AP NMT No Det kan vara på tiden att läsar. "na får veta vilka mödor det ligger': Bakom den lilla avdelning i en tid- > fning, som brukar kallas : kåseri, Även om det inte alltid & är så myc-"' ket bevänt med kåserandet. Övri-.' I vredesmod kastar han undan "ga artiklar ger sig själva i och med : - att man vet vad som skall ävhand=': las, kåseriet däremot ger sannery « digen ingenting för att Underlätta arbetet för den hårt prövade kås fören: I varje nummer skall det "återfinnas : ett kåseri, varje dag. ” skall ett nytt ämne behandlas, och ', varje dag frågar sig kåsören; om det” egentligen: finns hur många" ' "ämnen som helst, Dessutom skall "> kåserier vara glada och roliga, om " de skall fylla sin uppgift. : 3 Den som inte är glad och rolig jär däremot kåsören. Han får or- NY der att snarast leverera ett skoj: friskt stycke. Sitt ner vid skriv. : maskinen 'och kläm fram ett käse- :, rit Kåsören sitter där, vrider sig av och an några varv på ,- stolen =. regnar, ängre kommer han inte. Vad se | unter skapandets våndor, griper en packe av dagens tidningar och. ögnar igenom dem för att någoa-: stahs finna ett lämpligt uppslag ;«. att brodera på, läser de stora kå- : sörerna Cello, Kar de Mumma och - -de andra för att. möjligen få ett" tips om hur ett kåseri Verkligen - skrives, Man kan läsa hur många » Cello-produkter som. helst "utan att få någon rätsida på problemet. "Hur i all världen bär han sig åt, hans'. förnämliga" vitsande flyter fram; som om' han bara. behövde öppna en kran. Någonstans. Kåsören, tänker eler ' ett ögon- blick;'Kan det inte tånkas att Cel= los eller Red Tops kåserier ibland ? blivit pressade fram "med samma möda : som” hos; : honom" själv? , Mänskligt, sett” "borde det vara så. "Inte!ens" Cello can "vara mer än människa. . Denna tanke :ger. ett ögonblicks tröst. Men så kommer " ”MASSKÖP AV FAMILJEJORD- BRUK förbereds i "dessa dagar. i Mälardalen | och! ' Roslagen av en ” stiftelsé, som annonserar ''å den önskar ' köpa 'ett. 20-tal gårdar; be- " tättar RLF-Tidningen., Jördbruken skall tillträdas den: 14 mars nästa är och stiftelsen ' betalar kontant. RLF-Tidningen. forisätter..' Av: formuleringen ratt "döma" är]? ”det fråga om en ren kapitalpla= - ceringshistoria. Det har hänt :digare i de'bygder det här tJer att just stiftelser fått nödiga itillstånd att. förvärva egendotnar I trots "både-'-förvärvslagstiftning och förvärvskontroll. Det. exem- pel vi särskilt tänker på är No- belstiftelsens köp på sin tid av Fånö, I det fallet bjöd en enskild jordbrukare över taxeringsvärdet, men Nobelstiftelsen kunde betela en och en halv gånger detta värde och fick: k, mits tillstånd till för- värvet! På de håll där pennin säcken håller på att svämma ö fesonerar man väl som så att föra söka "duger. Gick det då så det gå nu. «+ .& 3 De myndigheter som 1 efter. hand kommer att få tillståndsfrågan un- der behandling. är skyldiga att se Roga upp här, säger RLF-tidningen, som också manar jordbrukarna att tänka sig för innan de fastnar. på den väl agnade kroken: "Det är inte så vi vill ha utveck- lingen inom "det svenska jordbru- ket och på landsbygden med dör vandling av. jordbrukarna från ägare "till. arrendatorer. Jordbru- kare en smula ansvar inte bara” för sig själva och den egna - plånboken utan också för fram- tiden: och de efterkommande bör inte”låta sig fångas på limstången, ens "Att skriva kåsen. SE MRAN NA AM M VN every vvv ver v rrevrrns . . MN - | 7 FAHOLMS TIDNING Lt . . . rn” om Cello ibland får jobba Fårt tt på sina kåserier? : Denna fråga är motiverad. Vad - hjälper en kåsör, som inte kan ». skriva kåserier? Intet, platt intet. ; dagstidningarna och går häftigt "av .och an. Han tänker: På vad? nan det är absolut tomt. i hjärnan, Med inl ord, han för- I söker tänka. Mer «.. Mg tot, platt intet, . >" Han rasar, sliter sitt skägg, som han lyckligtvi is inte har, Så lug- nar han sig kanske, tar sig sam- man, ' sätter sig ner och an” Nur tänkarmin, dock utan att lyckas "lura vare sig andra eller sig 'själv. . Vädret då, är det ingenting att]. skriva om, det tar man ju alltid upp, då man ingenting har att sä- ' ga.; Papper skruvas i. mäåskinen, kåsören tar sats och skriver: ”Det + blåser «.'och -- oskar...” dan? Han läser igenom vad han "skrivit, läser om och åm tills han undrar. vem Oskar egentligen är. Och varför hans namn stavas med liten begynnelsebokstav, Är" Os- o kar månne poet? Vädret är alltså ; ingenting att skriva om. Nå, skriv ' lite om årstiden just nu,' somma- ren som, håller på: att övergå i " höst. "All right: ”Sommaren ...” Jubt. def; sommaren, Så var det "ämnet uttömt. Nå, trafiken just nu, "Visst: Trafiken just: nus.” ; Slut. a " Förtvivlat höjer kåsören - ätt ' dämpat klagoskri. Till vad har jag "fått min, om än minimala, så dock : hjärna, - Vad blir föliden? Följden blir att kåsören sätter sig ner och'skri- ver en redogörelse för de mödor som; ligger bakom ett kåseris till- blivelse. så har cirkeln slutit sig: , > Gamle adjunkt Al bland lärjungarna för ”att vara mo- derat i ”nykterhetsfrågan” — upp- mariade en av pojkarna att räknä upp de fem sinnena pojken börjar: ”Synen' hörseln, smaken," känslan”, (länge paus); adjunkt Ar lägger |; fingret på sin något violetta” näsa och över r flickornas körta kjolar — och framför ' allt” der moderna shortsen, ”. — Nä, annat var det i min da, , säger. gubben och spottade" en: lång brun stråle ut i vattnet, då hade fruntiramerna så många kjolar, så de va som å blädd-. ra i gamla - testamentet, - Intresserade inte honom ” Pettersson är gammal på orten och van att lägga sin långrev var han vill i sjön. Nya tider bryter emeller- tid. in;.och sommarvillorna » växer igt upp runt sjön, illa sedda av Så lägga r han sin långrev, so som vanligt en lördagskväll — men di- rektör Ö, får se honom, & öppnar va- randefönstret och ropar: ' i = Eöär får ni inte lägga rev, Här badar mina flickor, och dom kan ju få krokarna i sej! » et och så kommer svaret så det ekar runt sjön: , > RS jag i dom igen, för jag. har ingen användning för dom! ska se hennes stora fötter som hon har tagit på sej den där grodmans- jptrustningen! Det här är inte som man skulle tro en ”dam”, som blir champonerad ef- |- ter alla ” konstens regler utan en ”herre”. Men är man en fin premie- tjur, som: skall: deltaga i en lant- bruksutställning, måste man finna sig i besvärligheter av detta slag för att. bli så tilldragande som möjligt. |. Innan rederierna gav någon. redo-' görelse för hur själva fartygskolli- sionen mellan Stockholm och Ani drea Doria gick till engagerade sig inte allmänheten i någon privat de- batt.” Alla atlantresenärer, som £eg- lat tillsammans" med Stockholms kapten över. havet, vet att han är en av de bästa fartygsbefälhavarna som finns i världen på Dassagerare- fartygen, Det är ingen "som ansett att han haft-skulden: 5 > : No: Redogörelsen bekräftar också att Stockhölm efter olyckan ögonblick- ligen kunde stänga sina vattentäta skott och hålla sig flytande, trots skadan i fören, som var så avsevärd att man från åmerikanskt håll sagt att ingen så skadad båt någonsin förts i hamn där för egen' maskin, Men fartyget klarade inte bara sig själv och sina passagerare, Det. räd-| dade också 572. överlevande från Andrea Doria och förde dem med Stockholm i hamn, d rädda- även om det kan vara ek lockande. > : " På sitt sätt är denna storspeku. lants uppträdande en god illustra- tion till:att jordförvärvslagstiftnin- gen alltjämt behövs, anser RLF- Tidningen: : Funnes den” inte' skulle ingen- » ting hindra spekulanter av"denna typ att fritt härja och genom Jloc- kande överhbud i fråga om priser - omvandla = ägarestrukturen i en hel bygd. Priserna spelar liten el- der ingen roll för institutioner av det här slaget, eftersom det inte är fråga i första hand om förränt- ning av insatt kapital, omédelbart utan' huvudsaken är själva ;pla= ceringen' till skydd | mot fortsatt deför de fartygets livbåtar 370 till som de förde till andra fartyg. Undra sen på att servitriserna bad att få hjälpa sjömännen att ro. Man kunde fak- tiskt ha väntat sig ett litet vänligt ord för den bedriften, »- Man undrar hur besättningen på Andrea Doria skötte de vattentäta skotten där, pm. de stängdes ögon- blickligen, mån undrar varför: inte Andrea Doria slog 'back och för- sökte mildra stöten på samma sätt te | som Stockholm. Man undrar varför ett ' så stort fartyg inte har fler räddningsbåtar -'och bättre utsätt- ningsanordningar, : varför det. inte fanns flottar och varför inte rädd- bå var: idiotsäkra så att Det återstår att se vad s som döljer sig bakom stiftelsemasken och hur förvärvsl fungera här, Tills vidare har man ätt att -utgå från. att den skall fungera som riksdagen tänkte sig att den' skall. fungera, när man ber 7” slöt att den alltjämt skall gälla; "Tilläggas kan, aft det är den lag- tiftning;, som är avsedd att fö "dylikt jordrofferi, som hör gern 'och folkpartiet brukar, angripa [finns alla kunde hå rullats i sjön, 'Det idiotsäkra "livrättningsbåtar här i Sverige numera, Men vad som är ännu viktigare är frågan hur Stockholm skulle ha klarat sig om hon byggts på sam- ma varv som Ändrea Doria, om plå- tar och spant skulle ha hållit kring de. vattentäta' skolten i' fall de va- rit av italienskt materiel och utfö- rande. Det finns åtskilliga här -i landet som rninns de italienska flyg- "så våldsamt, Man kan inte precis ” påstå att de' gå det svenska jord= . brukets Ärenden vid sådana; planen som såldes hit och som blev "skulden till så många. svenska flyr Av: Märta - "Leijon vi har: haft italienskbyggda bå- tar förut men 'de har aldrig”vårit i fara på detta sätt. Skulle, de ha, kla- rat. sig då? Kan. passagerare anför- q tro-t- sina: liv åt'.uppreklamerade ”osänkbara” : ”jättebåtar? Vore: det inté bättre att ta till det hela' lite måttligare? "Det är inte storleken utan” tryggheten det beror: på. En bra kapten kan klara många svåra situationer, 'men "vid en katastrof är också han:beroende' av: att''mate- rielen i hans båt är verkligt först- klassig;: "Visst' försöker "rederierna inspektera och gör vad de kan. Men vore det inte bättre med". svenska båtar, byggda av svenskt material och svenskt precisionsarbete? " Vad världen behöver nu är inte lyxbåtar utan riktiga båtar som kan gå i stabil trafik och med måttligt antal passagerare. Man behöver inte inreda en passagerarbåt ; som ett slott för en : resa om'en vecka, Det är många fler som skylle vilja resa om lyxen vore 'måttlig så att de hade råd till det, Miljonärsresenärerna ä är säkert inte så många att rederierna har: skäl alt bygga bara för. deras räkning, Vad folk ' vill ha är en god - | bädd, "renlighet och vänligt bemö- tande, Roa sig kan man alltid göra - Pettersson. vilar ett tag rå årorna |: -— Ja, får jag opp dom, s så slänger ” RISE AE Den kände målaren Pablo Picasso. arrangerade härförleden ” en SR > tjurfäktning i Vallauris-i Sydfra nkrike. Medan Picasso t.v. och > "franske poeten Jean Cocteau var intresserade åskådare: föll plötsligt. « | + Sen synnerligen. lättklädd flicka, dansösen Lilou Paris, na på de bägge celebriteterna.: . rätt i armar. . Kioka gubbar och gummor sökte man ofta och allmänt i garnla tider. Folk" trodde nämligen” då blint" på dessas förmåga "att. bota”. "de"flesta sjukdomar — också kunna « både folk och fä, tHillrättäskaffa i stu- let, märka” tjuvar, locka, villebråd däna mer eller, "mindre H i: Vissa av dem blev. rykt- bara vida” omkring, och de besöktes t. 0. m, av folk från andra delar av landet." Halland och "angränsande några ”av' dem 'skall jag i denna 'och några. följande. artiklar: återge en del uppteckningar. Jag börjar med soldat Sträng: . Kloka fanns det” gott. om i dessa gränsbygder, Själv kände jag som ung en gammal soldat i Fjärås soc- ken vid namn Sträng, Denne kunde till havs, Man uppvaktade emeller= tid Sträng. med förfrågan huruvida han” kunde: säga "var de: tagit vägen, "i Det kän jag visst, blev svaret, De har visst icke gått till havs utan tvärtom drivit mot land, : > Samtidigt, utpekade han en vik vid, tranden, ,där de skulle söka dä moder, £,, 1869, efter Vilhelm Sträng från Istorp, som -har: hört histo- v.En gammal: soldat från" Istorps Dala vid namn Sträng, han hade va- rit med i finska kriget mm. Han förstod engelska språket. Det var en gård på Balgö,' folket inte fick'vara ifred för spö- ken, Då sändes bud till denne sol- dat Sträng, att han'skulle komma dit och hjälpa dom; och det gjorde han. - Fram på natten kom så den van- liga vålnaden. Då frågade. Sträng, Han. lade sig i en säng i häbbaret. Vad det. var som han ville Och då sade spöket -— men.på engelska — att han ville bli begravd i vigd jord: I Ja, men då får du visa mig var du ligger. = £oola we SE Då gick vålnaden före, och Sträng följde efter bort ifrån gården till ett kärr. Där försvann den: Då : tog Sträng sin käpp som han hade med sig och satte på platsen och: gick hem och lade sig igen, | På gick . man” dit "och Bö själv, 'på en resa. Huvudsal är dock att allt gjorts för den person- liga ' tryggheten, Det kan komma oförutsedda .' omständigheter, ' ' som den ena parten inte råder över, Pas- sagerarna bör: veta : att fartyget är så prima att det likt Stockholm kan stänga sina vattentäta skott fastän en våldsam" kollisfon-har rivit bort så gott som. hela fören av fartyget. De bör veta att räddningsbåtarna är förstklassiga och verkligen kan sät- tas i sjön även när båten har slag=| sida. Båtar har så gott som 'alltid. slagsida när de går under. Det bör finnas flottar.och ibåtar som kan blåsas upp och ge trygghet tills det kan komma bättre hjälp. .Vi bygger numera så stora frakt- båtar, att varven mycket. väl borde kunna bygga också de passagerar- båtar vi behöver. Vår valuta behö- ver det också mer än väl, och:folk - kommer att i långliga tider framåt --", misstro de italienska båtarna, sådan 'gares dd. Hela flygskolekl ut- plånades i det närmaste, . ” i bland allmänheten. oh inför vad som | skett grävde upp ett skelett'som man se- nare" förde till Torpa kyrkogård. Men när han fördes dit, blev det ned, : och bandhunden slet. 'Sedan blev det Iugn för spöken på Balgö. (Veddig e). Soldat Sträng st e r "klok: :gubbe Frun ål ett fasligt oväder;' portarna blåste i . Vid ett "annat tillfälle: hade! en bonde i trakten förlorat ett järn- spett. Han misstrodde en torpare att ha tagit det, men denne förnekade detta, Bonden gick då till Sträng för att fråga honom till råds, Denne tog nu fram ett glas vatten och satte på bordet, £ 7... å "— "Titta nu i detta, sade 'han till bonden, så skall du få se tjuven! Bonden gjorde detta, 'och det blev nu besannat, att han misstänkt rätt person, På bottnen fick han se tor- paren ifråga, som om : denne stått levande framför honom; Och £'ena' handen : höll, han 'spettet.' Hemkom" men gick han därför till denne. och |" omtalade ; vad: han” sett... "Torparen b erkände 'också sitt 'brott :och återz lämnade "det stulna till rätt ägare. Men från den dagen fick” han, heta ”Spett” så länge han levde, (Ma r k), I Hallandssägner finns en variant på sängen här ovan om spökerierna på Balgö. Det talas om en klok gub=- be. från Grimmared, vilken en- ligt upptecknaren C, M. Bergstrand, förmodligen är Sträng'1 Dala: FA : Det värsta spökeriet här har va- "| rit på Balgö.:Det var ett fartyg, som förliste, och liket av en" sjöman öt iland. En av bönderna på Balgö > de':kallade honom Pil-Ola = och hans idrängar hittade liket, och 'de fann en. lapp; och på den hade sjö- i) mannen skrivit, att han ville bli ber graven i Kristi jord, och att den 5 fom, förde honom-till kyrkogården fick behålla det han hade, De grävde ner | liket i sanden och tog både kläderna och "allt 'annat,' de fann. i dem, Men sedan blev det sådant spö! re i'deras hus; Då fick inte behålla påbråjsla' (påbredslan; täcket eller dynan) ' om. ' nätterna; när ' de "låg. na hade bl i barmen, och det ryckte ifrån dem] dern. Och det löste kreäturen i far Grimmared, och; han. skulle göra bort spökeriet. Jag" var väl femton år då, Far och'vi satt och skämta-, de om det och. undrade, om gubben skulle -kunna göra något. Då blev. det ett.-dunder." över. oss' så för- skräckligt. Det var säkert den döde sjömannen, som" . hade” en makt (Torp a sådan Fredrik Dahl > . ”] som länge -|telse”på d kvästar | "I visåar' én' gänska' märklig skillnad i .:' [talitet. Vi tycker i allmänhet att det ;Jär? | skulle knappast f falla t. ex; en svensk VEM VET | VEMVET?. | Lektion för en var av "= "+ dr IVAR EK. (Eftertryck förbjudes, "i <A rots alla nya nylon, dacron, or- i och alla andra plastvävnader som med meteorliknande fart skju- tili Jå på textilmarknaden har ull- 1 produktionen och ullkonsumtionen ökat under de senare åren, Särskilt ärsdet. ullkonsumtionen som ökat, Adnan "räknar med ungefär tio pro- cent.. Innevarande år' uppnår man den Hörsta ullkonsumtion som nå- - ZonSin ägt rum, På grund av pro- » | Pagandair för plastvävnader sacka- de ylbröduktionen något efter. där- bibehålla eller öka föregående pro- duktion. Följden blev' att konsum- tion förbrukade större, delen. av världslagren "av ' ull, "som därmed under år 1954 nådde en' nivå, som inte" varit lägre efter kriget. Det rykt 5 ckså om att fårköttet, i. vissa länder varit en förbisedd. matvara, också åter bör jar komma till heders. För de lant- brukare, "som ännu. håller. sig med får är alltså detta enbi sinne KA "fånge var "Trit föremål för studier och. experi- ment utanjatt man. egentligen. kom- mit på det klara med huruvida fis- -I kar överhuvudtaget » kan - känna i- gen och reagera inför 'olika färger, Nu tycks' man eméllertid ha kom; på. det klarå" med att fiskarna tilnstone reagerar för färgerna rött, grönt, gult, blått,- syart: och vitt Det förefaller, enligt forskarna, som om fiskarna i stort sett har ett färg- seende" som i mycket hög grad lika nar människörnas färgseende, Dessa ält för, fiskebitna, som nui full tsträckning får bekräf- länge motsagda erfa- rehhetsteorin." "att: färgerna på fisk- redskap såsom" nät; drag, ” flugor, krokar, revar o.s, v; spelar en mye- ket stor" föll fiskelyckan.' Men precis 'vilkå fätger som drar den mesta fisken” till sig är inte. klart ännu; men att rött och grönt är fildragande färger. är fullt, klarlagt. rda alltid tvistat om, men det anses nu klarlagt att eskimåerna för omkring 10 000 år, sedan utvand- rade från. Sibirien" och :kom" över Berings sund till Amerika, Där de- lade sig de invandrande 'i' två grup= per. Den ena drog österut till Grön- land iden andra gick västerut. till forskningsrésultat är mycket intres. / . 4 "USERS TUSAN bes äts oms, Mi dm SAGT och ' . SKRIVET. -.-Häromveckan var jag på varieté 7 och plöteligt avbröt . sångerskan ! sit, fås ursinnigt på en NKerre, och : sede: Jag kan int? sjunga äter” — Och jag kan inte äte 3 zh innan han avfördes från ” "lokalen." publiken och de uppträdande atör varandra ömsesidigt, . Na Få moderna artister kan: Över ' rösta en soppätande församling - « och inte ens Sigge Först kan göra smörgås. Varieté bör därför bestå skönsång, föreställer jag mig .' . - (Red Top i DN — Att parkera på förbjuden en av, polisens lappar från någon annan felparkerare och fäster den På sin egen vindruta, så får nan, vara i fred sen... - sa > (Salon Gah in”: EE sån | Det var en Ovanligt vacker: röst” den flickan, hart", Under hela middagen talade och talade hon; Slutligen ” sade "henne Ce Anna, du kan då bara Prata. och inte lyssna. te Töre Ursprungliga hemor- ” + > 'Dumheter Jag har hört vart | enda ord jag sagt) = €-. Alguternar -Det.är de nya upptäcl terna"; beträffande” blodgruppski stämningarna," som kunnat klar! souter: Alger” till Tarhanrasset” det; under den: kallare årstiden - € en flygtur i i veckan, men, under sor maren eller den hetaste årstiden int flygs.alls på grund av hettan. Efter denna sflyglinje ligger.en stad so; In'Salåh..Där blir det.ofi &rader:i i solen och mellan.40 och 50. i'bkuggan; I. sådan. hetta 'måste 311 flygning inställas, >" idningsaffärerna >i'" Japan” låter sina kundöpt ”bläddra' och läsa ige- nöm "tidningarna och” tidskrifterna utan protester, ty japanen -anser att. en kurd först måste pröva sig fram innan han kan bestämma sig. Följ- den är att alla affärer och tidnings- stånd; bl. a. säljer de numera i Ja- skrifterna kryllar av: barn när nytt nämmer kommit.:. Den: där seden österländsk. och ' västerländsk men- lräckligt "att "läsa "en tidning, en bok, en serie endest en gång, hur bra vi än tyckt om saken, och det in att köpa en tidning eller tidskrift som man fått läsa gratis i tidnings- affären. cl Japan däremot Köper man en så dan" gratisläst tidskrift just därför att man fått läsa" den gratis "och då kommit 'underfurid om att man tycker om den. Där läser man näm- pan-soim i Europa och Amerika likal :. dom: inte mer -populära serietid- Disseldorfs hundar: har all anlted- ning ätt känna sig tacksamt stäm= > da: mot ,- stedsi årdsmästaren i staden, som välvi upplåtit och inhägnat ett "parkområde som fum- kmelplats för: vovvarna,'som - alltså 'inle behöver föras i band där, Både +. husse, och hund är glada för arran= + s gemanget. : gång, utan gång P långa tider, En serie läses dussintals; kanske hungratals ' gånger, .” man skrattar åt figurerna,. kommente- rar dem och samtalar med/a sina” " bekanta om dem, 7 or - Troligtvis är det de gamla": sagor=” na och de offentliga sagoberättarna,' sig hörd över en bjöds >. av mer ögonfägnad och mindre ; va g ng ofta under v som utgör bakgrunden till" denna ” ' litet. En japansk )- kan nämligen berätta samma saga femton-tjugo gånger efter varandra: inför samma publik, som värje gång: lyssnar lika noga, skrattar lika myc="' ket hur många gånger som helst å! samma roligheter och ' ryser---a' spänning lika ofta och lika mångå sy ligen inte en sådan tidning bara en gånger. Ye va | a Tidning a är oersättlig som a anfonsorgan FR i södra: Halland: Det Hönar sig” att: -anhonsera i i. LT » Det är vad jag ; har emot varlet& Sv | plats ä är ingen konst, Man tar bära +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.