vv a "+ Laholm& Tidning startar en som E ” landen, särskilt "i storstadspres- - hå ögon. och, sinne öppna "för .förränta-;gig: Nu har emellertid - utan tvivel "tiden". kommit då TrYtY v Tr Tvertrepyrtvv ve Presenta ön = i s Vi Hin Ha som känne. tecknas av en ständig steg- : rad livsrytm. Vårt mekanisera- de, samhällets , många rullar i ett allt stiabbare te Förändringar, och framste; på de flesta; områden av och vittgående natur. ' De näringar, som presenteras ” i ovanstående vinjett utgör i” gotta avseende inget undantag, .+tresse för en:annan del:osv. or väl följt skogens brukare Vv Vår förhoppning är också, att ' en och förstått att utveckling- "? LTs lantbrukssida skall bli ett amhet till; öd. i,sin verk-: ”, förum, där jordbrukare, skogs; kens hr fe NoEöra sig” tekni. . brukare och trädgårdsfolk från! : F dt id orskningen framsteg. 'södra, Halland och angränsande acktidningar och tidskrifter "bygder i Småland och. Skåne, gör det. möjligt. för. lantbruka- vill: dryfta sina yrkesprobler ren att'studera' aktuella före. imsesidig båtnad.' | teelser inom" sin: Näring, och i åra läsare är alltså välkom-: vår landsända med 'dess frami” . na... som medarbetare på LTs: synta, "driftiga: lantbrukarebe-' . lantbrukssida,' som återkom-;' folkning utnyttjas dessa? :möj- -- mer varannan torsdag. Artiklar,” lighete . frågor, missnöjesyttringar, "fun-' as deringar och reflexioner" krin; våra , modernäringar har ; sin .plåts på. denna, sida, som : vi: é hoppas . "kommer vatt i; någon: mån ; bidraga till en. lyckosam"; utveckling - för-- vår bygd. och dess folk. - I betonade litteratur) somm redan "finns; : Varje bygd har j ju sina spe-' : hjul " ciella problem betingade av > mpo.. geografiska, .klimatiska . och" 8 är - andra. förhållanden. Näringar-; häftig ” nas struktur skiftar från trakt ”, till trakt, vad som vid en: års-, "tid har brännande akuallitet i en del av Sverige har inget in- Vi. dagens nummer av. - vi avser; gelbundet återkom- . mande sida för jordbruk, skogs- bruk och ” trädgårdsskötsel ' vill vi med: denna bjuda. våra läsa » re ett lokalt färgat komplement till den mer eller " mindre fack- " väl-o.!' ölngdr jon Vörå. Detsammå gå ler om -fälten genom mycket regn ; blivit så uppblötta” att. man, har svårigheter: att komma fram med ' skördetröska! Man .kan alltså vid: svåra ' förhållanden" trösta" sig med att, om: skörden stode i sky- lar i" stället för. på rot skulle sen, som gå ut på att: "nu skall minsann. inte. bönderna klaga för skörden - blir-så fin så fin.” ”En- dast den fåkunnige" kan tro, att "man ' "kan äga något säkert om skörden,” förrän :den .är inbärgad rot, men” "det är 'dock ett. intet - mot vad. deri kan bli i skylar: kare att - lalla "sätt ordna” så, att vi bli mindre och mindre be- roende av väderleken och de tek- niska hjälpmedel. vi numera fått ha hjälpt oss. en god bit på väg. Det- gäller för den enskilde att -Den' besvärliga hösten 19541: . var det flera” jordbrukare t. ex: i" Sörmland ' som inte kunde skördetröska' I "förrän / ls tjälen "gjorde marken bärig, men de - räknade ändå med att förlus” vad som:'.sker :och att inte låtal i N höll id ett par säc- några gamla fördomar eller för- forna DI SEN ett par a ne utfattade” meningar. "hindra hö- jordbrukare, £ som ''hade.. sin noden länet det är. skon. |. AKÖrA-å skyla fick” totaltör: medlen” s - lust. s miskt riktigt. Skördetröskningen' - har - gatt - 3. Anskaffningskostnadön bör framåt med; störa steg under- de numera kunna hållas på en rim: senaste tio ”ärén” men. "har, lik- lig nivå då den erforderliga drag- : "fi z som mänga andra mekåniserings- | kraften finns på de flesta stäl- åtgärder, av kostnadsskäl' varit len i form av en traktor på om- förbehållen de 'större bruknings- kring 30 hästkrafter och man nu . delarna Toch: äskinstationerna) kan köpa. utmärkta begagnade "som enöm öjligheten till stör- tröskor, 'som blivit över då stör- - ärlig! nån tid kunnat | Ye Prukningsdelar gått över till re: lige.an ändnings' älvgående ' skördetröskor, för kin att själ : få en relativt, dyrbar mask 3-5 000 'kr. En ny'traktorbinda- re kostar 5 000 kr. Två detaljer, som ofta avskräc- ker från anskaffande av skörde- tröska är torkning och halmbärg- man följande olägenheter: ., Stopp i tröskans cylinder, haim lindar sig om :vindor, inmatningsduken stoppar och allt tänkbart: och li- tet till” krånglar och gå inder: Urtröskningen blir ' dålig, - spill uppstår, vid skakare och ,bossål, framför. allt, . lagringen blir ett svårt problem. i” a" De- flesta levererar br spann- målen direkt till sin Lantmanna- Central; : eller ' Lagerhusförening och är"därmed kvitt torkniffgs pröblemet om sådant trots allt skulle "vara nödvändigt. Med fo- dersäden kan”. det vara. värre, Många, har ett gammalt rymligt planbottenmagasin ' som ' ' lämpar sig: mycket väl för lagring av skördetröskad spannmål med upp till 2090. vattenhalt, Det går bra att lagra spanhmålen en' hel me- ter "tjockt. om den omflyttas någ- ra' gånger i ' början. De nya spannmålsskruvarna kan. både vid upptransport och omflyttning av spannmål vara mycket bra att ha. :Om "ej planbottenmagasinet räcker till, utan man funderar på silo3,. måste man ha. klart för sig att det ställer helt andra krav på "vattenhalten som därvid knap- past :.kan hållas högre än 1696, men det finns numera plywoodsi- 108 med kalluftsgenomströmning som' man, själv kan bygga för, några”. kr "per säckutrymme. Så olösligt; är det inte. Jag kan kan- skördetröskan bör pli snart sagt var bondes” egendom, så stora är " dess företräden, 1 synnerhet un- "der de förhållanden, som råder på södra Hallands slättbygd. - Låt öss ”ett” slag ; diskutera skördetröskningens för- och nack delar vid” ” bondejordbruket. ” avgjort arbetsbespar - 4, Spannmålstorkningen— lag- ringen. Torkning kan ofta vara onödig: då det första man måste lära "sig -är "att hälla huvudet kallt och inte, tröska förrän vat- tenhalten i färhan gått ner un- der 2096. :Det kräver alltså goda nerver att vara skördetröskäga- 2. Den. minskar i Hög grad "rise " kerna viä>dålig väderlek. Drås- ningsrisken . om' säden får stå äs kvar länge på” rot är ringa, de Bkö nya sorterna. är särskilt utvalda skall jordbrukaren resa bort . med hänsyn: till. denna fara och ii: på 10. dagars semester så att endast vid storm 1 tunna, hårt: ; han inte frestas att börja för mogna bestånd 'av havre och ve-| ' tidigt. Det är ett radikalt sätt te kan fan' tala” om någon risk. |. och har dessutom den fördelen Så länge, fåter” man aldrig sär att det verkligen kan bli av den stå på ret jom inte svåra | . med = jordbrukarsemester . på , regn omöjliggör tröskningen och |; sommaren. Man skördetröskar ” Om sädensi.så fall varit bindar-| altid via för hög 'vattenhalt . skördad" hade ” regnet ' sannolikt |.. när man är nybörjare på meto- När skörden är bindarmogen fodersäd behövts :konsttorkas av 5 Halmbärgningen med pic-up grejor är ingenting för det mind- re och medelstora, jordbruket så- vida dök” inte går att hyra dessa maskiner. till ett rimligt pris. Den balade halmen är inte: bra att ha liggande kvar" på fältet då det är mycket svårt att få- den torr; sv EASKRUVEN efter ett: regn, medan ” däremot ., PRISBILLIG. i c . EFFEKTIV. halmbuntarna som av någon an- ! ; se ledning inte är så populära läng- I är: inga säckar från kan utan "använd - konsufngnterna. "ske: nämna att sedan 1946 ingen | ”Akesholms c:a 400 kr per år. : press och dito hack, som är dyra |: Laholmsortens Lantmannoförening. re är en god lösning för bonde- jordbruket. De kan liksom trös- "Tel. 25 och 425. ' : - > Forts! nästa sida fö kaf hän Örat. i Södra Hallands Speci odlareförening, "godsägare Oscar Ahlgren - höll ett "mycket. upp- märksammat; anförande "1 sam- band . med visningen av” Essel, BL: inderströk hr Ahlgren vik- hä det gäller. Esseli oc "odlarna i södra Halland. I detta'.samar- bete måste vi hjälpas at att hål; la slången mot importen, ansåg hr Ahlgren. Vi behöver. ständigt När! vi kan för "att genoni., rational ringar skapa lägre . priser. > De vid. visningen av. Esselj när- |; varande journalisterna fick, ock-!7 så tillfälle att göra stulibisök. påll Fre ikstorp,' Dömestorp, och nersa. Med hänsyn till vissa stadstidningars - många hätska, inställning till, var dessa besök ytterst värdeful- Ch lå. tingars "journalister s saker om jördbruketå strävan. att ratiorialisé ra. och, förbilliga produktionen som. de annars aldrig.-ellér ytt- erst sällan blir i tillfälle till... » Godsägare Ahlgren gav en in- tressant orientering om 'sin egen |» gård och specialodlingen; som för hans del inte är något nytt. Sedan "ett 20-tal år” tillbaka . således långt före” Esselis till-1 komst — har han "specialiserat sig på "grönsaksodlingar. , Även om potatisen, som. varit så ak- tuell i såväl producent- söm kon: sumentkretsar, tillade godsägare Ahlgren, som framhöll att man speciellt i Halland arbetar' inten- sivt på att få fram kvalitetsgoda sorter. och att potatissorterings- verk anlagts bl. a i :Vallberga. På Dömestorp fick: journa- listerna ' tillfälle :att se skörd- ningen" av ärterna, en sak som imponerade storligen. Den snabb- het som präglade arbetet gav ett starkt vittnesbörd om att ingen- | ting lämnas åt slumpen när det gäller rationaliseringen: av jord- bruksdriften, | ; Godsägare vn OSCAR AHLGREN Å 2 Slutligen gav v fordbruliskots CI r Gå » Hg Jå stråbassjukdomar, I detta hän- så K lent Birger Blixt.en orientering om ' försöksverksämheten Tönnersa under ett besö Han uppehöll sig främst" olika gödslingsförsöken oéh"Visat de: som avslutning endel, bilder Ä -Hushållningssällskapetsod "film- buss”, . Vi har en känsla av, att yis- ningén: äv -Esselis, fabrik," kan- traktsodlingar, "Tönnersa och de sakliga informationernat' skapat mycken good will för det'syd«' halländska jordbruket. Kontakt "I bruksnäringen 'och pressen, "Inportavgifterna från Ppo- tatisimporten . -under.; fjolåret gav: staten: rikliga medel, varav 2? milj'skall. änvändas « till potatisodlingens' fromma. "BL a. kommer Hallands. län "att få en särskild pötalis n, = struktör, sn - > Till : uppförande” av lager- och. sorteringshus "för potatis | går 1, 1 miljon, till försök! dck' forskning beträffande mekani- sering av, odlingen 400.000;'till upplysningsverksamhet . i : od- lingstekniska frågor. 350.000, till forskning ' ” ahgåendei blad" mögel 50.000 och till forskning i övrigt 100.000 kr. I Sj 4 bland dem i de skånska och? i Hallands, skall en "särskild pe tatisinstruktör” ” anställåg "tiv DA ben ant hushållningssällskapen; rr Biomsterdag. ek ne 16 september | Den nu traditionella Blom- mornas Dag, vars syfte är'att på sjukhus och ”ålderdomShém intagna skall ihågkommas med blommor, blir: i. år söndagen den 16 ' september. Det.t blir tolfte gången. : . Föreningen ' Bloms öåvån, vars ordförande 'är : major Ernst Killander, riktar en skri- velse till stadsfullmäktiges ord- förande i alla städer att 'ställa sig i 'spetsen för lokala arrän- gemang för den kostnadsfria blomsterinsamlingen . och "för- medlingen till de sjuka - och gamla eller animera socialt in: tresserade personer : atf' bilda kommittéer för” ändamå t, :: vete,. bör växtföljden granskas. -Har det skifte, som nu är avsett "att besås med höstvete, något T gräs. Höstvetet har dock sin giv- ten och samarbetet mellan” ”Joxd- : Ra re.skörd än Banco,<Skandia s dock något härdigare” än Banco. ÖR HALLAND ). "I frisk/så länge som möjligt, så att bestämmer sig, för att så höst- eller några av de senaste 3 åren + burit vete eller korn i form av irent "korn eller blandsäd, är Höstsådden & Värttöljden. Innan man till utveckling. Efter en'sen sådd erhålles i regel ej sådana an- =" grepp. - Faran med alltför sen sådd är dock, att plantorna inte hinner utvecklas tillräckligt un-. der hösten för att tåla uppfrys- ningsskador under vintern, och torkni kador under våren, riskerna stora för att angrepp av. stråbassjukdomar skall an- gripa höstvetet. Att så vete efter. tkoin är i de flesta fall dömt att; "misslyckas, Men även om. man” nu .sår. vete på helträda, som, föregåtts av korn eller vete, får ” man ofta räkna med ' angrepp av seende, är rågen betydligt mera! re: ent och odlingssäker, då ..priset på höstrågen medför;' att stveten ofta föredrages fram-! ör höstråg, På sämre vetejordar, det vill säga på de: lätta och! indre näringsrika lerjordarna: h inom . områden med stora' fresiningar under vintern, är, ( Ingen. att föredraga, et' är . bättre att få en god gskörd än en dålig veteskörd, som kanske är angripen av strå- bassjukdomar, och fylld .med o- nå: plats på gårdar med goda betingelser för " höstveteodling och: där rationell växtföljd till- lämpas. "Sorter av höstvete. 'hushållningssällskapets » - sortför- sök :under åren 1949—1955 har i södra 'och mellersta Halland : "Banco, visat den högsta avkast-; & ningen, Dena sort bör odlas på de; bördiga ' vetejordarna. under” 1955 marknadsförda sor=" ten.Svale har endast hunnit prö- vas i"ett fåtal försök: I dessa ligger: Svale c:a 2 proc. 'under' Banco" Å avkästning. Svale synes. vara relativt ; ; motståndskraftig”. mot gräsmjöldagg. "Eroica: II och; Skandia HB ger ie 5 proc. B;- Eroica "II 'och' Svale äro 'Såtiden, Bästa såtiden” för i I höstvete infaller mellan ' den ' 15 Den: Gödslingen, : För : både höstvete och höstråg gäller. att , » övervintringen gynnas . av ett gott näringslilstånd i., marken. Snåla ej på fosfatgivan och likas så bör kaligödsel tillföras fram= +, föratt på lättare jordar. Någon =; extra kvävegödsling till helträ- dan behöver ej ges. ; 3. +. Samma är förhållandet till en. :! vallträda, där | klöverbeståndet : aå iden sällan angripes av växt-| varit tillfvedsställande, Däremot , i följdssjukdomar. Det något lägre” bör i vissa fall kväve tillföras på vallträda, där t. ex.. gräsfrö. + , odlats, Detsamma gäller då höst= ;.. säd sås efter anan stråsäd, enär ,. nedbrytningen av stubb. och halm kräver extra tillförsel av os kväve. sr Sorter av ; höstråg, Den ” I relativt korta. och stråstyva sor=.' ten Kungs II passar väl;på-goda . rågjordar. Där, skördetröskning ; av rågen tillämpas, ä är dena sor- ten att föredraga. På torra, lätta sand-. och grusjordar, ger. den . nya sorten :Värne 'god avkast-. ning. Obetydligt lägre I avkastns ning ligger Petkus IL + . Såtid; Rågen kan sås något . i tidigare än vetet, vilket betyder, . att såddern i Halland bör ske: > 10—20 september, a börjat angripa. potatisblaste sena potatissorterna,” som "ännu ej äro utvuxna, - böra därför spr as nu, i synnerket om 14 dagar förflutit, sedan den senaste sprutningen gjordes. Man måste på sina håll i år hålla blasten tillväxten av'knölarna kan ske i hormal' omfattning. Den inom vissa' områden låga nederbörden under "sommaren har' nämligen försenat. potatisens utveckling. Spruta ' därför potatisfälten de närmaste dagarna helst med nå- got” av kopparpreparaten . eller bordåvätska. Snart är det också tid att tänka på blastdödningen. Bladmögelbekämpningen måste ovillkorligen kompletteras. med effektiv blastdödning. Härigenom skyddar man knölarna för in- fektion "mot brunröta. . Denna sjukdom sprids: nämligen till nt gen. Blasidödningen bör helst. utföras, innan fältet börjat an= + gripas av bladmögel, En, sen och dålig knölutveckling gör, att i man i många fall tvitgas, vänta FÅ längre med blastdödningen, men. därmed ökar risken, för att ska-” dor av brunröta på knölarna skall uppstå. . .Blastdödningen'. ; skall 'utföras | senast 14 dagar, helst 3 veckor före upptagningen, ur Därigenom hinner skalet på po-- tatisen att' utvecklas ' tillfredsk ställande, vilket gör att' de mes ' ” kaniska skadorna vid. upptags 7 ningen bli betydligt mindre än vid sen blastdödning med dålig ' skalutveckling som. följd. ben H ". Medel för blastdödning " Svavelsyran står i särklass. EM prisbillighet samt. i fråga om” i snabb och pålitlig verkan. Dess- övervägande del vid direkt be- röring råelan knölarna och den, sjuka - blasten ' under upptag- velsyra skall-användas, enär den (Forts. & sid. DT)... | — Aktuellt. > "om: .potatis - "Friska odlingar av sena sorter... sprutas ännu mot bladmögel.” Tidiga sorter och angripna odlingar er böra. .omedelbart blastdödas. dor CU TIRING Vallberga z : MLANTRANKAFÖRENING mn KUN AK FT Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.