, 0 (CC VILEN Y be | -veta vad som händer 1 södra i >. Halland? : std FM RN rer Ri sä kt RS ÖR fran SR tr AHOLMS T menn IDNING vYrrTter eV rv YYYYYTYFTFYFIETTYFTFTYYYPT a Yryrprerr SÖKER NI on "kontakt med va a ..Prenuråerera då på ortsorganet . en . . e - ” I södra myc kningen ; CC ALLA HOLMS TIDNING | . "LÖRDAGEN DEN 15 SEPTEMBER 1956. : 4 Annonsera då I ortsorganet = urA a E LÅHOLMS TIDNING jo: es "rvereryPepeeeeeey rt One hamna kunsvåg i His lt åter allnvän Av Gunnar Edman - - Se troende blomstring till vet; öra fall”; Och" visst kan det stöna Men. det som stämmer till efter. i tanke för en enkel arbetare på det kulturhistoriska forskningsfältet är 1 det hemlighetsfulla bandet mellan Nyligen hade jag ett samtal med historiker, som just var i färd med att avsluta ett tjugofemäri forskningsarbete, en stads Ievnads- öden under fem sekler, ett verk om tre digra volymer. : Via ett sådant vägskäl inställer sig osökt tanken att göra jämförel-]| ser mellan det förgångnas samhäl- le och dagens, Och en intervjuare serna överskreds, både det kändes och bedömdes som ett klart över- grepp. De lisk rund dena var inte satta under. debatt av folk i gemen. Och det var desså som gav det gamla livet en trygghet mitt i de yttre villkorens nästan Eränslösa osäkerhet, Och en sak får vi slut- ligen inte glömma: de flesta livsin- teriörer "vi -lär känna är: hämtad vill jag gärna vända mig mot det vanliga okunniga och romantiska svärmeriet för ”den gemla goda ti- den, — vilken aldrig har existerat, åtminstone inte såsom svärmarna tänker sig saken; dels och framför allt vill jag vända mig mot det lika Perspektivfattiga förhärligandet av nutiden, folkt och dess väl- andsbygdsvändig vägpolitk sämjan , mellan : Danmark 'och Sverige så småningom; blev : tt mer än häften av det svenska vägnätet utgöres av » enskilda vägar, som med eller eo > i utan hjälp: av statsbidrag un- -; i derhålles av de vid' vägen bo- längtat att finna, hur än red: och boningar och arbete förändrat. Det finns något mer som är bes ständigt än bergen och stjärnorna, Men det är. troligt att' vl med vårt H vetande och. vår gränslösa komfort ay sådan betydelse att den bor- de, intas till allmänt underhåll. Lagadlalens vägnämnd, som väl kände ' förhållandena, tillstyrkte givetvis, .-ende är en sak som ytterst få :' våra städer och människor i « tätorter har en aning om. Inte heller vet man så myé- i ket om den kamp Fglesorternas "folk ständigt har att föra för att få " myhdigheterna att' inse det : berättigade i att staten tar : hand om skötseln av så stor del av det. svenska vägnätet som " möjligt. Dessa. strävanden ' slås som regel inte upp med stora rubriker i tidningarna, och när - vägmyndigheterna berättigat el- " . ler , kanske oftare oberättigat kritiseras - i vissa partiers pro- paganda och i de stora tidnings- .dråkarna, så är det de. stora bättre, ren äida till en'ny väg för 70 år sedan byggdes från Björnhult till. Hishult hade Ös- sjövägen stor allmän betydelse för samfärdseln, 050 txt För bygdens eget folk kom den naturligtvis även i fortsätt” ningen att ha sin stora uppgift, men > myndigheterna. ville inte ha med den att göra längre. "År 1943 ansåg de som bodde vid '' vägen, att myndigheterna åtminstone ' borde lämna - det statsbidrag, som utgår 'till en- skilda vägar, och denna anhål- lan tillstyrktes följande år, Däremot var det inte lika lätt, att få myndigheterna att inse, hett den gamla kungsvägen vär men . i' länsstyrelsen var det stopp. -. + NN va Hör Vägnämnden gav sig . dock inte S så ” lätt utan överklagade hos Kungl, M:t.” Väg- och vatten fick yttra sig och avslog liksom länsstyrelsen. - Nu hade dock någonting inträffat i regeringen. Bondeförbundaren ' 'och hallän- ningen. Hjalmar Nilson, Spån- stad; hade intagit posten som vägminister. ' Han - känner grund glesbygdens problem och anser: att inte bara riksvägarna utan också de små by- och byg- devägarna bör få så stor del som :. möjligt av det för varje me kommer lätt med de gamla frågor- na: Vad har vi att lära av histo- rien? Vad har vi vunnit? Vad har vi förlorat? Var människorna lyck- ligare förr? Och så den mest klas- siska: När skulle ni helst ha velat leva? Dessa frågor, säger man nu- mera, är inte blott ofruktbara,; utan direkt meningslösa. — Varför det? kan man 'undra, Att leva nu är vis- serligen att förkroppsliga ett be- stämt historiskt pulsslag, i och för sig unikt, men likväl förberett un- der — tidigare generationer, .' och otänkbart utan det långspunna sam- manhang som vi kallar vår kultur, vår västerländska människa — var- vid vår omspänner två årtusenden. Alltnög, jag ställde ett par av des- sa ”meningslösa” frågor till min vän historikern... — Vad har vi förlo- från rättegångsakter och besvärs- skrivelser, där avigsidorna över- vägde, De missnöjdas talan hör vi genom ' århundraden, de nöjda och förnöjda tiger. Som Geijer säger: ”Hälsan tiger still”... ...-” . — Det blev en hel 'del på” den gamia tidens vinstsida, när allt kom- mer omkring! | ' ” — Alltför mycket, tycker du nog. Det var i så fall avsiktligt. För dels | färd; Varken den långsynte roman- tikern eller den körtsynte ger' oss sanningen. Vi får försöka balansera oss fram till ett gyllene medelvärde här; Visst skrev han så, den -gode Owen, det var i början av 1600-ta- let: ”Tiderna förändras och vi med dem. På vad sätt? Jo, med tiden blir människan ;' allt sämre.” Och visst har Goethe profetiskt beskrivit över gången från den gamla epoken till vår egen som en övergång ”från — för den är gränslös am man jäm= för med gamla tidér'— liksom i yran. har förlorat sinne för detta. Då det förvisso också är sant att männi=- skan "icke allenast lever av bröd”, ' så kunde man också våga vända på Goethes profetia, Med utgångspunkt : > från. den. pförstörbara vinst, som" forskning och :vetande utgör, kom= mer kanske kulturen ännu en gång att uppleva en tid av "troende - blomstring”. Vi får hoppas. det 1. varje fall; Annars är vi förlorade. i De gamla rat? Vad har vi vunnit? ' Sakligt] "> > : sett," är det inte vinster alltsam«| " ” + > "> samfärdslederna” som kritiken, gäller. , De -.små men för befolk- > Var tolerant och fördragsam: år , kraftigt. ökade anslaget till För någon "tid : sedan. framhöll . ningen i berörda trakter livs- - STENS NS "ot, I mans?- - . . "sände gåvor "till denna nio-å; 4 dafö Jåtelse Bugg ATA 0 4 ” . : , i Mitt M a a. rs 2 - AN a -årsfest I sync telse och " "viktiga - bygdevägarna ägnar . Hi J I LEN : . : .— Det mesta är kanske vinster, | en -: föredragshållare i "radio, attii Uppsala. De som antagit kristen- ätt uh MM förrn om : .T Hishult -. t'..;x En-ny utredning .,./ Överst i vinstå sätter . jag ket på ön Bali'i Söderha-|domen måste friköpa sig från att| ost himmelens fröjdert vc. man i allmänhet ingen tanke, 7 - Om : detta. kan man ' däremot ute'i' bygderna förtälja en hel "del för den som vill lyssna. :I Hishult t. ex. vet man vad det vill säga att kämpa för förståel- - .se för: glesbygdernas intresse i , "dessa frågor, och man känner också . värdet . av, att det sitter -en: Jandsbygdsvänlig man som :de svenska vägarnas målsmani --regeringen. ". v Väg med 'anör, - . Här följer historien om Karl "XI:s väg eller vägen förbi Nor- ra Össjö och Ingvarsbygget, vä- gen som en gång var en statlig härväg, glömdes bort och nu å- ter ' tagits upp'i det allmänna vägnätet. | a 2 Den ' löper ' från Markaryds- vägen . gériom de ovannämnda byarna : och ' fram till: Fager- hultsvägen, en sträcka på 6 km. " Vägens ' namn. talar om stolta . anor; och för nära tre hundra år 'sedan ansågs den så viktig, "att Karl. XI år 1674 påbjöd att - NÄR: MAN FÅTT veta. under vilka. tider vallokalerna i His; hult hållas öppna gör man sig frågan, varför är lokaler 'bard öppen till kl. 19.00 i östra distrik2 tet när den i västra är öppen till kl. 20.00? En framställning : om ätt utsträcka tiden till kl.' 20.00 skedde till båda valnämndernas ordförande samma dag. Denna framställning skedde för att ge jordbrukarna större .' möjlighet att rösta även om de under'da- gen arbetat med den starkt för- senade'. skörden. ” För dem åom kört in säd en hel dag och: sedan har djuren att sköta är det gan- ska svårt att vara vid vallokalen kl. 19.00, medan en timme läng- re gör det lättare att hinna fram i tid. Det är: därför med tack- samhet man noterar. denna -änd- ring i västra distriktet. > " KYRKOFULLMÄKTIGE '. har beslutat inköpa : en. motorgräs- klippare för kyrkogården. Detta var säkert mycket välbetänkt. Det 'har varit ett drygt och an- strängande arbete att hålla de ". beordrades, och frågan :kom upp i regerin- gen, :- med . resultat att nu har Karl XI:s väg åter blivit en av kungens: och kronans allmänna vägar.: Att man till stor del har | vägministern att tacka för det- ta tvivlar. i varje fall inte invå- narna i Norra Össjö och: Ing- varsbygget ' ett . ögonblick på. Man” har lika säkert klart för! sig; att. de omfattande ” arbeten som ,' : vägförvaltningen '”' utan kostnad för. de tidigare väghål- larna under! den senaste tiden nedlagt på breddning av vägen, anordnande '? av. . mötesplatser, rätning av svåra kurvor 'o.d. är resultatet "av " en . landsbygds- vänlig vägpolitik, en vägpolitik; som "inte bara tar härisyn till lyxbilarnas och" de” höga : has- tigheternas 'vägar - utan också till de många och långa bygde- vägar, som: en 'mycket' stor del av landsbygdens befolkning är hänvisad till för att komma i kontakt med varandra ' och" yt- tervärlden. =, 000 ed ” J:son," andra saker. ocksåg men — '-.. .| de gamle en avundsvärd inrättning: utan tvekan tre poster: framstegen inom -: läkarvetenskapen, genomfö- randet av social rättvisa, avskaffan- det av fattigdomen, . NR os = Och vad mer? . — Åjo, visst finns där en mängd «+ — Men? Finns det plats för någon reservation? =. =. Ian —' Allt här i världen har nu minst två sidor. Historien; är. aldrig enty- dig. Men den medelvägens kultur 'är sällsynt som kan låta många 'vär- den "komma till sin rätt samtidigt. Det fanns en utbredd fattigdom som enbart "förnedrade... Att den skulle bort var 'en självklar 'sak, Men vi ser: att det utbredda välståndet också kan utarma människorna. Det finns nämligen en” brist; som ger livsaptit, som väcker skaparlust hos människan och 'förlänar en glädje över små ting — ”förnöjelse” sa man men under 8090-talet, vet är mycket mera tolerant i sin religion än de' flesta andra folk, När man hör 'sådant gör man sig ovillkorligen " den frågan; om inte i ' själva ” verket " naturfolken : är mera toleranta än ”högre” ståen- de: religionsbekännare, : Atmi ser det så ut: - så långt, ' ligger det när att fråga" sig, "hur: våra nordiska jinnan: krist de faktiska ” uppgifterna ;. om -'den fornnordiska religionen ganska :få och "dessutom knapphändiga” som de stå: aft få: Egentligen kan" det inte::-uppdrivas . andra :: källor ”än den tyske. munken: Rimberts krö- nika över Ansgars liv, tillkom- mäster Adam önika, : tillkom- förr i. världen. Och det: mesta av det där har vi: förlorat, tror:jag. Till denna stimulans hörde också att man i äldre tider. var .mycket mer hänvisad till sig själv. Vilket inte uteslöt gemenskap, som inte var kollektivistisk, utan mer naturbe- tingad eller ska vi våga säga vår- nästa-betingad. — Ja, och så hade veckorytmen, och årstidsrytmen, ck men ' under 1000-talet, .en "del -in- | skrifter 'på”runsténar samt 'slutli- gen Eddan. 'Är :; källorna" -få : och fattiga, så är emellertid uppgifter- na” om” själva . gudstjänstfirandet ännu torftigare och obestämda: I det fallet är det endast Rimbertus och Adam” av Bremen, som kan lämna de äldsta. och tillförlitliga- ste uppgifterna. ARN förfäder” hade "i det: med”, religion Fa blev - allenarådande. ' Självklart + är |; 1 fann : övervara de nämnda ceremonier- na med dryga böter. Vid denna' stora offerfest, med dess extatiska atmosfär .. av "blod och fanatism, rituellt ' drickande, och gudatill- bedjan; kände sig säkert svearna mera än eljest samhöriga med sina gamla" gudar; Det. var «också från as nd: för att mi: ssionera: bland .dem. sjöss tillsammans med: tyska. köp- män, som ville göra" affärer, med de hedniska :svearna. "När 'de be- ig 'ett' gottistycke upp i Östersjön överfölls dé av sjöröva- re, som: lade , beslag -på -inte bara alla gåvor: för. hedningarnas”räk- ning ”som "Ansgar haft.med, utan också på "skeppen. Ansgar och hans följe jagades upp: på : land, och sedan ' fick: de: taga sig fram bäst de kunde.s, "fs cl oss öa ++ Följet knogade på och nådde slutligen "svearnas köpstad Birka i Mälaren, Där, berättar . Rimbert, blev ' Ansgar "med ' följe” välvilligt fra bland d der en: främmande : gud. je färdades + tillt borde. de: dyrka den: avdöde kung 'U" regerande , kungen, ' och; Tjugo år efter. första "resan, början ”av' ; Ansgar för andra gången till. Bir< ka. Efter 20 dars sjöresa kom ''' han fram och fånn konungen" och . folket i förvirring över 'en för. skräcklig " händelse, "berättar Rim- bert..- En: hednisk. predikant; som visste: 'av... Ansgars ankomst, : hade ' börjat , varna. för "de, ankommånde -' missionärerna, och deras 'gud, Han" ' sade sig ha 'övervarit en av sveas" gudarnas "överläggningar, : han", bes rättade ' att "gudarna" var " missbes'' låtna: med 7 offren”, och att folket skulle äkta. sig att”ställa ”sig' un="-' Erik "och: upptaga” honom +i' nas krets» Ir > Trots. allt .fick- Änsgar stiga: I gudar=" land och - ingen” antastade . honom; Ansgar : överlämnade '' gåvor «+ till” gon' sorts --lottdragning : fick ”Ans« gär börja predika. 'Men”inte»hel« ler nu : blev: resultatet bestående, Av och till-ditskickades missionä- rer. från Tyskland, men'resultaten blev alltid: magra.. Och; plötsligt. var. det slut med 'staden 'Birka,' .. från slutet. av' 900-talet fanns den - . . ej mer, och nu överflyttades in- tresset i: stället "till, Sigtunå! '<+x; ” "Den gamla trons representan- 850-talet, återvände, . . I stället : Å : efter nå- ö klor Att" nordborna' dyrkade" oden, Tor och Frej 'samt en /' hel ;d mottagen av kung. Björn. Ansgar den : skulle kartläggas. Halland ter. var toleranta," så länge. som s GOSSKOSTYMER ...... kr. 29:— le bekämpa sjukdomar och ska- | "Sammankomsten fick ' denna | sättningen vida mer i gamla tider pågick 1 nio dagar varvid dag- fika I fred, men någon fart blev man ej. Trots detta dröj= LODENJACKOR "0. "> [deinsekter. "ct 7 + [gång en extra krydda därigenom | än i våra dagar, Mån får inte troligen en människa och sju andra äct icke "på .. proselytmakeriet. = "det omkring hundra år — över ' rv 6—14 år . +» fr. kr. 22-11. TRO - A . N ä att det är tio år sedan skogs-| att alla mänskliga rättigheter sak- levande varelser, samtliga av man-|] "et i lät visserligen ”primsigna| 800 är sedan Ansgars första besök (| SKINNJACKOR, mans .. kr. 88:— Jansha långt in VI | FPA år unfonén bildades, vilket för öv-| nades. Herrar och drängar Nn kön, ' offrades till gudarna, VE na m var ett slags surrogat|1 Birka — innan man kan Sd att od D:0,. ynglings ........ kr. 68:— g . n I september sta rigt 'skedde på Christianborgs Men de var, som Goethe "lefter kropparna upphängdes pd "riktigt dop. De antog därige-| kristendomen gegrat I. rige. C hade ju nyss blivit svenskt lik- som Skåne, och konungen an- Ve för OS RA Å 7 EP a - skapen k - 2 in- | gick till anfall mot den hedniska a a oo oa 2 A : on k," Det blev 'en sorts fast livs-| dan” skolan, Den. kunskapen kom had n något att in- | EK” tall I ., Jedni såg ' det . nödvändigt att få vär | - YRKESSKOLORNA har: ut- i a or bota Här har vi kanske' en bit av| huvudsakligen. från Viktor Ryd- och gåt hade De fick ”Ohså väl- | religionen”, skriver en historiker, | garna ut genom de nya provin-|annonserat sitt kursprogram för SKOGCSUNION - vad jag skulle vilja kalla den gar-| bergs genialiskt sammansatta ”Få- Uilliga "åhörare och några lät döpa Men ,de | kristnas förkämpar var i serna iståndsatta inte minst för |Vintern o. enligt den nyerektorn - ; : : la livsstilen: söcken och helg, var- | dernas Gudasaga” söm första öåen sig. Ingen -tycks ha satt'i fråga lsstonärde a Eke Ika förstke | | j | att han snabbt skulle få fram folkskollärare Lennart Svensson -STIMULER AR | dag och fest, arbete och sabbatsvi- gen” kom i tryck år att inte Ansgar skulle få predika tiga och kloka som" Ansgar. Det, ” trupper -i.. händelse av uppror eller danska försök att återtaga de förlorade 'områdena. På grund, av kung Karls stora in- ”tresse för vägen kom den se- dan . i - århundraden i folkmun att, kallas Karl XI:s väg. -' N Specialerbjudände "från HÅWES HERRKOSTYMER. - a. att diskutera "de olika 'odlings- s gon asocial mening, tvärtom: sam | 5! AT DL i - y re | . a - . . rt nionde år sve=l or : . Ak dan, RA Ssämgarn, modernt. su. : | problemen och ungdomarna fick mötet har a skogsexkursion hället gav plats åt den personliga Hit bruk ade Mr ör alla land | Senare skickade”, Ansgar flera fullständigt på dn stört på teet a Jen heldel goda tips hur de skul- | Y2r2 anordnad, nyansen, åt den individuella färg- skapen gemensam blotfest, vilken missionärer t i 1080-talet. -- något säkert datum MN som de varit, är intresset stort. Redan första dagen hade flera -anmälningar och förfrågningar kommit, Men så är det också ett rikt program man visar upp. : KLUBBODLARNA - har” un- der den senaste tiden haft många träffar. Senast var det en fält- vandring där man under ledning av instruktör Bror Johansson gemensamt besökte en del'av medlemmarna och besåg deras odlingar. Därvid passade man på ganska mycket säd ännu på rot stora gräsmattorna så välansade| i oa '-SAMARBETET "KÖPENHAMN (Skog-Press) . Nordisk Skogsunions repre- sentantskap bestående av - sex företrädare . för vardera Dan- mark, Finland, Norge och Sve- rige, har sammanträtt i Köpen- hamn under ordförandeskap av unionens president, svenska do- mänverkschefen generaldirektör Erik W. Höjer. I samband med med almanackan och kyrkoåret som den röda -tråden genom seder och la. Också en männskas liv fick en viss rytm, där varje livsålder hade sitt värde. Det var inte sista skriket inom mode och expertis man råd- frågade. Det var'livserfarenheten och traditionen, Så blev den vidas- te livsrytmen släktenas. Och den röda tråden genom dem, ända fram till detta sekels början, var den ge- mensämma religionen. Det var den som ytterst gav rytm och vänle och stilisering åt tillvaron, åt liv och död, tid och evighet. — Var och var- annan människa i den gamla tiden .var något av ett original. Inte i nå- ”gudainstiftade stånd”, De hade var smärre” gudomligheter vet .vi se- var. . stormens: och - stridens: gud, Tor. var åskdundrets : gud, : Frej var . solguden;: den rligaste av dem alla, ' be " Adam berättar hur: det -tillgick högborg i Uppsala; där; svearnas förnämsta gudatempel fanns, Mitt inne 'i templet tronade ;en bild av Tor, med på ena 'sidan en bild av 'Oden och på den andra 'sidan en bild av Frö : (Frej). Utanför detta' tempel -sträckte "sig en stor offerlund och en offerkälla, bred- 'vid : vilken växte ett stort, . tän- digt grönt träd (kanske en gran?). ferlunden, Man får taga, för givet vid den fornsvenska hedendomens|-. gadan | rests skickade 'så småningom en efter- trädare åt sig, Gautbert hette han. Denne mottogs också välvilligt av svearna. och han fick döpa en hel del, men efter något år — kanske och' Vitmar,' hans. trosfrände, : be- gärde” att ' få ' missionera "i Birka, och' propagera för sin :gud. ' Sve- arna hade ju för övrigt så många gudår ' förut, att de kanske tyckte att en' mer eller mindre betydde föga. i Mög sen Me Ansgar hem och inträffade. en nioårsfest och Gaut- bert,. opponerade sig? — överfölls hans hus : och utplundrades" och han måste med sitt. följe draga bort. "4 et i tes vara glönit och de fick pre- den. nya. lärans män inte direkt berättas att. de” hedniska västgö- tarna kom överens med sin krist- nade konung, Stenkil,' att missio- : närerna fritt skulle få' predika, men att Uppsala hednatempel inte =. fick förstöras. Biskoparna vågade sig icke "heller på Uppsala-temp= . let, men trots sina löften om to- -lerans, reste de omkring i Väs- tergötlands - städer, och förstörde avgudabilder : samt vann 'en:stor seger för kristenheten. oa templet i Uppsala, vågade sig mis= sionärerna' inte 'på förrän de yar Och ändå. behöll" Oden .och Tor GALONJACKOR ' fä arne och torka vil, Under "det gångna" decenniet] hade en omedreten, ratt do mn dera, | Sudabildernä aa An rk | äran; men dopet uppsköt de till| mindre, under; flera; hundra”: med yllekrage .... 15:— | hoppats skulle komma har nästan |har.. Nordisk 'Skogsunion -tagit| andra -som är svår att formifert |. Alla svear, kontnéar OCh MÅ dödsbädden! . Tids nog då, att fål framåt 1 tiden”... on sc y Be «er — |helt uteblivit. Enligt de ameri-|som-. sin främsta; uppgift att på| men som fanns där. Husbondeväl| som. ej ; infann sig, personligen, bädden! ' REGNKAPPOR .. 8:50 olika "sätt främja 'de. skogliga | det hade sina gränser, och när grän? Ny ÖVERDRAGSKLÄDER " i galon och gummi. BLAÅKLÄDER, : . , välkänt fabrikat, 20—30 92 rabatt. Håwes Ekipering Tel, 99, ". . NISHULT. :Iseptember bli kanska metreologerna skall även ganska” regnig. Ganska dystra utsikter för jord- brukarna. Om det även i år blir ett de grusade förhoppningarnas år blir det ekonomiskt svårt för många lantbrukare, cd ven ty or KÄSBE,: roos Ht samarbetet både på det praktiska och det, vetenskapliga området området. Ett dylikt samarbete betraktar, unionen som en lika självklar som nödvändig sak och hälsar med glädje alla nya ini- tiativ.' Man främjar i hög grad fri samverkan och vill på. intet sätt pressa in dessa strävanden . TRÄFIBERPLATTOR, MINERALULLSMATTOR : "PAPP, GLAS, KAKEL. och GOLVPLATTOR.;. - CEMENT, KALK, BYGGNADSBESLAG | 0 t / samt för övrigt allt i byggnadsbranschen, . Vv sö a a inom 1 -räm,. ..' ; "Nordisk Skogsunion' anordnar årligen uppskattade exkursioner. i norra Sverige första veckan i september, ' Från 'generdisekre- täriatet. utges vidare , oriente- re Skrängligv. > 7 . jubileumsplan' : "+ klarade storm - KÖPENHAMN (TT - RB). » En kopia av den flygmaskin med vilken .den danske flygpionjären Ellehammer : för företog den första flygningen iDan- mark .. tillryggalade på - onsdagen sträckan Lindholm—Vordingborg. Distansen är omkring trettio kilo- ringar..' av t intresse, Som ett: exempel kan nämnas ”Skogsbruke i Norden”, en illu- strerad. handbok om skogliga förhållanden: Den vart fjärde år återkommande Nordliga skogs- kongressen går också i Nordisk meter och färden tog lika -många ” minuter. , 0 NN Egentligen skulle flygturen ha in” ställts på grund av den starka blås-) ten, men beskedet om startförbud kom försent och piloten hade redan lättat med sitt skrangliga- plan. Ef- femtio år sedan]. ” Nya rasdemons' trationer har utbrutit i USA och denna gå: ng i Kentucky-staden "Sturgis, där skolan” kulspruteskyttar och även i klassrummen sågs soldater med vapen i hand. I staden på- alla tempel samt -sönderslog' alla "+ ' | so : a . i ren |- omtalade flygaren| omringades av ärgad. d. nas . Ar i närbelägna kolgru=. : : Aa e S t : Skogsunions regi. der fr ne år en slags utpressning mot de färgade fö i bilden eskorteras en färgad | ” i i; a « tillbud inträffat : trots] 2Å d avsked om de inte tar sina barn från skolorna. På bi gad stus= : oe / a 1958 blir det Sveriges tur att) att inga ; til ! vor hotar dem med avsked om de 4 don andra poliser föser bort en demonstrant, > - Tel,'5 HISHULT o0oTel 5 [lovara för värdskapet, ÅL blåsten / od — dent till skolan av $vå poliser (t, v.) medan andra polis SEE ER OR så a - I on eka ” t , a N ja : I ! ' L a RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.