tt epritförtäring under- arbetet nedsätter arbetskapaciteten; inver- "kar menligt på precision' och omdö-" me "och därmed på Produktionsa &esultaten är: allmänt känt. Följs aktligen är sprit under arbetet lik. duktion och! därmed bättre ekono- miska ' villkor . för' arbetare. och > företag, Dessutom gör sig den i ett arbetslag, som förtär sprit” under arbetstiden, "skyldig till en. osolis, dårisk handling mot kamrater, som -> inte, följer samma -dåliga exempel! CE många fall blir det just dessa, : som får ta på. sig ökad arbetsbörda > och ökat ansvar för att klara def arbete, ' som måste utföras för att » hålla hjulen” igång, Vises es | "Men ” problemet här vén andra ” aspekter, Åtskilligt har, gjorts, för, ' arbetarskyddet på arbetsplatserna, dv, 8 för att skydda "arbetarna "från att skadas av "maskiner, dålig) - ” hygien 0. 8. Vv. Om. man tar den! förstnämnda faktorn 1 skärskåd "tydigt med ett hinder för ökad pro. . ökning, som vi ali är ångelägaa om att realisera. a . ov Demokratins: pr voblem; på bred front belystes i måndags kvällens "politiska radiodebatt, Lyss. » nama fick framförallt klart för sig var gränsen. går mellan politisk demokrati efter västerländska be-' "grepp och folkdemokrati enligt öst. Den 'k . nistiska representanten hf Ruben- ”stein” gjorde nämligen en ytterst . slät figur när han beträdde avsta- liniseringens törnbesträdda väg. De fyra demokratiska partiernas” tales. , män försatt heller inte tillfället att spika fast kommunisternas ynkliga roll i demokratiska sammanhang, . I Ett: pikant meningsutbyte om ir "ektivanslutningen - till fackför, eningarna utspann 'sig mellan folk« partisten " Waldemar Svensson i Ljungskile ' och ' fö ti Torsten Nilssor, Detta slöt närma a oavgjort. S : "Hö Håstad och Bonde. så är det uppenbart,” att en sprit- förbundaren Lars Eliasson Kade en - Påverkad på arb kan utgöra en avsevärd .belastning + för arbetarskyddet, Hon kan genom! bristande omdöme :'och varsamhet; . orsakad av spritförtäringen, utsätta : v både sig själv -och arbefskamrafter- "na, för fara. Denna sidan av. Pro= - od bleöt” ”spriten och ' arbetsplatser a" diskuterades ingående vid en kongress på Bohusgården i.Uddes valla "i söndags av. ett antal delta- V-"+ gare som just handhar det viktiga - i betstiden? —"..- nr -arbetarskyddet på arbetsplatserna. "Ur frågeställningen inför detta Ppro= blem kan bl 'a, anföras följandet”, "När ett skyddsombud på en af | betan upptäcker att en för övrigt duktig och "skötsam arbetare tar ill flaskan under arbetstiden, hur kall han' då reagera? Skall han örsynt tillse att den” berusade kam- ”raten går hem: till sitt, isjukdom av en eller: annan art som bortovaroorsak? Eller skall han vi- darebefordra uppgiften om fyllerieg > till 'arbetsledningen, , med kanske >t; O0.”m, uppsägning av den an; skötsamme som. följd? Är det ö över= huvud 'skyddsombudets uppgift. att se till de som brukar 7 sprit på TN TT """”betarskyddet "sparat "miljoner och! va i )Å » åter miljoner kronor samtidigt som >>t det räddat tusentals-ock' åter tusend " + tals arbetåre från” ”Teimlästning, ned- "död. Men hur skall skyddsombudet förfara då han ser att spriten” näst. . satt hälsa 'och kanské:en för” Sh : lar sig in på "arbetsplatsen." och -'. | undergräver de . värden arbetar= ' skyddet skapat?” Härom stod -dis= > - kussionen het, vilket mån kan föra = "I stå. Det är ingen angenäm. uppgift - a oh Zz i : för ett'skyddsombud att dalta; med > : spritpåverkade ' - kamrater "för "att : förebygga att dessa råkar. ut för ' - olyckor då de uppträder mer. eller mindre berusade i” arbetet. Det är ” ännu mindre angenämt att rappor-| ' sv Va det finns "tera saken till: arbetsgivaren” med : de följder detta. kan få. för den felande kamraten och kanske i än nu högre grad för dennes familj. Fackföreningsrörelsen, har. tagit: i upp problemet till debatt och inser vr ..klart. de vådor, som "spritförtäring - s på. arbetsplatserna; medför. De” so har hand om arketarskyddet befin= " « her sig i ett svårt dilemma. Föres= > tagare, och arbetsledare har tvin: ; Bats skärpa "uppmärksamheten på - ” problemet, Om denna tendens före | stärkes är vi snart inne i ett alls, varligt . samhällsproblerr,”" ty, utan ' tvivel är det: så, att spritf rtäring i samband med' arbete är en svuren =. fiende till den fortsatta "standard TS em: av "LKAB. Hr Eliasson 'håvade in e "skyhög poängseger efter .att ha rex laterat högerns tidigare anslutning: "dill Irmbol fö vilket kom representanten för det, Parti som i valrörelsen basunerar, » ut, att det är att lita på framför alla andra” partier, att täcka res ”trätten genom att säga ätt höger= männen ändrat uppfattning sedan Arvid Lindmans Ku samlingsrege= "tingens dagar, ” " Pikant var även hr Eliassons när. gångna ' fråga till 'hr Svensson 4 - Ljungskile :om > dennes inställning ; till "monarkien, Hr Svensson förs . sökte komma, ifrån” det brännbara ämnet genom "att. deklarera att det inte var Republikanska" klubben som 'sammanträdde, VS < Som helhetsintryck" av "den två timmar” långa debatten kan sägas att den utgjorde en god inledning "på radions valrörelse, En : levande - demokrati, är , något" av; det mest omistliga vi har, vilket kraftigt un«= 'derströks både i debatten, och slut- « apellerna, ” c Vad köstar ett. al? " En valrörelse kostar” pengar -- det "får partierna erfara. Tillgången på = och behovet av ekonomiska resur- + ser är. dock olika. för partierna, Atf ”kita på att peng . skall göra vals rörelsen har varit” "regel" på vissa |” håll, medan' man på andra bygger t på de frivilliga Jnsatserna Å högre grad, -. H Högertidningen Svenska Dagblas det har gjort ett reportage om va= Jet och därvid bl, a, angivit beräka nade : valkostnader- för partie; Siffrosna har blivit litet missvie' tande. Högerns' valkostnader, ”de Iokala icke medräknade”, ligger mel. kan en och en och en halv milj. enl, Sv. Dagbl .”Böndeförbundets val- kostnader beräknas stanna vid nå- got under en miljon”, folkpartietg vid ”något mer än 1952 då siffran för rena valkostnåder' uppgick till 1,6—1,7 miljoner” och socialdemo- / krati centrala valkostnadi vid > "något över 1,2 milj.”, heter det vis dare. i Sv. Dagbl. DL an tala om för läsarna,'att siffror. na gäller olika såker. För bonde- : förbundet gäller den angivna sums= man :' de "samlade ': valkostnaderna, såväl centrala som lokala, Den för : högern 'angivna siffran, som var ungefär, lika: stor, gäller éndast de .' centrala kostnaderna, Högerns sam= "lade valkostnader brukar vara be- tydligt högre än bondeförbundets, som i avsevärt 'större utsträckning bygger. ;Ppå medlemmarnas frivilliga . arbete, + ; vie . JÖNKOPING är . I ” frågade , '” skolan: påverka ' bainens- | karaktärsutvöckling? ” "Kan 5 ar Lindblad, Göteborg" i' sitt anförande ' vid , stadssekretefare Gunn 7: Svenska sominarlelirarmötet söm fi — Detv iigant i skolan | är urvalet av lärarna Mn 1 Jönköpi på tisda -”Talaren erinrade om att dét i direktiven till 1940 års . skolutred= >. 2" sing bl av hette att ékolan skeil "ängs ct " Möjligheterna att fostra: begrän? - sås emellertid främst av att karak- tären redan till stor. del danats när ". barnen kommer : , till , skolan. Men skolan har mö ligheter - till: fostran. En "rätt bedriven undervisning: är skolans ' främsta ” fostrande medel, . framhöll talaren, Som exempel på vad som kan påverka barnets: 'ka- ' raktärsutveckling nämnde, herr zå fostran i ordets djupaste. me M det; EE. Brevnér,. Stockholm, - a sitt t inledningsanförande. Mötet var öve-- rens nied inledaren om att inträdes-'- prö vid seminari är ett för hela: :läraratbildningen cen=' tralt' problem” och "att : man rnåste fortsätta att pröva sig fram och be" arbeta' de: erfarenheter man' fått. ” Lektor Bernhard Tarschys, Stock- holm, yttrade beträtfande den obli- iska skolans '] Lindblad bl; a, Jlärarpersonligh = : » "Inträdesprövningarna : vid follt- och .småskoleseminarierna diskute- rm för pröv- rädes, Någon: färdig fo inte och h ur frågan skal något som kan diskuteras hur Inge som helst, menade undervisningsrå- enteringsämnen; bl a.” -, -— Vi får inte i skolan stirra oss ss så blinda på själva kunskapsstoffet att vi glömmer det viktigaste, att med- dela detta Bå ått eleverna har möj- lighet lära sig. utnyttja det, 7 skolan och var ombord på Stock. gån har” man då varit i New York. Det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig, ty innan” vi på nytt startade resan hem till Sverige "råkade jag ut för én liten olyckhändelse och ' måste bära den vänstra 'armensi paket en tid framåt, så nu kan man i lugn och ro ägna sig åt skri- vandets ”ädla” konst. Även deri- na gång tror jag mig kunna lova, att komma med en'hel del in- tressanta saker i i I fortsättningen, Jag: haön | i ma fall avlägga ett besök på m/s Stockholm, där hon låg i torrdocka:hos Bethle- hem -Steel' Co i Brooklyn. Det var en. fruktansvärd anblick att se det en gång 'så:vackra och strömlinjeformade- fartyg... Hela närmag förpiken var borta och det som en gång varit förskeppet var nu ett enda virrvarr av söndertrasad stål och plåt ogh lämningarna av några' av de besättningshytter; 4 I som. tagit "den ' största tyngdeh av sammanstötningen. - "Ave min £: d. hytt, hytt ”H”, på babords för syntes, inte "ett spår: ' Ännu €n gång måste jag ge uttryck] över min glädje och tacksamhet över att jag inte var med på denna resa. Visserligen är livet inte alla gånger så lustigt, men hur det nu är, så är det i alla fall roligt att hänga med. Inalles var det fem av mina kamrater som fick släppa livet. till. Elis Österberg ' och ' Alf. Johansson mina - döda kamrater var med ”Kungen” hem, Deras kvarlevor låg i två vackra urnor och från I Vinga ”' till ': Göteborg förde ”Kungen” flaggan på halv stång. Var finns de övriga tre; frågar man sig Antagligen följde de med fören, när en del av denna bröts av och sjönk, ner i havets djup. Jag blev mycket uppskas kad när jag såg m/s Stockholm och tänkte på alla dem som nu : lär borta och på dem som ligger svårt :skadade ”p Amerika, = 5 ” Barnen från Andrea Doriå kastades'ner i Stockholms : livbåtar I Port En god I vän till mig från ”Stockholm”, ' däcksmatros ' Per Hinnersson, . gjorde -inalles" fem turer till Andrea Doria, i en av Stockholms '.. motorbåtar. - Han ma Iskall i höst börja" i nävigations- |, holm" för att få praktik i mansyrket, + '«. — Jag låg och sov i min hytt på förskeppet; den var på styr- bordssidan,' berättar han. Plöts- ligt vaknade :jag upp, av: ;ett hemskt kraschande. och såg en massa vatten komma in genom ventilen; ” så . fort jag kuhde i |sprang jag ut på däck, det sked- de på en sekund trör jag,' och jag kom ut i bara pyjamasen och såg att hela bogen var borta. Jag hörde inget larm 'från "liv- båtarna så jag lugnade mej litet och gick tillbaka in i, hytten och drog på mej kläderna, tog mitt pass och mina papper. Det kom fortfarande in: :vatten genom ventilen så jag stängde den' och gick upp till min' livbåtsstation. Där väntade jag på vidare order och hörde då kaptenen meddela genom högtalarna: ir. — Vi har kolliderat med. 'An- "> Idrea Doria, « och « dom ber. om assistans. + fee Styrman kom och med id be” 'Isättningsmän mannade vi en mo- torbåt och satte ut mot Andra Doria, i. > a | i att hon Gösta. Hall: interijaar täpper - . > besättningsman på” emot kvinnor och barn först men det brydde sig-inte någon om. Det kom åtskilliga män i båtarna också. - Vi var -väl där en halvtimma under första trippen och åter- vände sedan för att hämta en ny last; Då låg Andrea Doria red ännu 'större ' slagsida, Några Passagerare i vattnet såg vi inte längre - och man ' verkade litet lugnare. ombord. Jag vet inte varför, men vi måste ropa åt dem att komma ner i båten och till slut fick jag klättra upp på en lejdare 'och säga åt dem att komma ner; Vi slog en lina omi kring en gammal man och firade ner honom. När vi hade omkring femtio ombord gick vi till den franska p arbåten - Te de kvinna, som spetsats på -Stock- holms stäv och fått huvudet avr slitet, "Sedan gick jag in'i min hytt igen och tog fram cigaretter, som vi gav de 570 räddade ombord och så gick jag på min. ordinat |” rie vakt. Efter frukost 'sov jag till midnattsvakten och efter den sov jag till vi kom i hamn i New efter alla Strapatserna. Da Amerika, I som "” försökte smutskasta de svenska besätt- nens hjält diga in- sats' i räddningsarbetet. Man pi az France,: som var närmare. än Stockholrni: ; och - satte ' ombord passagerarna där. Det var mest kvinnor” och barn denna gång. Pojkarna : på dei franska båten var mycket hjälpsamma och den gamle mannen hissades upp i en karmstol, som. -riggats. upp: till hisskorg! 0 c; På. tredje resan till Andrea Doria, kom” vi. upp till första- klasspassagerarna, och . de 'ver- kade lugna och sansåde; En del var ordentligt klädda men andra De flesta kom ner på lejdaren i båten och en.man bar sin lilla flicka på axlarna när han klätt- rade ner, Vi tog även den grup- pen över till Ile de France och när vi för fjärde gången åter- vände hade slagsidan ökat be- tydligt. Det var massor av liv- båtar kring henne nu, En körde in i fartygssidan' öch en annan förlorade rodret vid en kollision. Men fortfarande måste vi upp- mana folk att komma ner i bå- tarna. Dom tycktes inte ha nå- got initiativ själva. Sedan vi lastat: av de sista räddade återvände vi till Stock- ilholm och satte igång.med att röja upp:litet i. förskeppet, Vi trodde: att . några ' pojkar: blivit instängda,” men” vi fann "endast en; ' Elis : Österberg;' som i det : [närmaste - var död. En annan hade bara nattdräkterna på sig. |: äges av italienare och äro imyct ket" liten - minioritet, "De stora tidningarna däremot ' har" idel lovord att komma "med:" Vanliga var jätterubriker med. följande utseende: -. Stockholms : besättning helt enkelt underbar, > ”— Storartat räddningsarbe! te begränsade olyckans omfatt- : Stockholms besättning lov! ' ordades av Passagerare - ögons- vittnen. . t Katastrofen: vid Nan i tucket "skildrad av ögonvitt- nen. Stockholm - räddade 700 från sjunkande Andrea Doria. Se sagt, så här skriver de all! ra flesta av de stora amerii kanska tidningarna och jag tror att dessa rubriker är med san: ningen överensstämmande. Jag känner » Stockholms besättning ganska ingående och jag vet att "dessa pojkar såväl som deras be- fälhavare, kapten Gunnar Nori densson, är sjömän med hjärtat | > på rätta stället och som har 'sett döden i vitögat mer än en gång. Jag vet att det aldrig skulle fall dem in att skrika ellér ge tappt när. det: gäller att rädda sina svenskar, 1 svenska ' till själ och hjärta och de har gjort heder åt hemsk upptäckt var Kl av enl: York. Jag var allt ganska' trött i | et fatins + en del tidningar i ” stod att de var brutala, besini|” o.s.v: Dessa. tidriingar - .medmänniskors liv, ty de är, |SENASTE NyrT: | a ofasr strofens spår = 7 En tyfusepidemi' hotar att utbryta i det ' belgiska kol fruktansvärda olyckan inträffat, med- delas från Brysel i dag På morgonen, Orsaken härtill är att gruvsdistrikt, där den : + de'nstängdas kroppar snabbt stängda omkommit på ett ti (Marcinelle i dag). a . förruttnar i den höga tempera: - turen: Hittills har 'endast 74 kroppar kunnat föras upp från - " gruvan, och experter anser det troligt att .de flosta inne- digt stadium, Hoppet att några '. . ännu skall leva är ondast teoretiskt. Folkskotestyrelsen F i Laholm . diskuterade betyg ssättningen ola Betygssättningen för folkskolans sjätte klass — de som är avgörande för inträde i realskolan — blev föremål för ingående diskussion ' vid gårdagens sammanträde med folk- > skolestyrelsen i Laholm. Flera talare”påtalade de ojämnheter ”.. Som kan förekomma skolor och även klasser emellan. Under ”. diskussionen Fimnade överlärare Georg Persson en del upp- lysningar om årets int: Av de 16 sökande som inte Eå Synnerligen intressant skol-] nyhet presenterades i en kun- görelse från Skolöverstyrelsen, som beslutat att fr, o. m, instun- dande läsår 'skall förstärknings- I I anordningar ' i, matematik och engelska få införas i klasserna 5 och 6; Detta innebär att en dif- ferentierad' undervisning får ber, drivas i dessa ämnen på. så sätt grupper, Detta för att de mest begåvade 'eleverna inte skall be- höva invänta de övriga kamra- terna i undervisningen. 'Folk- skolestyrelsen beslöt att icke in. föra - denna : undervisningsform förrän läsåret 1957—58 då allt för kort tid återstår till läsåret 1956—-57 "skall börja. 3 : Musikundervisningen diskute- rades, och folkskolestyrelsen be: slöt att ingå till stadsfullmäktige med en anhållan om ett garantil belopp "för 'arvode ' till musiklät raren, Liksom tidigare skall dock elevavgiften —20 kr. per termin — utgår «ov En elev beviljades uppkol med skolgången ett år på begä. ran av föräldrarna, ” i ” Folkskollärarinnan Inga Svensi grund av sjukdom, "Till .vikarit förordnades folkskollärarna Gun? ny. Johnsson och Christer, Got metz, Till, timlärare' i läsämnerd sitt land och dess sjömanskår. förordnades fru-Svea Mac Intosk ar vid Samr ; Av de 98 som beviljades inträde var endast 15 från Laholm. Tett en klass får. delas upp i tvål | son ' beviljades tjänstledighet på ” 1 Laholm, kom in var, 9 från Laholny.” och till timlärare i i träslöjd vakt Folkskolestyrelsen beslöt att skolmåltiderna skall börja. den 3 september,” Slutligen beslöts" att gruppun- dervisning'. ned endagsledighet skall bedrivas ä även iår vid Nyby skola . Br ri ridge Skottorpa ende or Resultat "av .partävling ” den' LÅ augusti. ' 1, Knutsson, Våxtorp 252 p, 2. H. Wilde—Kurbitzen, Skottorp 251,:" 3... ' Benediktsson—Benediktsson, Laholm 248, 4. W Whde—H .An- dersson, Skottorp. 246, 5. Grinn« dahl—Grinndahl,. Skummeslövs« strand 237. Nästa spelkväll tors- dagen den 18 augusti. Mellbystrand låg” fullständigt” ö- ar DA HÖKS HÄRAD VALDE EGEN RIKSDAGSMAN” Rob Det är i höst 90 år r sedan” äs första valen till andra kammaren förrättades enligt 1865 års repre-' sentationsreform, : Utom ”i de större städerna utsågs en repre. sentant för varje valkrets geriom majoritetsval. Vid" 1866 års val tillämpades i regel det 'omedel- bara : valsättet dvs. genom ' på kommunalstämma utsedda elek. torer.” De. sammanträdde inför domhavanden, 'som även verk- ställde sammanräkning av röster. na.” Men ' redan. vid. nästa val, 1869, blev det omedelbara” val- sättet "vanligt. Valen 'gällde för tre år och andra kammaren be stod ”under : den 'första perioden av 190 "ledamöter, varav.135 från lika många lantvalkretsar' och 55 från 38 stadskretsar, ' Höks härad utgjorde egen val krets. Laholms stad valde i bör- jan tillsammans. med de övriga hallandsstäderna, ” men "senare 'lavskildes Halmstad för. att välja till: "med "Ängelholm: Vi såg "med d de ee hade svår slagsida ' och eftersom vi ' inte. visste: hur länge hon skulle hålla.sig flytande satte'vi " Hull fart från början. för. att få passagerarna ombord 'på Stock- holm, Det var: åtskilliga. som " |hängde längs däcken "och "på 'si- dan av -:fartyget.” Panikstämning sjön" i rädslan, och en kvinna var så hysterisk att "hon. kastade sitt barn ner i vår livbåt innan: vi ens : hade ' hunnit” rigga upp en filt som nät, Vi tog emot många barn på detta sättet, Föräldrarna kastade dem her'i vår filt som » |fyra i av "oss höll upp i'Juften; Men under tiden hade också en del hoppat i i sjön och vi försökte plocka upp "dem. Vattnet var oljigt och smutsigt och det var svårt att' få grepp på. dem, så några: av oss hoppade i sjön för att hjälpa dem ombord på båten. Vi tog också några som kom ner rådde och skrik. och rop ljöd[, över vattnet, många; hoppade i Majoritetsval tillämpades tom 1908.:År 1911 övergicks till Pro- Portionella val och hela Hallands län' blev. 'en valkrets. Nu-hade nämligen partisystemet helt sla- git igenom" och" rösträtten" blivit allmän : bland . den” manliga” ber folkningen. rn ”Rösträtten efter. represen” > tationsförändringen.-' .|de senaste tre åren' gick rösträt- form : tillkom . rösträtt vid dagsmannaval allenast minst 24- årig ..man |; som 'ägde eller med stadgad åborätt innehade fast! e gendom ! med” ett tax. -värde' av minst" 1.000 kr. eller för minst 5 år arrendérade' jordbruksfastig- Het : med, ett ”tax.-värde ej un- derstigande ', 6.000 kr. eller som till:staten : "erlade. bevillning för minst 800 kronors årlig inkomst. "Om. han hätftat för oguldna kom- munalutskylder ; under "något 'av ten' förlörad. Dessa. rösträttsvill- kor inverkade så att'i slutet äv 1860-talet. fanns i hela iiket' en- | Enligt 1865 års författningörer Om riksdägsmannaval och po-' litiska -strider. i södra Halland under tvåkammarriksdagens för-, sta halvsekel skriver redaktör Oscar Sjunneson, i en artikel- serie, som inleds i dagens num- mer åv Laholins Ti avsnitt behandlar n ter . representationsförändringen 1865 och Carl Ifvarssons första år som politisk förgrundsgestalt i Halland. I följande artiklar kommer den stora tullstriden, försvar och rösträtt. samt Carl Ifvars- dast omkring ' 230.000 röstberät- :'tigade,' varav ' omkring, 1.300 i Höks : härad med en. befolkning på något & över 19.000. Samma be- .stämmelser gällde i allt väsent- ligt tills 'den' allmänna rösträtten "— för män — genomlörts, Val- deltagandet uppgick under 1860- 70-talen endast till omkring 15 "procent. Härav förklaras de låga|” va det första vålet för hära- "det enligt den 'nyå” ordningen, för: Halrastads," Ivarson I 18597 iksdagstullmäktig Tönnersjö och Höks härader i bondetåget. Han fick 21 elektorsröster av 22 ay givna. Vid nästa val,” 1869, vil ket som 'sagt var omedelbart! omvaldes Ifvarsson med 74 röste; medan lantbr. Carl. Pehrsson" i Hov erhöll 61, apotekaren An ders Gunnarsson i Värestorp 55, lantbr. "Nils" Magnus, Ågren' i Tjärby 7, Joh:s Nilsson i Ahla! N. P. Andersson i Svenshult och Jakob Bengtsson i Hishult var? dera 5 ' samt kontraktsprosten! J.A. Berg i Östra Karup 4. Valet vittnade om én. viss oppositiori mot: Ifvarsson: - Hade motstån- darna -' varit” eniga skulle' Han fallit igenom. Själv vistades har i Stockholm! I brev. till vänner i-hemorten och till riksdagskam- raten Eric Ersson i Vallsta klad gade han över. de ”intriger”, för vilka han blivit utsatt (se Ther- maenius, ' Lantmannapartiet sid; 230 och densammes, Svensk bon: depolitik sid. 171). I ett brev till Ersson skrev han, att ”alla möj- liga rykten. hade' utspritts om mig och de båda kandidaterria hade fäktat med händer och föll ter ' för” att "komma åstad mö Riksdagen; När jag nu hemkotri | 5 voro - både" de och” deras add hängare” ganska flata; men "jag beslutade "att i alla fall se dem ansiktet” samt ioffentligen' möta dem. ” Jag ” inbjöd alltså till ett allmänt : sammanträde” den ' 25 dennes i häradets, medelpunkt; och detta som. Bevistades av 90 —100 Personer” slog så ut att mina "åsikter ' gillades i alla de ämnen som under. dagens: Iopp medhanns”, Vid nästa val, 1872, 'var det «lika illa om inte värre. Ifvarsson omvaldes ' visserligen. med -1211 - 'lröster men hans närmaste med- tävlare Peter Svensson i Tiahaga fick 91 och Carl Pehrsson i Hov 49. Valet överklagades av Peter Kn eds: SLKF-are på lyckad: utfärd ” ä' fredagen: gjörde "ett: 50- . tal SLEF' medlemmar ' en ''ut- flykt till ”Skåné.” Resan 'starta- dés från | Knäred kl haly 9 på morgonen” och gick först' ned till Båstad där medförda emör-" gåsar Och kaffe smakade bra i den härliga, sensommarsolen, trofloras : "anläggningar fr Hov enastående sätt "visade och för- .;) | klarade” allt" Nästa mål. var Ripagården i: Hov. Här hälsar de ägaren välkommen och be rättade en del om gården, var-;: efter det. blev. en rundvandring genom alla" rummen. praktiskt : . och -trevligt.. inredda, -. Även trädgårdsanläggningarna '. . blev föremål för beundran. Så ' blev, det. tid att; lämna : denna /8e- värdhet efter att: man . även och 'våfflor,' Färden fortsatte den vackra. medeltidskyrkan. Denna "kyrka vittnar om "att Kullabygdens folk alltid: varit - sig. kunde deltagarna, förtära ' de. ” medförda smörgårarna. Nästa ånhalt blev Kräpperups:' ståtliga ' slottspark, där man tittade på allt.” På hemfärden Ängelholm där kaffe intogs : och stadens ' djurpark besågg- - Så blev det tid att. fortsätta färden hemåt varvid man från bässen” imponerades ' av” åkrar- nas gröda och trädgårdarnas blommor. man hemma i Knäred igen ef- ter en lyckad utfärd. Resele- dare var Anna -Persson, Hult, och Ebba Svensson, Dyrebörg. - a blinda barnen, Ella . Johansson— ., middag. att badstranden via . Så fortsatte, färden "till Elek- ' där en trevlig ciceron” på ett till- Brumsby- där "man besåg > Via 21-tiden på kvällen var. mästare Nils Erik Hägerström, de, Är somnmiarén defimtivt lut? s £ smakat : på Ripas;goda kaffe” sjöfarare.: Sedan gick färden . : till Mölle och Kulleng fyr méd. - en betagande utsikt runt' om” ' gjördé en rundvandring och . gjordes en tommag uppehåll i" .' pe med dess 'granna skepp, vilken « .' ' blev ef enastående upplevelse. - P RE N U ME R ER Å z PÅ- LT Jar ost Minor från fartygssidan || bänken att s FAT SANN Kotten eesadägaren can]. Forts-nästa sida |" = Postölio 901956... oanad | - Ne S > + > : : i; : | - "vi v - 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.