarna har den totala varutra- .Joch nio, Fr allt Uddevalla har frafiken yi- inl d. M ” En av de allvarligaste invändnin- gar som kån riktas emot den är my- ten om. människ ens ofelbar- fiken och kvantiteten lossade va- ror som regel ökate4. senses "I Falkenberg. utgjorde 'den:' to- tala varutrafiken "under 1955 86,900 ton. mot.. 82.600 ton under' 1954 Motsvarande s'fror' var för Var- Som regel är det i desza hamnar | zköldsvik, Sundsvall och :Söder- berg —115,49'- milj.' ton 1955 och de lossade varorna som: ö -hamn, Ökning av'varutrafiken no- 86;500 ton 1954. TA 2 I mängd — ca stora ökni ilteras i'ostkusth na Oskars-| . -— Rör Gävle fördelar sig dock jämnt på | hamn, Kalmar, Karlshamn och s ES ; lossade resp. lastade varor Av | hus, minskning däremot iYstad, : Repliker - 1 speciall na (med ett d Trelleborg och Landsk I väst- ; < : Filriproducenten som ville vara rolig: > Publiken villha sex sju Recensenten som tyder, allt till - ee ”Idet "bästa: — Asa-Nisse år gan- ska. oförarglig, - ... >... Den « underlige fritidsstuderan- den: — Nej, jag kan inte ett ord engelska. MG . En ärlig radiokritiker: — Jug för. stod inte det fina i det programmet, het, som 'bl. a. har sina rötter i Rousseaus : naturalistiska — livssyn, Vissa "kretsar har godtagit-:denna myt så kritiklöst, att den inte bara blivit tillämpad inom modern peda- gogik, utan av samtiden blivit an- sedd som en självklar sak. Den är emellertid ett romantiskt önsketän- kande, som får en helt annan inne- börd." när den konfronteras med verkligheten. ING öv Enligt denna myt är människor- na goda i sig själva, det är bara det sociala trycket från föräldrar och andra auktoriteter som gör, att vi misslyckas i livet. Detta tryck tvin- gar barnen att kuva sina spontana, biologiska impulser, och blir ur- | befinner sig: på experimentstadiet, sc VR dd dl utformning : och som - vilar. på; svagt underlag uppfattas av vanliga dödliga; kna past har något berättigande, . En'' annan ' sliten förklaring är också, att den fria uppfostran. ännu så att den -inte. kan och att man 'f; ö har 'alltför liten praktisk” erfarenhet för att kunnå bedöma dess betydelse, Man bi frestad att fråga: . I betraktande av att utfallet av detta pedagogiska experiment är: så osäkert, är det då verkligen! värt att offra en hel generation av det upp- växande släktet för att kunna av- göra' om den fria uppfostran är an- vändbar eller ej? .- EEE > Den verkliga orsaken till misslye- kandet berör man av prestigemässi- ga' hänsyn inte. 'Att .den Uppenbart gjort fiasko. torde. ju stå klart för var och en som fördomsfritt betrak- tar moderna "barns" och ungdomärs betcende, - = vån nn 3 ; 2 > faktor ; Den fria uppfostran” synes "vara förkastlig därför att'den underskat- tar betydelsen av: en viss "disciplin och lägger alltför stor vikt vid fri- Ob, fun re ns Ds : « Historien bekräftar att ingét säm- hälle kan bestå om det .inte byg- ger på lag och rätt, och det är -här- 'vidlag likgiltigt. om det rör sig ett demokratiskt eller ett totalitärt samhälle, . Bortser - man "från detta faktum "och försöker införa ett sy- stem som uppluckrar kraven på åt- lydnad : för : lag och rätt, då. måste följden bli ett kaos som fört" eller senare Jeder. till sammanbrott, oo "Den fria uppfostran förbiser näm- ligen att påbud och förbud är nöd- vändiga för att inarbeta respekt för |tillgripas "omedelbart. fasta normer inger skapar: förvir- : Disciplin —'en ofrånkomHig | resultat, utan snarare på teorier och |' - M ”"Tria uppfostran, bland dem den bri h - .blembarn” t v men det'är lika olyckligt att därav dra den slutsatsen, att man” löser problemet genom att upphäva vär- je'form av straff i : uppfostran. Straffet har ju sitt syfte, och det är lika befogat som'en belöning, där- för att det lär barnen ått ta konse- kvensen av. sina" handlingar. Det [övertygar” "dem "också" om att "det finn$ vissa normer som .man måste rätta sig efter, Straffet bör glvetvis stå i ett rimligt förhållände till för- seelsen; och "framför allt;' det - bör > En obegränsad. tillgång till frihet utan ' dei känsla av. trygghet som D ring i. barnens begrepp orm vad som är rätt och orätt, vilket kan resul- tera i nervositet, ord och osäkerhet, De förstår ju inte själva att det för- utsättes. en viss mogenhet för: att kunna fylla de krav som friheten innebär. ') Den 'tvångsfria :skolan.: >De ivrigaste förkämparna för den till tiske pedagogen A.S. Neill'vill helt enkelt, avskaffa - begreppet auktorj- tet: I hans skola förekommer inget tvång eller; disciplin, det 'står' ele- verna fritt om de vill delta i. un- dervisningen eller ej, och det läggs ingå" som -helst band på barnens 1 naturliga utveckling”; Enligt ' hans uppfattning" finns. 'det. inga ”pro- ", men däremot: ”problemi föräldrar” som skapar nervösa barn eftersom > de". undertrycker dem i';- ”amberley. Sergeantén vaknade 'ej et ' är lin der färden, minut för. se. I tåget. Tid att kom till Sverig ara en tia på fickan lag, 20 år senare, léernas område. i sitt 25-årsj ” eltog .i festligheterna, . agge. Geigert... Men det är inte bara han som ska ta åt sig äran | utan: den tillkommer även ”mannen som tog fel tåg”; Gunther Stiel; Det var 1936, Gestapo var på:jakt i Ber- efter den: intellektuelle: juden. - Ginther-Stiel, Denne tänkte fly till Prag, men: kom en: vänta på nästa för- bindelse. hade>han inte' — han iög” nästa tåg — och ” Han hade bi han: kom. ter han” som producent på Rad tjänst, en sådan där Hopp-Jerka. pv på Skansen :där statsminister högtidstalade. Över. 2,000 örnar som är med på förbun- leumslägér " och en . talrik »: | På bara några lördagar, har ”Junior-. > på styva linan” kunnit bli. somma=: . rens: radioglädjeämne "nummer..t, inspelningar från Kunns- trädgården, ledda.:av': underfundi rolige "Hc hemmen.' Vidare anser han. att di är: lagen som' skapar. förbrytare, ty — ”utan lagar, inga örbrytare”, . | "Många har fallit tillföga för ' den na propaganda som torgföres i pe- dagogins namn, inte minst i Sverige. . Att auktoritet inte kan undvaras i fc går nu upp för fler och lag och rätt i b och därigenom vänja dem ' till so- cial Mod pedago- sprung till neurotiska beteerd ster. För att undvika en sådan ut- en ger anser' att denna ' anpassriings- EN 4 1. veckling menar alltså av den fria uppfostran, att om bar= nen får utveckla sig så fritt som möjligt skulle de växa upp till har- moniska, ' lyckliga ock fridsamma :'Den tredskand ren: — Varför skall. jag åka till Pa- ris, när jag ännu inle har utforskat Grönlunda?. ot | Restauranggästen som gick- mot strömmen: — Mattvånget är säkert befogatis rn lar rv "En uppbragt rojalist: — Tänk, det regnade' på Henne också, > i Negern i Sydafrika: — Nej, nej, det är bara stark” solbränna! - 5 Den filantropiske internationalis- ten; — Finns här några snälla out- vecklade länder ; = ct. «. Bondhästen som hörde om olym- piaden: '— Sätt dem för en plog så får viset fe DEN Myggan (i intervju): — Jag gil- lar blodfulla kvinnor... va ”M som skrev radi resenä- h «| Försök själva får ni se! En som inte hann byla åsikt: — Det säger ni nu jal 4 I Korrespendenter bakom järnridån rapporterar diskret att följande hl- storia för ögonblicket cirkulerar i Moskva: foo oe ee - "Vad är den bäste definitionen på begreppet Tito?. . Ica od . '— Tito är en fotboll, Först blåse) man upp den, Sen sparkar man -till ”Jinte' existerar. Detta är emellertid . Ifall " denna hypros verkligen vore riktig måste man förutasätta, att begreppet ondska blologiskt sett ingalunda fallet så länge möjlighe- terna till ondskan i varierande grad är nedlagd i vår natur och följakt- ligen inte uteslutande kan tillskri- vas miljön, Och här skulle vi alltså vara framme vid sakens kärna: . Om man tillämpar den , fria uppfostrans principer I prakti- - ken 'så måste konsekvenserna” nödvändigtvis bli att både goda : : och dåliga tendenser får: lika . + fritt spelrum och samma exi-. ; stensbetingelser. Tyvärr: visar "det sig under sådana omstän- digheter ofta, att de dåliga an-. . lagen har en utpräglad benä-" ” genhet att dominera på de godas "bekostnad. Detta gkulle alltså, trots allt vad moderna pedago- ger påstår, föra Hill ett negativt "resultat, :. : RN ; Till försvar för den fria upp- fostran har dess förkämpar hävdat, att om inte resultaten ' blivit vad man räknat med, så beror detta på att folk har ”missuppfattat dess in- nersta mening”, Till detta behöver man. endast erinra om, att den fria uppfostran som sådan är en av vår tids' mest utbredda missuppfattnin- , Kö Jett piano” går, så långt att de tar ' | Ifall inte respekten för lag och rätt iplin skapar ”obotliga” och hämningar samt skapar fientlig fler : som nu börjar vakna upp: Å T. 0, m, Sigmund Freud måste mot- strävigt medge att auktoritet dess- värre var ett ”nödvändigt ont”. som Pp tillskriver” dessa själv lider av.) ' righeter. Då: ett visst mostånd ä n : ”Troll, var 'dig själv nog?” Barn, som undergått fri. uppfost- ran är tålmodiga nog så länge med man helt: enkelt var tvungen att «Nu är man i stort sett Inställning till i gen. senare i livet. Enskilds pedagoger för vil- ka "ett barns själ är mera värt än avstånd från varje form av påver- kan. .De . hävdar kategoriskt att exemplets makt och barnets natur är tillräckliga för att lösa de peda- gogiska svårigheterna, På det sättet skall barnen så småningom på egen hand anpassa sig I samhället. enig om 'att auktoritet är ett natur- ligt. behov "hos alla människor och ingen för utv der fri fi ett modernt samhälle är otänkbart] UN utan ett minimum av dess inflytelse, - Påståendet "att lagen skapar för- brytare är ju logiskt "oangripligt”, men frågan om hur man skall kun- na'ge avkall på lagar I vår tid, det låter Neill stå obesvarat.. >. > fr Betraktar man detta i historiskt rspektiv förstår man 'att laget har grundlägges. just under barndomen, då är det svårt att inbilla' sig att detta skall kunna ske när vederbö- rande själv: gör de nödvändiga er- farenheterna; Vid den tidpunk kan det ju hända att de redan kom- mit I konflikt med rättvisan, och då är det lite sent att ingripa. — " / Den fria ”uppfi ställer sig get är det därför snarare förbrytar- framför det primitiva naturtillstån- na som de föredri som. a sina: medborgare en viss. trygghet, är upphov till att vi i dag det där makt är rätt, i Den värsta 'enklagelsen mot den friå' uppfostran är kanske ;att den undergräver ' den 'morallska mot- dig själv nog!) , = För de liberala ped; i uppfostran : hos ett naturfolk' som ogerna ha dem bara ”rasa ut”. Enligt pro- r fessor Malinovski skulle dessa barn inte visa några som helst nevrofiska symptom. Senare forskare har emel-= lertid påvisat, att deras förmågå att kunna tåla besvikelser senare i li- vet är svagt utvecklad, :Sålunda ' frol 2ndck ften 'i sådan f också avvisande när det gäller straff, davsett om denna är kropps- lig eller ej. De anscr, med ett visst befogande, ' att straff framkallar agresslon. mot | föräldrar och dem som, förkr ligar föräldrasuktori- teten, t. ex. skolan. Den undertryck- ta aggressionen kommer barnen att avreagera sig på någon som är un- derlägsen, och detta. f sin tur kan leda till djurplågeri, misshandel av att, barnen ' blir slavar "under sina impulser. Verkningarna av'denna process syns inte så mycket på stun- den, men på "lång sikt kan man märka . det genom att barn håll- ringslöst ger efter 'för minsta fres- telse, därför att de naturliga, sunda om skall självmord: fallande stor. Det ser därför ut som uttryck för norm. drift 0 » Det jag här ett visst undertryckande: av de s.'k. naturliga" biologiska behoven" inte bara är önskvärt utan också al ”självbevarelse- vill understryka är att berör varandra En och nyttiga hämni Å tiskt brutits ned. Allteftersom pro- cessen ' genomlöper sina olika sta= dier: reagerar. barnen: med starka 3 h protek dT yngre eller svagare eller ännu meré assoclala handlingar. De flesta håller väl. med om att och p > Igor, ; de ställer ständigt större och orimligare fordringar på slu omgiv-|det för sträng behandling av barnen kan ning. (Projektlon betyder att över- är det ju rim< ligt att den personliga insatsen blir 7 svag. (Jämför Ibsen-citatet i Peer jälv! Troll var vara på= sina" medmänniskor i det man - 3 de fel som -man ">. v av: en stark "vilja, och då detta mot; i stånd praktiskt taget inte existetar Idrarna utövar. där inget tvång | MN : Det är nedstä de att konsta- står n på sina barn, som där växer upp i tera,' att så. verklighetsfrö de stått just 'därför att man fun- |fyj) frihet, utan hämningar. En följd teorier - skall påverka fc nit. den" ändamålsenlig, Strängt ta- av friheten är bl. a, att barnen g tidiga sexuella erfarenheter, och får ' affektutbrott så låter föräldrar=' äv de mest elementära principerna ' ” 1 den demokratiska rättsstaten är” - balansen mellan frihet och ordning. ” Detta betyder att individerna bör - utveckla "sin personlighet så länge inte överskrider gränserna för Då samlivet .melan individerna, cc DE FLESTA OCH BÄSTA -ORTSNYHETERNA FINNER: NI I-LAHOLMS TIDNING: -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.