am vrat . Tisdagen. den" S17j mn Dy Stekt RA 2 3- -årsminne r i daggryningen den Vä maj 1931 rådde liv och /spänning. på fältet . ”. utanför / Riedingers stora ballong- ' fabrik i. Augsburg. Ett experiment , av ytterst ovanligt och uppseende- ' väckande släg'stod inför sitt för- = : verkligande, En dittills föga känd . vid Brässels universitet, schweiza- ren August Piccard, hade'satt sig i sinnet på att han: med ballong ' skulle försöka. stiga upp till. stra- tosfärhöjd, d.' v. s. över 15.000 me- ter, och hade för detta ändamål lå- gondol. bar. en hermetiskt : stuten " Först upp: stratosfären tit . Augusburgfabriken konstruera "Professor P Pi en speialballong, som i 'stället för . " bonadern ard och hans medhj Ipärg I före gtlarlen. Observera huvud-- 24 ån. me Za rat. av hans egen' berättelse om hballongfärden. =" - ”20 minuter efter starten hade vi redan rått 15.781 m. höjd. Luf- ten var mer, förtunnad . däruppe -än vi hade väntat. Ett otäckt missöde 'injagade skräck i oss: genom ' ballongvolymens försto- ting kom ventillinan ur vår räck- vidd. .Vi var icke längre herrar över vårt luftskepp. Men vi lade vårt öde i Guds: hand och kon- centrerade oss på mätningen av den kosmiska strålningen. Medan det. ute :i rymden rådde den fruktansvärda, kölden av 60 gra- . der, under noll, hade vi i vår gondolkula ända till 41 grader " varmt (till följd av solstrålningen som absorberades av. metallhöl- jet), alltså. en temperaturskillnad på mer än 100 gr. Celcius. Miss- ödet med ventillinan hindrade oss från att landa, då syrgasen bör- "Ryssarna bygger | alltjämt: ut sitt LI , järnvägsnät | STOCKHOLM (Press) ' svenskar att sträcka på oss och med någon stolthet notera att vi beträfa fande snälltågs- och expresstågs- förbindelser ligger 'utmärkt bra till i den internationella statistiken. ”Signalens” ansvarig, redaktör Hen- ry Kjellvard, har varit över i Sov- jet fér att titta på järnvägsförhål- landena i detta de formidabla av- ståndens rike. Han påpekar" några intressanta fakta. ' program med det samlade presidiet för” ”fyska järnvägsmannaförburidet "Det finns all anledning för oss a — Då vi: efter ankomsten” tilll TESTPILOT, HAR "ORDET. "de nyaste överljudsplanen, - hist som deras äldre kolleger lärde sig behärska de första reaplanen,' säger Herman R. Salmon (populärt kallad ”Fish”) som är chefsprov= ”Flygsinnad ungdom kan lära « sig flyga sådana som Lockheeds F—I04 A lika ' är r stora korgar med . / som Evonkuolta glölen nn till skydd: mot. "Hygare hos Lockheed. Men det kräver hård träning och stor skicka se i "lighet, betonar han. Skillnaden mellan plan sådana som F—J04 'A jade bli knapp. Vi var tvungna att och därvid eler den br att eluminiumkula, avsedd för tvenne vänta: månen Fp e och en ing fy- » kösmisk " jämförelse: : med själva” "ballongen såg den ut som en liten nöt vid sidan av en "fotboll. I dess inre rådde förhöjt lufttryck. ' Kl. 4 ”på morgonen steg piotes- sor Piccard tillsammans med en ung tysk, assistent, ingeniör Kiefer, in i aluminiumkulan och tog: plats på de knappt. tillmätta 'utrymmena .. mellan mätinstrumenten. » Bägge forskarna bar på huvudet :stora . korgar med, inre 'madrassering till skydd för eventuella stötar i sam- -band med eventuell nödlandning. Sedan . dörren till. al kulan sikalisk apparatur "för mätning av k ' strålning och elektriska urladdningar bv olika slag. Kulans diameter var endast 2,10 meter; i sedan starten hade hundratusentals människor kunnat iakttaga den sil. himlen och följt den med. beund- ran. Framåt kvällen gav denna bé- undran plats för skräck. och und- ran, då man fick klart för sig, vart ballongen drev hän, Den fördes av okända, vindströmmar likt ett'red- löst skepp in över. alpvärlden, och man -'.befarade, att dolk verglänsande kulan mot den klå]: Vegra. kvart. | Först följande” gg skulle :u. starta 7 tills " ballongen ” började ' sjunka av sig 'själv. Efter växlan> de färdriktning drev oss vinden i; mot Tyrolens berg. .Ef- "Dagen därpå emeller: tid en bergsbonde, som höll på med . tersom vi hade glömt att ta med lser för” nöj- es! skull, "ett mörkt. föremål på Gurglermassivets : glaciär - på ' 3.200 |:. meters höjd. Då solstrålarna föll direkt på denna isyta, flimrade det okända föremålet. med : silverglans: djärva Passagerare redan vora dö- da, att deras kroppar fortsatte den spöklika résan genom rymden utan påverkan av jordiska krafter. : Även invånarna i Oetz-dalen i- akttog' sent på kvällen Piccards ballong, som de lätt kände igen på den; glänsande silverkulan. Men ” stängts ljöd” kommandoropet:” lossa förtöjningslinornat, och i samma då drev ball in möt de ösfer- rikiska alperna och försvann snart ur sikte. Ett uppbåd av skickliga Var det dol ned till Öbergurgl och meddelade den: där böende” skolläraren. Hans Falkner. sina" iakttagelser. 'Falktier |” satte sig genast i telefonförbindelse med - närmaste stad, Holden, och fick en: räddni: till den störtade | | ballongen? Upphetsad ilade bonden ttenfl na, led - vi törst, Efter solnedgång-|P en började ballonggasen avkylas, . varigenom "ballongen ', förlorade i höjd. Sjunkandet började snart gå med skrämmande snabbhet... Vi kastade ut all vår ballast för att undvika-en alltför hård samman- ”stötning. med Centralalpernas is- -pånsrade Bergskaramar. Omkring kl;22 befann” vi oss över Oetzta- lotdpormir Vi svävade då iäm- ligen lågt. 'I månljuset såg vi Ort- ivet dyka upp och närma . svårt rTad. Men han :nöjde sig icke med detta. . Tillsammans med två: alp- bönder steg han på. skidorna :och ögonblick: sköt "ballongen "med de dödsföraktande: vetenskapsmännen | nästan blixtsnabbt i höjden ';:' + På den tiden hade fysikerna. rin- . ga kännedord om; de förhålland - "atmosfärens högsta | ' luftlager. Man” föreställde" sig all- mänt, att 13.000- metersstrecket var den . gräns,” mänskliga ' éxistensbetingelserna » upphörde att:finnas. Men .profes- | + sor Piccard var av annan åsikt och hade bestämt 'sig för att personli- gen leda sina teorier i bevis, Att utforska stratosfären var ändamå- Jet med hans djärva experiment, |. "som kom”en' hel .värla att draga efter ' andan. 5 » Piecard hade: tänkt sig, att bal longen skulle taga en västlig kurs och att han.efter 7 timmars flyg- ning skulle landa i närheten av Freiburg eller Basel. Men luft- flygare anmälde sig till spaning ef- begav sig upp på den branta gla” ciären, trots att is- o , men: det vär för sent |. sig med, betänklig hastighet. Vi fruktade. ' att icke komma över dessa bergstoppar. Men som tur . var; fick vi nu åter kontroll över . ventillinan. Vi släppte den icke mér och! landäde "just i rättå ö- landena' ”gjorde;; vägen - Efter tre: tifmars: mödosari förd nådde Falkner och ' hans . sällskap vars vänstra sida en långsträckt rädrän bredde -ut'sig.. På andra si- dan av denna: morän upptäckte. de tycktes stå i -begrepp att klättra ned för den brant; stupande fjällväggen' strax: intill, Det var ett vansinnigt företag, som säkert skulle Ha kos- fåt dem Båda livet; Skollärgre Fallk- ner : begrep. faran, hissade. blixt- står och röt av alla krafter: ”Stan: fal” — De båda männen på mo fram. till en utlöpare av :glaciären, I två ” overallklädda . män; ' som” just I. + gonblicket utomordentligt fint på snöfältet, Då vi stigit ur och för- ankrat ballonghöljet, & såg vi, att vi landat alldeles intill jökelns brött- Kant: Det var alltså på håret när att vi ialla fall hade brutit nac- ken av. oss”, 2 så långt ; Piccards. egen 1 konc Moskva, ' Moskva Sllingrady" Stå ling d—Rostö trovsk—Kieft,' Kieff-Simferopol på REN Simferopol-Charkov—Mosk- va o ch Moskv: Riga-Stockholm. — Om läsaren, slår upp en karta skall han - bättre förstå,: fortsätter red. Kjellvard; ”vilka . avstånd det |? här gäller: Stiger. han 'på ett ex- Presståg i Leningråd mäste han resa 7 dygn (1) innan han' när Vladivo- stok i östern; Nöjer "han "sig med flygplan Salmon, som i början av sin bang var konstflygare vid en Fegälderns passagerare eftersom dessa plan är mycket ekonomiska id sin F — 1v4 A, ..6ch plan under ljädhastigheten är jämförlig med skillnaden mellan > én modern kulspruta och ett gammaldags muskedunder.' Kulspruten i Ufa bka' säker som muskedundret, men man måste lära sig att be= .- handla det överlägsna vapnet med” gen respekt som det förtjänar, -F 104 A har” officiellt betecknats som , världens snabbaste strids. cirkus, har numera skaffat sig en vidsträckt erfarenhet. som test= = pilot både. för transport- och militärplan, När Lockheed Electra trä- der :å tjänst: (1958 spår Salmon att det kommer att ta huvwudperten äv pi korta och medellånga router. Härovan Cefspropflygare Salmon 3 | Körning utan uppehåll; Paris Bör- degux; är 579 km: — ”Stockholma? rens” :456, km. Den 630 km långa örsträckan' ” Moskva—Leningrad med, .nattsnälltåg. och, praktiskt ta- get på raksträcka tar 10 34 timmar. "Det är 'allrhänt bekant och även erkänt av- ryssarn: ad Sovjetänionen varit och | 7 mot Ryssland +. SPÅREN efter E svenskan leder”: Den ” amerikansk-afghaniståfiska snälltåg tar resan 9 dygn. «Nu bör dock observeras "att imponetande ;, hastighets ryska tågen inte kör 'med : alltför Våra |snälltåg öch expresståg- ligger myc- hals, som b de det. .:I betydande utsträckning förtfarände ären besvärlig. flask- alla fi och det 'ekonomiska' framåtskridan- man, därför tagit. flodtransporterna, i - och lande till UD från amerikanska am= som söker = efter. svenskan Gunnel. Gummeson och .den amerikanske ' missionären ” Peter Winant här; enligt ett medde= har bassaden,' utrönt att paret övernats. . . ket väl till i den internationella sta- tistiken. ”Stockholmarens” nonstop- körning mellan Stockholm och Gös tationer.- Världens längsta - dagliga teborg är eri äv Europas topp-pres- i na länder, q ribland' "Sverige, anser trerade redogörelses. De båda luft- fararna hyste nu bara en enda.ö öns- kan. —- ett få sova ut efter det djärva äventyret. 116. timmar hade de: färdats 'i ären och "i 48 blir ;: mindre j Ip] kommer och farten "alltså snabbare, D ger de i föl för snabbt sin. vindjacka på en skid-| timmar hade de varit utan: sömn, Men. de. hade genomfört den upp- är | gift. de: isatt: sig före. .Den , första nen vände sig ö kade. öm och gjorde ett tecken; att de förstått: " Falkner gjorde, sig' själv: fri från "tskidörna och. begav sig: försiktigt ut på moränen, Då han kommit ö- ärflykten . var: tillryggalagd Alldeles ' bortsett ; från de veten- skapliga mätningarna, som Piccard I] nde stärka luftströmmarna ofta flygplarien ett yttecligare” fart- tillskott. Piccards 'biohjätförsök -31 kan alltså sägas vara av 'grundläg- gande betydelse för. nutida luftfart. Det. var, därför en, välförtjänt. he- dersbevisning :" han fick, då” hans landsmäl omdöpte Gurglergl: ren, där:han landade, till Piecard= 3 ett .passérat. sked; att järnväs det numera utgör ta - 8 Enligt de uppeltka uppgår "det ryska omvägen för. , närvatande' till 'cirka 120.000]: bankilom industrispår oräknad (Sverige:, har : alltså» per invånare cirka fyra! gånger: så stort. järn- vägsnät);- Enligt :sjätte '5-årsplarien skall man till och ned utgången av 1960; bygga' 124 000 km nya järnvägs- " Sjunkna båtar.” åter i tjänst : d tyska flotta" fade i Shibargan den 26 maj. Der. 27 maj forsatte 'de med en lastbil destinerad till Andkhui. Spåren ef ter. fröken Gummeson och'. Winant'' ansågs tidigare fa slut i Shibargan;. ' Andkhui'ligger närmare ryskä grän= CA ke världskriget bärgade ! a k ver den rusade de två männen ho- | genomförde: påsenthöjd, som ingen | glaciären; ten. enkelspåriga | = 5 ” ör ätosfären gick Si nom. till. mötes och tryckte hans |människa. före; honom uppnått, ha-.|. > Sedan. detta hände för 25 år so- - i Lybockbukten. Den : jordytan. Ballongen: ändrade snart | händer.! I Det. vär professor. Piccard | de han ådagalagt, ått. man: kan fär, dan; har August Piecard. som bekant : i 4 a an aj en övningår : Tiktning, och i stället för västerut | :' N och ingeniör "Kiefer. Nu fick. Falk- das i stratosfären, "nästan, hur ägnat - sig i åt andra” icke mindre] r Enny' relåtivt iorped ombors ten" som sjunkit > drev den söderut mot Alperna. Från ner ävell syn på ballonghöljet. Det | som” helst, " om "man blott har: en | våghalsiga förskningsfärder. EL. a. - eventuellt 'envän= tarten.. och fram till middagstid låg. 4 ett hörn av glaciären. Även Tufttät kabin” med något över" nor- |har han” sofh. djuvt I med ] ter-är« selektrifierade. Eni] | : k de man med bilar följa ballon- gondolkulan var » Den läg 0- | malt "lufttryck i: Denna” upptäckt sitt s Kl bath p den! k älland femårsplan. skall vger - an route, meri sedan försvann skadad i snön. : blev: av enorm betydelse för den xe18.000 km !elektrifierag;, Vid ”ut= al ee ur sikte Så gick det alltså till, då Piccard | moderna” luftfartens utveckling. Vår [ djup än' någon annan människa fö- | zången;av:1960: "skall. sålunda, 13.000 | västr | Med febril spänning följde man 4 och hans assistent 'räddades' efter |tids stora strato-eruisers flyger ju re: :honom, Men det. är" en annan |km ; drivas ' elektriskt det; blir | kom | "Sydtyskland. och . Schweiz ballon- Ballongen som b longlandningen uppe. bland alp-lofta just på stratosfärhöjd. De gör N knappt 10. proc) mot fö gens färd under: dagens Joppe. Allt- " bär en .' Här ett kortfattat refe- | det' av flera skäl: .- Iuftmotståndet] ” rirka d s Sd Nn 2 BERYL MARKHAM var ef burken under armen, som, ga "första : kvinnliga" professionella gen "efter. köm unga Beryl a Plötsligt. dånar motarn och rö postflygaren [ Afrika, der för-" säga" till sin: vafrikanske vär: börjar arbeta Igen. Men Boryl i sta flygare som sysslade med . Ruta: DS som trott. att, slutet var nära, . - "I "att spåra upp elefanter från "= Jag tänker överge ant det sitter som bedövad — kan inte ... >> juften åtstorviltjagande engåls= här och lära mig flyga I stället) fatta vad ljudet innebär... Men : I. män och den första flygare fom; vartill Ruta? ugnt repliker ” hennes' händer arbetar fortfa N ” flög ensam över: Atlanten från | : rade: . 2 rande automatiskt, de drar. till. Q ". England till Arerika.". 22 Om det:år meningen att baka spaken, planet börjar sti " Beryl :Markham kom un At- ä. rika som fyraåring och uppfost- Viak HE "ra det Vilken : 3 i t okons : De Alt sätt av sla far, en tid börjar vi I morgon? . å ör fryntnged passdrär' plot : ' lärd och äventyrslysten engels- : » Tom Black började lära unga bord, Strax efteråt sticker någ- . kd "man. :Hehnes enda lekkamrater ' Beryl flyga redan 1 den första ra klippor upp ur havet — men " war de infödda barnen och hon ” gryningen dagen. därpå Flyg= i då :händer något: Motorn bör. : "tärde" sig därför tidigt de svar- : planet var -en De Havilland jar hacka '— den dör, den 'bör- em tag språk och seder, Redan som - Gipsy: Moth, det flygplan soma jar på nytt.— hackar sig fram; SN tonåring :fick ' bon ett fullblod generationer av 'engelska' flyga- Hostar. tll och spyr ut:svart: att tämja av sin far. Hon blev xe ända in på: 1950-talet lärt föl. > Beryl: arbetar. förtvivlat - en : mycket skicklig ryttarinna sig de, första grunderna i. ' Och. - | för att få lv 1 motorn igen. — ch ägnade sig under många år Tom gjorde det sannerligen, fn-. för" att. Inte misslyckas 1- sista ” > - a hästuppfödning. « ">... fe lätt för sin elev. Den felet 4"> Ny är planet "nere 'p |. sekunden. Om hon bara kom- . 'c " . Hur kom det. sig då, att'den- + föniförbindelse som ” fanns v , meter "och" ännu . har ; inte. ” mer In över kusten, är' hon 4 : a dam råkade ramla rakt planet använde han 'Inte, utan" .. a alla fall den första flygare som > +. na är ets värld och så små- - Beryl-fick själv komma under- 2 motorn. startat. Hon un rar flugit över Atlanten i västlig - på Su världsberömd för : fund med vilka fel hon gjorde +'- huv högt vågorna. slå: . riktning. . ningom tflygning? Beryl Mark- : under, "Iekttonerna..': — Flyg- v Motorn Backar "och "hostar. —. ” hat mo beslut att Jära sig flyga - känslan kommer så småningom, Plötsligt: ser hon' att maskinen Trader & abb "och förhistorien, 'sa.Tom. Om den inte kommer; Kö ” är inne över land. Motorn stan» fattades sna +. ja dål., Men den' kom. «0 i. vega Gun "och "gamnet Måsen." "nt |: »nar. på nytt — men Beryl är ' är följander I ute vid: + Efter en rad stormiga år, till- ' Dåliga tecken fattades 'sannerf=--- pa det inte — och ekta” det för. stora "Bensintanken i förarbyt-.. = inte" orolig.;, Hon vet” att den ;. Hon, stod. : en.. Ckvän arex- z flnansie--..: vätal Salivatten skulle spoliera ; ten. Det finns ingen mätare på. I komnier att starta Igen och:hon Nairobi, då sammans: med storviltjäg: ligen . inte: Den som fin 3 vi tår d ida" på :en' kran och en. ny! 'Athnislätten utanför d en så- ' Deditioner 4 Afrika, återfinnes . rade flygningen bodde på.en -urverket. : ; den, men på tanken står me mm på bensin tll mor : kommer att kunna nå ett Oyg- - : z ett flygplan landade ärvl kände Beryl:: Markham 1i- England;l farm...som hette Dödens plats... :/Med Jim Mollisons örd rin- "stora bokstäver skrivet en' för- " tank lämnar. - IR fält. > - NEKA ; rad man ombord. Beryl, ett" SePtember, 1936. Hon uragås med >. och planet, byggdes, i, Grave- sande i öronen, startade Beryl . säkran: ”Denna tank, räcker I. torn... Men: det är, mörkt Inaé, Men — "motorn . törbife. tyst. VÄ & ' ' piloten, Tom Black, 3 ss ög planer på att krossa. Atlanten i "send (Gravéns ände). : fllantfärden, ensam I sitt lilla fyra I timmar”. f kabinen. on Ser 1äl å höj id: " Planet: glider mot markefi. .Ma= - , " > tidigare, tillfälle. och Om, ser Öst-västlig riktning. Hon hade Den dager dädes, d$ vå- toriga plan. Efter en'tim- «Fem "minuter "senare: hostar mätare: de att lanet: mr är - skinen ställer salg på nosen, Be= ' set Samspråk men a ing han vid det laget flugit närmare en ”derlekstiänsten meddelade 4 att ma har LD par ön Hon motorn till och slocknar. Pla- nere på 400 meter. Kranen tiil" FA vacklar ut ur Plene Hane " " dan han £ pd ' halv. miljon kilometer, Och nu ' ytstkterna var de bästa 'tånk- ; Wales och Irländska sjön. Hon : net sjunker mot havet Beryl.” er. pe örn - a MN tänken är. inte. pöo9l begärt — en cigarrett och. dee h ånget över ör årstiden, Beryl beslöt ' skall. flyga till en plats, som är t > den, andra bensin - och står där, stirrande på arm- | tf . de för- skulle hon våga språnge «> bara för årstiden, ' Bery! sitter där i ”Måsen”, sjuhundra ra /! lätt: att hitta i mörkret, | h ;v ma Tire re mönnen med Atlanten," från Eogland till" att starta omedelbart Ute på ;lizger sex tusen sv 3000 Sn meter över Atlanten, med stop- är a "sitter någonstang nere 7 cbandsuret, Tjugoen tiramar har” - NM -utom den sårade m burk'1 . Amerika, något som ingen, va= = milltärflygfälfet” Abingd star ; därav al pad motor och j en absolut tyst "vid "durken. Hon, famlar med! Atlanten. ” sig-en helt, vanlig inde .sig . Te sig; mån, eller kvinna, glort ifrån :starten 'skälle ske, väfl-' meter över öppet havs An nad, OS . Sr halden fåndet sö ticklam- Hon tr ana So: > planet, Denna burk vi tidigare. Jim Mollison hade flu- — tade Jim Molliseri, atlantflyga- ” taren säger henne a anten :P : on "har å > sinhehålla askan avsen storvikte. "git från Irland till, Amerika, den Han: gav sitt ärmbåndsur ' ligger 700 meter under planet "Hon sitter där i tystnaden pa hittar: kranen och vrider 92 £ Eagland till ett malen ad ae a - eh tagit men :ingen bade” förut startat . til Beryl med orden? Detta är "och den konstgjorda Vorllon och BR och ser aina Dänz "Planet: är te på 100 meter: a — utan mella hade själv bränt liket o från England. : inte en gåva. Jag skulle inte ,visår att hon flyger borison- der skjuta spake + Dn a Me ” N > och, ti har fortfarande inte : mn "Lon KR . vara på askan. Det kan hän. För Beryl Markhams räkning -vilfå 'skiljas från det för aldrig "ten... Prönet lyder och gör 1 a Startat. Höjdmätarens Häl knit | - . Bee "hans sätt att borstin. OO na byggde Edgar Pertivab ett flyg- -' det Det har fört mig över både :; Klockan halv AN gå Na one farke DE Den per älg idare ÅF fel all Hoa ande? > (Cooyrieh I REA Na delsen, a ugna - ANN N norr: É N N <> flyger Be sortfaran el sin - i. -turliga Mrotlndr. med; kex- plan som fick beleckningen : 'norra och sådra ”Atlantép Tap: "flyg eryå for & på den SE , 7 : ' . + ” - SNYH ERNA. FINNER. N : i "pÉ FLESTA OCH. BÄS A OR ETE i ; s | U | : : v ” ” NV - ? g. 4 : . | vi ls y « : - Py PETTY TITT VV Ae, mn ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.