AYYYYEVePEre FEFFE GG a verTreetYEreYTYTTYFTERN. YTYYrfreErete Torsdagen den 23 augusti ann vr ra VA skordstor uldelning 2 från arvifönden STOCKHOLM (Press) - . " Folk med större förmögenhe- ter men utan arvingar skriver - väl i allmänhet sina testamen= s TBetyg åt konstilr 'edningen:” : ordmässor bakom dimridå STOCKHOLM (Press) — . bv ”Denna bild av en s sextonärig Nicka visar hor under puberteten pe NN ||: Ä- barn och krumelurer | NV Nu börjar skolan och massor av nyinskrivna fyller bänkarna i sko- na När ensilera klöveråterväxten? :- Av agroiom Bengt «Grahn, Göteborg Av Märta Leijon ' — VV ul | - oe (men HAR DU VÄL KÖRT SÖND ER) ev er förhånad och beledd, Jag har tl a och med träffat på sådana undan- = a ten och större arv, faller idär- lornas första klass. Både föräldrar|skyfflad +] den val Ta e barn som inte ens får den fo NN 3: ara TI 6 utgöra klangbotten | ” Då og a Mrysonden a Järare tittar en aning bävande fandvärd som. barnen i skolor. ochy '. / INGALUNDA = NEN JAG TÄNKT) E , ! cn äldre Pubertetens aihilistiska trotsattity der är ros SS - äremo: t gott ut över, de ter får, D befintli, : s N r är frossandet I sa gott om. och ”uhdrar vad det ska bli av des- e är obefintliga. i VERKLIGEN HÅLLA HÖG STUBB) - distiska "scener och under vel . mindre” arvlåtare och "många | "bäckar små gör en stor å Enligt vad kanslirådet O Larn- fors i socialdepartementet upp i Me Iyser inflöt till arvsfonden uns «+ .«der.. budgetåret 1954-55: inte mindre än 2,458,000 kr, En del därav: har digt gällande ' be- . stämmelser fonderats, så att de ” fonderat medlen vid budget- Äretg utgång uppgick t till 13,8 . Genom "att även fondens ränte- avkastning får delas ut och tack Vare vissa reservationer kunde un- der: bud, ur arvsf de” ler ska Vi har är inte 45 sa barn. Ska de kunna ta realen el- Ting. De zom tar. rculon och de som inte kan ta den. De som tiil kvar i det stora sållet är värda u.h guld men småsanden, som sållas bort, är just inte värd mycket, Den är sand, och ingenting annat, Mån ne vi inte är inne på en farlig väg? -; Det är sant att A-barnen i all- mänhet är roliga att ha i skolan, de lötta att utforska. Man ser linjerna för deras utveckling med samma, åtminstone i de flesta fall. Men vad blir dat av den stora hopen, vilka Det finns också begåvade barn som inte kan komma till skolan, de har fått ligga hernma där de ligger. För- äldrarna och någon godsint lärarin- na här offrat ett par timmar i vec- kan på dem fastän de genom test- de inte komma att göra det? fått en ny männfskovärde- ist blir da löcn jag var med i ledningen för sockenskolan hade jag den barnsliga uppfattningen . att. alla barn, som, kunde. lära sig. något, skulle få göra det, Och på min tid visste vi att, utvecklingskurvan . för barn är mycket olika. Barn som drömt sig fram de fyra första skol; åren börjar I femte klassen visa en förvånande aktivitet och hinner fatt de. andra, Sådant kan ingen förut- till mycket besvär, ' De är 8 Jas ut inte. mindre: än 3,.196,000 kr. Detta är det högsta belopp som någonsin delats ut ' från fonden, Kanslirådet ' omtalar, att huvudpar- ten gått till ungdomslokaler m. m. > sammanlagt 1,572,000 kr. Vidare har 884,000 kr gått till anstalter för halvöppen - barnavård, : 564;000 till barnkolonier, 55,000 till studier och yrkesutbildning ' samt 121, 1000 kr till invalidfordon. Antalet" ansökningar. om | under- stöd ' för "”anordande ' av ' ungdoms- lokaler av olika slag har fortsatt att öka; Under redogörelseåret har bidrag beviljats till ett 50-tal .ung= dar, sex friluftsgård : och barnen. Men är göra? Säkert kommer många barn att bli duktigt folk, även bland A- folk märker vi ofta att det är kru- melurerna som en gång kommer att dominera världen. De flesta av: de största har varit krumelurer, svår- utforskade, självständiga och svåra att leda in i de gamla vanda rutor- na. Detta nutida jäkt efter att ha A i alla betyg kan ha sina goda sidor. kert inte. = ' ' ; Skolan är inte mer än n hundra - här i i landet. Den leddes till en bör- jan av gamla invalida soldater, som insatser k den attlspå, Botoals i För ett par dar sen berättade nå gon för mig om en flicka som hade talsvårigheter : och . aldrig : kunde svara så att läraren förstod. " Men gamle prosten sa: Låt henne gå i alla fall. Hon lär sig alltid något när hon hör på och det är bra för hen- ne att få vara med andra barn. Den- na flicka sköter nu sin fars hem perfekt, trots att hon inte har rea- len, Benägenheten att bara:'skyffla undan krumelurerna och anse sko- lan som tillhörig A-barnen är ett mycket betänkligt tidens tecken. Det finns mycken kunskap som in- te ryms ens inom realskolans ram, Men om vi studerar vuxet det fruktbart i längden? Sä- "ing visat sig vara överbegåvade, På | PÅ ÅTERVÄXTEN OCH ALLTS SKONA KLÖVERN SÅ ATT DEN. KLARAR VINTERNS ; Klöveråterväxtens fodervärde fi sämras vid fortsktidande utveckling i ett mycket saktare tempo än vad fallet är vid första skörden, Dess- utom kan även en långt framskri- den återväxt ensileras med gott re- sultat, ty förvedningen i stjälkar- na. är ringa, varför skörden lätt låter packa sig till en tät massa med små mängder innestängd luft, Ofta kan man inte heller tala om något ensartat utvecklingsstadium, då man nämligen kan finna ett flertal sta- dier i beståndet, från äldre blom- se sig nödsakad att ha i minnet är att. det inte, heller ur vid. normal skördel ten vid denna olämpliga tid: — naturligtvis. i förhoppniig om att en -,nådigt : varm senhöst skall ge klövern tillfälle till erforderlig åter- hämtning. Vad man då särskilt bör — in emot det dubbla mot nor- malt. Därmed ökar. chanserna. för klövern att repa sig tillräckligt för att kunna övervintra. Fi »-Den stackars skolelev, som är så -.: [okomplicerad och normalt harmonisk + > oo os Jatthan inte passar in i sådana sub- «| tila "psykologiska "mönster är det tydligen synd om, Före sjunde skol. året får han i varje fall inte på ett naturalistiskt sätt återge tingen, för då skulle han bryta sig ut ur. konst- pedagogernas-filosofernas psykolo- gisk schema, Och sånt går ju ändå inte för sig! >» Det är Folkskollärarnas tidning, fria växt och det förnämsta I ter - peutiska medlet för de hämmade och utyecklingsstörda. Man driver --. ooh för övrigt detta med personlighets= utveckling och psykoterapi som, en huvudsak och låter vad man nor- malt lägger in i begreppet estetisk. . föstran bli något sekundärt, något .. som-i bästa fall kan bli en bipro dukt Vi har den största respekt för psykologin som ett hjälpmedel för ” iken, och vi menar att dets ver eta No som "1948 års konstut —Årednt änkande, De sakkunni "har. bl. a” bannl akteck ta hjälpmedel har kommit att blt "XY > Vi driver också hårt ' för det sjunde skolåret, och härom har fackorganet en de! att säga, För «de del av vad utredarna 'presterat : |tackas varmt; i övrigt är kommen- - tarerna beska så det räcker och blir < äver. Det är trist att behöva de- skörda återväx-. mönstrera ironi och pessimism inför ktjett betänkandé som "med utomordentligt" intresse, säger" tid- ningen. är det dock fråga om något så väsentligt som planeringen av i skolans' estetiska fostran: Det heter. vidare: « Vad | man -- kanske. främst Hep peras av är den. uppenbara över- tro på konstbildningens' möjlighe- ter inom skolan, som utredarna do- kumenterar, Det skapande arbetet förutsättes nära .nog, kunna” göra under: det skall inte bara leda fram hålla, hög stubb övrigt är vägen att även tid hålla högre tesen att barnens utveckling och å skall vara 4 . för lärokursernas uppbyggnad octe metodikens utformning, Men: gåt” man så långt att man tror sig om ns att kunna utforska själslivats varje '' skrymsle och mognandets varje: nyans, då är det, menar vi, snudd på . vidsk 1. Den vidsk M ; upplever vi också ständigt I vår tid, - som har Ejort psykologin inte bara. till en modevetenskap uten också till en. frälsningslöra, Och, i den' andan utvecklar konstutredningen' stundom sin syn på det skapande; arbetet I skolan, ; Man kan för: övrigt undra "varför så just teckningsämnet kommit att. omges med psykologiserande: dim= i ridåer ' och ' filosofiska trossatser, :- stubb än som är brukligty ty vad man vinner med den sk behandlingen är ingalunda -betydel- Slöjden får också lite. med härav, men än så länge håller man 1 detta ämne den så kallade friheten i gan=, Boken är inte allt här i världen även åm den är bra att ha; Varje män förståel- se och estetisk. skolning och mog- mande” stjälkar till unga" bladrika : tio” "scoutstugor. 4 skott, som sprungit fram”efter en Vidare, har Cd måste ha sin försörjning fastän de barnkolc dn3 samt 30 hb - Jinte kunde göra rotetjänst.. De hade dar eller daghem;uppförts.. förbät- |lärt sig "läsa därför att de måste niska har sitt värde, även krumelu- | sen nederbörd, Några egentliga be- |selöst och vad man offrar är ju 'en- nad utan” det skall också vara det i trats . ller "utrustats : med bidrag | kunna läsa soldatinstruktionen. De farna och kanske i synnerhet.:de. | kymmer. : behöver ; alltså utveck- dast? en" del föga ärdefull stjälk, | vi för indivl- ska sträng tukt, Följde man kon=' från arvsfonden: För ett par år se- | var tåliga, billiga och förnöjsamma, Den nutida benägenheten att skapa lingsstadiet ej vålla, 5 on I (ON "Idens' utveckling och ] 0 sekvent den psykologiska och fora” - 26 t sinr skulle väl i dan tillkom ett nytt ändamål, näm ligen Ånvalidfordon;: förj personer upp till” 21. års ålder Omkring 70 personer "hade intill 1 juli 1955 ber viljats sådana” bidrag. . Kansliråde i Larnfors Konetate- rar till 'sist,' att anfalet "ansöknin- gar om understöd ur arvsfonden men de'visste inte mycket om barn. Det blev rottingen och den militära drillen som fick ersätta det pedago- giska' vetandet. Och ändå utesluter det inte att en del av dessa gamla veteraner var bra, fastän så många II inte var det. Men de införde i sko- ni lan en! krigisk: disciplin och drill |'-” en hord av utstötta och värdelösa, som inte" känner hörighet > och inte,” fått" känna samhörighet med andra människor ens i skolan, har redan". skapat allvarliga Problem: Men ändå får man ha' sin Y Upp- t riktad på skördetiden, detta på grund av dess stora roll för klöverns övervintring, Allmänt kan sägas att klöveråterväxten bör skördas senast vid tiden för råg- "I sådden. Följer man” "den regeln, får klövern tid på sig att skjuta nya också här varje form av förlaga-rit= ning förkastas så att det helt och ' ostört kunde ges utrymme åt det - . fria. skapandet, ' Egentligen" borde” väl också . musikundervisningen kunna lyckliggöras. med en frihet. av liknande slag — och varför inte , också. det litterära skapandet? . Nu visar ständig stegring, Då samti-|som var ganska långt från barn- ch Ila; a pre digt en stor del av de reserverade kammarens vänliga och fruktbäran- äg "innan vegetallostien än a å terodlat är a känslang an : - medlen; nu förbrukats har bidrags- |de atmosfär, en drill som är besvär- till ända. Och det innebär för. de delä enhet som konstpedagogerna= ” : procenten, vilken tidigare som re- |lig att komma till rätta med än i större delarna av landet, att åter- lose ferna låter påskina, För van." . Y . gel utgjorde 50 proc. måst' skäras |dag. Lyckligast var det att det oftast växten skall vara skördad före ut- ligt sunt förnuft verkar det I vars " ” "ned till 1/3. eller:i vissa fall ännu lägre,; Minskningen har framför allt > drabbat domslokalerna. Detta är 'att beklaga, då behovet av sådana lokaler" är mycket stort |utbildade för sitt arbete. Men dé' är "och ständigt växer: med - de starkt instoppade i mallen, de måste följa ö et, def gängse systemet., Och. det. gäng: just. nu är att ungarna var vanföra, pigor och andra: obe- medlade flickor som fick hand c om klasserna i småsk . Nu är lärare och lärarinnor + | je fall som om känslan också vid. lt | - skolning till konstbildning I. stor . or utsträckning bör ledas-av intellek« .: gången av augusti, : : Det finns dock ännu en tänkbar skördetid, nämligen så sent att till- frysningen står för dörren. Då har plantorna laddat. upp med vad de behöver för övervintringen och av- 1 det &v- bestånd ie ej till någon: ny; utarmande skott-' tet, Den. känslokult gom det: fria skapandets förespråkare odlar ifrå=" ga om teckningen förefaller att ha - mera med mystik än med ermpirjak forskning att göra. Sy är - ; . rådet Larnfors; att Skade tillskott - från andra” håll : (föreningär; kom- muner m, fl.) skall göra det” ligt att likväl fortsätta den på! jade utbyggnaden av de” ungdoms” vårdande änstitutionerr.« no ; Familj i livsfara ka få poäng en gång så att de kän ta realen och få människovärde, Det -jäldrars skriverier i pressen för att " ]det fattades deras son" eller dotter finns ingen besinning i detta jäkt, ingen förståelse för barnets egenart, det finner man av förtvivlade för- en halv poäng. "I vinter har jag deltagit i i'inven- | fått'stå kvar till låt oss säga mit- då giftig vä itska:” > "kastades i bruön ÄNGELHOLM "(TD fv "Fem Personer var nära att bli > giltade genom att diverse föremål, ' däribland en hink med" giftig | be- sprutningsvätska kastats i brunnen - på en lantgård'i' Grevie. - Vattnet från den 9 meter: djupa -brunhen pumpas genom .en hydrofor till hus- hållet och 'djurbesättningen. Nidingsdådet. upptäcktes :genom att gårdens ägare vid 6-tiden såg Vid : "teringen av Spastikerbarn I ett av våra län och har kommit i kontakt "I med föräldrar och barn på ett mer intimt sätt, än när man bara går förbi obekanta på gatan. Många av dessa barn är: strålande begåvade, åtminstone i något avseende, men de, är" handikappade av: kroppsliga defekter. Det är rätt märkligt hur man, på somliga håll behandlar]; barn som är med i småskolan. Kan inte lärarin- nan driva fram barnet till högsta poäng redan första året blir hon förtvivlad, klagar pliktskyldigast för skolans ledning och barnet skyfflås undan, Det duger inte. Det undan- Den kända enge ka Tyttarinnan Pat Smythe, som bl. a. gjorde « en god in- sats' vid ryttarolympiaden. i Stock- holm, är här för en gångs skull inte så säker i sadeln som vanligt; Men så har hon också utbytt sin ädle springare mot den mastiga elefanten ”Mary” från Manchesters Zoo. Herrn som gör henne sällskap är en känd engelsk cirkusdirektör; Jimmy sChippersfielé. - hund. till och bildning: på grund av de låga tem- peraturerna. Men'en återväxt,: som | ” Sjuhundra tyskar Windsor när han ten "av oktober, har givetvis genom. gått en'hel del och dess tillstånd måste :vara' därefter, Den kan, vara toppad av frost, den kan ha..mot marken liggande, halvruttna stjäl- och sällskap kom Han lär ha sagt: ”, till dem i:en ölkällare i Mäncken. De hurrade ännu mer . ang upp på stolen för att hålla sitt lilla tal, Hertigen" med” midnatt, :Källarmästaren . berättade att hertigen drack'.12 liter-' en stad som jag känner utmärkt: väl; Jag har alltid älskat Mänche; höjde sina sejdlar, och hurrade Jör' hertigen” av härom dagen satte på sig en lösmustasch och folade är maka” till källaren vid 22,30-tiden och stannade till över "Jag är glad över att våra tillbaka i Mänchen. Det kar etc, — fodervärd är dä stark och skörden försvårad, Denna mycket sena slåtter bör man alltså söka” undvika — — men möj ig- heten finns, " i :Den för. klöverns övervintring riskabla skördetiden är alltså i hu- vudsak september. Men hur lätt är det icke att råka in just i den ti- den, när dagarna är fyllda av' idel NM påträngande göromål. Och man kan Kristi; kors). Per O! tar. En omdiktning ;har skrivit en bk IT 2 höstnyhåter 1956- ; - Bland : höstens .-romaner på Ls förlag: märks en omarbetad nyut- gåva 'av - Gösta. Carlbergs Simons kvinna (Simon är. den Simon från Kyrene som enligt evangelierna bar ger Berit flickebarn, .en. nutidsro- man liksom Owe Husårs Tre. hjäl- i trojanska kriget är Ivan Oljelunds I gudarnas. knän... Willy. Walfridsson Av "facklitteratur utkommen. bl. pa | Ariacorida skräck | "diket på mändågen vid Dalfors hört Horrlandsdiké. VV UMEA (TT). "43. exotiska ormar rullade! I omm Umea, då en buss med'ett.tyskt : nageri råkade 'ut för en dikes- världens . livsmedelsförsörjning BOPU fördelningsr ”oblem, av Helge Kris-. t |tersson, ock" Jordbruket. och vätlds: .|handeln av Erik Swedborg och Karl Säkk, Föreningsrörelser inom jord= bruket av Hilding Röstin är avsedd att. användas vid undervisningen i böcker är "Lantbruksbokföring” av Bengt. ' Hylvånder - samt Svenskt jordbruk! av: i. dag ' av - Halvdan Astrand”ocH Måns: Berg, den. sist- ämnda främst avsedd som en all- lof Ekström ut- Fotot olen av. händelserna tuella läge för järare" vid bl.'å. Iäro- verk: och folkskolor. I väsentligt i gammal folkton med titeln Heden. Gotländsk lomarbetat - skick . föreligger .. Lilla, jordbruksläran :: av: M.- O. Norden- föreningskunskap; andra nya ;lärö-" körning, . Burarna ' kastades "huller om. buller och ett stort exemplar av vattenormen Anaconda kom lös öch vållade: uppståndelse" innan ; den . kunde infångas. Under försöken att"; > ” ta fast djuret blev vaktaren biten 4" = ansiktet av ormen: En dam tf säll". a skapet måste läggas in på lasarettet"... . för de skador hon ådrog sig vid dl=: SE |keskörningen; ' ' "” Kände sitt öde Å Danska ' tidningen ”Vestkysten berättar följande historia: - +. " En män 'var instämd för att han :;- = : men det är ganska svårt! STOCKHOLM: (Press) ” «> Låt oss framförallt överallt sprida rädsfa, skräck, för fychav- re så att alla, som hittills undgått att få den i:sina grödor, gör ; allt vad de kan och life "till för att undgå denna olycka! Har man att brunnslocket var sönder; -- närmare undersökning visade det " sig att'brunnen fyllts med en hel rad föremål. Bland dessa var en mjölkkärra, en kolbox och en hink, som innehöll en mycket giftig be ej löst radioliceng, och "mån skullö ia nu : fastställa böterna med - hänsyn ,;r till hans ekonomiska förhållanden. — Har ni många barn? frågade - domaren, - . . — Jag har åtta, och väntar tvål > s 2 ]lokalfärg har Anna Kajsa Hallgards($, TIDet' stora. arvet. - Ingvär ”Wahlén ” |kommer "' med : Människors lek Med motiv från Stockholms 'skä gård publicerar Maj-Britt. Eriksson Melodi på nyckelharpa och Guninar skyfflade barnet stoppas in i den anstalt: som är mest. närliggande, utan, tanke på om det passar där. Och skulle krumeluren inte passa, då skyfflas den ut därifrån också borg, Knut Aneruds Lärobok i geo- 1dogå, Nils Insulanders Svensk får= "skötsel," Fjäderfäskötsel.. av Sune Träskman, Fältmätning "och avväg- ning av C. Fr. Gelinder samt Eric Nilssons" Ekonomilära för fordbiu- / spr ätska för och får: åka hem och påta i sand- ildha eller fännh 1! ad Wahlström Den väg är smal. Margit N än botad - av Ogräs, jer: sol é groparna . med småbarnen och blil - a er de pe det inte 3 enkålt a bli den kvi te ve man nu .Jvon Juliana förlovar sta, « har a ket Lay s ch väsentligt omarbotad ad Väntar nå två? Vad betyder nn I — = z i vit Juliana. förlovar. sig, och Fo B h'A. Örborn. "Det" är. greve Öscar Bernadotte] "om ogräset inte blivit så om- "IFridells 'höstbok är: en novellsamr mna Re ny omärbetad 0, i Ber | domaren, vi brukar , på Vittullsbergs egendom i Upp-l: land. som” ställer. denna uppma-|- ning till' landets alla jordbrukare. Han har, "själv att utkämpa en hård kamp mot "detta . just 'nu mest fruktade + han är inte ensam om denna kamp, - Redan på: 1700-talet hade. lant- brukarna svårigheter . med > detta ogräs, Då gick flyghavren så långt norrut som till Väst: land. Tid= och , mest - svårarbetade | ogräs .på sing; egna. domäner; Och - . fatfande att metoden är omöj=" Hig: att "använda, Trädesbruk” | fleråriga vallar är andra me- » deL. Höstrapsen uppges ' vara : sen bra bekämpningsgröda där- » för' att den hackrensas, Rot- ' frukter, potatis i växtföljden är bra. Handrensar man får man Vara ', noga. med : att ta hela ' plantan, även de sent, utveck- lade skotten H Så finns det en "metod till, be- pl :som - man nu Orons år. narsson .med Sonat met: 'Ny svensk -lyrik d tals hår den varit nästan helt borta, men nu befinner .den sig åter på snabb : ; frammarsch. . beroende" på den ökade spannniålsodlingen; den minskade vallodlingen: och "en ' rad andra, faktorer. Den sprids på alla möjliga sätt, "med utsädet, + gödselh i halm. och agnar, via tomsäckar osv... «.: Är man då maktlö ET [Åström med Som sö börjat praktisera mera . på allvar. !slutligen utger Lars Tillgrips den skall det"ske då »-. ling med titeln Bönsöndag. .I serien Populära LT-romaner har. redan. utgivits Willy Walfridssöns- doI översättning. från' danskan” Bertil Bodén kommer Gunnar Gun- : Per Erik: Wahlund utger en sam" ling "äreminnen, causerier och udda. dikter” med titeln fessällskapt ' Tre lyrikböcker står på program- a Por Hed komer med '"Rikt illustrerad utges Gamla möb- diktsarälingen Skådebana, i serien ler 4 tiya .hem "av Ingrid" Waern= tologi Havslyrik från ett shalvseket håller de de nyaste rönen inom svensk pplaga. Edith Klarins Närings- och födoämneslära” sämt nionde uppla-: gan i av » Handledning i knyppling, - I Utarbetad av Utskottet för Vadste- V paspetsar: och knyppelskoloi inoi Östergötlands läns hemslöj H -I Föreningen för svensk hems] jds érie Mönsterblad "kommer kartong vid -havet; alltid få tvillingar. - kronor i böter. : En månad senare anlände "verk garna, förmäler.; histo= - > STOCKHOLM: Ikraftträdandet av XIII, som innehåller för ömnad av servetter, dukar m. m. ebuterar Yngve Bugge doch Nils Aspe.,s > +; mnen finns, ochi. Jordbrukets Upplysningsnämnds t > mot -. svenska sjuksköterskan Alice Lauri vid The i ' Arab Nat'onal Hospital i Jerusalem har uppskjutits,' upplyser, utrikes- departementet. Detta fick på tisda= gen från svenska-konsulatet i Bel .. Englund en an- årsbok 1957 Jord, gröda, djur inne- och i -Lant- gräset är 6 —'12 cm och vid 'godj För barn oci fuktighetsgrad i marken, Det: du- ger inte med vilken spruta 'som helst: En stor spruta med dubbel ramp och högt tryck vill det.till. Preparatet är ett kontaktgift, som inte sprider: sig från planta till planta; varje planta måste nås di- åag "skogen , samt Prästens Jan. alla åld- rar utges Paul Lundhs farfars un. bruksveckans handlingar 1956 finns gar, Robert. Rahmqvists Tacka vet . de föl kh Arn Hassle; vid årets "Jantbruksvecka.' Nanneson - . 2 '& - Zachrisons .. Lantbrukskalender Hans Lidmån : utger Sommat : :& innehåller i. sin .42:a -årgång som torpet med egna fotografier" repro- pvanligt utom kalendariet tabeller, ucerade $ djuptryck. Ernst Manker statistik och uppsatser rörande lant- utger Boken om Skum, ilblistrerad hushållningen och Jordbrukets för- havren. sen : man väl kommit i olycka för dem? Det är man: inte. Men -något universalmedel- finns rekt' när man sprutar. Preparatet är jämförelsevs dyrt, man får räk- na med en kostnad av. 250—280 kr med fotografier, färgreproduktioner eningsrörelse, ” oh samt ett stort.antal äv lapplands- ee konstnären - Nils: Nilsson . Skums: 'k d. 'Men It UBOGOTA: Tolv personer omkom rut i Libanon ett telegram av av "denna, innehörd. : ISensoniniären: KS : käll och fuktig - I STOCKHOLM, (TT). . " Även sensommaren blir kylig och regnig förutsäger den amerikanska väderlekstjänstens ., långtidsprognos ” för Sverige, Temperaturen väntas | - . s hektar i RN för årstiden N an ges lyder: vi vaksam! Upn= självklart "är att har. flyghavren | - Gunnar Lundhs bildverk Julotiå,! och 23 "kadades när en lastbil ful bli något under den för fr Jan- s ve : träder flyghavren så bekämpa iden | fått sådant insteg att man har att som, 1955 utgavs i en svensk och en öv kom. p tas, väntas få nederbördsöverskott. " ih me nd fd s ang fongelsk edition, utkommer nu även=4, höglänt väg 'och rullade ned i : . åå å på det mest. lämpliga och effektiva | välja mellan att spruta och få skörd med. text på. tyska under. titeln = må äl he hära "Santa Barbara 4. Co- Prognosen gäller fram till mitten iv Å . sätt : omständigheterna medger. -] eller låta bli och få bara flyghavre v iknachtsmor cn im hohen, Nor a . Jaeptember. lt - JM i FR I Inom. 20 skäsaränan I fn Redbergslid, . Handplockning är > effektivt är 'sprutningen att föredra, n ” ” [lombia på söndagen. - wo « oc, koncentre slarva . a on : , + e 2 . ; ta la . ga - - - . e s. ' 2 t i . ; . i , € And N MAMMA MAMA ASAANAMAAAPAARDANA MAKAN AAAMAAAAAA MOrAM ÅKARNA KÄRA RAR AAA A A. MM = I Rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.