I <- LAROLMS TIDNING IN AT Y 2 Råd till På ett konditori fick jag härom<= fs en påminnelse om ett eve- Mang av pinsam aktualitet för en | stor del av vårt folk, Det gället barnen och skolornas snära start, En familj satt på eftermiddagen ! och drack kaffe. I familjen ingick : också en livlig liten gosse, Denne | kastade tydligen 'en blick på tide gen som far satt och läste, ' han utropade: = + Ne hk ”, — Den tjugonde! Mamma jag - börjar ju skolan Idag 0 fa Hur händelserna vidare utveck. : lade sig, vet jag Inte; ty def är inte min vana att läga mig i and« Tas angelägenheter. Inte vet jag; Om gossen skämtade för "att skrämma sin goda mor, ellér 'om han verkligen talade sanning och således kunde beräknas vara från. varande redan första dagen,” —; Den tiden har emellertid kom- mit, då man kan ge några goda ' råd åt de små människor som har ännu ' ett slitsamt år framför "sig. i Som god varnavän och intresserad "av barnuppfostran känner jag mig manad därtill, : et : Råd1: Barn, var snälla mot era lörare,, De är veka och sensibla ' varelser och ni anar inte vad som « | döljes under den sträva ytan. Som ' ni vet är agning av lärare förbju- ” den, eller som 'det heter i stad= ” garna: ”Vare all agning av lära= te skolbarnet förbjuden, Det:bety= "der, alltså att ni inte får gå till ' handgripligheter gentemot honom $ katedern, = «+. s02. 02 Cave Råd 2: Barn, om det skulla gå er emof på något sätt, om ni'skul ' Je falla och slå 'er eller något lik- nande, kom då ihåg:' bruka inga : hårda ord, som t. ex, ss. eller... det låter nte vackert och nyttjar Äntet, Om ni eventuellt måste ytt-- ra något vid en motgång, lär er RN skolpiltar | små framsteg, kom då fhåg: många stora män bar varit barn i Råd 5 utgår. Råd 8: Kom ihåg att studera 1ä. rarna ; ur psykologisk synvinkel, Det finns nämligen de lärare som har för vana att bestraffa en nå. got ””busande” . B05se genom att placera honom Loolvid en flicka, Nu är det så, att Under en visg p ålder ser man det verkligen fon n flicka, och befinner man gi; under detta ödesdigra åldersstreck gör man klokt i att undvika alla pojkstreck. Men ovan detta 31. dersstreck finner gossen snarare en belöning £ att få sitta bredvid en flicka, " : Är alltså er lärare en sådan, som '+ inte har blick för nämnda ålders. streck utan "placerar bråkande pojkar av alla åldrar bredvid flie. kor, då skall ni givetvis utinyttja er av detta, Busa inte för våld. samt utan bara så där lagom, och ni skall få se, att ni har angenämt sällskap resten av lektionen, Detta råd riktar sig givetvis en= bart : till gossarna; nota been de - som befinner sig över den ålder "då man är kvinnohatare, Nästa råd riktar sig enkom till flickorna. « Råd 7: Flickor! Ni skall bemöda er om att vara snälla mot gossar- na, både de som är kvinnohatare .öch de andra, 'Ni får inte rycka dem i flätorna eller göra annat som får de små känsliga varelser. na... att springa hem till mamma och klaga. Betänk att ni tillhör -. det -starkare könet, det har nu- mera både läkare och psykologer bevisat, Dh Ann " Råd 8: Klottra inte i era läro- öcker utan bedriv ert konstnär- då svära bildat; Säg "vid farfars 2 liga "skapande. på för ändamålet skägg” 'eller ”vid mina skor” eller ”vid kamelens puckel" eller något > liknande; Sådana: uttryck gör ett I nästan 'bildat' intryck. Själv. hade + jag under min skoltid en kamrat. . Bom gjorde propaganda för just ' « "bildade, kraftuttryck”. Ett annat ; beprövat sätt att undertrycka. sin / ilska är att räkna till tio, Därvid ' märker ni; att man faktiskt ibland . har praktisk nytta av vad man lär sig i skolan, 1, 2,.3 o, s.v. Kom framför allt ihåg att ni kommit ' över den ålder, då det anses nä- " i pet att yttra kraftord, "5. 7 Råd 3: Knyck aldrig köttbullar - från varandra under skolmåltider- na. Om bullarna inte ;räcker till, skall ni klaga hos Skolöverstyrel- sen, Denna” organisation, har näm I ligen fle sv --Råd 4;;Är det motigt skolarbetet och ni tycker s anteckni + er skoltid kan 'ni skicka era' sam- block ett straff att bli placerad bredvid :' Ce : |... Vem sköt älgen Avgångsklassen i en skola skulle få en smula hum om sam- hälskunskap och läraren tog dem med till ett fullmäktige Sammanträde. Ordföranden, som satt Placerad under ett väldigt älghuvud, var mån om att allt skulle bli så klart som möjligt för barnen och lade då och då in några förklarande ord. -När' Sammanträdet var slut frågade han om det var något i det som sagts och behandlats som de förstått, och slutade; ”— Är det nu någonting som ni ville fråga om? En vetgirig yngling på första bänk räckte upp handen, , — Vem var det som sköt äl. - WOcks s Ben?” . ere vo .e NI - 30 at fa I förtröliga stunder ”Svar till ”Hallandstös”. ” Kära barn, det första ni bör göra är att skaffa er plats på annat håll. Har det aldrig gått upp för er, att ni är myndig och inte alls behöver låta er utnyttjas hemma på det sätt som skér," Visst ska man vara hjälpsam mot sina föräldrar, men någon slav. tjänst är man sannerligen inte skyl- dig att göra — i synnerhet som de ju tycks ha det rätt bra ställt, Och när er' fästman. blivit myndig, så gift er fortare än kvickt och, flytta från orten. Det är lönlöst att grubb- la på varför den och den släktingen är dum och skvalleraktig — det en- da rationella är att komma så långt bort som möjligt, Sedan. blir. det lättare "att hålla sams, de gånger man träffas.' Ni verkar vara en.o- vanligt bra och rejäl flicka och er fästman är tydligen en bra pojke, lade block till ett bokförlag, och -ni-kan vara säkra på, att de blir publicerade 'och ni själva höjda till + skyarna "som ' litterära "och "konstnärliga genier, Jag har själv följt detta mitt goda råd, men har Ännu inte översänt mina block till något förlag, då jag anser att åt- skilligt måste. censureras, Drag nytta'av denna min erfarenhet och skriv aldrig några skymfdikter till era antagonister i era block, ' - '. + Jag har många goda råd'att framlägga, men då jag vet att man i er ålder inte ogillar något högre » än "goda råd, inskränker jag mig till de redan givna. Om ni i övrigt är villrådiga om något, tag en titt i .Skolöverstyrelsens stadgar om hur ett skolbarn skall uppföra sig, : Garcia : Efter Er; ar ktive föräldrar är antag- ligen också hyggliga människor, men ni har faktiskt båda två skämt bort dem, Skriv: nu snart igen och hjärtlig hi sning, även ' till er fäst- Nog för att våra springschasar kan ta i de lass på sina cyklar, men de' kommer ohjälpligt till korta vid jämförelse med deras japanska " Ilyrkeskamrater,. Eller vad sägs om ” en' fullständi; ”nyfö delning av ålderskl. att äga strukturförändring i samhället som följd av att genomsnittslivslängden blir allt högre: T' Storbritannien be- står. inernot 14 procent av' befolk- "ningen £-dag av män över 65 år och kvinnor; över 60, och inom de när- maste 25 åren kommer både i Stör- britannien och" i. Sverige befolk- hingsgrupperna, , över , 60. år - att utgöra i'det närmaste en tredjedel av alla väljare," konstaterar: en” en- gelsk vetenskapsman, professor R. E, Tunbridge i en artikel i Unésco:s vetenskapliga tidskrift ”Impact”; En hel rad västeuropeiska länder Uppvisar. samma” utveckling som England , och ; Sverige, framhåller Professor Tunbridge, och dessa län= der : kan + följaktligen "räkna med motsvarande förskjutning. Detsam- mna gäller USA, Kanada, Australien, ” Nya Zeeland och den vite befolk- ningen i 'Afrika, 21500 ev, Det är uppenbart, att det r vår tids nya, möjligheter: att bekär på en rad farliga sjukdomar, son: har bidragit till att ittskysläng- den har blivit så mycket högre. Alltjämt" finns det emellertid 'en Tad sjukdomar som särskilt angriper människan under den senare hälf- ten av hennes liv, samtidigt som "de uppträder i mera: smygande form, Professor Tunbridge nämner särskilt bjärt- och njuråkommarna |. samt degenerering. av. blodkärlssy- stemet "och kancer, Innan man ef- fektivt kan bekämpa dessa sjukdo- mar kommer det säkert att gå flera år, "När, det blir möjligt att över- " vinna de värsta av" dessa; vår tide allvarhgaste ,, sjukdomar” . skrive! rim; och en ålder på 100 år eller mera, blir” helt" normal”, + - Arbete åt de gamla ' 7” 4! | hunchportioner: utan att spilla en (den här ynglingen, som är anställd bid. en: matservering 4 Tokio och i ull fart rundar ett gathörn med 40 + droppe sås. Salomo i skilsmässomål - i-Jerusalem ss. "Inför domaren i den judiska de- en -av den tudelade :staden- Jeru- salem behandlades häromdagen ett Det I att bli nödvändi ål, i vilket kärand att-lägga om hela samhällsmaskine-' riet när denna utveckling är en rea- litet, "fortsätter artikelförfattaren. De" pensionsbestämmelser 'som vi' har i dag måste revideras så att de: äldre årgångarna får tillfälle” att" längre syssla .med produktivt arbe- te, och man kommer" överhuvudta=' get att få'se sig om efter möjlig- heter. att placera' de gamla i pro- duktionsmaskineriet; Detta är nöd. vändigt, både ur ekonomisk syns: punkt och ur mänsklig och social. För de allra flesta människor är ar- betet: inte . bara en inkomstkälla, utan även en viktig del av:hela de- ras existens; så viktig att de har svårt att finna sig till rätta om den tas ifrån dem. För övrigt, skriver professor" Tunbridge, ser man ge- nömgående, att folk som ' arbetar självständigt och är sina egna ar- betsgivare fortsätter med sitt. nor- mala arbete längre, än vad den: gängse pensionsåldern skulle tillå- ta, ofta till 75 år eller mera, '. -linför domaren som då kommer ten, : hustrun, framhöll .att maken hade slagit och sparkat henne, vis- serligen' bara en enda->gång, men att hon inte längre kunde leva med den -brutale och hänsynslöse man- nen. Hon lämnade det gemensam- hemmet och återvände till sina äldrar. ' Paret hade "inga, barn. Maker visade ånger inför domaren ohc bad hustrun att återvända samt lovade bot och bättring. Ingenting jälpte, frun ville skiljas. Domarens utslag -. hade följande : innebörd: Hustrun . pålades att ofördröjligen återvända : till . det . gemensamma hemmet... Hon behövde emellertid |" inte åtaga sig några som helst äk- teriskapliga plikter. Maken däremot dömdes att under 20 dagar och var- je dag uppvakta sin hustru.med ett blomsterarrangemang på vilket han vid: varje tillfälle skall sätta en lhandskriven lapp med följande ord: Jag ber om ursäkt och detta får läu som bevis på min -ånger och tarubbliga kärlek". Om hustrun ef- ter: 90 ' dagar: inte frivilligt ville återuppta sina äktenskapliga plik- ter, då skall paret åter infinna sig att upplösa äktenskapet, — AEP, :- "De. båda väninnorna träffas," . "| — "Tänk : dig, säger Lilly, min fästman är så' uppmärksam, I går |. på. vår ' förlovningsdag planterade han'.ett litet-träd i mia trädgård. — En fin idé, skrattade väninnan honungssött På 'så sätt får hel. park :med - tiden, å et ev TA I « göra av de mödrar och barn, som den t Suez-problem” sköter .Sitt arbete. Tills vidare har man gland har Suez-problemet givit upphov till ett annat svårlöst probler s' nämligen var. man skall k kommit hem till FE: än S: d frå fäderna fortfarande ”de hemvändande i g i . "> Underhåller en W. R. A. a varit tvungen att placera en stor del av V C:s barackläger i Richmond Park i London. Här ett par av kårens medlemmar några av barnen, -- oe där männen och Zl. Av Ingvar En'bil av sista skriket, - . en hund att leda i band.. Krusades för på hotellen.” . i badortens' värmande 'sand. ” , ' = Sey' det”var fint folkt' Gamla med skälvande händer, de logo så stillsamt, förnöjt.. >" De dussinet barn hade fostrat «: . och fruktbar var marken de ri — Jag tror det var finare folk” Sigurd Seve insson. ., Dikten som inleder denna artikel är typisk för sin upphovsman, Si- gurd Severinsson var själv småbru- kare, sitt hjärta hade han förlorat till den halländska skogsbygden, sitt författarskap hade han odlat jämte den jord han fått i arv av sin far, Författarskapet blev på det sättet något. av en bisyssla, kanske olyck- ligt, kanske inte, Efteråt är det så svårt att säga vilket som kunde va rit bäst; Men för den som fostrats på svensk landsbygd och lärt kän- na de idoga och arbetsamma, är det i | givetvis "självklart att ägna defa den "dikt som skrives.. Severinsson visste vad han talade om, mycket av ”finare” folks ringaktning mot små- brukarna tog han åt sig och det är väl detta som dikten framför allt speglar. Severinsson:hann se myc- ket av landsbygdens avigsidor un- der, sin. levnad — fattigdomen och det hårda arbetet var inte det enda — han märkte också hur .ungdo- marna flydde från' gårdarna. . De unga män .som blev kvar kunde sällan "skaffa sig någon kvinna. : | Ogifta fick de gå och påta med sitt arbete. Och ingen behöver sin kvin- na så väl som småbrukaren. Den ekonomiska ' situationen var också sådan att småbrukaren i regel en- dast kunde uppehålla livhanken. Men det fanns ungdomar som stan- nade. ; Severinsson -var en:av: dem, Med enyishet brukade de sina fä- ders "jord och: deras arbete var stämplat av kärlek till marken. En av Severinssons efterlämnade dik- ter - handlar just om denna hans barndoms marker: stek Stenarna, porsen och Ijungen . den" marken blev aldrig besjungen, fast våren ock trängde och bände ' sig upp. i ditt karga elände. : Stenarna, ljungen och porsen och tjärnen i mitten av mossen som svårmodets sorgbundna öga frågade tyst mot det höga. ' Ur os Stenarna, porsen och ljungen =. ' av martallar -bara är dungen. ' Din sång heter stillhet,' befruktad, — jag böjer mig ödmjuk och tuktad. Småbrukarens vardag Wahlén., == 02 on När jag nåddes av budskapet om Sigurd Severinssons död vistades jag i Jämtland, Med hustru och barn hade jag under en veckas tid kuskat runt med tält och hade under tiden endast ögnat igenom någon tidning. - | Radio, telefon och tidningar skulle under denna avkoppling inte finnas tilll Det var min första verkliga se- "Imester sedan jag tagit fatt med mitt skrivarbete. Själv "var jag:också bonde, en tid jämte författarskapet, Men min kärlek till jorden var inte så stor att jag förmådde bruka både jorden och orden, Jag svek och blev yrkesförfattare. Jag hade ett par gånger "besökt Sigurd Severinsson på hans lilla skogsgård i Yered och sett vilket kärleksfullt arbete han lagt ner där. Jag hade imponerats av det. Kanske hade jag också näs- tan känt något av avund mot en =: Gamla vanan, Boxningsvärldsmästaren ligger på operationsbordet, ": "5 = : -— Har patienten fått narkosen? frågar den' kände” kirurgen sjuk- sköterskan, + + MI .— Nej, det är inte klart ”Bktigt ännu, Det är ett fasligt besvär med dessa boxare, På nio hoppar dom alltid upp. å . : En norrman kom. till. Köpenhamn och "visades omkring av en/ dansk vän, Man tittade på::;Tivoliy'och' Raadhuset och Vor Frelseres kirke, men norr- mannen , kutide: hela" tiden: berätta att i Norge hade inan mycket finare saker, Till Sist kom”man till Run- de' Taarn'joch dansken. undradet « !— Ett sådant-torn har'ni 1 alla fall inte i Norge? »he; Sn SAGT och SKRIVET m gång kastade jag ut Just som Vännen Börje satte i Sång utom= bordärn, och när jag fick napp trasslade reven in sig I svänghju= let så att gäddan halades in med tolv knops fart. Den var alldeles långsmal när den hivades in I bå= ten och hade tappat tre fenor av farten. a > Nä, nu börjar du Nuga under > semestern också, sa min fru Val ska det tjäna till? . vr t — Jag måste hålla formen, så jag. Hur vill du ha gäddan nu? Ett ” eller två kilo? s — Tja, nu får du ROR ingenting alls, för medan vi har Rruffat om hur stor den ska vara så har reg« net börjat igen, . : Verkligen. Utarför stod vatten= strilet kompakt som en rå mur, > en flod forsade över trädgårdseåns SN Ben, och förbi trapsan simmade ta ide ål. En verklig fisksome . mar det här, . ELD I DN. rt Ma — Vi har goda konjunkturer just nu och det blir en god skörd I år, även bönderna blir belåtna Det gynnar inte oppositionen I , årets valrörelse. se BERTIL OHLIN, Y — Ja, visst var det Jag som gjorde målet och räddade Ingses oo gern, Men hade jag inte gjort det målet så hade jag haft fyra rätt .. På siffor, . or oh : SALON GAHLIN, >> . — Kanadas indianer får whisky > i: Efter sex- års utredningsarbeta och raånga månaders intensiva Pata lamentariska debatter har da kann. densiska — föll nu tagit ställning till frågan huruvida landets 150.000 indianer som lever + ts > oa i reservat får köpa och förtära : s whisky, Parlamentet beslöt ' med a NM knapp majoritet stt tillåta spritföre oh säljning inom reservaten, Det sog=" ,. rande partiets huvudargument var NIE att indianerna 1 alla fall dricker . + . sprit och skaffar sig dryckjom fast« än de på grund av förbudslagery," måste köpa spriten hos smugglara, Förbudet : har' nu varit lag "under ” mer än 200 år och lika gammal lr. v + N + os w— Nej, svarade nor re , men om vi hade haft öet skulle det ha varit « mycket större och mycket fiken som alltid har förs sörjt indianerna med äkta och för« bör falskade spritsorter, — AEP, Na jen : krök: förbi ett besvärligt och människa, som så helt kunde gå upp rundare, ” i sin kärlek till jorden. Bäst minns |- jag en omläggning av infartsvägen till gården, Den hade länge gått:i djupt: område, : Men Sigurd Sevel rinsson 'ryggade inte för stora ar- beten, också om de inte gav pengar. Otaliga -lass 'sten och 'grus kördes vara ljusare och Själv ; har "ja ättre än livet. ar ” jag dragits med. dennä' längtan undan lUvets besvärligheter "Förlåt jag frågar; men har ni hört historlen om frun, uppfostrat sin man? i Cocos handen på mig, > +. ' Kors, vilken massa disk” det... som satt och skröt med hur.-honsws!se . REY a många gånger, Det syntes mig där-|. — Han var rysligt besvärlig[ 4 Ser och för lättare, att acceptera det skedda. början, sa hon, Men nu Sigurd. Severinsson "debuterade sm äter han up fe tet ene fram och snart låg infartsvägen klar, rak och fin. Jag tror också att Se- verinsson var lyckligast: då han höll på med gårdens arbeteri, Skrivma- skinen gav honom aldrig den lycka som han kanske drömde om. (Ger den något det?) Men författarska- pet var hos honom som hos nästan alla författare något medfött, något som man inte kunde komma undan. Så blev hans tid delad och hans själ splittrad, Han hade, en drastisk humor men också' ett stort 'vemod inne i sitt ja, ! ' Han var ofta ned- slagen och trött på allt, men också många gånger glatt uppfylld av nå- got nytt förbättringsarbete på gå den, Längst inne var han: optimis: ten som trodde på framtiden. Sorg- modet grep honom vid några färre tillfällen, : Han var praktisk men hade svårt att inse' realiteten i det vardagliga, Gården bar knappast:en också alltför stort. Men jag tror att gården i alla fall var hans största lycka, + oc: nes Jag minns att jag en gång kasta- de fram frågan om han inte skulle tjäna på att sälja gården och ta ar—- han nästan arg på mig. Jag sade Men nu då jag uppe på en ö i Näk-' ten i Jämtland nåddes av brev som talade om att han var c e mig på ett underligt sätt gripen. Mänskligt att dömå borde han ännu ha mycket ogjort. Han var ju dock inte mer än trettioåtta år. Men jag minns hur han ofta vid samtal kas- tat fram något om att döden kunde. familj, det arbete den krävde vari. bete på en tidning. Den gången blev: heller aldrig något ditåt fler gånger. |.> id kände jag | 1950 med romanen ”Fast mager var marken”, . 1954. följde en..fortsätt- ning: ,”Det.. sjunger ' från; tegarn: Bägge kan slås samman till en stör- re roman, och de lär nog också kom- billighetsserie, ' Det" finns: i: dikter som Severinsson lämnat eft..v samla några av dem i sin serie ”Un: lyrik”. " Severinssons författarsk; vann också många läsare, Jag tr ati,.de flesta. av:'dem gärna sku!: vilja få en posthum diktsamling honom i sin bokhylla. -" . "zOm'”Severinsson visste mycket or också vad dikten krävde av honom. Och "jag vill sluta artikeln om ha. nom" med ännu en av. ”Till en diktare”; : ,; H alltid är dömd att söka .. - gtan spöka »: söka förutan ro, : ' ” medan ångest och län; där dina tankar gr -Du letar med andens lampa" sr, din väg mitt i världens grät, medan andrå människor trampa | edin trasiga diktarsjäl, : ”Tungsinnet är dig givet: = och smärtan i stor portion. ' Som du kännér ingen livet "4 varje nyans och tort.” . » Så är. sök ljusi den mörka natt '-medan längtan och ångest öka " ma att utges på 'det viset I någou sig, Kanske kommer hans förlag aut 3, glädjen att bara vara till, visste han & hans "dik'”, p ste. spara, utbrast hennes vänins, .' - - na avundsjul AE vs storfilm: TT Sophia I et ts er fö Äl he Storregissören Stanley Kramer id ifärd med att göra en film av väl- -diga mått 4 Spanien, Den kommer = att kosta många miljoner dollar och '. > >. : betecknas som det största filmverk . som någonsin inspelats,. Handl utspelas i Spanien under. Napoleons. ockupation av landet, och över 4.000 statister medverkar vid framställ- ningen av de spanska truppernas reträtt för kejsarens leglonärer. FF huvudrollerna medverkar : Italien vackra Sophia Loren förutom Hol- t + Te p s Gary Grant och Frank ' | + din kamp mellan gråt och skratt. | Iywoods G dinatra ; J e t - du en |- Lt a er nr Ne ORTSTIDNINGEN > tätt tt Re ÖV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.