a . 'ra på våra BB:n, så vet vi att do i - många som 'annars förefaller att va- . föderskan som starkast plågas av "sk. mödragymnastiken' gör alldeles . im "usklerna: Och dessa Yredugensäek SE angäski: 1088 I > nere - EN ' LAHOLMS TIDNING. SS" TYVTTETFISYYTTYYY Rr NM F många "kvinnor kän förlosk ningsarbetet i det första stadiet - det s.k. öppningsskedet — dra ganska långt ut på tiden, Säkert är det många som har: upplevt hur timmarna smyger sej fram oän lå Man vet att livmod NR sitt arbete. och "man vet att man . ” själv gör mest nytta om man kan vara så lugn och avspänd som möj- =: ligt. Men då och då'kan man gripas > ' > av. ensamhetskänslor .. "I : sådana stunder är man särskilt känslig för, den närmaste omgivningens real. . tioner, . barnmorska eller från någon annan” åv sjukhuspersonalen värmer allde- les - särskilt 8ch blir något man minns länge, länge efteråt... Men hur trevliga och rara de än kan v2- allmärhet inte ' har så mycket tid för mödrarna i de skeden "av för- lossningen då ingenting sker, som " direkt. påkallar d deras uppmärksam. het. ee ed . Gemenskap Kring barnets” "födelse "=" i sådana stunder som det kan kännas” skönt att ha en kär hand att krama, Och sen, en annan sak, hör riktig måste inte gemen- skapen kring ett barns födelse vara för ett barns föräldrar, Det måste "vara en vidunderlig upplevelse för . fadern att få vara med i det ögon- blicket när barnét ger upp sitt för- sta rop till livet, :. På BB:n9d man prövat alt ha. de blivande fä n gör . .- Ett. vänligt ord från 'en'. a -till-världen' Barnpoyku gen Britta Elmdahl för- fattarinnan till C-"na intressanta artikel. om barna, uslsevinda och lädje." on N allt landet Far vi tillgång till möd- ravårdscentraler. Här. är också ett tillfälle," då mamman kan få' prata ut sin ev. ängslan och oro mid en barnmorska eller med en läkare, — Det är väldigt viktigt att mamman får tala med någon som kan ge sej tid att lyssna på henne och få hen- ne att komma fram med saker som kan te sig bagatellartade för de fles- ta men som inte är det för henne. Fortfarande har vi i vår upplysta tid en :hel del skräckföreställningar, som är förknippade med havande- skap och förlossning, och det är skönt att bli kvitt dem. cc ch Genom att vi på olika sät blir preparerade kan vi också ha stör- re möjligheter att i den avgörande stunden känna oss som situationens] herre i stället för att vara ett red- löst offer för en massa otrevliga känslor. derna med som sällskap och stöd åt j. sina friar, "har man märkt att. det är ett mycket lyckat arrangemang |” och mah hoppas väl bara att fler och fler BB- avdelningar ska. ta "efter "denna idé; Men en hel-del. föräld- man sej också bättre andra går- gen... a ES fotot Anstaltsförlossningarnas ' | | för- och nackdelar 7 + Ibland kan man 'undra om man rar "är lite” ide: och tvek ma, Kan. det måntro ”Löra rna, i det förhållandet att de flesta förl na nu för ti- med att man har en del förutfatta- "de meningar” om att ' mannen inte skulle tåla påfrestningar av sånt här slag? Men är det inte annars så att - den som har. den mera gassiva rollen i det här. sammanhanget! . pappan alltså, har det betydligt. svårare om han befinner: sej utanför händelser- nas centrum. "Det" verkar . många "gånger som om öron skulle växa ' med kvadraten på avståndet... Nej, manner kan nog i allmänhet vara sin hustru till stor nytta under för- henne stöd och uppmuntran : när ,. det behövs och » kanske hjälpa till med ett och annat, sköta lustgasappataten 't. ex..— På några få”ställen; här. i landet. .-har la älle- satt träna” sejd för! här Specisila uppgifter. på Graviditet och förlossning ; -— det är fullt naturliga funktioner för en frisk, kvinna. Och det är. något, som för. de/ allra flesta förlöper utan komplikationer, det vet vi också. ' : > Men hur:'kan det då.: komma sej att det finns kvinnor och bland dem ra lugna. och 'välbalanserade, som kan gripas, äv ängslan och t. 0: m. panikkänslor inför den väntade för-|P lössningen. Oftast är det väl först- sådana oroskänslor och det hör väl i allmänhet ihop med. att det är nå- got : nyft och 'okänt som. hon har framför sej. Man" vet ju. också hur förbluffande : "många : kvinnor det finns, som inte känner till vad som egentligen sker under förlossninger | ” — som inte är insatta i de olika ske- dena under förlossningsarbetet. Den ,- säkert nytta' här” för "många, Den går ju som bekant ut på att få möd- | -'. rarna i god fysisk och psykisk form, Den bärande tanken är att få ned den blivande måmmans oro inför " det "som: ska hända; Man vet att okunnighet, skapar fruktan. Fruktan i sin tur skapar spänningstillstånd - len god nytta.” Man har den' sker på ett BB, som är: anslu- tet till: sjukhus: En: massa fördelar med ' anstaltsförlossningarna sär självklara — den ökade känslan åv trygghet i i fall något oförutsett skul- Ie inträffa, t. ex. Men det &r ju så att : man förknippar sjukhus med sjukdom; Och. för många. kvinnor kan "sjukhusriljön te sej steril och opersonlig, Ett barns födelse låste i och för sej ha varit en mycket mera - "naturlig företeeise "på våra mödrars och mevmödrars tid, då hemmet var den plats. där barnet älk des. Men nackdel mid heterna, till vila eft eråt känner vi baka till-den tiden igen... — Också i det Här sammanhänget tror jag äl ätt iken (kh silioh Och i allmänhet känner)b inte har att söka en ' del av, de här & ttför väl till för att önska oss till- 1975; ; komventet i San Francisco ökar han : också "cirkusstä: ningen ; evene manget. : | sv H Den nur "sär elefantingen Tymbo Tiserar naturligtvis USA: 8 ”republi- kaner. Genom att traska omkring på hotell under Forskning ; ger | "goda resultat De sedvanliga rötmånadsin--: - slagen: i tidningarna har i år it lyst med sin frånvaro. Inte den ”” minsta lilla rötmånadskalv har ” förekommit i spalterna och vi har - fonnit : oss föranlåtna att fråga mannen som är expert på . Slika företeelser, husdjurskon«=r sulent Erik L, Larsson, som t. 0. m. givit ut en handledning i i ämnet: Finns 'det då inga röt- månadskalvar £ år? er parti- kring dn Poriad STOCKHOLM (Press) | SA Ar från år förbrukas allt större oljemängder” i världen," och man frågar sig hur detta skall: sluta och om oljan "räcker, Oljan svarar nu för. mer "än hälften' av världens (utanför Sovjetsfären) och” "konsumtionen & av olje- t har nästan sjufaldigats under de senaste 35: åren. " Enligt en färsk prognos kan världens totala "energibehov väntas öka med 3 proc, årligen, vil- ket" skulle! innebära att oljebehovet .energibe- : Med" de totala reserverna menar man förutom. .de kända reserverna även de obestämda oljekvantiteter, som" väntar på upptäckt utanför; de s; k.' kända oljeförande, "områdena. Varje gång man beräknat de to- tala" reserverna ' har ' siffran - blivit | större! än förut. 'Ar 1945 uppskat- tades 'de till 70.000 milj. ton och år 1954 "till 85. 2000 milj. ton: ; Färska siffror" ger. en antydan om 'att om man gjorde om. beräkningarna nu kommer att öka från 695 miljoner ton 1955” till "1.600 "milj, ;toh' 1975, med 130 proc.” under denna tjögo sperlod. Denna ökade konsumti on kan'in- te . fortsätta . hör länge 'som helst utan; "att ” 'oljereserverna' minskar, konstaterar J. W. Platt i ”Oljeinduz dess, plats, i världen och framtid”, Men oljebranschen lägger her” enorma” summor för 'att säkerställa, .oljetillgången,t och hit- tills hår antalet nya. oljekällor; var- je år varit större än det antal käl- lor som; sinat. Världens kända 'ol- jereserver, dö s. den "olja som finns redan” "upptäckta: oljefält, omfattar . just nu cirka 25.000. milj. tori;> Om : man. ställer denna .siffra mot den förutsedda konsumtions- vår trångboddhe; och de få möjlig- täkten "finner man att dessa. kända ju mér ”åtöomkraften utv cklas desto |' reserver kommer att ;vari Mån" detta gen.; En: uppskattning av; de” totala IV oljereserverna ger: en jannan bild. ri skullé resul bli : cirka : 140.000 milj, ' ton. Denna" siffra "motsvarar 200 gånger den nuvarande dä kraftiga itat'sig på under? de" nä irmaste. 'decénhierna,. även om man"inte får glömma ko- let-och"'vätfenkräften” Kolets Ppéty- delse har"dock minskat medan: vVvät- tenkraftens "ökat, : > Atomkraften”.står: änhu' i. början av: sin: utveckling men är utån tvi- att Jösa: världens "framtida "energi- problem. ” Dess” andel i enerigför- sörjningen ' kan ' väntas ' bli! 7 proc. år '1975, och "vid nästa” sekelskifte; kan" den. väntas svara. för bortåt en "tredjedel" äv! ergibehovet. Då” man formulerar ' beskedét "”oljan räcker” får man"”också tänka på att till. Dessa dyker upp vid "alla tider «lav året, oberoende av årstiden, sär -|8er hr -Lårsson: = + —"Har företeelsen blivit mind vanlig" på 'senäre "år? =: - Åtminstone för kälvarnäs vi k har " utveckli nte” gått 'åt fel håll. De, som är klart; ärftliga," har vi: under, kontroll., På ett" par. årtionden har. vi lyckats. "ensa' ut de ar 'vsanlag: som "ytterst är upphov, till. ben-" och. hårlösa; foster; vattusotsfoster och liknande. Svinaveln bereder oss mer, "bekym- — Svaret blir . ungefär detsamma som för kalvarna, Missbildade gri sar dyker upp sporadiskt under hes. åa året och deras utseende är myc-- ket oenhetligt. :Aktuellt inom: länet är ett' nytt angrepp av klumpfots="" anlag, som hat' spritts. från en galt='. station med två galtar, Galthållaren ” naturligtvis' helt ovetande. ' Under: de senaste månaderna har noterats | ett stort antal grisar med samman-'i växt" ändtarm, :s. k. atresia, och arvsgängens.. -;. —'Vad gör man fi en sådan företeelse? +; Eftersom rvsgången inte är klar "måste »vi-samla: material med uppgift om härstamningar, fortsät- ter hr Larsson: Tyvärr .håller inte flertalet djurägare" reda". : på "fina "väg att med hjälp av dansk exper- tis undersöka : om "det. finns något samband mellan svinens olika blod- faktorer; 'och ting som klumpfotsi grisar, atresia m m, Vi tror också oss "att "hitta ett samband mellan missbildade” 'kalvföster och nötkrés fturens' praktiskt taget otaliga blo Med: svinen h i att bekanta sej med lokalerna, 3 mar får ta sej en titt på förlossning$- rummet och man får lära” sej: att hantera lustgåsapparaten . .. nt ”En fantastisk sportprestation” "Det ögonblick då barnet. fördes fram är kvinnans mest intensiva gi- vande 'ögonblick. Det sker väl med smärta för:de flesta, Men det är på något sätt en ”ren” smärta som är på "något "vis ”riktig”- att gå igé- liknas Vid en fatastisk " ortpresta- tion. Man känner en sund och nå- turlig trötthet efteråt. Och för mån- ga är "det något. förbluffande” att uppleva att man känner sej så frisk kat:x, : När man sedan har sitt barn tätt intill sej en stund” innan man läm- nar över, det till vårdpersonalen, ja, att beskriva med ord, "Oron £ör framtiden. a allmänhet upplever man förloss- ningen som slutet på någonting — ”allting är över nu” — och inte som någon; början att ta hand om. de! nya” "barnet: De festa Må "nybliviz "sedan 'in i"ett i'sin tur”utlöser smärta' eller ökar smärtförnimmelserna.' Med upplys- ning och” skilda" avspänningsövnin- gar avser man alltså att göra mo- dern lugn och trygg och hoppas att - På det viset få ned smärtförnimmel- serna till ett minimum. 5 > Mödravårdscentralerna — - en stödpunkt (5. De flesta "mödrar har inte tillfäl- 4 att gå på sådana kurser, Men äö över ms Jag försäkrar dej, & u är. r den "Inu är-får ma :-Idens' ”påffestningar” i 8 : viset fick kite hjälp på | traven, tillstånd då de känner sej osäkra och hjälplösa. Och ganska snärt instöl- ler' sej en viss”oro' inför fraintider — ”hur ska jag klara ' barnet . "när jag kommer he.n?” I synnerhét kän- ner man så när man blivit marmme första gången. Man kan' undra hur mycket ' av 'den' där -hjälplöshets- känslan, som grundlagts av den mo- .| derna BB-vården, som skiljer mor och barn ifrån varandra: den allra första tiden ... Nog skulle man öns? ka att det kunde. bli en viss upp- mjukning, så man 'fick ta lite me- ra aktiv del av sitt "barn och: få lä- ra känna det.redan på BB. Som "det "bara uppleva barnet vid 'amningsstundernå. Jag tror all- deles säkert att man hade lättare > Hör att" komma ;över "den första" ti! nom. : Hela förlossningsarbetet kanji: och vital när det hela är överstö- : då erfar man känslor som inte går se poliskonstapel sekel fo till ” : Fritlof '' Sigvard ' Kihlberg". Mölnbo, Järna, medaljen fosil » ver "av. ”ättonde storleken - berömliga gärningar. Landshöv- dingen framhöll att "Kihlberg ; " visat ett mod och en rådighet ' som går vida utöver. vad man . har anledning att vänta t. o. in, av. polismän, : Från landshöv-" dingen fick br Kihlberg dess=, "utom: en' ståtlig” blomsterupp=" täckte polisman. Kihlberg på hem> väg från patrullering strax norr om Möälnbo en övergiven bil och då det verkade". mystiskt, 'med;, den över- givna bilen gjorde han'en kontroll på: vägarna, ' som leder till. Mölnbo. Strax söder om Mölnbo station kom trå” "ynglingar? och” ville ufta”” ! När de konimit in i ”bile Kihlberg ; gin / polisbricka: och vi de "därefter. kylaren mot Södertäl» LJ meter. norr :om Mölnbo fick Kihl- berg ett" slag i huvudet.av' den yngling, som satt vid hans sida sam- tidigt som en av ynglingarna i bak- sätet tog ett struptag.. Farten" var då c:a.60 km i tim. och' Kihlberg i. diket och blev Nggande på sir Scchandlad. li Kihl- je. Då bilen "befann sig några kilos > hade ingen möjlighet satt hålla bis: len kvar på vägen, "Bilen" gled ned | väg,” men den” FRA han länka fast vid sig med ett. hand-« ynglingarna greps -senare. på ”nat- ten och alla tre erkände. på der- tälje Polisstation ' ätt de” stulit en : bil i Stockholm" och gjort inbrott ik: ”] Pershagen och Mölnbo.' De: :erkän-|' de' också misshandeln, på ”polisinan Kihlberg och försök” till bilstöld i Mölnbo. 47:75 I > "Polisman Kihlberg fick vid rniss- händeln" hjärnskakning;' flera "sår i huvudet 'och tänder avslagna," vars jämte hans överläpp måste sys ihop på Södertälje lasarett, där han'vår- dades" några dagar etfer:överfallet, De tre ynglingarna dömdes i våras IP av "Södertörns domsagas härads- rätt. 19-åringen förklarades "saker till "grovt 'fån och - misshandel "av tjänsteman” men enligt 5:5' 'srtaffla- halländska Toad ”bösit- ta speciella blodfaktorgrupper eler sa HT alleler i'så stort antal att:def liga variationen ihom” "de: båda serna "möjliggör en anpassning de skiftande lokala" "betingelsernat” betet; svarar konsul jande: en — Medelst blodty 1 -— Jag tror inte på rötmånadskall ”. var överhuvud taget; men att det ' E finns både ärftliga och ' spontana" " i i : det, känner jag väl stmånadsgris ut? a även härvidlag är .vi okunniga, om | Suggors. härstamning. Nu är vi på | att det'så småningom skall lyckas | - irkal arnas + Tverklige fat -tionerad pt, en :om ”tvillingtj , perna iså, mycket huvudbry. "föda ett par tnäggiga tjurkalvar & rjade bli funder- host Jen "annan låglandstjur i' början Sö av maj. I vilket fall som helst ha- de 'kalvningen: inträffade, mer ären månad för tidigtes sv nå "Ryktet c om:de , Ägaren åö hävdade + att någon'an annan, dd Brov togs "på kalvarna, gan; NV gans moder och dei ivåi samman. a. Svaret : från Lantbrukshögskolans ” institut . för husdjursgenetik blev att ingen i äv .de båda” tjurarna kunde vara fa- gåtan, med tvillin en praktiska nyttan av odtypsbestämning: om : i särskild artikel här bredvid, kan kimpligen illustreras; med na I Vinberg, som i våras vållade: ex. relaterat. händelsen om lantbr. Daniel "Sibelius kviga; som "till" en' + början: ställde en' "hel rad arvsbiologiska lagar på huvudet genom att e,. ärit hos en Jåg- ” landstjur med kvigan. den 1 juni och der? 34 Floagåtd, som. hm är ätas. Dels berg. al. gkalvarna ilken” kan har tidigare utförligt. Vv som hade en fullständig unik hår. der till kalvarna. Fadern måste Va rå en SRB-tjurr Vidare förklarades från institutet att modem till: kal varna” inte kunde vara” dotter sin moder! Förbytt på hbéte Sibelius drog sig då. till nin) nes att kvigan på sommaren "varit ;; förbytt stod Hö klart. slätningsprificipen : ifhos er lantbrukare 'i i Stafsinge, Den-, erättade att hans kviga blivit” T av I ORB- -tjurén 34 Floagård," experterna fått en kanske hopplös uppgift att lösa gåtan med tvilling : kalvarna, ” har vi fått möjlighet att, hålla olika härstamningslinje; - eller tjurgrupi per isär och i realiteten” driva inavel när” vi.ipå pr bedriver utavel eller korsning mel- lan olika stammar, Vi riskerar hel- ler inte: att bedriva: korsning' när vi på papperet eller vid skrivbordet gen intogs han på jukhu 17-åringen dömdes för förberedel- ser till grovt rån och för misshän- del av tjänsternan till 161 års straff- arebe och 16-åringen, som var per- mitterad från en ungdomsanstalt, återförd 5 till anstalten..." 10: de. off ret” för. Maffian - PALERMO. (TT - Reuter) ” "Den förbittrade kampen ” mellan? maffian och frukthandlarna "i Pa- lermo krävde på onsdagen sitt ti- ; onde. offer. Det var en bonde som med 'kulspruteeld c blev Yr berg med AL bräckjärn i "huvudet; hotade honom till livet och en av ynglingarna ” drog kniv" men” "fick mellan mor och barn om man på det GÖTEBORG: Den nioåriga flicka, "| som svårt misshandlades av en '50- årig distributör i-parken vid Karl Johans kyrka i- Göteborg på ons- Idagskvällen är på bättringsvär barnsjukhuset, Flickan är nu vid. enda man. i Jfärlden jag älskarlt: fullt medvetande, ey + meddelar jourhavande. läkaren på + Hisingsfå rjan > i Göteborg ) hade just lagt ut, En - man -kom " springande ned . mot. kajen. Kålle var med - orsbord, då han körde en fruktkärra genom stadens utkatner.' ooh ” Den döde var broder tile en frökt- händlåre som: mördades. då kampen | »duibror förra året, Sedan dets, har ; sex personer dödats och tre för- svunnit; Polisen tror att bakgrunden till det årsgamla ”kriget” är maffians |: försök att lägga under .sig den in- komstbringande - fruktmarknaden i Palerrho. 2 vill n nav 1 eller släk å skapsavel:- : : Den: praktiska betydelsen a av ; blodtypsbestänmingen " ”. ligger också i att vi därmed har fått garanti för avelsdjurens identi=' "tet och kan klara" upp de tvi =. ”velaktiga ” faderskap, : som ' det kan "vara fråga om vid stam" ' hboksföring eller försäljning: Vi” kar också fått: möjlighet att av=: - göra huruvida. JHikkönade' tvil- > enäggstvil-: NN två gstvillingar = och vi kan” vidare på ett myc- -ket tidigt ;stadinm ' avgöra 'om ,. en: s...k..”tjurkviga, alltså e i kviga, som fötts tvilling med € ton år, inledes med Per Anders Fo- gelströms'- roman ”I Kvinnoland”, : De övriga nurnren i jul ileumsserien” är Vilhelm Mobergs ”Giv oss" jor- den”, Ottö Karl-Oskarssons' ”Hel' öch ren”; Moa Martinsons ”Mor'gif- + ter, sig” och Folke Fridell "Greppet utges ”origina! äs fomarien Den ; ; hårda, Jeken”, en, film. i "höst" på SF; med Lars Er ik Kjellgren som: regissör, . I ”FIB:s Världsbibliotek kommer under hösten 'en' serie 'på fem nor- ska To Den har redi av Poxarromhan som också kommer som [skisser illustrerade med förtattareng' 3 fotografier,” ”Berömda ; berättare” Lä innehåller ' noveller . från världens - "uvudstäder; illustrerade av : Adolf Hallman, '”Modern fransk! humor' Ax&el'Strindberg I och ”infedes med Alexander Kiellands ”Skeppar Wor- E -Kincks roman ”Ungt folk” ock därmed? diktare Tf | första" gången en av E na iromaner -översatt till svenska. Översättningen " har ' gjorts av Eva Marstrander; Stig och Majt Sjödin har” nyöversatt '. Kristofer - Updals Duuns' ”Medrnänniskor”. Serien av” slutas, med. Cöl Sandels ”Kranes konäitort”.' pt oo - Lyrikklubbens utgivning inledes med Birger Sjöbergs ”Fridas tredje se”. Som;nummer två kommer Hans; te? ;' dehne, betydande norske: Erik Knudsen, ' ”DanSen': genom”; skuggornas, rike” (0 Vetaböckerna anländer med två +'I och som fjärde; bok kommer Olav nya saker: ”Brev från " Australien” redigeras och förses 'med' inledning, av Lars Forssell, ”Tio danska poe- ter”; én "antologi ung 'dånsk poesi; "Malinow. k i och av. Ivan ”Konstklubbens årsbok. handlar i år om Björn Jorison, En serie konst= "mappar med. svensk text inledes Nn Imed Gauguin, - Mätisse, . Picasso, IGrinéwald och Bror Hjort. / ' (lagom till ”Olympiaden) av Herthil ' Bridges och Sten . Wahlberg samf - ”Resa i rymden” av, Rune Näslund loch Göran: Brunius, . "I den av. Sten. ”Lången” Ohls- bok”, ett urval Fridavisor ställt : och introd av Staffan ja son red di serien idrottsb en bok, om Göran Larsson. Jarsson. ; 2 Johanies Edfelt, står för ki , beträffande ” Georg! och andra dikter” och + Erik "Lindgren. för ett urvalj ale Krka red Axel, Liffner och unnar Ekelöf”. Lyrikklubbens års- sok blir en-samling ”poetporträtt av WE till. vilka de, porträtteradel. själva utvalt var sin dikt. sEyrik- klubben utger också -”Mina minnen v -Birj g” av. Anna Ros- dahl: . «Jani kommenterat sina - tvalt. och a noveller i; volymen ”From' 'och Hård”, illustre-i" För" Hemböckernas. det” noteras 4 rad av Per Engström. Av Hansa Lid- "man utges samlingsvolymen ”Bort- pm; stigarna”, Jakt fiske "och natur- El »ch en Olympiabok med illustratio-l nor av Rit-Ola,” 2 | "Bland de Gyllene böckerna pre- isenteras bland annat de tre. första pristagarna från den ”stora nordi- + "Stig 'Carlson redigerar ”En bok"om iska barnbokspristävlingen: ” Tegner (Gings ”Siggé Skvallerbytta”,., Arne Ungermarins ”Missan -som Varkek var fågel: eller” fisk” samt Uskd Laukkanens ”Lillingarna och trol- ten”, I övrigt blir det ”Genom mitt fönster”, ”Opp. och hoppa”, ”Kalle Anka' får Pris”, ', "Kalle Ankas jul- an”, ”Här var, det lastbilar”. och Min illa hundvalp”. . att när 7 'Kalastårian” är klar och att den lär ut. konsten att baka, tår», - io och ått' ha festligt herdina, - bå' bete i 'Stenastorp? tillsammans - ilfram till den rätta kylgan,s som fanns + ; Utan blydtypsbestämninden! hade - "redigeras i år av Erwin Lelser och +" "ri NIEIEN Det: lörär si
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.