YYTRYYY RETT YT EFTER rr 0 Aa t - hä YrtrYyvv - s . fö YYFYTYTYYTTVYYYTVTYTY TTT : a + "YTETeYTTYTYTTYTTYTY i ena - : ör . : YtertYtrr TYTT Åh Dn - : / NA a | Å " YYYYYy TY IYTPFYYTETTT FILT TTT ITTYYYYYYYTYTTFPYv Mändagen” den?” august: a90g Dt , a - ” t ? i i H + Ve . ” metrögolen. vin - jer flaggan — i och med, att: de .-, reguljära » eller ' säljas på hemmamarknaden. T-> LAROLMS TIDNING SN lo. a I « kan Svérige och Stock- ” "Köln" fira ett remarkabelt 30-' "års-jubileum, = Tre ' decennier tillbaka 4 tiden öpnades Stock=. holms Frihamn, en arbetsplats för runt tal 1,000. personer som årligen omsätter ' varor" för " 2,000,000,060 kronor, och spot-' tar ut en fullastad långtradare ' å timmen året runt och ett gods- tåg red. 30 vagnar om ny dagen... tida påfund '— det har anor ända från 1509-talet, 7 Men: den? förs i, - Hambyre på. 1860—70-talet' och nån. got sengre fick Köpenhamn. sini; En mycket ' stor 'del av 'den sven. ska störkandeln gick: ö Det var 1919 som Stockholms fö der beslöt bygga frikamnen och vi de. markvmrådet' vid.. Lilla. Värtan öster om Ladugårdslandet. Den ö öpp- nades officiellt 1926 oc! ivar ända tills Masthamnen - - fö ngningen "av stad för några, år sedan huvudstadens enda djuphämn. NN . Företaget är ingen fysande / fär men ändå är man belåten ined verk . samheten, och hyser, goda Tförhopp-] t kets samtliga” förordningar och an . gar gäller samtliga — utom en en- d :inom” företagets område” "och i det är tullstadgan,, / få "De somiför 40 år sedan” "planlade frihamnen” hade :dock and syn- punkter på syftet, med en frihamn än vad' man har i, dag. 'Transitotra- .fiken ahsågs. då. vara mycket - vä- LAS fri en lagerhamn — och det har fak tiskt blivit hamnens förnämsta upp- | gift. = va Stockholms Vfriharnn är i i-dag Stockhölms: och . norra - Sveriges skafferi, Den största. varan är märks "ligt nog frukt -— i runt tal'40 prö- cent av hela den svenska. fruktim- porten ". kommer "via. Frihamnen. också till”dé produkter] rf” hamnens. fyra "jättestora magasin och skjul att bågna, med- förande lageravgifter' som "årligen 3 inbringar cirka 2 miljoner kronor. Totala inkomsten för, Stockholms frihamn i fjol för arbetet med god- set," lagring, hamnavgifter. framför allt var omkring. 7. miljoner, men | under samma tid tillförde institu= tionen 'stadsh nära 60 milj; "sentlig;; men:den har i Stockhol nästan försvunnit och kommer tro- ligen inte; att får någon” större bes tydelse för. någon frihamn, De täta | turerna, över haven på . bestämda. linjer medför inte 'sam- 2 behov av "lagring 'som' förr, > främhöll -frihamnsdirektören Hjal- . mar Malmström för någon tid sedan " å ett utlåtande. 'Och det är nog så sänt som det är. sagt. De skilda län- derna följer parollen: Hahdeln föl- flesta länder fått transoceana "linjer försvinner. tränsiteringen' som trans= Ursprungligen kade” man också 6 planera en' viss industri inom .frikamnsområdet, men inte heller 'det har lyckats. Varorna som tillverkas: i frihamnen” måste. för- tullas' vare"sig de. skall ' exporteras Det ' ställer 'friharnnsindustrin i ett ogynnsamt läge I förhållande till all annan industri inom, landet. ” » Ford kan i detta avseende ge ett gott exempel. Svenska , Ford hade siha lokåler i Frihamnen före "kri- get; då bilarna -— som nu — kom färdiga till" Sverige. Under: kriget måste man av tekniska skäl skeppa , bilårna :nermonterade för höpsätt-' ning vid framkomsten. Det ledde till: en orimlig konsekvéns: när den färdiga bilen förtullades fick man i form: av tullavgifter — omkring 12 procent av. Sveriges totala tullin- komst, , ; Frihamnarna i i Göteborg och Mal- cent. "Av tullinkomsterna, går .om- kring 5. procent tillbaka till” Fri ” hamnen — ”tolagsersättning” Xal 1600- talet ville sti imuera : + stapelstädernas- verksamhet lät man dem göra ett tillägg på tull- avgifterna —> ”zuschlag”- på hög- gengäld - ålades” stapelstäderna: att hålla -tullbus: och 'ordningsväsende.. Numéra är tolagen borttagen. som pålaga till tullavgiften, Men” den finns kvar: i form av tolagersä ning "som staten betalar 1 mö. svarade för 3 respektive 7 Pro-. N tyska; och: ”tolag” på' lågtyska. I] nu är fallet och om varbrna, ar Bättre märkta. Idealet vore enhets= laster. framhåller man på tinitierat håll; söm man: slipper riva äs här de kommit i land, Kör "Om én fartygsläst' exempe! lyis” ba" rar innehöll "ett "slags. kaffe," skulle man redan: vid "inlastningsbingen pallar : direkt ån i" rhagasinen med: gaffel= truckar. Nu kan en'kaffelast inne- hålla upp till-100' olika märken, som | ja så måste, sorteras: vid. lossningen.. Sor- teringen är tidsödande för Friham? nens: cirka :300 arbetare,.- För att nämna några "andra fak fa Frihamnen har bl.a, stora 'och moderna kylsnläggningar," ett fem- kranar; och omkring. 20 högförr äderi ; KARLSRUHE (T DPA). » Riksåklagaren har vid högsta domstolen "väckt åtal: mot förre "I hårt inbördes. .. kunna lägga Säckarna på låga trä- allets” E Vi-svenskar konsumerar mest textilier. i Europa" STOCKHOLM (Press). Det förhållandet att svensken per capita har den största t ' [g rensen är det troligt att de företag, som väljer kvalitets-, special- eller tionen i Europa — textilkontot i vår sammanlagda konsumtion uppgår till ungefär 3,5 miljarder kronor — är till ringa tröst för textildetalj- handeln. En jämförelse med år 1938 visar att textilkonsumtionen nämn- da år uppgick till 1,1 miljarder kr, en ovanligt stor ökning har således inträtt, > KK ivt sett är emellertid betydligt mindre, konsta- terar direktör H. Wallentin i Sveri- ges beklädnads- och manufaktur- handlareförbund, Den' starka steg-]r ringen i pengar räknat har gin för- klaring i framför allt det förhållan- det att konsumtionen av konfektion ökar kraftigt på bekostnad av me- tervarorna.. Metervaruhandeln har det därför i allmänhet besvärligt trots kraftiga rationaliseringssträ- vanden; många företag har för ö rigt lagt ner sina metervaruavdel- ningar. : Inom denna bi en ”) todoxa kyrkan som .semesterhem, att hävda sig bäst IR Spionen mn "balter STOCKHOLM (TT) En mängd gruppbilder på ryska och - baltiska emigranter har, en- ligt vad MT uppger, den' häktade spionen Anatole Ericsson överläm- nat till Sovjetunionen, Emigrtan-|.& terna tillhör liksom Ericsson den grekisk-ortodoxa kyrkan i Sveri- ge och fotograferingen har skett under sju somrar på Tjädertorp vid Harpzund, zom används av or- en Ny 'Volvo- modell vann skönhetspris- Pv av” California,” som tidigare endast sålts till Amerika, gör i da- garna sin. entré på den svenska marknaden Sitt" första . officiella sker för närvarande en stark kon- centration till stora företag, som kan erbjuda konsumenterna större ur- val, särskilt ifråga om modetyger. : Textildetaljhandeln kläms hårt mellan sköldarna, Den rådande star- ka "konkurrensen skärps ytterligare genom , dels kreditrestriktionerna, dels det stora antal företag, som di- stribuerar textilier på hemmamark- naden, vartill kommer att flera 'oli- |" ka distributionsfornier konkurrerar Sett mot dennå bakgrund är det inte svårt att förstå att många tex- -|tildetaljhandlare kämpar med svå- : | righeter,' särskilt som man' vet: att man i stort sett arbetar med samma påläggsprocent som gällde när pris- kontrollen togs bort och som 'redan då var. för, knapp för att svåra mot | - |de ” senare : årens: stora 'köstnads- | - "TI ökningar. + En tendens, som allisner. träder i förgrunden, & är att vi går mot större affärskoncentratior i form av varu- |. hus, kedje- och filialföretag.: Bok- . [sluten för dessa företagsformer un-| - der fjolåret visar genomgående sto- dra omsättningsökningar. Såväl kon- fektionärer som grossister har fått ökat intresse av att göra intrång på textildetaljhandeln och starta egna affärer...» red Direk ör Wallentin tycks mena att ' tiden -är mogen för vissa om- prövningår bland textildetaljis r- nä: Någrå förslag? : Patentlösningar finns "lika lite Eriesson var en mycket popdlär på h och alltid försedd I med kamera, . oh Dr - -Caviechi' redo” redan i i höst "Ingemar Johanssori : ROM. (TT — AFP). | Den italienske: europamästas N dande hade den förra sön- dagen vid Västkustrallyts Conco- ur, de, Elégancé, där den fick en mycket ; hedrånde andraplacering efter: en' betydligt dyrare engels- Man..I jig California är tekniskt sett sam- ma som vanliga PV, skillnaden ligger i i inredningen: och den elfen- I Inr . med - gul och Svart pPlastklädset, samt f. ö trivsam” färgsättning på - a instrumenteringen måste Et: myce +:. ket högt betyg. sov boat or « Enligt vad förskljningschefen hos Garviks Bil AB 'i Falkenberg, VC vCX hr Bergendahl, berättar, kommer 7, Cslifornia "att. visas under, kome "57 ot mande vecka, leveranserna koms , mer att ske" omgående, En annan 0 glädjande nyhet för Volvo-llskar= . sv oso. na är att S-sitsiga Volvo Amason - et kommer till. Halland redan i ok«- tober. Leveranser på denna mos- WD dell kan dock inte" börja . förrän - na nästa år. : , on Bilister. blir. vänättiga : zz Vd svamp: och: 'bärtider- ; STOCKHOLM - (Press) + "De bilande' bär. och svampplac- karna är åtskilligt ' vanartiga, fram- för - allt ifråga 'om "sättet, att par- kera, Mot förbudet att parkera på . riksväg bryter man alltför ofta, an- märker itidskriften "Motor, ' som vi- dare fortsätter: "Till dem som utan | änsyn' till den övriga - trafiken tror: att det "bära är att ställa ifrån. sig bilen.var som helst” "och sticka ini skogen vill vi erinra" om att förutom särskilt an- givna parkerings-" och. stoppförbud på: rikshuvudvägar ' firing också en ren i tungviktsb g Francho ' Caviechi, skall sätta sin titel på spel : mot Ingemar Johansson;. Sverige, i i Bologna sportpalats i slutet :av oktober eller början” av november, meddeladet det Rom, pl fredagen. ; som: på andra rder kan övervägas, men först”och främst rör vi oss här med vil : Utvecklingen inom samhället går snabbt, och den stora frågan på det område, vi nu' avhandlar, är detalj- handelns anpassning till denna sam- hällsutveckling. "Den enskilda tex- tildetaljhandeln, som karakteriseras av ett stort antal: småaffärer, är en- ligt min.mening utan tvekan näd- » | vändig för 'att' distributionsappara- ten skall fungera. Säkerligen har de privatägda -affärerna” större möjlig- heter > att. tillgodose allmänhetens alltmer ökade krav på service. Det gäller nu 'för -handeln att utstaka sin: egen väg, och det borde vara fullt” naturligt: att den väljer den väg, där den har de största uppgif- - I terna att fylla och där:de bästa för- " | utsättningarna föreligger för den'att nå sitt mål; I den starka .konkur- . västtyske ”säkerh chefen "dr ' Otto, John för högförräderi. En : förundersökning i.fallet 'avslu- tades på fredagen efter”att ha »! pågått sedän' den 23 dec;+ i fjol , fohh Ibedav: sig" i juni” 1954 pl öts- derna: GE a fe För Stockholni innebar” det, Å fjol att man fick 8 miljoner; därav för 2,75 miljoner "på Frihamnen, av sta- ten — men. fick- betala 33 miljoner, för. de anordningar man enlig; gamla bestämmelsen måste hålla.” vecklingen har varit särdeles gynn- samma, Trafiken har ökats år från år, exporten via hamner .som ”ti- cent, i. :' Det svar. Stockholms” stad ” som byggde: Fri , men för: ham- också betala tull för det i som tillförts varan, nämligen" ar- Betskraft, Iokalhyra etc. Men det. finns 'också 'exempel på att! frihamnsindustri karr. vara lör nande, Det fanns tidigare en fall- skärmsfabrik ' "inom området. sa poittullen på” råsiden Var: mycke! hög, men .den .slapp' företaget betar la leftersom" råsidenet formellt se aldrig; importerades. På:de färdiga skärmarna - var” tullen” låg. och ha försvaret behövde fallskärmar, mn fabriken" paradöxalt nog statens til Md sänd för en "industri att flytta u i Frihamnen, för. att ”lura”. staten nens förvaltning finns: ett spiciellt bolag. — Frihamnsbolaget — vars samtliga aktier ägs av staden. An- form för administrering var att man ville uppnå ett smidigt förvaltnings- system. Som det nu är hyr bolaget hamneås underhåll. «Under ' kriget halkade Frihämnen efter i fråga "om utbyggnad. och "rationalisering, men nu räkgar man med att utöka de 1,500 kajrhetrarna' och få bygga ett nytt :kajmagasin för drygt” 10 milj. samt en ny: förvaltningsbyggnad. "Andra önskemål. för frarhtiden fö- på, tull och på så sätt hjälpa staten med fallskärmar, > A Den; v tredje” motiveringen” ff en religger också. Bättre” var om Vvarje fartygslast - innehöll färre. märken ""Tendenserna för den fortsatta ut- |. digare normalt varit 15-20 procent : av importen, steg i fjol fn 60 pro- H ledningen till att man valde rlenna | Friharhnen av staden och svarar för I" ligt till yskland och”återvände ett 'och: re halvt år senare' väntat, till Västtyskland. "Processen mot John väntas börja i oktober." Alltsedan John återkom hår han enligt: Reuter hållits: fängslad eller legat på fängelsesjukhus. Han :har också sinnesundersökts-på en psy- kiatrisk klinik i Heidelberg, | chen, ' några mil norr, om Karlstäds cv fastställande rr Karlstads- a "srt CKHOLM (TT): 300 Den för mordet i Hammarbyh - den:> anhållne; 65-årige : försäljaren kommer, enligt :DN,: även. att, hö- ras-om det ännu; ouppklarade rar, di dl i , som gäller. alla vägar, Det skadar. inte "att Upprepa de; a Fordon: får icke på väg stan- nas eller, uppställas" på sådan plats eller på sådarit; sätt att fara upp- står för Person eller «egendom eller i ödi ihte', bara en fråga om. lag Or och Brott och. straff utan. om, van- ligt folkvett, om hänsyn till imed- bilister !och.. ansvar mot: trafiken, om; inte" fullt så livsfarligt, i en del Bårplöckares ovana att irra. och vira efter vägkanterna; i sökande ef« ter ett lämpligt ställe att-starina på; Dylikt måfåsletande : utefter” slota vägar” avslöjar brist på ft ee Då ser 'och planering; Ak” inte: rmmåfå! Köp en ”generalstabskarta, och gå.igenom. den före avfärdenl...Se efter vilka marker som 'kan tänkas satt' i Karlstad. polisen är. som kommer; att. begära” attimant nen hörs-också. i denna såk. De vå morddramerna-' har närniligens> vissa paralleller. - Radiokandldren -hitfa= des: av. en” karlstadsflicka. död i kontorsrummet' bakom" affärsloka- slag i huviidet' med 'ett'okänt till- hygge.l Den 7 mördade och? den ' fu anhållne: var. födda" i samma trakt sol ih i Stadion och den 7: parken i i ne står nu färdiga för spelen i höver ora grenen förgrunden) rymmer 110.000 personer och längre bort syns från höger simstadion- pers. + fot-; : | botlssiodion (351 0000, vejodromen, (10.000) och längst till vänster hockeyplanen (22.000). - "derna för. tordningställandet är nu miljoner pund, . t Hwudarendn ” | D mellan -' Köpenhamn oci » | korgar, och Jontar, 'och pynken så; brottsligt att köra. uten. fri sikt Le -| fördes 'till sjukhus i Bergamo men iu [CE stora vägarna ötan att ni inåste notor ND på småvägar, Kanske till och med ">" på 'svart väg, Även om "nan kommer bort från stora vägen får nt tinka på att lagen säger att Parkering irte får ske så att andra fordon hindras att komma fritt förbi, Svartvägen |. - har inte överallt diken, Det går bra ' att - backa in mellan träden, : Vid ' skogsparkering skall nl komma t= ' håg-att som regel inte ställa bilen. 1' uppförsbacke, Är marken slut vd tande skall ni inte parkera nadan= >, för vägen, Backa' 1 stället vpp va; nen på den slänt som är ovanför vägen." Är det surt I marken, eller : större chans 'att utan större hesväj komma igång ifall ni har nerförslut. on tande startbana, '. - ar ADpA NN id När nå åker ut på höstplockningen' kom vidare ihåg att inte ställa upp.- att de skymmer bakföhstret, Det är alla håll,” Använd bakluckan för korgarna! Då är nt säker om att. inte 1& bilklädgeln fördärvad, - Nn 3 Och så I kofåmör vå ihåg att” un en ” Y | Stannar inpan vi kör upp på huvud= leden igen: Även om det inte finns något ' 'stopjpmärke, , "BONN: | Den tyske, racérbiliatén a feve "Constantin" Philip von Berg= heim blev svårt skadad på onsdags=,.. +. « kvällen, då han mellan Brescla och > 't« Bergarnio | Itåliéri' skulle väja fög rn nr eri inotorcyklist' och körde 'av vägen fe med.sin sportbil som slog runt. Har fick ett brott på atlaskotan med på« följd att hans ber förlamades, Han de? 'traneporteras till Tyskland, ", skall så snart som möjligt med De. - | borg, "Nordisk: järnbanetidskrift för: 'bro- s: förre »distriktsche; ev Göte. Martin Blomberg, :redogör' i 2eo dinavien med kontinentens genom én brå för motorväg Malmö (Ims hamn)--Köpenhamn; Och efter krle - so cs get: har sex" firmor framlagt. nya . ö En brojektet:. ' Hälsi beh erinrar i sainmanhangét att frågan ' om. en förbindelse över Sun” broförslag Mal : svensk och en dark delegation un= Ge dersöker nu, olika al iv för fast ” r av gammalt datum,” - " r, 1886 — således för 70 år se- dan.— ingavs till svenska och dan- ska kan: om + anläggandet BV järnväg al -Malmö i tunnel under Öresund. Denna kon- Cesslonsansökan; var, ett led i.en | gigantisk plan att från Sicilien kny- ta samman järnvägarna på. Euro- pas kontinent med öriket England och. Skandinavien. Av den stolta pianen -har hittills endast bron-över "| Lilla. Bält — Silverbron — färdig- ställts,” vilket skedde 1935, Det har sålunda funderats länge och grund- ligt, tyvärr allt för länge. I rättvi- sans namn. måste framhållas, att det ej var så märkvärdigt att' 1886 års uppslag: avböjdes ; av" regeringen. Man hade nämligen undersökningar $£ "gång: -om'att ordna ”båtburen "| järnväg” Hälsingborg—Helsingör o. Malmö—Köpenhanmn, d. v. s. att in- "| sätta” tågfärjor” De kom till stånd |: 1892. resp. .1895.: Som vanligt var ; | våra danska vänner raskare i vänd- ningarna, vilket också i resulterade i bro över Sundet, ordnad både, för järnväg och motorväg. Det allra se . näste" projektet föreligger från ”Bro= konsortiet Hälsingborg—Helsingör”, som tagit kontakt med tyska' firman - + Fried Krupp. och fått fram ett hög- broförslag för järnvägsi och-lands- vägstrafik vid Sundets smalaste del Utredningen har. dragit betydande '' kostnader och man måste enligt di- . striktschef Blombergs mening: be-" ”” undra den oförskräckthet med, vil. ken konsortiet gripit sig an arbe= 7 tet och nu framlagt eft sakligt starkt =; i grundat förslag till högbro Hälsing- borg. Helsij bron med unslutningsbroar be= , räknas till cirka. 298" milj kr och 7 byggnadstiden «, till” cirka fem år. ; Man kan, säger hr Blomberg, jäm- föra denna kostnad med de uppe" givna kostnaderna — 300 milj: kr ” — för endast en vägbro mellan Gör" Ner teborg och Köpenhamn.” Efter -en 'detaljerad redogörelse för. förslagets innebörd tillägger die; striktschefen : Blomberg:.. Fina roförs förefaller ur eko- Krupps bi lag vanligt, och ur en för dem”el t kti- to trafiks kter erbjuds en. ratio= gare ' | Sundet, sann :: Efter 1886 har flera förslag. ora ft förbindelse framlagts. «År 1936 var "det z att Jnell lösning av det trängande bes ' hovet av fast förbindelse över Öre- surr En högbro skulle enligt detta ol förslag också varg av högt turis- a sammanknyta motorvägarna i Skan- pöe Rpty pr N tiskt värde. fire
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.