ägt arean Ar Torsdagen dem 26-juf- 1956! Yr; " köttdagen på Brödalt av direktör Nils Ch. Månsson bjöd så mye >» ket av intresse att vi här åter ger större delen av detsamma, » : Verksamheten "pågår för sjunde året och vi skall i år söksdjur,' varefter 2 försök om-. söksdjur slutförts, . Försöken 'på Brödalt utföres i samarhete mel: Jan Statens Husdjursförsök och ' Hallands ” läns' hushållningssäll- skap. > så HR ana , : ; Det första försöket som utför- des här avsåg — som väl de fle- sta” känner. till ”— en jämförelse mellan” djur' av ren Aberdeen- Angus ras,. ren. låglands- och: Aberdeen-Angus och nyssnämn- da raser, Några år tidigare hade import skett av ettantal djur av, ren Aberdeen-Angusras, Vi vil- le nu undersöka om man med användande av ren Aberdeen Angus , eller korsningar " med denna ras kunde producera ett nötkött ' av bättre kvalitet och kanske till ett lägre pris genom; att dessa hade bättre köttansätt- ning och lägre fode r pr kg tillväxt, . En mindre ber "sättning av ren AberdeenSAngus anskaffades"öck kalvar av de o-/ lika raserna samt korsningskal-'| var inköptes. Varje försöksgrupp bestod i regel av 6-8 djur och en årgång försöksdjur bestod sålunda av 30 å 40 djur, hälften kvigor och hälften stutar. Dess- utom dubblerades ” 2 -försöks- grupper för att vi skulle "kunna få en jämförelse andra vintern mellan. varmt stall och öppet . stall med utevistelse hela. vin- NN " Resultaten av.dessa. första för | " "sök kan i korthet anges sålunda, Produktion av kött med använ- dande av ren Aberdeen-Angus- ras ställde sig ekonomiskt: oför- delaktigt. Då en ko av gödras endast lämnar 'en kalv årligen jämte mjölk till denna under 5å 6 månader måste; nämligen kal- ven som omkostnad påföras kons hela årsunderhåll. Uppfödnings- '.: kostnaderna för ett:Aberdeen- Angus-djur blir därför för höga om djuret skall-:användas" till slakt. Vid uppfödning av djör! för avelsändamål ställer sig gi- vetvis saken annorlunda. Köttet från Aberdeen-Angusdjuren blev även relativt fett och föranledde i ett par fall' prisavdrag. - Vid ' jämförelse ' mellan : Iåg- lands- och SRB-djur med resp. korsningar erhölls en något bätt-' re kvalificering - för korsnings- djuren motsvarande ungefär ep klass eller med dåvarande pris- läge c:a -20 kr, pr djur. Låg- landsdjuren” visade den snabba- ste tillväxten och lägsta foder- förbrukningen pr kg tillväxt och även pr kg slaktvikt: Även om sålunda ett klart utslag” erhölls . beträffande långlandsdjurens snabbare utveckling i jämförelse med SRB-djuren. voro skillna- derna inte större än att man med fördel torde: kunna för 'köttpro-: duktion använda kalvar av den "Tas, som finns i orten, Det lilla merpris, som erhölls för kors ningsdjuren, torde också 'motvä- gas av högre kostnader för an= skaffning av korsningskalvar. En anledning till att”låglands- och SRB-djuren i detta försök lämnade något sämre klassifice- ringsresultat torde också vara att. försöksdjuren slaktades re- dan vid en levande vikt av, c:a 410 kg, Det har vid de fortsatta X [SERNER EILEE "nu här slakta den sjätte årgången för-' fattande vardera 3 årgångar för- SRB-ras samt korsningar mellan : EF - Rätt. skötsel..ger lika | Det föredrag 'som hölls vid | ” Direktör . NILS CH. MÅNSSON ligt bättre slaktkvalitet erhålles vid en levande vikt av, 500. kg. Anföras må också, att de djur av låglands- 'och SRB-ras som in- gingo 'i försöken inköpts som kalvar, utan något urval, även om de kanske' voro typiska för Halland med dess boskap av ut- präglad mjölktyp och med rela- tivt sämre köttansättning än på rhotsvarande ' djur ' som finnas i andra delar av landet...” i. +; Försöket med olika stallar gav till. resultat,. att de djur, som vistades i varmt stall under vin- tern växte något bättre under vintern men de djur som vistats ute hela vintern utnyttjade vår- betet bättre De hade inte samma viktminskning' "vid betessläpp- ningen som de djur, som kommo från varmt stall: Vid slakten ha- de "grupperna därför . uppnått samma, vikt. Man :kan.calltså vidi köttdjursuppfödning med fördel andra ' vintern använda relativt enkla stall med daglig utevistel- se - . 5 Som slutresultat av det nu re- fereråde : försöket 'avseende en rasjämförelse fick vi fram, att vi för konsumtion i Sverige med samma . fördel "kan producera kött ” med användande av våra tidigare raser låglandsboskap o. SRB-boskap, rg ' Den - kvalitet vi fick fram i försöket bör genom olika åtgär- der kunna ytterligare förbättras. Redän har nämnts rätt slaktvikt. Senare kommer att något berö- ras lämplig. uppfödning och ett avelsarbete som även tager hän- syn:till djurens köttegenskaper. : Nästa fråga som vi ur försöks- synpunkt ansåg vara mest aktu- ell: var, denna: Hur starkt skall vi utfodra de djur vi uppföda till slakt, för att vi skall få bästa ekonomiska utbyte? I det första försöket hade hälften av försöks- djuren varit kvigor och hälften stutar. Skillnaden mellan dessa båda grupper. var obetydlig, men, resultatet pekade dock på att stutarna växte något snabbare än kvigorna, I de nya. försöken beslöt vi därför att använda en- bart stutar av låglandsras, Det är ju' i regel också' lättare att inköpa tjurkalvar. Kalvarna för- delades på 3 försöksgrupper om vardera 8 djur med svag, medel- stark och stark utfodring, . Vad menar vi då med dessa begrepp. Svag, medelstark och stark upp- födning? " Vi avser här att få högsta " möjliga tillväxt under betesgången, Det blir därför på det dyrare vinterfodret, som skillnaderna sättes in, Där man som i Skåne har tillgång till bil- ligt vinterfoder i form äv bet- försöken visat sig, att en betyd" Vatten Automatiska och vanliga i Omg, leverans, . 2: st Prima norrlandsfur, schyr och prislista. . Beställ genom Eder direkt från. osg, ao : cv AB VESSIGEBR 4 Central- blast; betmassa etc," blir förhål- salu en storlek 600 "till 2.000 liter för Impregnerade och målade, Begär bro- : eller Lantmannaförening eller OÖ TUNNBINDERE co es digare år beroende på större dif- Idee; "Iker grundligt" och plocka bort "Jalla misstänkta havreplantor,' landena annorlunda, Kalvärha som inköpts ha varit födda i sep- tember —oktobex Mjölkgivan har, sommaren har betet kunnat ut- nyttjas i full utsträckning. Efter diga "under andra betessäsongén. årgången, 'som vi-här har fram- för oss hade vi vid första vin-. ; terns slut en medelvikt av webp. 7165," 217 ”o. 241. kg. Under som, : marbetet minskades skillnaderna något,” då de under vinter, svagt utfodrade fick den största :till- växten å betet. ' Andra vintern ök; i; viktskillnaden - ytterligare och vid denna betesperiods bör-j jan hade: vi' en medelvikt av esp. 322, 439 och 477 kg. Dessa killnader är något större. En:ti-i ferenser i vinterutfodringen, som jag nyss nämnde. Redan nu har någon minskning av viktskillna- derna ägt rum och vid senaste vägningen den 13 juli voro vikt- erna 404, 492 och 520 kg. .. Hur blir då det ekonomiska utbytet vid olika stark uppföd- ning? De två tidigare årgångar- na, där' som jag tidigare nämnt skillnaderna i, foder. voro något mindre än i sista årgången, ha lämnat ungefär samma ekonomli- ska resultat för svag och medel- stark utfodring, medan stark ut- fodring.. lämnat sämst resultat. De starkt och -medelstarkt upp- födda djuren ha i regel klassifi-. cerats. :som EP och .I-F,. alltså som stjärnkött. De. svagt uppföd. da .-klassificerades . sämre vid slakt "under sommaren, ;:: men bättre på hösten, då de vuxit och åtte mera: hull :på. betet--Hurepvie] da de svagt uppfödda djuren i sista årgången också skall kun- na komma upp i tillfredsställan>s storlek och slaktkvalitet återstår att se. I varje fall kan den” sedvanliga 'höstslakten satt I" de olika försöksårgångarna har" ett djur i varje försöks- grupp slaktats redan vid 1 års ålder vid första betesperiodens slut, då djuren uppnått en me- delvikt av 300 å 310 kg. Vi ville härigenom få en uppfattning”om en slakt redan vid lägre /älder kunde ställa sig ekonomiskt för- delaktigare genom att djuren” då förbrukade -mindre fodermängd pr kg tillväxt. Ju större levände vikt desto högre antal fett pr kg tillväxt. Detta gäller såväl svin som nötkreatur. ”.Denna tidiga slakt hade. säkerligen visat sig fördelaktig, om vi då håde upp- nått - samma kvalitet på köttet, som vid senare slakt. Nu fick vi emellertid vid den tidigare slak- ten för svag o. medelstark upp- födning endast klass II+ och för stark uppfödning klass 1—. Där- igenom: blev det ekonomiska re- sultatet av den tidiga slakten av- sevärt 'sämre än för den senare slakten, . | Preliminärt kan man som slut- då kunnat lämnas under första | . vinterhalvåret och redan; första! en andra vinter med daglig utedl... vistelse blir så 'slaktdjuren fär or | Hur -blev" då tillväxten för de|, NV: olika grupperna? Om vi tar sista'| man: befara ett lägre" pris sedan |. KÖRDEN är i full gång I Danmark såsom framgår dv den'här bilden från ett danskö. slåtterfält . Tjugo exkursioner vid 'skogskongress Omkring ett 20-tal exkurslo- ner i olika delar av;landet konå- mer att anordnas i samband med Nordiska skogskongressen' i 8vg- rige den 18—23 augusti 1958, ! Till "ordförande" 1..orgänisa- tic] skommitten ” för. Nordiska skogskongressen, den niohde ' 4 ordningen, har utsetts överdirek- tör K.-A. Annell och till general Hedlund, båda t Stockholm, - = Vi har just börjat att .höra- oss" för. om de 20 lokala exkur-. sionerna, . berättar . jägmästare Hedlund. " Var. och en av dessa rå pe ger ' "fid den stora: ”Köttdagen” på” Brödalt på. Hallandsås i tors- dag fanns 'det även 'gäster från Laholms vänort : Stege i Dan- mark," nämligen. förvaltare' Chri- stensson, ;' Klintholm och: konsu- lent Börstig, Stege.' I Möns Folz. keblad,'., 'som" "Laholms Tidning. vänligt.nog fått sig tillsänd, be- rättar "de båda" herrarna om: si-j na 'intryck från besöket i Hal- land! Vi skall härnedan återge! valda delar av den trevliga in- tervjun,. som" har, till rubrik: In” tressant "försök med uppfödning av. slaktkreatur.i« : = Det. var. på en: gård ”Etod- alt”, c:a 10 km från Steges, vän” ort. Laholm,'": som' det ägde rum” och 'dagen hade samlat 500 män niskor : mer 'än det dubbla); Försöksgår-' den är på 80 tunnland åker och 80 tunnland skog. Man.har: sär- skilt lagt an på. uppfödningsför- sök med kreatur och det. var den" saken,; som vi skulle. titta på lite. gen, som, jag närmast skulle vil- 1 likna vid ”Jydelejet”, berä den intervjuade konsulent . tig. Här hade man tagit ut d ren och ' presenterade dem för - - rd ttar syr intensitetsförsöket resultat : av säga ”.' att "iman vi köttdjur : kan hålla: en" rel ng' av ativt ne id'-uppfö knapp vinterutfodring, 7 satt emellertid én nedre gräns finnes; som inte får underskridas — det går sålunda inte att pros ducera kött på halm; vatten och frisk Tuft, brer - att en förutsättning för en svag 'vinterutfordring är. att sommar-: tid fullgoda beten finnas, så att en tillfredsställande tillväxt kan erhållas på dessa. Vid sämre be- tesgång och kanske i stället god tillgång på billiga 'vinterfoder-. medel som betblast, betmassa och " avfall från potatisindustri .blir givetvis resultatet annorlun- da. Då kan .man å. andra sidan också få en annan slakttid, vari- genom tillförseln ' utjämnas, vil- ket är mycket värdefullt ur av- sättningssynpunkt. DN » Köttdjuren böra också uppnå full utveckling — för låglands- och SRB-diur c:a '500 kg levan- de vilt > skall bli. tillfredsställande. + - (i "verkligheten var det; för att slaktkvalitén |: er från Laholms danska 'vänort efter Brödalt-besök : See le broader "medlemmarna med damer, ;ty "de: senare. fick också vara "me: ” "— Det är: ett svartbrokigt kreatur, som särskilt lägges vikt vid örsökt som” man ockkså gör. här hem- ma, varför vi också är mycket intresserade av detta problem. <-> Försöken har visat, att ren Aberdeen-Angus ”;'har anlag "för att. bli feta 'och 'de har inte be'/ korsningarna ' här gett lite mer men i de ekonomiska resultaten + — Det fanns ö r och medelstark . uppfödning! våv kreatur.: Dessa visade. detsamma om "de danska försöken att det inte är nödvändigt att”. skilt.starkt under Vintern: M har: gjort försök ”méd; utfodring, dels i stallar med djur: som 'kan gå ut. om "vintern "oc t j djur -som stod inne. hela” Det visdde”"stsittförsväjuren, att i fråga om de; som var vana att gå ute om vintern. häde man den Å helt olika djur i avsikten , att få” klarlagt. vilka | djur, som ger: kalvar; vilka bäst lämpar 'sig för ”uppfödning.r Det | kommer säkerligen visa, big "att | det finns "stora skillnader. I dess kalvar -" efter förmågå > "att". frambri kalvar”, 0 oa . försöken rörande djurehb förinå- ga att omsätta fodret ordentligt] mycket. stora" perspektiv. På .de sista. 50 åren har man” arbetat med svinförsök för. att få fram djur, 'som ”gef : största : tillväxten för. lägsta kostnaden Med det' stora intresse, som det f. n. finns för köttproduktionen ör det "ock- så mycket viktigt att få klar- lagt hur bästa köttet kan. produ- ceras till billigaste pris fet i oI fortsättningen på? ', berömmer :' : konsulent Börstig dot: förnämliga hönshuset på -.: Brödalt' och. slutar med följan- : do ilskvärda ord: Det ser på "det hely' taget ut som om ;de | "lantbrukarna ” kring is 2 a OF Danmark är det lagstadgat att varje lantbrukare under ti- den 1 juli till 1 "augusti tre gånger med minst en veckas mellanrum skall rensa bort all flyghavre på ett.15 m brett bälte intill grannens ägor. Även 'om det inte förekom flyghavre 'på markerna förra året, är det inget som hindrar att det gör det i år. Därför måste den danske jord- brukaren gå egenom sina mar- Flyghavren har efter hand fått en, sådan- spridning i Danmark att det är svårt att finna arealer som är helt fria därifrån, I en del: länder har man försummat att få flyghavren. under kontroll medan det ännu lät sig görå, Re- sultatet har blivit att en stor del av den säd 'som omsätts ”på världsmarknaden är bemängd med . flyghavre, På ' åtskilliga FLYGHAVREN - ETT.SVART HOT nödsakad att uppge odlingen av stora arealer då. det var 'så rik- ligt med flyghavre att lönande odling”icke var möjlig," .' . Flyghavren mognar före sädes- grödan och en stor del av fröna ramlar : ner;, på marken innan skörden" tas, ”Grobarheten kan bibehållas "upp till tio år.” Man” bör därför göra allt vad man kan för. att. hindra fröspridningen, Hittills "har det endast gått'ge- nom' att för . hand. plocka bort flyghavreplantorna och oskadlig- göra dem, ' Hela plantan 'skall dragas upp och bännas 'eller grär vas ner djupt, . sv oron "Det : är "alltså" mycket ' arbete som fordras för 'att, bekämpa flyghavren, ett ogräs som ställer till stor skada pm det får, breda ut”. sig.::Den, nya danska lagen om bekämpning 'av flyghavre kommer emellertid . helt säkert platser har. man rent lav varit tresserade och duktiga och det är ett stort; nöje att besöka Hagrid AN-syran fortfarand Enligt" danska" försök ' skulle tillsats av AIV-syra ännu. ge det bästa 'ensileringsresultatet. Syran har jämförts med, myrsyra och Tnelass vid inläggning av klöver gräs samt lusern, Jämfört med -] brådskah gav! sig major Kjell- tingat mer i saluvärde. De andrå/ a + | nämnden, |. förklarade” majoren. Men det är ett mycket intressant är” [snart sagt -inga' hästar kvar på slättbygden, . men i skogsbyg som -stod inne 'hela' vintern" men |” ästa tillväxten på sommar]: nga "fede-]', —.s På det' hela. taget. öppnar: . Stegeg ' vänort: är mycket in-| +|'frisedel: Freja, f. Dagol, ki tmer att: omfattavtre: dagar med: ett" deltågarantal av. 30—40 Personer. I allt. räkrär Vi med att "omkring 800 personer kom- mer 'att' deltaga 1 kongressen, Uppläggningen 'av'dé lokala ex- . kursionerna,' som. komrner 'att skötas " av rärskilda: förtroende- män runt ont I landsorten, är en utckrordentiigt ' betydelsefull. del "Jav. det- omfettande , förberedelse- arbetet, Vi räknar' nämligen med att mer att bil me eller mindre per: | manenta. De skulle alltså fram- deles stå till förfogande bl. a. om utländska skogsmän kommer hit sg denna :vackra trakt och älsk- , Värda' människor, - Knäredshingst'. ” Forts; "från: sld;2, "3 > Halmstad. Trots premierings- berg "tid till en pratstund: med Laholms Tidnings medarbetare, Det är första. gången, som r,, här nere 'på. västkusten sobiarordförande i premierings- då. bara att bläddra 1-förteckn, ör ver'ruterna och taga. reda på vili keh som . särskilt "lämpar sigt Därmed skulle vi komma ifrärj de” .traditiefena. , exkursioherna . meéd flera hundra ' deltagare, som mer ' eller , mindre" spelat ut' sir . roll.” Det är alltför 'arbetskrä- ”)vahde 'och tunggrodda apparater att sätta i gång för gti enda till- fälle. »'.Dessa ; 20. exkursionsleder ; representerar - ett . betydligt smi-' . digate system. TP mer deras 'avkommor,' vilket. är glädjande. Visserligen finns det den ” erna finns det desto fler. z i" Det'är den ”torra” halländ- .ska'; rasen 'som lämnar : goda; ärvda. egenskaper «- och som gjort: Halland känt för sina go- da hästar; De har skickats vida - omkring i' vår! : : : Ingen ling. ojuste : = Pressuppgifter fä års jordbruksrationaliserings= :' kommitté har föranlett: gener: ktör R. Fallenius att i egen< skap av utredningens ordfö "de "göra öljande uttaland. et här gjorts gällande, att direk. ud ran=' . + Ad utredningen men nu begärt sitt 1tledigande, kulle ;för "mig: ha, uppställt. vissa villkor för sitt kvar= blivande i utredningen och'att, däri - est, dessa ej bifölles, skull går. Direktör : Enström: har muntligen eller skriftligen till.mig gjort något sådant uttalande,.I skris ivelse , angående sin avsägelse hat .han redovisat. sina -skäl-och' bland Jessa finns inte heller angivet: att ” te vara någon ädjande utveckling, allra mifist ”hästlandskapet”-Halland. |, Ky stbh,, Flad- sg RKS stbh., Fladje gård, |-> Vidare, säger generaldirektör Fal i. Bet, ston och fölston, Premierade ag full det. ha örbung a skulle ha gynnat bondeförbundets representanter IT utredningar genom att. medge. dem ' förlängd +teservå- . . tionstid, medan jag skulle-ha väg- > rat anstånd för direktör "Enström "samt riksdagsmännen greve v, Seth "och Antby. Reservationstiden fäst: ställdes vid slutsamnanträdet,, ef- fer någon diskussion av Atryckeri= tekniska. skäl, på sätt som "skett. Varken: från bondeförbundets re= presentanters eller hht v: 'Seths och -] Antbys sida har därefter: begärts någon förlängd reservationstid, va- «| dar -jag alltså inte kan ha lämnat ”- I | eller vägrat dem något sådant med= Ungnar,:t.' Orator, äg. Knäredsors givande om uppskov. Mot detta ha= tens hingstförening, Knäreds. = ":' | de jag intet att erinra, när jag då. noe - "io. | fann att sättningen av betänkande inte därigenom skulle försenas, .. Påståtts har vidare att Jag skulle : c"er slutsammanträdets avslutan= > de på yrkande från bondeförbundets : representanter ha vidtagit, viss änd=, ring i lagtexten, som skulle ändrat dess innehåll på denna punkt. Detta påstående är osant. Någon ändring av vare sig formell eller reell inne= börd i lagtexxten har inte av, mig fö efter äd avslutande: M . - Jag tillåter mig slutligen påpeka. - "att inte från någon' ledamot i kom- -mittén till mig gjorts något uttalan med B: Kajsa, f. Magnet. Kyff, äg. Erik Svensson, Värestorp, Rö; löv; Rita, £. Arianus, äg. Ivar Holm: "qvist; Mammarp, Laholm; Odensia, ; f. Odeon, äg. Ivar Ivarsson, Trulsi torp, Laholm; Docka, f£. Odeon, äg. Sven Richard Larsson, Altona, La= holm, Sessan, f. Odeon, äg. Nils Kristoffersson, . Mellby, Laholm.' +: Premierade med .A: India, f. Lux, äg. Hilda Anderssons stbh., Fladje gård, Eldsberga, > ov o-ovs : ">. NORDSVENSKA: . "5 Hingstar.:. Premierade” med . AB: - én - i | Ungston : födda: 1955. : Tilldelade skådepenning: Diana, f. Dagol, äg. : Gustav Isaksson, Hishult; Dagny, f. |; Carvitor, äg, Gunnar Johansson, | Bengtsgård, Veinge, - '. Ungston. födda . 1954. ' "Tilldelade iskådepenning: Gullan II, f.-'Trell, äg, Nanfred Johansson, Nybo, Ysby. :; Ungston födda 1953.” Tilldelade : ög. Gustav f + ; Isaksson, Hishult. +. : on . Bet. ston och fölston. Premierade med B: Dolly, f. Belleur, äg. Gun= nar Johansson, 'Bengtsgård, Veinge, +; Premterade med AB: Gunda, f. "Stang, äg. Helmer Larsson, Skoga= by, Veinge. sv. / - le anse att jag vidtagit åtgärder av förut angivet slag, +: ivöt Voss ensilering utan tillsatsmedel har både myrsyra.. och melass gett god verkan, men resultatet har inte. blivit så bra :som vid tillsats | av AIV-syra. Om melasser sägs det, att' den medfört väsentligt större förluster av organiskt ma- terial.. än . AIV-syran, Dessutom skall! ”melassensilagets "kvalitet genomgående" ha varit , något sämre; enligt Lantbrugets Infor- att medverka till'att spridningen örhindras, Yle No ten sr hå + Imation i med A: L Ketty, is- . Att jag först så sent, slutar gerve= Bl I 1 88: Gustav a raldirektör Fallenius, + gjort. detta hult.. ., uttalande sammahhärlger med min y' Hingstar. 'Premierade. "med Bi 'Caryltor, f. Invitor, äg. Erik Hans- son, : Nygård, Ysby;. Gullberg, f Florax, äg. Hilda Anderssons stbh., .FladJe gård, Eldsberga. -. . | Premierade med AB: Florax, f.oj å 4. 3. obenägenhet' att uttala mig i pres- sen rörande min ämbetsutövning. Då uppgifterna fått'stör bpridning'ser" jag mig emellertid tyvärr nödsakad. därtill. 200 FE 4 0; dör, ning, Våxtorp; Bengal, f. Goldör, äg, Erik Larssony'Vallängen, Våx= skontor. . tim Ve eo open e ARR HÅ J torpis. . Annonsera i CN sekreterare '” jägmästare" Hans . . dessa. exkursionsleder: kom- - och vill ge på" olika saker. Vi har - a ;tör: Avel: Enström, som. är ledamot - | de som 'skulle irinebära att de skul< + -. Vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.