"PYPTEY ST TTO ETS RAP0 TEESE YT IENYYYYTENTYYVET YT FTY YFTE TIYTYVTEFYTET PTE 4 TeterrevrtEtYYYTYY YYTtT » ; Dödgas vi konstatera att: ett . Vi hy .- kungligt besök i Laholm blev - > iberat i sista stund. Menin- . gen var att. hallandshertigen ” Prins” Bertil skulle ha avlagt ; . ett besök på Esseli på måndag i samband med den stora-press- . Visningen där i anledning av fabrikens . tillbyggnad, 'men i, sista stund måste: vår prins ' " lämna återbud. Det blir ändock en representativ samling gäster :... med ' landshövdingen i spetsen + Som . möter "upp vid vår nya Storindustri, som har och kom- : | Mer att få än.större betydelse - för hela' södra Halland. Det är glädjande med en industri som tar. allt till-sin produktion från ' - den kringliggande bygde br . SKÖRDEARBETET pågår för fullt i södra Halland, ; Kornet, havren och rågen har varit ak- a tuella grödor denna vecka," och : Snart är det dags för veteskör- - den, ; Linskörden'. pågår också för fullt och det är imponeran. > de lass. som 'köres in. till Lin- beredningsverket = i: - : Överhuvudtaget verkar skörden "+ : lovande och glädjande är det, " Den :glädjen” faller inte" enbart - på jordbrukarnas lott, svåra in- ";'HELT SÄKERT OVANLIGT Na; ' men nu försvinner de till: 7? >. till" järnvägsstationen för "att rde; från Norrköping e pel på rekrytering: ..heterna i det senare yrket, Inte sedan "någon gång på 30-talet!” har en lärling sökt sig till detta I gamla hedervärda yrke, ; Fn ij kommer det att kännas för de '.: flesta”' hallänningar . med den ' Med torget har man i'flera de- : cenier knutit samman -bussar- ', järnvägsstationen, ' som ' blir ändhållplats, och Stortorget blir ; endast vanlig hållplats, Vi för- I modar att för de resande blir : - det inga : större” olägenheter. med "förändringen, . " Däremot kommer det åtminstone i bör- jan att kännas avlägset till den: « nya paketexpeditionen, men : ' x förändrade torgbilden i Laholm. : 2 ba -Helt överraskande fick. en liten stad i Sydengland full vinter . ligger 40 km. sydväst om London, föll det plötsligt 40—50 cm. snö och en kort tid var trafiken I -> Bilden visar hur en buss kört fast i drivorna. it hämta lin, fanns inget där, och det färdigspunna garnet hade trollen -”' inte. heller tagit emot, (Tvååker). Då svenskarna och finnaina kris . gade,'- satte sig en finsk gumma = - mitt emellan härarna och nystade garn, Finnarnas kulor gick fram, men svenskarnas gick inte längre” än till käringen. Då gick en svensk överste fram till henne 'och gick" runt henne tre gånger och spottade . tre gånger var rond. Sen befallde han svenskarna att sikta på kärin. gen, och då strök 'hon åt, (Vinberg). - Det finns ett förträffligt sätt att ' skydda sig för det onda, som kun=" de drabba en från onda väsen och magiska krafter, och det är spott= : ning, När helst man märker. eller fruktar en fara av antytt slag ho. - tar en, så kan mar avvända den ge= nom att spotta, De ia I nm Man kan tvinga. en' gast att vi« ka genom att spotta genom hästens '. avtagna huvudlag, Kommer man hem från" en. vandring, bör man ; / y | spotta i fö , annars kan nå- rjan på. 1800-talet fanns det |80t.trollskap följa .med in; Går ls kallades ”agare”,. Var | man över. en bäck eller en kors= ta tre gånger ”tvi-tvi-tvi” när en svart katt springer över vä- än framför en, sådant händer nog ännu: Men detta är väl i stort sett). det enda fall, där 'man i våra da- gar använder spottandet i vidskep- lig avsikt. "Annat var' det förr i s, tiden, som framgår av de uppteck. ningar >, som , citeras här nedan, +, Bland annat förekom det, när häs- "ec tar råkade ut för ”spökerjer”: Det var inte långt mellan spök- tällena i'. skogsbygderna. Så hän- de'sig en kväll, att en man skulle köra söderut från Krogsereds gäst- ” givaregård. till Rya. När han hunz- nit ut till Sutarebroen, tvärstan- > kved och skrek som av ett nyfött ". barn i bäcken en liten bit från vä- gen, "Han visste emellertid på råd, Han 'spotfade igenom en av betsel- . ringarna på hästen, Då bar-det av i:sken. Hästen stannade inte. förr- h ERA H i . DH för några dagar” sedan. I Tunbridge, som lamslage: Fe vanan kommer med tiden och hur det är så inte kan man be skylla avståndet från Stortorge vara: långt, jen ändras och vi: med. dem, det framgick med all önskvärd tyd-: lighet när den gamla fastighe- sommardagar som absolut åter står innan hösten ". av', en österrikisk dam, sor gärna ville visa att det är inte enbart ofördelaktiga saker som . skrives om de svenska flickor-' pa i de utländska tidningarna. I: Yr. OSS dl ödingar under ;de som når upp till hiulnaveni : natten och körde med | Väg, är: det klokt att spotta, ty el. = A häst, hände det; att' han fick en ijest kan man lätt råka ut för spö- gör'sitt intåg. +. Häromdagen ; fick: vi besök" rs "SOLEN DEN' GLITTRAR PÅ BÖLJORNA BLÅ: k agare på: där bak i vagnen, så ill ken och troll. (Fagered), 7” >> + sist orkade hästen inte att dra Jas- |. En gång hade en man, söm vand< "set; Då-skulle kusken gå fram till |rade genom skogen, blivit vilse. och hästen och 'och ta av, huvudstolen | till följe av skogssnuvans list, Han»: t och"spotta igenom detta; Det skulle |irrade 'omkring i skogen och vänse.r gå 'fort annars fick' han .en örfil |tade inte: komma: till' rätt förrän »' Sen. gick .agarén av. ' (Arstad). ;. |nästa dag, om "det då kunde”ske” Det var. ett bondställe på Högen: | vid dagsljus; REN i » Så bodde det troll £ Debjär, Hust- | : Slutligen träffade 'han en Vän! . run" på Högen :spann hör (lin) "åt kvinna, ' som lovade. honom natt= Cr a > den österrikiska tidningen Volk;'/ zeitung skriver Maria Messinér- minini' under rubriken : vardag " ”Ofö -telse >: 0 som "länge. hade sparat' till 'en' - : resa' och som försakat mycket + på den för att de ville skänka ' ; . pengar -till :den lille. hjärtsjuke" ” Friedhard 'Kugler för att skaf-s" « dusi Linberedningsverket o, ; Esseli är bla. stora avnämare » av "den sydhalländska grödan, " vilket gör att mycket arbete ska" = värsta på egen hand. Den gam- 7” pas äv. för andra yrkesgrupper, ”. Ia . fastigheten kommer säkert . FILMINSPELNING i sö dra att saknas av många, -särskilt : "Halland "är. inte vårdagsmat, de äldre, men den började lida : . och när det sker någon gång: 2V ålderskrämpor och den fas- blir det genast festligare. :: Vår t ' tighet som skall komma i stäl- länsända : bjuder ” så :enorint let förskönar säkerligen stads . mycket” av naturskönhet och ' bilden. = =. 2 fa "honom" möjligheter att resa” ” >. kulturvärden att: en film" med - = VÄDRET hör alltid till koni" > till ' Stockholm, 'där; han :blé ” motiv. härifrån får ett oskatt- - -versationsämnena, ' och var så: opererad "av, : professor Sand bart värde; Idén med att före- '- säker att det har pratats regn, : blom, som icke tog:något , > "viga "gamla yrken är briljant sol och blåst dentsenaste tiden, .. vode för operationen.” ;;= >. > | Flera av häntvey! 2tö äldsta yr2 is: Många badgäster har flytt våra: ... Det"är sådana. handlingar som .. ER att totalt försvin: adstränder: under ruskväders- > dem, men hon fick inte doppa nypan i "det brukade man göra för t ulle: bli” slät.' Hon hade gjort det en" gång, men' det. linet ville de inte. hal; Ha ten vid Hästtorget fick skatta . 7 åt förgängelsen. En man och en - stöddig - grävskopa klarade det : härbärge. Mannen tackade och kän= de redan, hur behagligt det skulle bliatt få vila i en varm, ljus stu=.”, ga, där han stod framför den' bäd- dade:sängen. Men då han klätt av .!' sig och lyft på täcket för att lägga sig, glömde han inte att som 'vai ligt 'spotta i sängen. Men då var också all den ljuva härligheten fö bi, Borta var stuga, särg och ljus, Där stod den förvillade vandraren i" dyvatten till "knäna och hade S hängt kläderna' bredvid sig på en - a en trädgren. > På avstånd: hördes? - . STRANDHAVREN: VAJAR FÖR LJUM VÄSTANVIND: "HARET. DET 'FLADDRAR OCH KITTLAR VÅR KIND ” ÄRLOR SYNS HOPPA OCH VIPPA OMKRIN DE SÖKA OCH PLOCKA EFTER "NÄNTING. SNÄCKOR DÄR LIGGER BLAND BÅTAR OCH TÄNG GLITTRANDE HAV SJUNG DIN MÄKTIGA SÅN ; SJUNG OM FÖRTROLLANDE :SJÖJUNGFRUR. 5 -VI.TROR/EJ"PÅ SAGAN MEN. SJUNG DEN. ANDA. Å a, gom brukade | spinna lin åt trollen för betalning, "I Innan, kvinnan” tagit sig på arbetet $ vardet överenskommet att hin inte fick: väta. fingrarna "med spott, .: då hon jämnade: ut"tråden, » När det mottagna linet var fär- igspuhnet, lades garnhärvorna :u- tanför; berget, Och' nästa. dag. var nytt lin. samt betalning för arbetet .lagt på samma. ställe. yttras "En gång hade gumman glömt sig och -vätt fingrarna "med : spott, ' då skogssnuvans gälla skratt, (Ysby). . Far min bodde uppe"i Mjöbäcks, - + ' Han talte om, att. engång när han' oa körde hem sent en'kväll, så blev det ;' - > så tungt, så hästen orkade knappt : fot för fot,-Men.då-hågar Jag far,, sa,' att' han sprang. fram och "fick 7+ skapar 'good will för det sven. na. Skomakeri och skrädderi - dagarna, och i går.var det så'- ] ska namnet. Tyvärr uppträder har : tydligen helt förlorat: sin gott som folktomt bland sand- inte alla så: föredörnligt i um. j j i is | j i / på ”Tigress", fick mat och var- > sämt ' deras hustrur och barn. tycktes ha ett. annat eut I be - - ma kläder och sina köldskador- pskimåerna skulle göra expedi- redskap för era Met alt ut översedda. Men det fanns väl tionen ovärderliga tjänster, sär- stod på Ode ku de" bil er "knappast någon ombord, som "skilt då Hans Hendrik. i gången endast. kunde” pil. "ville tro den fantastiska berät. Det : bö polare” ” Drupkn nes rsöneN | den 29 I . Helse människorna från isflaket stävad började aj Gc önlan ds ne på finder det "otroliga. I 7. berättade, Samtliga, från kap= virtea nograh om iths sund Dot mm ett samfällt skri av oo... oo vol tenen till mässpojkeny vägrade oc snert vie man nordligare " dlädje från ;de nödställda, En... satt tro att de talade sant. Ty de än snart var man nor ät - "> glädje. id nödställda, (En... 7 sa "räddade berättade, att de drivit . ÄN någon annan expedition hit- V .. valfångare ståvade därute, . - or tills nått. Nu började emeller- - långt. från flaket, Männen slet oa . re omkring 1 mer än sex månader tid b ; blev - 'av»sig: skjortorna och signale- : a , Ipå isflak — från den, 15, oktober ekyraren. Tsmassorna, 15” 2 av; gr Sjön torn a NATET | 1872 till. dess dé räddades den + 2llt: kompaktare och "”Polarls”, ; rade. Man sl ö få Stat ” '29 april 1873! Dn => > fick allt svårare att ta sig fram. ; : orkade. Och sanrierl gen. stan, | I De. nitton .människorna" ut. + Mal sVar envis, men till slut. en . ol: + nade Inte fartyget: upp ...7 El- ve ös : gjorde en spillra -av besättnin=- måste. han ge tappt. Med i ; fun : ta MRS od a ad Jern äavada get vitare ut pd It 6 ”. gen på propellerångaren ”Pola- ocn denn sa jövervidt- . EN Det kom ett samfällt skri av.glädje från de nödställda; Därute kom en alfål NÖD te 4 bår där: en till. Och nu . fris”, ett fartyg, som gick under kust Stället . döpte Hall till An : fa VI hl NT oa pk ' : ond me komman roende till.der..Män, ... <-> >< , "vid sökandet etter, Nordpolen. "Thank-God-Harbour” — Tace " ”. vVintel lev lång. För expe-: de omedelbart langa över: pro- alcet, "TI. all lycka fanns bäda” målmedvetet." En , dag” måste. kvinnor och barn grät av gläd= = : IVad de upplevde är något av - kacGud-h "IN, Aditionen. fanns: bara ett-att gör”. vlant, och förnödenheter till det 'eskimåerna bland dem. Méd sin "räddningen. komma, 3 jgsh ers EE a 0 "det säll . $ Nordpols- ; 1” vinter-. ra: att vända hem igen. Den .1Z.- ställe" på isen, där "man byggt stora” erfarenhet. äv. 'tslandet na lyckades fånga lite villebråd=+ "hun fäntastiska historien blev forskningens historia. sun mo kvadter a Ha tt med" augusti. 1872 :satte man kurs upp«depån. Det var under detta, 'blev'de säkerligen de” olygklis I öeh sådena gånger, var det 'stor en; första” klassens sensation 1: ,”n bög sve Rs kvarter beslöt RT sto män : "mot :söder,' men "redan efter 14 -''erbete :katastroten inträffade ". .-gas räddning. Det gällde att till glädje bland ishavets .vinddrivs,. hela världen. Av ”Polaris” öv4: | = Den 29 funt 1891 ståura, js vägra båd sina päl Läd xpedi- dagar satt "Polaris? åter fast 4 ; I mörkret hördes plötsligt ett'. varje. pris hålla - modet uppe. np. , Månad lades till : månad, riga besättning fanns .14 kvar +: oo. s Den, 20 funt 1872 ståvade pro i. bege sig” av på en slädexp drivis. 'Fartyget. krängdes "avi hemskt ' dån, som ett ondske- ,' Eskimåerna . byggde: snöhyddor,.+; Jen; något fartyg såg man inte. när tsflaket. drev bort. 'De. fick — - - . : pellerångaren "Polaris" ut ur tion. Man hade god. utrustning ; drivis. lek du Ån blev: ' fullt råmande, Isen rämnade! ;en del provlant hade man med ara ; drivande .1s och: vatten hjälp av några eskimåfamiljer. - : so New Yorks hamn, Många djär« ' både I depån och för utfärden, sist - i i nan befa-" Expeditionens medlerimar söks "sig, och man hoppades "glvetvis ” Kyla ” blev" .énerverande, "det .och kunde på våren 1873 .bega .. . : 'va förhoppningar knöts till-den' På den månadslånga resan blev: .: fn ESA fart get skulle kros- " te. hålla kontakten 1 mörkret, att få syn på ett fartyg, Ett. "var svårt att klara sig I de hyd? " "07 söderut i tre båtar, som de ..' ,.. ' 'xésa, som nu påbörjades, In-'..-emellertid dén djärve kaptenen sas Man beslöt att evakuera " men 7 det var förgäves. Inte" slag hade man "Polaris" 1 sik-"" dor men' byggt. -.i> ="+:- +" själva tillverkat. Efter. svåra . sö "te minst förhoppningsfull .var ' sjuk. Man måste återvända hem = fan get och" byggde '-upp i en förrän : det ljusnade: fick” man” !te, men efter.en 'dag drev is>''" Den 1april 1873 hamnade det vedermödor blev även denria ls befälhavaren, kapten "Charles och till stor sorg 1 lägret dog -de 4 på: isen, Ännu så länge 7! överblick över: vad som hänt. ' flaket bort igen:Avståridet var » ärlvande isflaket 1-en våldsam ; grupp räddad av en valfångare T Francis Hall, Han ville som den. expeditionens ledare” den 8 no- öl ' emeltertid »fartyget,, men -19 personér håde försvunnit på för långt föratt ta sig fram till/+.storm, söm hotade att sopa Samtliga kom -alltså' åter frö -< - förste I världen nå Nordpolen - Yala på tusten. med ett enkelt natten till, den; 15 oktober hör=,, en del'av den drivande isen! .: ångaren, tila isar ist, a i i In änn a red värre vän Iso äventyret utorh chefen, - NV | : joch hissa Stjärnbdnéret där. På : t as ' deg ett fruktansvärt braly, "Po=.. os Vt ov, Dagarna gick' blev SM inskad hastigt och tt SS . "Han hade kämpat hårt för att träkors utmärkte hans äldare -Jarig" iyttes högt av Ismassorna > 22 Vuxha Dersoner' och, 5 barn "veckor, Människorna. på' Istla-, . flalket-förminskades å . "(Copyrig REA) s ? få pengar till expeditionen. Han ” ter den plats där derag ledare ;.:Jarig Ivf ij. Man. & sig. på dat. drivandeina '> ket. kämpade. vidare. set - och, spart slog vetinst MPR Ia väg. Ae bo ; stu Fond rand. 2 801 HD il SSR HÄNG på sla. Mon. bördan É för 31: Käropasg at Oh Ba te eg Ht RENT KN | " H Ht oh ! i H : + " ” I vw , 7 | | ang nv | pc ven | > ” i | or t ! / : - fa ' a ” ' ” w - | oa s - s a ' " . ” : "ov bu Va : oh [0 - : el : . i MAMA, anda Ån / AMA A et dh. tr, ohtns ” dragningskraft -hon spann; När garnets lämnats'hem av huvudlaget och spottade tre gån ger genom det; vnE för "att hjälp få ihop erforderliga me= del, men han lyckades inte upp- genom kikaren, .-. > «:. väcka någon. större entusiasm : — Det är inte möjligt, mutt- . bland folk med pengar. Till slut" :. 3 rade han. Det kan helt enkelt ” vände han sig 'till kongressen : i inte vara sant” Nola ag än Sjärva. rp Miljoner i 5 en var från början emot expe- :: / kikare från ögonen bes ditionen, men givetvis var det -- H : - lockande för varje amerikan" ' —'-Ingen: tvekan," kapten, sa an. Det är en mängd männi- skor på isflaket. Jag kan tyd-' ligt se: hur. de signalerar till förrän ; meningarna slog . om. OsSeee RP - ”-Hall fick sina pengar. ' Det var den 29 april 1873 som > valfångaren ,"Tigress” - utanför kusten av Labrador fick syn på ' ett drivande isflak på vilket .. fanns människor. Man lade om "" kursen så fort sig göra lät och .+ efter en timme - hade . några , "7, småbåtar ' hämtat .19 personer, «+» däribland fem barn, från isfla= ..ket,' Alla var illa medtagna av ", hunger och kyla, men de var - tydligen fullt friska. De nöd- « "ställda blev väl ombändertagnä > 1på ” valtå > ”Tigress”: stirrade som förhäxad + den första fanan vid Nordpo- ångare på 387 ton. Den byggdes om helt och hållet. Francis Hall landena 1 arktiska trakter från tidigare resor 'och han visste hur ett fartyg borde vara inrät- : tat för att besättningen skulle , klara förhållandena bland isar- '; Na. Ångaren döptes om till ”Po- ' laris”,. Hall" hade. noga valt sin .; . besättning. - Bland , folket om- bord befann sig två eskimåer '. att tänka sig Stjärnbanéret. som --- len. Och det dröjde inte länge vt Man köpte in en propeller- VS var väl förtrogen med förhål-;i :. och” hon nästa dag än hotande ut och båten hade - säkerligen sjunkit om. man inte tid: nått ett nytt isflak, d man, kravlade sig upp. » Isfläket drev vidare :söder ut, De olyckliga började misströsta m: äventyrets utgång, ty även - . detta ' isflak , blev , allt i mindre ; .och mindre. och man fick hålla sig;1. ständig” närhet; av. påten + för att kvickt hoppa, ombord t ” denna "om; något skulle hända. . En: morgon; rämnade ”isflaket. Några - hamnade 1 vattnet, men yckades ta sig upp'på den del, lär de. andra befann sig. avs Födan var slut. I sin förtvivlan jade. man - tugga på läder. « Hungern gnagde och drev. fram anikkänslor.. Kanske skulle de '- st ot ändå. inte. svälta ”ihjäll Ödet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.