- 2 >"> den stora” blixten längs” korridoren : s : . - N a ; . + . . - > se e ee H 4 ; s - N oh sa . : | : i t - , MM FT i ot 2 od ” we et on sn SL s " - - rna LÅ : a M mn FEFFE UFR EFESTTUSTEI ranta Ahh ARA. kat N N A bre ' Måndagen den" 20 august! 1956 LAHOLMS TIDNING a . naturliga hetta som förekoinmer pål ” git sig). ”Åskvä der: "Fi gat visste asadyrkarna att åskans hetre Tor efter frukt. : barhetsguden Frej var den vik. H tigaste av gudarna. Intill nu har: , man allmänt uppfattat åskväd. [ ret'mest som.ett meteorologiskt : | kuriosum. Men alldeles" färska ' forskningsresultat tyder på att åskvädren har en oerhörd bety- att : en åskfront som drar fram över, halva. vårt land är, vård "många miljoner kronor. . Man har velat spåra ett samma; "Nang mellan "solfläckar och -åskvä=' der, Säkert är at! åskvädreh vissa år. är sällsyntare än ändra, och att tal. rika” åskväder: brukar inträffa då: det. delse. Redan nu vågar man tro ' 4 medeltal endast ; 2 åskväder i sek; let. I. november—december ” åskar” det vart” 10—12 år, Men under soim-/ mar och höstmånaderna har vi i me- deltal 4-5 gånger åska 'per månad. «' Man.har. också konstaterat att un- ” gefär: vartannat. åskväder går mot vinden medan vartånnat har en av- vikandé: riktning, självfallet beroen- de på alt vinden är en annän I de luftlager där åskmolnen för sig: "De brontofoba — personer som « lider av åskskräck — frågar sig ofta hur snabbt ett åskväder kan hirina över en. Man kunde vid mätningar . redan 189 konstatera att hastighe- ten varierar högst betydligt, På ha- vet rör sig åskan betydligt lång- sammare; ; + Vid iakttagelser märkte man att åskan som över havet 'rör- de' sig med 35 km/tim. . ökade till 74 km/tim. över land. Långsammast rör sig över land majåskvädren. +. Delar sjöarna ' åskvädren' och gö dem, långsammare? Svaret är ja: stora sjöar och fjärdar får verkli- gen molnen att dela sig och brom- sar upp hastigheten. - e Ungefär 90 procent av blixtarna slår nerifrån. uppåt, endast "10 prå- - €ent 'slår "från: molnen till. jorden. "Män tror att det' är tvärtom vilk t » beror på en "optisk synvilla. . - Blixten: är ett I fenomen ic två fa- ofta inte! uppmärksammad blixt lö- Ber ner från inolnen öch värmer upp en luftkorridor' till 12, 000-—35,000 den största eller i jorden;, Genast därefter slår |' upp mot molnen: förorsakande ”ett väldigt dunder, hur själva åskbullret uppstår vet man inte med säkerhet. > Blixtar förekommer också 'meltan molnen och ska vi vara riktigt nog- » granna slår laddningen” alltid över från ”positivt”" till . ”negativl” och inte tvärtom som många" skolbhöc- ker gör gällande. (Man har . först under. senaste Aid lyckats-: komma underfund med vad som är posi- tivt och negativt, och det har visat sig att man intill nu totalt . missta- De bredaste "åskvädren' i Sverige har mätt cirka 300 km, och somliga har vandrat från landets nordöstli- gaste delar cirka 500 km. Den 8 juli ' 1870 uppstod 'ett åskväder vid: Bi- skayabukten, :. vandrade genom Frankrike samt därefter på 17 tim- mar: 640 km.' tvärs igenom Tysk- land, Detta är ett av de väldigaste europeiska åskväder man känner till, ” Slår blixten ner två gånger "på samma plats? Ja, ofta. Vissa plat- ser är av naturliga skäl särskilt ut- sstta. Under ett enda åskväder har blixten slagit ner 8 gånger i Empire State Building i New York. Vissa till synes alldeles ”vanliga” punkter vid Himalayas fot har hundratals gånger träffats av blixten, särskilt i berg slår blixten ner på samma punkter. Orsaken är okänd, möjli- |] bildas - r att "hålla en äng fn från insekter, Men så många småfåglar — 5,000 par per hektar — finns inte, Efter- som fåglarria äter ditt och datt utån att" särskilt välja” skadeinsekterna får vi tro deras nytta för oss 'män- niskor möjligen är r högst ö k kan vara ett praktfullt skådespel, som bilden visar. oh vi utrustade åskspåmän. . "Men. det är de inte, Veterligen kan intet djur och ingen' växt spå åska — åtmin- stone irite så människan kan fakt- taga det;'Djuren och växterna réa-| gerar inte heller kan inte reagera "| var. svenska, men mellanrik oo från Västerbotten utnyttjades” även Jav turister från Finland och flera västeuropeiska länder... Högt uppe i :BODG 3 i augusti, (TT) "de smala och slingriga vägarna i I gör ,turistströmmen från Sverige. nytt rekord, varom bl. a, > Mer än någonsin har det i sommar vimlat äv. svenska bilar på Nord-Ncrge. I själva verket. med siffa år » rorna från tullkontrollerna, vid gränsen vittnar. Den som under ” tiotalet dagar bilat från Svenningdalen i söder till Bodö i norr och » sammanlagt ' avverkat dryga hundratalet mil På norska sidan kan - vitsörda, att de svenska bilarna — särskilt Norrbottens, Väster=- .- . bottens' och Västernorrlands län — stundtals kunde räknas i stör- re antal än t. o.'m. de norska, « ; väg 50 får ge utslag, : - I Enbart. vid: tullstationen i "Um. | bukta passerade under: tiden fram till 1 augusti c:a 6,000 motorfordon eller 2,000 'mer än i fjol. De flesta om frekvensen vid mötena på riks- man väl så allvarligt på onyansera- de' och obalanserade överdrifter. av denhna art, men att de gör mer skar da än nytta i det pordiska umgän= ägen ödemarken ”. träffade TF-medarbel taren på ett finskt och ett franskt ekipage, som. kolliderat på en rak- sträcka" "mitt emellan "de svenska och norska tullstationerha, Båda bi- larna var öbrukbara och" stämnin- gen: i sällskapen 'tiycket dov: Det gick också knaggligt att utbyta .tan- kar. om. orsaken: till krocken, men dess bättre hade ingen av de lång. väga resenärerna skadats, : "Vid en Bobanks växlingsk Det är inte våra trevliga småfåg- lar, utan åskvädren som. håller in- sektsvärlden i styr. Efter ett häftigt åskväder med skyfall kan insekter- ras antal per ytenhet minska med 95 procent. I detta ligger åskväd- rens främsta biologiska betydelse. De gör .mer än alla småfåglar och parasiter tillsammans; mer än allt världens DDT. - . Vilken . betydelse ozonet har vet man inte, lika litet känner man till mikroelektricitetens" betydelse, det pultesmå ' urladdni å "jra i luften, omkring-drivande nyt= för 1 De' är planlöst. och rastlöst prisgiv= na åt : Ovädret. NE i Vi vet att-luftens kväve utvinnes i elektriska ugnar.. Blixtens korri- dor genom "luften är ,en elektrisk |; ugn. av väldtgt format. Man beräk- nar ” att tropikväxterna får större] delen av sitt kväve ur de våldsam- ma åskvädren,' Påföljden blir att regnet sköljer ner kvävet och and- er. tiga molekyler. : Också hos oss tros åskan skänka lantmannen och skogsägaren enor- ma mä kväve gratis, Kanhän- spetsen av varje barr, ja kanske varje blomhår,' troligen är 'denria elektricitet av avgörande betydelie för många inre funktioner i växten, -.| men kanske der också skyddar mot insekts-sporangrepp, den stöter bort de flesta sporer. Det är alltså möj- ligt' att 'sjä 1 naturens främsta skydd mot" svamp och bakterieangrep rös + Eftersom. djuren" är bergende” av vädret, och då de nästarr alltid kan ana - kommande: väderlek timmar i förväg, tycker: man . borde vara da är vi också helt . beroende av blixtens arbete fast vi hittills inte vetat något därom, Än så länge fö- religger inga siffror. Det borde dock vara lätt att mäta variationer i väx- ternas kvävebehov på åskstarka och åsksvaga :orter under skilda ' tider. Urtidens åskväder hade. säkerligen del: i skapandet av det första, livet. Nobelpristagaren Urey har lyckats framställa enkla aminosyror 'gerom att låta” elektriska gnistor springa rush, Även i Bodö har det hänt, att Umbukta - omsattes i” fjol. 300,000 norska kronor, men i år blir, sum- man betydligt större, förmodligen över 350,000, "2 - ; Ofta har man dgats sätta in 4-5. bussar 'på linjen mellan Bodö och Narvik, och tågen från Narvik till Sverige måste förstärkas .med gamla vagnar) som annars endast används i lokaltrafiken på Ofoten- banan. Under högsäsongen över- nattade 700—800 turister 1 Narvik, där 'hotellvärdarna nu. söker öka antalet 'sängplatser,. till nästa års sätta in sängar i skningslo- man : tvingats sällsk um ' och kaler för att rädda turister från att gå brandvakt, exempelvis 'vid an- komsten :sent på natten med hur- tigruten” "från Lofoten, ” ee En" liten siffra” till" öch juli hade Mo i Rana besök av 950 utlä som repr de 22. nationer. Sverige låg i täten med '424 besökare. Sedan följde Ös- terrike : (med 94),, Tyskland, USA och Frankrike, En expert beräknar att:en miljon utlänningar besöker None i år och att inkomsterna ge- iom li når ”en ny toppsiffra TOCKHOLM (Press "Det finns gott-om småsyndare å svenska vägar. Tänk bara så”: dumt en del bilister, beter sig när de skall köra uppip >huvudled!” De dläkttar för all del stoppmärket, och mån ser ibland att de'till 'och med letar ef- ter en stoppgräns, icke vetande att stoppgränsen intevär någön viss lin- je utan alt det väsentliga -är att de stännar där de har god sikt så att de kan köra upp på huvudleden utan risk för sig själva och andra, an” märker tidskriften Motor, som vi: dare fortsätter; "Hur ofta uppstår inte faromoment just tack vare det att bilisten, som stoppat. .vtt ögonblick, vet att han uppfyllt lagens bokstav men inte ' | gjort klart för”sig lagstiftarens me- ning och bvsikt? Alla har vi väl sett paragrafbitaren, som nöjd 'med sig själv för att han stoppat tvärs för märket, sätter igång långsamt och gravitetiskt och svänger upp på huvudleden rakt framför ett koppel snabbt annalkande huvudledstrafi- kanter så att dessa måste tvärbrom- sa, Lika vanligt är det att en sådan uppkörare fumlar med växlarna och inte kommer in i den för huvudle- gen spelar magnetiska en viss roll. källor som man "allmänt tror? Sva- ret är ett bleklagt nej. Det gör blix- ten inte. Lika litet. slår den In ge- nom öppna fönster, Känner man fall då samma per- son två gånger blivit utsatt för blixtnedslag. Ja, man känner sådana fall. I Tibet lär en person 9 gånger ha. träffats av blixten — och över- levt. Detaljer saknas. i Vi nämnde att åskvädren har e oerhörd biologisk betydelse. Det ä nämligen de som förgör skadeinsek« | terna I naturen — och andra insek-= ter med förresten. ” De beräkningar som finns över " insekternas mångfald per ytenhet I de europeiska sommarlandskapen , varierar betydligt, Siffran 10 mil- joner insekter per hektar och som- mar är är en ofta nämnd mängd. Men engelsmännen har beräknat att det på samma områden per sommar- hektar ska finnas 2,400,000 spindlar som. helt lever av insekter, vilkas antal alltså måste vara betydligt större. ee den" lämpliga trafiktytmen förrän - I det köats bakom honom. Slår blixten ner i brunnår och : Det gäller att hålla i minnet att undger alla förhållanden' skall den som svänger se upp för den' som kör rakt fram, Den, som, ger sig in på huvudleden, skall vänta tills det finns möjligen att flyta in i kara- vanen så att inga faromoment upp- står och ingen. blir hindrad. "Man skulle önska en”"del bilister att få in lite snits med växlingar och pe- . daltrampning,'Att träna rivstart vo- "e nyttigt för många, : " Vinterdacken veritabla I stensprutor '. cs iv En försyndelse, som kan bli dyr- bar för medbilisten, är oseden att spruta sten omkring sig. Många äv på” "drygt; 400. miljoner . kr, ga, klackarna, "bommarn; borna:':eller refflorna i det grova vinti tret - gör drivhjulen til stenslungor. För övrigt är det dålig ekonomi ' att försöka slita ut gamla vinterdäck. Det är på sommaren däcken "slits; Då skall man hå nya däck, ty det är värmen och inte. den mekaniska slitningen som fördärvar däck.” Bästa ringekonomin' är ”att spara vinterdäcken till hästa” vinter, gärna låta ”halvsula” dem, men kö- ra med: nya däck på sommaren.” os ”Bländproblemet lir "'. aktuellt igen: + Vi är nu' inne.i de'mörknande kvällarnas tid, och då blir det dags att tänka på : bländproblemet igen. Under sommarmånaderna har vi vant oss att utnyttja” mittlinjemar- keringen som rättesnöre för bilens plats : på 'vågen.; Vi har' fått vana att snegla till höger för att se var vi har mitten, var vi får köra om LA och där. vi snällt måste lägga oss|. > dk Gruvlig ”salva'i ot" svenskarna "Det är ir Självklart, att en så stark svensk övervikt bidrar till att präg- la turismens karaktär, särskilt. med tänke "på bilfloden.” En "som inte följt "utvecklingen .; utomlånds 'och förstått" att: en ' ny. tid sveper in även :i det norska reselivet är en ung "medarbetare i Trönder-Avisa, vars, : sällsamma välkomsthälsning nyligen gick" även genom svenska pressen i' förkortad form. Han be- gagnade'.. helt enkelt storsläggan: Våra dagars skottehistorier uppstår där en bestämd typ av turister drar fram; turister som gör hela' semes- terfärden :på medförd matsäck och bensin, turister som övernattar : tält och sovsäck; om: inte” himlens slussar står vidöppna, turister som färdas i Danmark med norsk flagga get är k + Vederbörande fick genast skarpt s svar av en, Nam- sos-tidning, där man talade om ”ett pöbelinlägg som ingen nordtrönder. y försvarar”, . Självfallet är: de sven- ska turisterna lika välkomna antin- gen de bor på hotell eller caripar, förklarade” tidningen. Chefredäktö- ren från Trönder-Avisa tog avstårid från” utfallet, när han” kom helt | från:semester, men då var olyckan redan skedd, främst genom citerin- gen i en mängd svenska och norska tidningar. ”Jag 'kan inte annat än beklaga artikeln", skrev han, ”och ilvi måste medge att vi .nördtrönder L inte blivit tillrä der, en En grundlig intervjurond' bland en mängd affärs- och turistfolk har i dagarna gjorts i Tröndelagen och på: Trönder-Avisas h av ligt; turistsinn a fee ; — Kama el Din (t: h.), --nistrarna deltog i instruk p k undervi | vare för den nya ”nationella befrielsearmén” Umar av egyptiska Tegeringen 1 användandet'av gevär. Sex av mi: : ” och befälhas ” instruerar medlems= > > A Närmast k vå govptiske åndistriministern, ta Yu. Aziz Sedki en. ' utsänd 'medarbetare i Öster- sunds-Posten, som ingenstans kun- de (finna belägg för de generella | / om sl onormala snålhet — och om. ett nytt nordiskt skällsord. - - På svensk sida vill ingen förneka, - att det kan finnas enstaka drullar som sätter en klick på hela"den väldiga . turistströmmen till Norge; men man bör ha proportionerna: i minne. Under sin bilresa t£ Nord- Norge har inte TT-medarbetaren |, stött på några utslag av deh kritik sjuka mot svenskarna som den unge skribenten" i Steinkjer ” utgav' sig tolka.. Det rör".sig" alltså inte! om något-. värre"; än . ett klavertramp. Synd bara att oljudet skulle tri ga Minimikamera 102 NEW YORK (TT). ; De: 'amierikanska, Ky dolsälk «- Det. är beklagligt att världens 1 mest 4 eftersökta sedlar; dollars i sedlarna, även är de lättaste att förfalska, då de visar flera. eles mentära fel i > Alla valörer har samma format, sammia ; färg och i stort sett samma utseende; koppartrycket ' "är, ehu- ru; elegant och vackert, fullständigt oskyddat” avi störningstryck och det rudimentä; boktrycket saknar näs- ing, skriver civili st tikel Om sedlar i Teknisk Tidskrft... ponjes smuts ' 'och” skådör är kanske. på väg, . papper av, nylon ' eller, syntetfibrer kanske; också kommör.;? Många : försiag: har framkommit kf att förbättra sedlarnas' säkerhet och ' livslängd”. "men de här sällan kunnat de. Papperet jer" vissa hemliga- regler v vils ket är itill:föga nytta vid-en direkt efterbildning. yra vu - «Det finns också” mängder” av fal ska dollarsedlar, -vanligen tryckta i gift, mer. ler" mindre "bra, För- under bägge Partikonvent att få åtskil”' liga närbildér. av de" politiskå: kämparna. i talarstolarna.: Med för > visserki- gen ven av. andra" sedlar, m Sverige har haft känning av men:i allmänhet av: låg I kvali? hjälp av-en konstruerats . av Lockheed-fab=' riken hoppas ' nämligen FV-bo- lagen kurina 'överraska partier- nas -politiska högvilt i obevaka- de situationer och förmedla ett, livligaré intryck | av de "stormiga! sammanträdena. De konventio- ligt : ohanterligate .' och ; verkar störande på sina offer. jä ”"Löckheed- kameran väger uäi- gefär tre kvarts kilo'och kan med lätthet . stoppas ned i:en: rockfiska.' Apparaten som, kallas: vidiéon .- byggdes ursprungligen för i ing i flygplan under | på bröstet, kort sagt: brod svenskarna, Om bilen 'inte är full av tält, mat och sovsäckar, tar den svenske ". bilisten med sig några kannor Bensin, Han sparar. då mel- fan fem och tio öre pr liter — men norska 'stateri blir lurad på” "åtskil- liga. tusen ' i vägavgifter. Ordet svensk är faktiskt på väg'att: bli skällsord 'i många kretsar, slutade artikeln i Steinkjer-tidningen, > ” Varken i Sverige eller Norge tar rovfl då piloten ,be- hövde hålla olika konstruktions- wo En nella: TV-kamerorna : är betyd-t||i:bra klatt2 dess” utövare saknar tramtids- detaljer under' uppsikt. CLÉVELAND: Den svenskfödde chefen ' för det stora amerikanska bussbolaget Greyhound Lines, Swan Reuben Sundström, avled på ons- dagen. i Cleveland 59 år gammal Han var född i Luleå och började som chaufför i företaget. . utförande,” . focknade eller. litograferade,. ollanit "Föstalska- sä +, å praktiken; En, de mest fantasifulla idéeina är én , att laminera sedlarna med; en'.vi=" nylplasthinna; och, sedan råga in» ett mönster, från en tris,”så att sedeln -vid uppspelning 44 kan hörbart verifiera sin äkthet. , ”Sedelpapper är nästan alltid ett "tillräcklig of omilda hyrer, ren hår vanligen alltför små 'resur> ser ättikunna göra ett :verkligt:gott. arbete,: även om, Sverige. tidigare haft” tt: pår framstående yrkesmän] bruk för att göra sedlar T syfte som det blir verkligt " Sedeltryckningen. är. ördervattv viss utsträckning och den” måste Mer. det betyder inte hog vara vyer. Vad vi kan.vänta oss av framtiden vet vi inte säkert men 'sannolikt får vi räkna 'med en stör- ie användning av polykromt tryck. Sedlar tryckta från rulle i stället för i ark är också ett problem att stidera. M k re- . JElah. bl. helst +" äns kande”; ve valtenmärket Innehöls - 1ef både; ljusare "och! ee tiers än; pappöret ” Y-övrigt, Vissa” ksr.deltyper ” påserar (nästan Kelt "sin! säkerhet: på p. pperet och "dess väte: vvs tenmärkk,- t. d pundssedlarna, . a H "rör att öka säkerheten mot fö I felskningar i förekommer ibland ex,ett tunt mmetall-. eller plastbanc vertikalt genorn sedeln, Vidare filing Fe b 2 papper .med inblandade "Könfetti ik kö . nande. pappersspån eller. på band med, mikrotryck.' =" Ett av de typiska scdelelementén- ar är maskingravyren. Med den kan”. . man utbilda, ett oändligt antal de- korativa former, guillocher,' som kan användas ensamma eller' sam: mansatta = eller ' tillsammans "med för dan men ännu 'så länge, endast för småvalörer i boktryck. "Papper: sorh, .:impregnerats mot bakom framförvarande." Vi som fortfarande" 1 Sverige saknar den allena' saliggörande och efter- längtade 'vita kantlinjen, har vi slu- mörkret och bländmötena, och då måste vi ställa om seende och be- teende för att inte 'bli.;- bländade. Höstens synmönster är att lära sig snegla till höger och se ordentligt vägkanten." lands i sommar, glöm inte att ställa tillbaka strålkastarna för vänster- trafik.” " MOSKVA (TTKAFP)' , , Utländska turister som kommer till Moskva skall få 25' rubel i fick- pengar om dager till smärre'ut- halanta bilister underlåter att gifter, meddelad sätta effektiva "gummilappar för bakhjulen, "Tyvärr är det inte lag på så kallade ”underkjolar”. Men något borde 'folk begripa själva utan att det står i förordningarna. Värre ändå är ått folk alltför ofta sommaren igenom kör med vinter- däcken på För det första är vinter- Man har beräknat a att det skulle behövas en :ågel av en sparvs stor lek och aptit per kvadratmeter för däcken inte sommarsäkra. De har ite det för torr sommarväg säkra och önskvärda väggreppet, Men de rist; Boris Chartjenko i Moskva' på tisdagen. "Avsikten är att undanrö-| ja utlänningarnas 'klågomål över den ofördelaktiga växelkursen. att allt. görs för att förbättra läget Vidare omtalade han att man hop-, pas kunna göra det möjligt för tu- risterna att göra rundturer i Sov- jetunionen med bil eller buss, tat orientera efter, Men så kommer |, till:vänster 'så att vi vet. var vi har ” li Ni varit utom- pa Och slutligen. Ni, som vari : " Förståndiga; herrar, som "an ' Moskvaturist i : ; får fickpengar i chefen för Intou= |” Chartjenko medgav att hotellsi-|' tuationen är-besvärlig i landet men |” it utförda detaljer, « Dessa guillocher kan ges en my: ket dekorativ karaktär som dessut= om har det för sedeltryckaren vik-= tigaste, et stort .säkerhetsvärde, , genom att en reproduktion av så= dana element medför en försämring ser att bara en karl duger till sådant,som exempelvis att re- gera ett land, brukar snabbt åhörare. mo töe . ligen en. osedvanligt. duktig som gifte beat henne med kung "Håkan av Norge och sedermera - Sverige, för någon nytta skall väl en prövad pappa ha av sin dotter. Det :var 1363 och flickan var tio år gammal Maken fick . det Ju ganska motigt” £ denna halka förbi drottning Marga= " reta när de skall lägga ut sitt ' för d Denna Margareta var verk: människa., Hon var dotter till. - Valdemar Atterdag 1 Danmark ' kade gästspel. Det var 1388 och , och Htadgade sitt välde i varje snart satt Albrekt i isolerings=" cell. : "värld och sonen 'dog tidigt. I stället tog Margareta kronan både i Danmark och Norge och rige" också för där hade Al- »brekt av Mecklenburg länge «nog fortsatt med sitt misslyc- efterskickades snart till Sve=' Hon drev i stället själv nor-., "väderstreck, Kanske hade hon 'sinne för nordiskt samärbete, Margareta adopterade syster- » kanske ville hon: bara utvidga Sonen Erik av Pommern,. som .Danmarks och sin egen makt |. blev svensk" — säkert är bara att vad hon kung utan att därför. få något 'gjorde så skedde det med kraft, att säga till mot sin fostermor.. klokhet och en avsevärd por- tion hänsynslöshet. disk politik i stor stil, sam- 1412 avled Margareta, "59 år de till i ötet :1-: n, hon va Kalmar: 1397 — en källa: till: en märklig dam. ca or eviga tvister lärda emellan — of + ningar. Guillocherna kan. även ut= av skärpan speciellt i alla linjekors= formas till flerfärgsmotiv där man” genom ett noggrant ”reg$ster når en” ten mot reproduktion. - Koppartrycket är det väsentliga - trycket för de flesta” sedlar, Det är sedeltryckarens' bästa : säkerhetsele= ” ment och t, o. m, dess ofullkomlig: heter - innebär ett säkerhetsvärde, Jag syftar I här på ”sprutningen” som "+ är en för koppar- och ståltryck ty= pisk företeelse och som kan iakttas som fina ' förgreningar från den, tryckta linjen. Den i papperet upp- kommande reliefen är även typisk för dessa tryck. oo NER Elinstallationernå? > .; ; Ki cd riet: har. ddelat , nya och förnyat äldre elektriska in- a stallatörsbehörigheter åt bl. a. Carl Johansson, Halmstad, Erik Karls- 7 mat son, Kungsbacka, Karl Andersson, i Varberg, och Hans Sigurd Peters . : son, Torup, . Da koll 7 > Prenumerera . | : ändra. , aa ytterligare förbättring av säkerhe= , era åt Py
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.