7 Mänäagen Jen 13 avpustt 1956”. N LAHOLMS TIDNING i sid. of > Markiiadsberäf felser "och prisnöferingar meddelade genom unde I Tant-' bruksförb bund, , . Spannmål. -' Svensk Spannmålshandel har fast- . ställt följande inlösningspriser för " brödsäd av inhemsk produktion att gälla .vid föreningens inlösen den 1 april 1957: (kr pr 100 kg). oo: vför vete”: se 43: 50 för råg . 1 39:50 . Inlösenspriserna avser vara av normalkvalitet vid leverans till pris- ort... Prisorterna är: desamma som förra' säsongen. = > När handeln med - brödsäd - och fodersäd kommit igång skall Lant- bruksförbundet 'som vanligt notera producentpriserna, " Olj jeväxter... Pris å oljeväxtfrö för 1956 års skörd, Grundpriset "de. olika matfettoljeväxterna höstraps - och . höstrybs, vårraps och vårrybs. samt vitsenap har för årets skörd" fast- ställts lika, nämligen 75 öre pr kg frövara med:en oljehalt i torrsub- | 'stansen.av 47.96.s, k. normaloljehalt samt 'en' vattenhalt av 18 96. För höstraps. motsvarar angivna nor- maloljehalt ungefär medeloljehal- ten under gångna år. Övriga olje- växter ha som rogel lägre -medel- oljehalt,' vilket vid prisreglering ef- - Uppe i Berings hav, där de asia- tiska och nordamerikanska konti- tv strax ned , sökände sträcker "sina armar mot varandra, ' ligger parningsplatserna och sommarvistelserna för ett un- derligt djurherrskap, som är föga känt av andra människor än de pälsjägare, vilka står vederbörande sars skull, - Pälssälarna i norra delen av Stil- la oceanen, vilka på människan gör ett groteskt, rentav förhistoriskt in- tryck kan” uppdelas i'en asiatisk och 'en amerikansk ras, mellan vil- kä skillnaden dock är. obetydlig. kommer att lämnas ur räkningen, besörjer + sina åli d. för. släktets Kommendöröarna utanför Kamts- na parnings- och yngelplatseer för- lagda uteslutande till de båda, en- dast ett -par” mil långa öarna S:t Paul och St George i Berings häv;: d vilka till ” ter ”oljehält ”k att” prisavdrag från grundpriset.,-- .-Prisreglering efter oljehalt. "kom- mer vid 18.9, :vattenhalt att' med” föra tillägg. till eller avdrag : frå grundpriset med 0;122 öre pr kg varje, tiondels .'proc., ,varmed olje- halten över- resp, understiger 47 Io i: torrsubstansen,. Denna prisregle- ring måste givetvis anpassas till de levererade " fröpartiernäs ' verkliga vättenhalter.= Prisregling: efter vat- tenhalt kommer att ske efter sam- ma grunder som tidigare, Upplysningsvis kan meddelas, att de . ungefärliga 'medeloljehalterna för olika fröslag ger vid 18 Z vat=, tenhalt följande 'priser: +" . » Höstraps 47 Yo, motsv. ett pris-a av 75,00 öre pr kg, höstrybs, 45 Zz resp. 72.56, vårrdps 4320 resp. 70,12, vår- Tybs 43 & rep. 70,12, vitsenap 32 RK Tesp. 56,70. > sc Beträffande" "oljelinteå gö er ett y statligt garantipris av 75 öre; pr ke. -Lantbruksförbundet roterar Sör "potatis, levererad 'banfritt eller kaj- « fritt Stockholm, engrospris, vid för- | . säljning till partihandlare, inkl. em- 'ballage,'kr pr 100 kg: - -+ Sydsvensk potatis .3/8 .3 33: —, 8/8-31:-,r Mälar-potati s" ; . 6/8 40: 8/8 36: Me ; Följande". partipriser . på potatis , meddelas : den 8/8 1956,. avseende partihandlares - försäljning till. de- taljhandlare,' inkl. emballage, kr. pr. 0 > Marknaden har degat med starkt fallande" 'priser - under rapportvec- dre skär vanligen" brukar betecknas som Pribilof-öarna.. >, lever pälssälarna ett lättjefullt dag- drivarliv i det öppna havet utanför Kaliforniens och. Oregons kuster, till havs, men redan i mars börjar utanför kusterna av staterna Was- hington, British Columbia och södra | Alaska. ':Under hela denna tid.le<:" ker blott ytterst sällan upp land. Längre fram, under april och maj, finner man de flesta av, den stora hjorden i Alaskabikten och under juni månad kring Kodjak och Alas- kahalvön, det. långa halvö, från vil- | ken. ögruppen Aleeuterna sträcker sig imot Asiens kust och cirkelfor- migt, avgränsar Berings hav mot sö- så 4 slutet av juni anländer huvad- massan av flocken till parningsplat- serna på -Pribilof-öarna,-”rookeries” som '.de kallas på pälsjägarspråk, och möter där de: gamla: hanarna, de månhaftiga och myndiga harems- hKerrärna,' ' som «redan, tidigt tagit öarna i besittning,'.så snart packis- bältet "dragit sig så långt mot Norr att vägen lämnats fri, Det är näm- ligen av-stör: vikt för dessa herrar, ”jurarna”;: som. de vanligen" kallas ” ide strategiskt]. värdefulla platserna på efter livet för deras värdefulla. päl- Den förra rasen, som i det följande . fortbestånd på de "båda ' chatkas ostkust, den senare har :si-": med ett par min-' - Under de kalla vintermånaderna: vanligtvis. ej , mer än 15—20 mil ut' de vandra norrut och påträffas då.. ver de ett rent havsdjursliv och sö- | Bland ”Haremsdamer” och dito herrar i i Berings hav 3 -med djurherrskap. — Lättjefullt dag-; "tårivarliv” under: vintermånade: na: "men: ” desto - intensivare , sommarens .-—' 135: sköna." dämer. ej att förakta, men. 15-—20 kort: vanligast.” Håremsherreti.. hä "många fiender och. mås rask: i vändningarna,' ty pälssä>; "larna "är lika "omoraliska som skapelsens herrar och aktar in-' te för rov att locka" bort ”ha-; .remsdamerna”, — En inblick" i” familjelivet på Pribilof-öårna. Ofta Vtkämpar Irarna sina en- vig. bröst mot bröst på så sätt, att den' starkare ' helt -éhkelt: pressar motståndaren baklänges, under det han' med , tänder : och betar söker tillfoga honom kraftiga och svidan- de sår." Medan: en' haremsherre. på detta sätt är upptagen av sin 'duell med en annan tjur, är det-ej "alls ovanligt att "en tredjeman -dyker upp på :arenäns utkanter och söker locka till.sig någon: av. fruarna. I detta.” avseende; står pälssälarna på samma: höga moraliska nivå” som skapelsens, herre i.egen' ”per- son. Det gäller således för ägaren av ett: 'stort :harem. att 'vara rask i:vändningarna” och "snabbt avvä ja ;alla -anfall och all "försök till smussel.: bakom den äktenskapliga tyggen, annars kan det: hända att vederbörande själv: blir den, som blödande och 'vrålande får rusa ner mot. havet — räd rör." "En sådan Yasande tjur är: utofn- någon rival hunnit lägga beslag på kan,- Utbuden har 'varit stora, och på : Stöckholms-marknaden börjar nu mälarpotatis bli dominerande, Efter de betydande prissänkningar- - na skulle man väl kunna räkna med en viss avmattning av säljlusten; i varje fall: från södra Sverige, där skördearbetena : snart. tar. sin: bör- jan, men tendensen, får närmast be- tecknas som svävande, då "efterfrå gan är trö Mj lk och 'mj kprodukter. - Mjölkprise för maj 1956.' Riks- medeltal ör, 3,5-procentig' mjölk fritt -” mejeri, fuberkulostillägg » i in- räknat, och 'med ett skummjölks värde av 4,5 öre pr kg blev för maj: månad 1956 39,8 öre pr kg. Priset närmast. föregående" månad "var 41,4 öre.och för: maj månad 1 1955 34,9 öre pr kg. N Smör ”den 8/8 1956: le Runmärkt mejerism riksnote- ” ring, pris vid mejeri 680 öre pr kg, partipris till detaljhandlare 697, mi- nufpris 180. Omärkt mejerismör (från den 1/8 1956): pris vid mejeri 660 öre pr kg, partipris till detaljhandlare sT1, mi- nutpris 760, Följande mejeristatistiska uppgif-. ter kan nu lämnas för juni månad 1956 och från årets början GG jäm- förelse med 1955): . Vid mejerier invägd mjölk, ton juni. 1956. 354,042 mot 377,677 juni 1955, första halvåret 1956 1,707,135 mot 1,750,861: första. halvåret 1955, försåld -kvantitet k- mjölk, (totalt försåld kvantitet k-mjölk), ton juni «1956 80,349 mot 80,793 juni 1955, för- sta halvåret 1956 å87,209 mot 484,571 första” halvåret 1955, smörtillverk=" ning, ton juni 1956 9,582 mot 10,021: juni-1955, första halvåret 1956 42,014 mot 42, 663 första halvåret.1955, ost- "tillverkning, ton juni 1956 6,709 mot 7,690, första halvåret 1956 26,291 mot 28, 435 första halvåret 1955. Mejeriernas invägning under ju- ni noterades till 354,042 ton eller 6,3 Zz under motsvarande månads kvantitet. förra året. - mot 1939 var ökningen c:a 13 7. " Endast fyra län överskred fjolårs- kvantiteten; ' nämligen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland samt Got- ' land, Södermanland, Värmland och HäJsingland minskade med resp. 16,5, 10,7 och 10,5 Zo. Mjölkens me- delfetthalt steg från fjolårets' 3,72 6 till 3,79 Zz. Halvmånadsuppgifter- na för juli: månad visa på en inväg- ningsminskning på c:a 6—7. 970. Producerad smörkvantitet var e:a 4 70 mindre än fjolårets, eller 9,582. ton, ' Till konsumtion inom landet försåldes 5,543 ton, en minskning på ca 16-96, Under månaden” ex-' Porterades 577 ton. Tillverkad ostkvantitet utgjorde 6.709 ton'”eller 13 76 under. fjoläre= .Jkonkurrenten . : strand bar möjlighet att "åstadkoms a I jämförelse]. 1. Oftast. " söker .,de dock därvid. komma i besittning av sam=" ma boplatser som de haft föregåen- de år, se ae som ligger nära stränderna, ju läng-. det "från stranden har sällan några ett alldeles ,; nere: vid ma ett dylikt av verkligt orienta=- Men , 135. sköna - damer för högst egen "del är ju inte heller att för- akta, och detta 'aktningsvärda antal Jhar man kunnat observera att' en stor och krafiig tjur i gott strate- giskt läge bestått sig med och med framgång. försvarat. - I medeltal synes de. fullväxtå tju- rarna, som sällan. kunna bilda ha- rem förrän vid 7 års ålder, dock ej förmå - sammanhålla, och försvara ett större harem än på 15—20 ”kor”, ty det fordras en avsevärd både storlek och styrka för att dels göra husbondemyndigheten gällande, dels försvara ”egendomen” mot alla av- undsmän.' Disciplinen inom ett ha- rem är nämligen mycket stark, och ingen av haremsdamerna tillåtes” att 'De förmånligaste platserna & är de re bort från dessa. dess sämre; och! 4 sälpaschan i tredje eller fjärde le=. utsikter alls" att kunna rekrytera -”ståndmässigt” harem, medan". lisk prakt, om han också aldrig når: upp till kung Salomos 500 'frillor. > ordentligt. farlig, han biter, och. slår vilt" "omkring" äg och tvärs över allt i sin väg. Mången hona har fått skallen intryckt-av'ett enda slag av en sådan flyende tjurs framfena eller blivit krossad under hans tyngd.; - "Ute på” den "klippiga stranden, fylld av kantiga lavablock,; som ut- gör "Gorbath' rookery, ligger tusen och" åter tusen sälar; De kraftiga omkring två: meter långa tjurarna reser sig på framfenorna, visar tän= derna och vrålar mot inkräktaren, medan de långsamt makar sig undan eller går till anfall, allt efter" stun= dens. humör, :.7> Korna ligger i en krets kring har NM en - och... de knubbiga, storögda ungarna börjar samlas i js tätt ” de: massor,' sida avlägsna sig från sin. plats. Varje rörelse, vare" sig den utgår frcån någon av honorna el- ler Sån innehavaren av ett grann harem; betraktas av haremsägaren med den största misstro — och skul- le en ensam! tjur våga närma sig ett harem, leder denna oförskämd- het ofelbart till häftig strid, vilken ofta slutar med att den pryglade havet i vild flykt, ox inkräktaren vrålande rusar ner mot vid sida, huvud vid huvud. De tit- tar troskyldigt och nyfiket på den besökande + och ' uppfyller luften med: ett läte, som liknar det späda lammets bräkande, Går man när- mareä, ' tränger de ihop' sig i vild fruktan, tränger ned varandra från stenblocken, kryper i: dubbla la- ger över varandra och nafsar och fräser, om man försöker taga fatt dem. Står man stilla ett ögonblick Ärsungar somlad i kompakta. nassore == sr "någon min av att föfsvara ungarna av vegetation. .bortnött och man trampar i en " gnidning mot tusentals kroppar. 2 börja, lukta på alla ungar, som kom- . ungar, vars mödrar förolyckas eller -ej kan "finna dem, dör- därför. av ir Berings hav är: ett underligt | föder .. honan . nämligen den. enda =.dock ej som tidigare legat tätt a barningssäsong gör. rasande ut- blir de strax "Jugna och kryper fr fram igen för att taga detta underliga nya föremål närmare i ögonsikte. Varken tjurarna eller korna gör utan ser likgiltigt på. Marken är här utan varje spår Varje grässtrå är brungrå, seg massa, blank genom Man ser en ' avsevärd skillnad på de. djur, "som ej på länge varit i havet, och 'som därför är ingnidna smuts, och de rentvättade kor, som just kommer upp ur vå- gorna .för att sakta och -planlöst mer i deras väg, Förr eller senare ner de "väl sin egen unge och ger] en di..De” tyckas nämligen aldrig illåta någon annan unge dia. De vält. Här och där ligger döda krop- dels av ihjälevulina ungar, dels vuxna” sälar, som” dödats i stri- derna; kros: sats under framrusande tjurar eller mkotmit av sjukdo- ö sommaren "råder ett 0 Iständigt' fämiljeliv; uppe på Pri- bilof- öarna. Snart, nog 'efter sin an- komst till öarna. i slutet. av. juni unge, hon under en dräktighetstid av 350—350 dagar. Burit alltsedan det förra årets besök, Ungarna blir vidare 'boriklemade på ”sommarnöjet”, ty honan ägnar dem knappast någon annan. upp- märksamhet än att hon med långa mellanrum ger dem mjölk, De fles- ta av dem födas i mitten av, juli, de sista i mitten av augusti, men rent undäntågsvis kan man påträffa un- gar av så sent födelsedatum som” i ber. Av. dessa födelsefö landen synes det framgå, att själva vit föda. Från. den förut så ste om -haremet att märkbart slappna. an av atgsusti Hörjar disciplinen in— [i buaddh hela den asiatiska världen rad | - de" år 2500-årsmi av Buddhas personlighet. I Indien har man t o. m., inrättat emsärskild: | dag, kallad ”Buddha Jayanti? Way anti betyder årsdag), och gjort den dagen till Indiens nationaldag. Den firas den 24 maj och gav i år.an- ledning till mycket omfattande” hög- tidligheter med deltagare från hela" Asien. Nu förhåller det”sig sår. att Buddha-Jayantijubileets firande: e- gentligen är resultatet av ex kom- promiss. De buddhistiska prästerna och panditerna i olika delar;aw;, Asi- en her aldrig kunnat enas om, pär Buddha faktiskt föddes eller när han undfick sin ”upplysning”, Det var guvenören i Bombay, som. kom på den kloka idén, att man föratt värdigt fira den store religionsstjf-. tarens minne icke behövde Aa sikte ; på någon bestämd "händelse i hans! liv och att det vore likgiltigt, som det . gällde Buddhas födelses:, elle; : alt representera 2500-6rjul Buddhas personlighet har sina na skäl. Även om man noga är mycket osäker Om, när Buddha” föddes och när han dog, så har man av vissa inskrifter trott sig kunna bestämma dödsåret till år 477 £ Kr. Enligt vissa samstämmiga” legender blev den helige mannen 80 år gam- mal varför hans födelse bör ha träffet omkr. år 556 f, Kr. är ju det, 2500:de jubileumsår et vet: 1958, Vem var Buddha? Namnet” Burg ha är egentligen en titel och bet der ”Den Upplyste”. (av bodhi religiös kunskap). Buddhäs 'ver! släktnämn var 'Gautama och "häns förnamn Siddharta. Själv" han, sig efter Sin religiösa omväl delse” ;; Tathagata,” vilket belyder: Avi äina "lärjungar kallade; - t | Bhagavan, som betyder ;”D dade”; Från att. «tidigare ha religionsforskninigen 7 numéra h É Pr 4." buddhi ann hängare evad, det” Den egentliga parni iden är nu över, korna får nådigt tillstånd att komma och gå efter, behag, "men de återkommer ,- dock. - alltid till” sin ”kalv”.' De våldsamma bataljerna mellan, de, gamla tjurarna' är: nu mindre allvarliga och hela hjordeå;] Suddhödana i”det, "dåvarande gadhäriket "(nuvarande Bihak). aid: grärfseti "mellan : Nepal ”och' "Indien. Lumbini; Buddhas påstådda” ödel! ligger alldeles invid "denna kad ; utefter; strånden;: sprider sig något. hundratal ' meter "inåt land, Gammeltjurarna,.. sojn 'under hög- fall även mot människor, är nu på -ett lugnare! humör; och människan kan ' röra : sig tämligen fritt inom hjorden utan att åstadkomma någon större uppståndelse. säll "Ännu förekommer det' som "sagt ett och annat slagsmål mellan gam> melfjurarna, då de rusar mot var- andra ' under ljudliga vrål och går löst på varandra med betarna, men många av slagsmålens matadorer ligger nu hopkrupna i gräset läng- re uppe i land och sover, sover dag och natt för att återhämta krafter efter" den" ansträngande parnings- tiden med dess oavbrutna fasta, va- ka och ständiga strider. "Många av de unga tvååriga honorna, som än- nu ej haft unge, bildar en eftertrupp till "huvudhjorden - och ' kommer först nu; efter den egentliga par- ningstiden, upp” till sommarkolo- nien på Pribilof-öarna.' Och under denna lugna och" dåsiga, tämligen konkurrensfria tid, när de. gamla tränade slagskämparna ”ta igen sig”, kan det lyckas även en och anhan förr undanträngd ungtjur att lägga upp ett mer eller mindre ulleäNNigt harem, "Medan augustidagarna går .upp- löses 'dock familjegrupperna allt- mera. Ungarna samlas för sig i sto- ra skaror och mödrarna vistas stör- re delen av sin tid i havet, blott då och då sammanträffar mor och barn för den oundvikliga mjölkens skull, Och när luft och vatten bör- jar svalna i polarhavets närhet lämnar pälssälarna .under sepfem- ber och oktober ”kolonin” "uppe vid polcirkeln .och : anträder den ungefär 400 mil långa vandringen ner ill varmare hav. J.H e . | trädet. k upplysningen, ligger i iden nuyaran= moder 'barå Spit a det, heliga namn; t. Mayall. sran gudarna). vsk aT2 "Den: unge furstesonen Siddharta |' uppfostrades.i i lyx och rikedom vid sin faders hov, gifte: sig och fick,.en 1501, Men "efter några år Brepa, han av reli 0, övergav hem och far, milj för att söka en: väg till andlig > | frälsning... I,. staden Sarnat, 6 kos | 2 - | från. Benares, "höll: han. sin'. första predikan. Den ort,. Bodh. Gaya; han under, det legendariska, Tiken kymottaga den himmel de provinsen Bihar' och ärs.en. den > buddhistiska "världens gåsté pilgrimsorter. Där stå sägs det, en avlåggare” av: det fiko träd, i 'vars.grenars skägg Sild- harta > editerade och undfick' stora vishet, ”Vishetens, träd” nämnes 'det heliga trädet, s: under 'särskild "uppsikt av IAGeR mindre än chefen för Kalklttäs bet römda botaniska trädgård, "der lärs de botanisten dr. K, P, Biswas.” 2 dödsdag eler . något anna! sem H ler att fastslå [An rk Öm Sin H: Å nade den magiska kraft som; vatedr ekar 2 oc ög dan Vv io - la : Indisk Siddharta en krets lärjungar om-. kring. sig. och - vandrade med dem från stad till stad i Nordindien, dock med :' Benares som centralpunkt, Han åtnjöt stort anseende i Magad- 3 | halandet, vars härskare beskyddade ionom, Vid hög ålder — c:a. 80 år avled han i staden Kusinara och ans stoft brändes under stora hög- tidligheter på bål. Hans aska utdes 1; des till trogna lärljungar och, be- g ov på! skilda ställen i andet. Eg lyder. den historiska / sägnen om; Buddha. och "den torde i 'stor utsträckning gå tillbaka till faktisk verklighet. Här är icke' platsen att ärmare gå in på en ;redogörelse T Buddhas : religiösa : förkunnel- . Man hör emellertid'hålla i min- n igslärans ' väsentligaste mål ” är a iskåns frigörelse från de mai terjella: tingen och omsorgerna "och uppgående i Nirvana, det totala -utslocknandet; vilket, dock i regel icke. kan uppnås, förrän män- niskan” genom ett - flertal jordeliv g kuva älla, sina" begär och drifter. (själavandringsläran). ” Ett av buddkKismens viktigaste bud är | det s.k. ”Ahisma”, kravet att icke] döda "och "icke begagna” våld. Det Fyår Mahatma Gandhi; den "indiska statens. grundläggare i vår tid, som införde detta" "bud i kan 'världet.. "Under den: indiske NAR sAsa oka; som besteg tronen, år, 269 AIndj . [prinsen Siddhartas liv vid hans ta= » ry Ma tet Buddhås.” ismen på sin vid förlängde budd= hismen,' flydde Buddhas anhängaret de flesta fall upp 1 bergstrakterna och urholkade i klipporna grottbo=: vw ningar och tempel, där de skapade, , oförgängliga verk av: bildhuggars= ... konst och måleri. Enbart i staten, ; Bombay finns bortåt 900 sådana - grottor och nya upptäcks ständigt N och jämt. Här kan man skåda vägg- | och | takmålningar, som :skildr s ders hov, hans jakter - och ' fester)! hans familjeliv med maka och sår" < och bihustrur, Här finns skildrin= gar av hur han lämnade .sitt furgta liga liv för att I en tiggares skepnad: ; möta ålderdomen, sjukdomen, fat- tigdomen' och döden, .hur han fres” tades av den onda anden Mara un- der sin 6-åriga' askes ute't' öknen och till sist hur han under'det he="' liga 'fikonträdet' undfick'!" upplys= ningar ur frälsningens "väg, vägen till» Nirvana, den "eviga" befrielsen lusioner, a N Hur många. buddhistiska. beköna i hare finns i vår värld 1' "dag?, Be=",; räkningarna är på den”. ; punkten. gariska osäkra, men med kerhet ' kan man "uppskatta dem till bortåt” 200. miljoner.” Det. Finns, Vanänd.,, ändå fler -— på sina håll'räknar men ” i t.om med: dubbla denna" siffra, « -IDet.ä är givetvis icke lätt' att” "slå fast, M hår: -mycket'människor som egentll-"; n genofinnssupge i: Tibets berg och I” Himalay; vlägsna ' dalar, i Gobis väldiga; öken: och;" andra föga ute > farskadp, Åker är ot i, Asien, Vad i miljontals ide.; sön sörjde för att Ht öeylon net för. läran, äv felaktigt att här anvär nda .ord-, språket. om profeten, som icke blir trodd-i sitt eget fädernesland, "Ty foleransen, som utgör den finaste av Buddt lära, har änder, i Kina och Japan,” i Tibet 'ock' Neapel, i; Burm och "Pakistan Sian och på Coylon, iIndohesier.'och Indokina; på Mac"! läcka och Formosa. Till, och med 1 å grupper; en icke så liten sådån ex empelvis i Tyskland. Då Buddhaju=. bileet inleddes i Indien den 24 maj 1 ; år, kom ; "delegationer från alla da ; ovan uppräknade länderna ; till; Nordindien för att deltaga 'F' högs tidlighet Till och méd en tysk för. alltid blivit rotad i i Indien såsom en:av dess skönaste traditioner. As- oka sade i ett av sina edikt, som + hån Jät inmejsla! på stenpelare ända y från A i "i norr ned till Cey- Elter ”sin uppl a Stormuftin' av Jerusalem; : lön i söder, vilka än idag står kvar uj på många platser: ”Den som vördar - sin "egen religion skall också vörda .|nitärers » uteblivande "gkylldes på :s andras trosföreställningar”. :: Denna sats gäller allt foltfarande mall visdoms': begynnelse i In- Vid den fest, som årligen äger i rim i'Bombays förstad Bandra, då delegation hade anmält sin ankomst. ,, Märkligt nog var, det blott två av'! de mest framstående. representan= + terna för den buddhistiska tros-'+ gemenskapen, som hade. fått förhin« > der, nämligen Dalai . Lama; frå Lhassa i Tibet och Pahschen Lama;'s från Mongoliet, Dessa tvenne”dig=+ ”andra viktiga plikter” och. torde hi läget i Tibet efter detta lands ocku= + pation och införlivande i deri kines ; siska folkrepubliken. Meddelandet :; om de båda I under: en hel. vecka i den k St. Marias kyrka kommer icke blott 4' I katolska kristna pilgrimer tillstädes -lutan också tusentals hinduer, mu- hammedaner och perser för att där såtntidigt fira sin andakt: Eller för att taga ett annat exempel: Till det lamitiska: helgonet ShaikN Salim Christis gravmonument i Fatehpur- Sikri,? ( som en gång i tiden var jsaren Akbars . dstad) en av Storbritanniens mest ofi sonliga fiender i den arabiska värl- den, kör. till dem, som drager I. de : politiska” trådarna i spele om Suez. BL a. kar han deltagit i förberedel? : ÅA serna till den arabiska ligåns vd 4 | vallfärdar likaledes pilgrimer av al- Ha trosbekännelser - i Indien. Man skulle kunna nämna otaliga liknari- de exempel på de indiska folkens beund. rd. diotönn bol som är och förblir det äldsta 'and- liga arv Buddha lämnat efter sig i detta väldiga land. 7 NT "Indien, som numera till övervä- gande « delar ä är ett av den brahman- de av kinesiska regeringen i Peking överbringats till 'den indiska - -rege: ringen. Och det var premiärmini i ter Nehru själv, som förde medde= > landet vidare i det, indiska parli mentet i våras, > I ”- Att det. hinduistisk-brahamanska; c buddhistiska ' : jubileet, och över givetvis icke blott på religiösa s utan också på politiska. Indien vill ; spela en central roll i Asiens poli-. tik av idag, och detta kan knappast. - ske utan en stark inre samhörighet med de buddhistiska folken i Asiens . : skilda länder. Härtill kommer,. att > Indien självt genom Gandhis poli- tik, vilken som ovan - nämnts var;: starkt påverkad av buddhistiskt ” "och ddhistiska idval, ska land, hed- &lrar dock Buddhas lära och minne på ett. alldeles särskilt sätt. Landets statsväl en, . sigill och . frimärken upptär bilden av en' Asokaspelares kapitäl med fyra med ryggarna mot varandra ställda lejon och därunder ett Hjul; "buddhismens" speciella | symbol, Det. buddhistiska. hjulet rade konferens i Cai: smyckar. "också Indiens national flagga! Då den brahmanska hindu | T tillkämpåt sig sin frihet genom pas=' sivt och vapenlöst "motstånd - mot - brilterna. Nehru är Gandhis främste i lärjunge och efterföljare”. -— både".: som: tänkare - och statsman, Hars' i dröm" om ett samlat centralt "Asien: ! mellan « ..stexmaktsblecken, skulle : knappast” vara möjligt, om den icke -- vilade på Lu: Ipren ”tankegrund. 7 LE BMoP: CE gren kvantiteten. 4- Sk K OR KYRA Avtim ma He RK jee SARI AA RR ann de Då NA EN CORTSTIDNINGEN: FRAMFÖR. ALLA” ANDRA > 2 reg RAA TARA RINNA ND Te NV Ifrån "varats sorger, smärtor, och . ie. N ert är, att Buddhas ef+ N io Europarz finns: buddhistiska: tros Indien fäster så stor vikt vid det .; - te er nr me NA aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.