rer a Yre FÖL VILLE NI veta vad som händer I södra . Halland? . Prenumerera då på ortsorganet .” NN "LAHOLMS YIDNING : Yemen Yr» FyrvrVgv VAHOLMS TIDNING - "+ MANDAGEN. DEN :3 SEPTEMBER 1956 : : vyvvv YYYFYVVEYT TFT EYT verreryr? PFPrererTrrYyTY (SÖKER NI kontakt med befolkningen I södra Halland? - .- . Annonsera då I ÅA LAHOLMS YIDNING J ortsorganet > |. osa Liknöjt: spärkande ” spelet men att de gultröjade / på "Loholnis : 2 idrottsplats vanns av Alet: 1-9 «5: Halvannan timmes Jiknöjt sparkande på” Laholms färekts-" » . plats i går eftermiddag vanns av Alet med 1-0 (1—07/. ' personer åsåg hur Laholms IF hade i runt tal 75 procght av 75 .kedjemännen 'var 'totalt/ borta framför .mål. Sedan hjälpte "det inte att hemmalaget körde . med ;två uppställningar, före paus med den på åtta punkter. vt ändråde och I andra med den : gamla uppställningen. Värmen får givetvis ta på sig en stor del av "att'spelet blev så ”Blött och liknöjt som våd nu blev 7 fallet, men hela skulden får inte läggas på" den plötsligt = äterkom- mande sommaren. Någon seger-" vilja mäste faktiskt läggas I da- . gen om -det skall bli någon po- äng” med, "Att. Alet fick ett mål" är emellertid inte något bevis på. större ambition utan er följd av , ett för sent försvarsingripande. "Det. torde : väl knappast efter. den? här sammanfattningen; av "vad som hände på :planen under ” Kl minuter orda något utförliga - 're om ' tillställningen som sådan, men:än en gång måste med be- drövelse konstateras att det fort- farande 'är omöjligt för LIF att göra det viktigaste i fotboll — mål!: Vad hjälper det att hälla spelinitiativet när det inte ger någon utdelning ? Provet med de två laguppställningarna 'i går gav inget besked ord vilken som är starkast." Dock föreföll Kliset att trivas bäst som halv- och K. G. Alm som back, trots ' att den senare som hy,i första halvlek "svarade för flera fina inlägg, vil- ka emellertid hade der benägén- g , JOHN JOHANSSON +: LIF:s försvarsklippa övertag hela första halvlek. .Fle- ra fina chanser fanns, den bästa fi7 min. då en 'Alet- försvarare, räddade på mållinjen sedan mål- vakten endast halvklarat ett. skott. från : Kliset. Samme ; man hade i 35 min. en fin nick efter en centring av K. G. Alm. . kom emellertid strax innan. Ef- ter en halvtimmes .. spel: gjorde | Marknadsbora tielser och; prisnoferingar Å eddelade genom. Sveriges Lant- bruksförbund, TOCKHOLM den 29/8 1956 | Spannmål, :.:. : > "Lantbruksförbundet noterar den 28/8 1956 för fullgod. brödsäd av normalkväalitet följande producent- Priser, -- avseende genast leverans, fritt noteringsorten, kr pr 100 kg: "Vete Råg Malmö” i 40:50 37: — Halmstad—Falkenberg ” ITA Tillförseln av brödsäd har ännu inte kunnat ta någon fart, då ju ;väderleken mestadels varit mycket regnig, Rågen har - emellertid no- ferats på några flera orter denna vecka, och det allmänna pricet är "tydligen 37 kr. En del vete har bör- jat komma fram, och ingångspriset blev ,som” antyddes förra" veckan, 40:50 kr pr 100 kg. Omsättningen : » Av vete är ännu helt obetydlig. + Vid export av vete till Tyskland och Danmark utbetalas tills: vidare 'ett, exportbidrag av 8 resp. 7 kr per 100 kg, Vid försäljning till så- väl Tyskland som Danmark gäller, att. samtliga försäljningar skall ske "under internationella veteavtalet. ' Marknadsförandet :av” fodersäd blir mycket försenat i år; uppgif- ter, orh gjorda avslut är synnerli- gen sparsamma, ' Noteringen "på maltkorn : är. oförändrad i: Malmö, kr 33:50 pr 100 kg, detta korn: är lenda spannmålsslag, som visat en Iden 28/8 kan också anföras ett pris v,34 kr för. foderkorn i Kalmar, För övrigt finns inget underlag för egentliga noteringar; | Västergöt- land har man diskuterat ett korn- pris av 30—31 kr som antagligt i 'gångspris. får man emellertid inte, förrän van ran kommer i marknaden, AN Kliset 'och K. G. ett: misstag På | mitten; av planen.'. A ts vh. "Nisse" oäven. s m back ' och Låna: "Harrysson var Andersson fick: hand - J. och fick gå: oantastad nära nog till” sträfflinjen. varifrån. "han drog i". på ett kanonskott 803 get. att göra åt; I kedjan har Beér- "ti Persson: -fortfarande kvar sitt fader. glimtade till” en "Gästande - Alet "spelade längt ifrån' som serietvåa. » I någon mån förkl: rast detta” av, att. fyra 're-. åerver: 'medverkade. Bäst var ch Knut. Gustafsson; som nu: gjorde åln: 501:2, match för Alet.” : ? Om spelet Kan. man inskrän! sig. tin att ena" atstolpen”. ; gå för länge med | | och spring samt det:v terad stämning på: "planen; med | gästerna :: som ' st sta "syndare,: gjorde ingen människa 'glaä, utdelning blev det nte.” kansson, flört. Det. ommöblerade-LIF-laget .minerade även nu, om. ej, så, mar- kant. som före paus; men någon . Bra domare var "André Hå" Start; d, : "Växtorp pet: ön spurtade förs "sent; i går äter ia h förlust” med och "denna : gången : gjorde. båda sina mål 5 ViNägon stor match blev det in- | .-te,. därtill bidrog den tryckande : värmen så att -i-mitten på de bå- "da perioderna slog lagen:av på + takten avsevärt. Start kom bäst igång och tillskansade sig ett par .- farliga anfall som dock Akerlund - redde -upp, Vid de båda målen '- blev : man helt överspelad och kun de intet göra. : . I andra halvlek verkade det Bom". om "Våxtorp hade 'den bästa mditionen.. Efter 'en 25 min. : spelt blev det en ganska markant " press "mot gästernas mål. Först . ” redugérade. Bernt Johansson till cr mötte de BK. Start' från” Halmstad. "Resultatet "blev : en: seger för gästerna med 3—2 sedan de i halvtid haft ledninger :"2—0. Resultatet kunde lika gärna slutat oavgjort "med tanke - "på slutkvarten då Våxtorp pressade ganska hårt "och "också | I ktor "men" 'kvalit och ltftande: "Från Mi FR "meddelas + sålunda” om- ivslut till 60 kr.pr 100 kj rensade, la” .kokärler,. Skördea bli mrådet fö "ligger. inga faktiska" präst ifter, ätt ' god .tillförsel. Som notering ' n- Någon verklig . prisbild Valrörelsen: Standardökning bygger "på skogens ävkastning - VÄSTERVIK (TT) > Ett av de element varpå stan« ' dardökningen i vårt land måste . bygga är ett bättre utnyttjande av skogen, förklarade riksdags= "man P.'E. Sköld i ett tal 4 ' Överum, Det är ganska tydligt ' : att en fördubbling av dess av- » kastning på längre sikt är möj- - lig. För att uppnå detta erford- ras ' bättre skogsvård, Flertalet skogsägare inser detta mer och + mer, men långt ifrån alla. : ' .Skogsvårdslagen innehåller det minimum av skogsvård som sam- hället anser sig ha rätt att begära av en skogsägare. Eftersom skogens var måste 'samhället ha 'en sådan rätt, Skall den produktionsökning I får dessa krav skärpas, Socialdemo- .kräterna har därför föreslagit att la sen skall av skogsägaren kräva att itälle och att den uppväxande sko- gen skötes med erforderliga gallrin- gar. : De borgerliga partierna” Kar mot- satt sig denna effektivering, De vill inte, som de säger, vara med om att göra skogsägaren ofri. Vore detta tal », allvarligt . menat. borde de' föreslå att. skogsvårdslagen upphävdes, ty vad vi föreslagit avviker inte i prin- cip från den nuvarande lagens in-' nehåll: Det .finns--åtskilligt - tvång i denna lag redan nu " Måndfår t "ex. intet avverka ut vecklingsbar.'skog, Vi har ifrågasatt om--inte-: "detta tvetydiga" förbud - kunde uppt . Det behövs enligt. man ?trör” att priset skall komma omkring 60—465. : :kr-läget. c "heter, till.” export torde men prisb sk klar. =" föreligga, en är. väl ännu ej fullt Läntbruksförbundet . noterar" för potatis, levererade ? banfritt eller . kajfritt . Stockhölm, . -éplgrospris, vid » för: ilining” till I, partihandlare, inkl. ; Smballage, kr'p br 100 0 kg V- 24/81 21/8. 2877 driiprise Fe på 'pötatis freddelas.'den 29/8 '1955,'. vår” mening inte om man bara ser till att ny skog kommer i den: av» verkades ställe. Men: detta minska=: erna inte vara med om att rucka på. | Skogen. måste; skyddas,' förklarade man. Mot vad? Jo, mot skogsägar- ha, Mai är följaktligen. endast fris + Skoglig. åtgä d skat "bero. av frivillighet: " Bondeförbundaren fil. lic, Fer= ' ; dinand. Nilsson polemiserade: i dsb 0: "mot ” i 11 i . Partihandlares försäljning tljhandlar ink 10: i i Priserna på potatismarknaden har-dalat ytterligare under rapport. beckan, då utbuden,' särskilt från södra” Sverige," varit ' mycket stora. lertid rätt - oklart inte minst med i sa sedan han påpassligt snap-| pat upp: en boll "på kanten. En-|' dast ett "par min. senare" vann samme man en löpäuell med gäs: I (ternas ch och satte bollen behär- |. skat i mål. Nu hade Våxtorp ett |. bra grepp om spelet, men gäster- k nas försvar sopade :rent, trots att :de, var: starkt. hotande 'och resul- å- "Våxtorp 'var- i Åkerlund ; och. Arne. "Johansson 'samt i kedjan Bert. Johansson 0. ;Gösta Karlsson.. Matchen dömdes -av Tore Nilsson, Laholm. .' - Laholm vann suveränt den första ” hastighetstävlingen r bilar: i länet. Gårdagens tävling i Halmstad blev näm: ligen en strålande triumf för Lagastaden' som vann indivi- .-duellt, genom Valter Olofsson på Volkswagen och Jagtäv- i « lingen genom bröderna Valter och Bernt Olofsson." i försvaret : : Hans I; | | beroende” på den regniga väderle= Lin: + och hamphalvi. t Kungl. "Maj: t' har nu fastställt . riktprisernå på lins och' hamphalm av: 1956 års skörd; De blir desam- ma .som de tidigare preliminärt mellan . Jordbruksnämnden = och Riksförbundet ' Lin " och :Hampa överenskomna eller 24 öre pr kg för Iinhalm - och > öre. pr kg för h d. v. s. en sänkning mot : ifjol; för linhalm 'imed 1 öre men oförändrat för hampan;" , -Mjö ölk och mjölkprodukter. . : Mjölkprisregleringen efter '1 sept. ,, Priser, "Standardiserad konsum- ; tionsmjölk höjes'i pris-med 1 öre +r liter fr. o. m. 1/9 1956. Priset på blir 'oförändrat. Priserna på ste- :riliserad grädde höjes i genomsnitt med 10'öre pr liter. t '$' Riksnoteringen för -runmärkt re= spektive omärkt smör liksom parti- priset vid leverans till återförsäl- fare sänkes med 45 öre pr kg. Me- | Mot slutet av: veckan" kunde: man | ; dock skönja ,en något stabilare :un- |: "| derlon,- och verkligt fullgoda kva- liteter räknar man nog med" skall: . jounna hävda "sig. i pris. Läget är'| sk grädde (såväl tjock som tunn). : ilLj (fp) om , Skogöbolaen: Hr Svensson har velat avföra dessa ur debatten, , "sade hah, men |” de :är likväl en ” väsentlig faktor när det gäller ; skogskompletteringen; sö "He Svensson utgår: 1 sin. H kritik av det il avkastning är av betydelse för en= . denne ovillkorligen” ombesörjer att 5 ny skog kommer i den avverkades ; de tvång ville. de borgerliga parti= : . Skogen, skatterna och pensionen präglade veckoskiftets valdebatt som synes möjlig komma till stånd " mer att göra en budget stark och det .. är att sänka utgifterna "så ”att . : rimliga skatter räcker: till. fö : dem, yttrade riksdagsman ' Jarl I Hjalmarson i Moholm, Varttof: 4 om i 'skogsvårdsområden, vilket ännu ” håller på att omarbetas, från en lagtext som publicerats i fölkpartitidningen' Bohuslän- ningen : och ' är ' korrektare ' än den 'st; de: och mi: nde. | ta'och Lidköping; Den vägen vill” 1 regeringen | inte: gå. Samtidigt, : som, den talar: om ”hård ”åt i hållsamhet med utgifterna be : idén rält att få betala it 350 mil de talarna, säger hr Hedlund! "och faller in 1 den teknik som"under snart fem års koalition blivit en andra natur för honom-och hans ” denna totalbalansering av budgeten "en "mera allmän tjä omfatta änke-, änklings- och -barn« Oppositionens giv . betyder att staten måste Tåna 600 milj ÖREBRO (TT) : Överbeskattning är ett av de ' slagord med vilket oppositionen : tror sig kunna slå en bräsch i regeringens politik, sade . för- svarsministér Nilsson i Deger- fors, Örebro och Kumla, Man blundar medvetet för de pro- garna för alt kunna bjuda över re- geringens skattesänkning ' kallar för en ny form av tvångssparande, Att samma metod tillämpas i Dan- mark, Norge,: Västtyskland, Nya Zeeland och USA tycks inte inge "bekymmer beträffande valet av ut= tryckssätt. ; Utbyggd folkpension” mjuk ö övergång till. tjänstepensionering'.. = ÖRNSKÖLDSVIK (TT) ' . ,; För de flesta som haft anled- - ning att' syssla med pensions- .frågan ' måste det stå klart att den är av "väsentligt besvi ringsreformén som 'ofta anföres söm. parallell, yttrade "edarho=" , Id Pensionsutredningen . riksdagsman. Nils: Aastrip (fp. d Örnsköldsvik. Det.är mot den= äl in ”qLock UR PRESSEN : DET HAR VARIT AV OSKATT-: -|BART: VÄRDE för jordbruket att det suttit fyra bönder i regeringen under dessa år, sade lantbruksför= bundets ordförande, f. högerriks=- dagsmannen Gösta Leidberg, på slakteristämman i Nalmö i våras. Detta klara erkännande har sedan såväl högerledaren Hjalmarson som mindre högerprofeter försökt bort= na debatt med en Miten historie= skrivning, som är ganska belysan= de för har det var innan bondeför= bundet fick något reelt politiskt in». flytande; . . . > Åförklare, skriver Västmanlands Ny= ” "heter (bf), som även bidrar till den= . Hr Hjalmarson och hans par. . ti hävdar ' den ' uppfattningen att bondeförbundets insatser inget el+ « ler föga betytt för jordbruket, För dem -som delar den uppfattningen kanske det kan vara hälsosamt att gå en trettio år tillbaka 1 tiden, . Slå upp en socialdemokratisk tid= ning från tiden kring 30-talet! Ut= fallen 'i denna press mot jordbru= karna, och producenterna då — som var ofta förekommahde — ; vittnar om den hätska inställning mot modernäringen, ” som 'denna' svåra tid ' präglade vår största konsumentgrupp. , Denna ' hätska inställning försvann och efterträd. «des av dess motsats I början av " 30-talet.' Omvandlingen” skedde tack vare Bramstorps och bonde- förbundets inledda ” samverkan . med socialdemokraterna, komi re« sultérade i den 's; k. kohandeln, Alltsedan har bondeförbundet haft . ett Patydande inflytande på svensk politik . i allmänht-- och: : Jord- - brukspölltiken i synnerhet : Man vet vad man har men” inte tiden tillbaka, Inte;ens,den'ärgaste DI 3 VENSKA: FRUK: ODLÄRNA är storl oroliga över att det im=. ” oavsett :vilken" utformning, obliga- torisk eller” frivillig, denna ä få”Denna reformering” måste" vidare” pensioneringen / inen' framföra validpensioneringén - där det: är - hög grad-angeläget att finna mdr | medicinskt: betonade; pröv- ningsgränder. Folkpensioneringens utbyggnad måste, ses mot, den prin nen "skall skapa "en bottentrygghet — oavsett inkomster under den ak- tiva. tiden — lika för alla; ” pensionering kommer att hjälpa oss över. . övergångstiden tjänstepensioneringen hunnit .. byg- pensioneringen ' kan” man” också 'på ett någorlunda tillfredsställande sätt. tillgodose de hemårbetande” kvin- nornas' försörjningsproblem "liksom åldersskyddet. för de många" små kr: som skall för i | Ssorgivningen, i Svenska Dag- ; bladet, |: peres Bohuslänningens: text bekräftar att | såmtliga — skogliga'.: åtgärder ' inom ; områdena . beror ' av frivillighet. Medlemskap betyder i denna del i: | tet tvång för någon, endast: -möjlig- het till bättre bidrag, Höjningen av skyldighet: för fastighet inom 'om- | rådet att vid omskifte eller ägout- Iyve ta' pengar istället, för mark från i nuvarande lag 5 till 10 proc. pumt möjligheten att därvid utlösa J.el .; brukningsenhet med pengar ilrabbar' inte alls b av LKAB och Gi ”"gosbergsbolaget. Detta är vett" i lika stort. belopp som via. skat- :-tebudgeten "ställs". tll” bostads«';. ; byggandets förfogande U der ett företagarna. inom' hantverk, handel och, jordbrök, Ter det sig inte rim” ligt att med dessa många och be svärliga . "problem: framför ögonen söka nå ett samförstånd utefter lin- jen. av ett utbyggt bottenskydd . i olkp de” den svenska riksdagen på "blem vi ställts, inför genom "de ' fulla: sysselsättningen som prés : sar € oss. till. gränsen av” våra re=': ' surser. "Anspråk och efterfrågan ;. ' får inte spränga våra tillgångar.” Då "blir det nya prisstegring och försämrat. penningvärde; I ket. Av": den' publicerade texten framgår att sådant vidgat ägoutby> te enligt förslaget icke utan äga- rens samtycke må lända till minsk- ning « av "enskild ': persons brukningsenhet med -mindre denna för , det första väsentliga är att betrakta som skogsegefidom, för det -R i påstås ta uten mi ard mer än som behövs i "skatt. Det gör den "för att täcka, "kostnaderna på driftbudgeten . samt” därtill alla de statliga ;' utgifter som" ”bokföres- på kapitalbudgeten; ”. Staten: - undgår därigenom att trängas på: den hårt ansatta” lånemarknaden. för . att. få medel till kommunikationer, kräft- verk osv: O iti s kr ”alter- andra att ägaren inte är tal skriven å denna öch för det tredje att ägaren" uppenbarligen 'besitter nativ. skulle framtvinga ”en "statlig d av annan anledning än dorjföretagen, rek deras ' att id sin. försäljning i egna butiker 'sänka minutpriset med 50 öre. pr kg.. (Priset på margarin ”sänkes i motsvarande grad.) + ; ' Ostpriserna ' bibehålles oföränd- rade, Kd ,Utjämningsavgifterna. Den ovan angivna” 1-öreshöjningen på mjöl- iken 'skall bli föremål för utjäm- ning. Därmed "blir utjämningsav- gifterna "från ” den : 1/9 följande ständringen angives inom parentes): SEE och 1 ortstidningen Annonsen studeras mest : får därför: bäst” effekt. ve KONCENTRERA EDER R ANNONSERING TILL LAHOLMS TIDNING : + Sre/kg ” Ko Jölke 3 YT 5,75 [CN 0,75) i 357 os 5,50 (+ 0,75) Pärskgädde, tunn 56,00 (— 1). 'D:o;. tjock 90,00 (— 3) Ost, tillv.-avgift — 23,00 (— 2) försäljn.-avgift >> 55,00 —=0) + t För steriliserad grädde har SMR härutöver fastställt att den interna avgiften från 1/9 skall höjas från :4F fill 48 öre pr liter. . : Utjämningsbidrag. Detta bidrag under september och oktober må- nader 1956 eller 67 öre pr kg. Efter den. 1/11 hoppas man kuna höja bidraget : skall utgå med 'oförändrad. belopp : för att bereda sig huvudsaklig ut- komst, : aa "Anslutningen till området med 11/5 majoritet får sålunda besväran- ile konsekvenser endast för bolag och likställda. Bolagen 'på omkring 600' milj.: som form -och fri” I villiga. påbyggnader: som ger. vär- i förhållande till. arbetsinkomsten åt de löntagargrupper som inte har sin pensionsfråga ordnad? Detta förut- |sätter ett helhjärtat samarbete mel- lan arbetsmarknadens parter och inedverkan från samhällets sida. « "Automation ger. "lån gtråkighet "och: tristess. "STOCKHOLM (Press) Främst innebär väl den högra Hönalisering, N som vi å skulle-leda till :att andra. lå blev ytterligare klämda eller att än- nw mer pengar skulle ävla om vi rutillgåfigarna: - "Oppositionen som” behöver pen- , starkt" öka- elde möjligheter till "både bättre och större produkter, Man räknar med [högre löner, ändrade arbetsförhål- landen ' och. mera fritid, Allt detta kan innebära ett fram- slag.av den då d kratiska” :;en” refotm. av | ofta med tanke på skatten register- fastigheter i 'stora brukningsenhe- ter och de 10 procenten kan tillföra skogskompletteringen värdefulla tillskott. Men bönder, småbrukare och lägenh » skrivna på sina ställen. Bit småbruk eller en bostadslägenhet med mind- re än 10 hektar märk har också in- te skogen utan bostaden och åkern "som det huvudsakliga värdet. "Men man förstår att bolagens represen- "tant i.utredningen gick emot tvån- get, liksom också. hägera och "folk- partiet, ” . Endast sänkta i utgifter kan göra budgeten stark LIDKÖPING (TT) . det sätt "på vilket statens inkomster och utgifter :skulle . redovisas och d steg, k ar tidskriften Ar- betsledaren, Det tunga arbetet för- svinner mer och mer, det har det förresten redan gjort i stor .ut- avvägas', mot vi: var grundligt förberedd ' Av exper- ter; Dessa regler har sedan tilläm2 pats: år efter år, Ingen ansvarig s0- Idemokrat, ingen bord dare, här: anmärkt: på dem, Tvärt- om försvarade koalitionspartierna precis: de bestämmelserna" med fre- netisk iver då hr 'Ohlin för några år: sedan . började fundera - -på att mjuka upp dem, ” Exakt ' dessa ' hushållningstegler har vi i högerpartiet följt då vi re- dovisat de besparingar som ger oss den. odiskutabla rätten att föreslå rejäla skattesänkningar. Bluff, ropar hr Sträng. Högerpartiets budget är inte hållbar, påstår statsministern. , ..Det finns ett men. hara ett sätt :: Arkad hekratntntn MHostämmer med de båda föregåen- . Vår tunga industri för- tjänar knappast numera detta namn på grund av att det förutom tunga produkter även ger tungt arbete, Vår levnadsstandard blir högre. Men blir vi lyckligare? Den frågan är”inte oväsentlig, Likväl är det många, som är rädda för den utveckling, som ligger gömd i begreppet automa- tion. De har anledning att känna olust om utvecklingen här skall å vårt land under första -aupustivec- cipiella bakgrunden . att folkpensio- |” intill "dess]. gas upp. Genom 'den utbyggda folk- |. tillsvidare |” | säkras "det Och äarför ser man pörterades : 3 milj. kg : äpplen . till Kornaj (fp) och fortsätter: "+ .. - A Kun:' det : verkligen , finnas toll ” för" en. sådan. oro? Svenska ' äpp- lån-äro från den 1-september och AN jul av så uto ordentlig kvali- -t8t att de tå r konkurrens, é nied "ett som vuxit -i soligarö länder» och :ni kommer: att prisa - den: : svenska" frukten. I äpplet skönt ga om den frukt. som importe=s, och italienska äpplen som, är go= "da, rmeh' hur :goda' de 'än' äro, 'så " äre de aldrig: jämförliga -med ett " svenskt »sommar- 'eller höstäpple,, Om det. svenska. äpplet kan sägas ».1 Edens-lustgård och om vilket det i sades, att det var "ljuvligt 'att &e- - på och gott att äta av, Det borde genom 'sin' arom vara 'allenahärs= ”skände på den svertiska. markna= den åtminstone: under årets fyra " sistå månader; och | frågå om vig- "så sörter, även senare, men frågan " är om det svenska äpplet blir all= "mänrt erkänt i Sverige förrän det blivit en expörtprodukt.. Allt detta kan man livligt” insläm«= ma: i, men faktum är dock att gr sisters och återförsäljares lager är överfulla av importfrukt; varför de” inte kan köpa de just nu mogna svenska ': äpplena. Följsktligen får dessa ingen chans att. konkurrera med den utländska frukten på bred front. GP:s resonemang förutsätter också, att importfrukten blir över= flödig; vilket: i 'så fall betyder 'att fonden till 'ringa eller ingen'nytta. Hur. man än vänder och vrider 'på , -Jprablemet framstår-- denna - omdö=. meslösa import som förlustbrihgan- de för de. svenska, fruktodlarnä. och- för; det svenska folkhushållet.:. Det är. ;detta. som, är så. tokigt! inte autömationen” som. en "spöke, långt ' därifrån, Vad ' man, väntar sig. är en 'revolutionering av. ar= betslivet, kanske, på" ganska, kort sikt, va "Frågan om åtvecklingens ”såabbe" het är inte' lätt' att besvara. Till den nödvändiga. omställningen av produktionslivet -- "behövs "pengar men också: tid, . n FR Arbetet blir utan tvivel mer teka niskt och lättare — men förmod= ligen också tråkigare och: enfor= migare. Vi .klagade över: hur. sper i .8v, arb det löpande "bandet. de. arbetet :enahanda "och « .själlöst, Arbetsglädjen och trivseln kom= mer att nu än mer sitta i Det” kän bli | aktuellt " att anör u gior- länk dnå' ledni: 114 och de or- ganisationer. Automationen > kom som en tjuv om natten. . Så:skall det inte gå här. för- bli likadan som vid bilind in 4 |”friti England, Där har det tydligen betstiden! brustit i samarbete mellan. före- Måhända > blir blemen svårare än de tekniska — 2m till dels redan är lösta — och Den faktorn står här ' Centruon | ett' svenskt äpp- . vissa. av . men: utan smak;.Det kan, man, ej. En: utbyggd och" reformerad 4 folk-l|'" . . ras. Det finns både amerikanska detsamma .som om det som yäxte . vi betalar ut 4 milj kr 'ur valuta- " under are: Wögerman; : tillägger; den! västman« fterna, , +.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.