sv dens, östligaste utkant. Det var des- "ens vidder. CP FTTTTYTTF - PYYEYFEEFET PPP Are YFTE YTV Y YT YYVYV TV TT ETETYTVYYTGTT TervetTttYTYYFTYVETT Muang rerrv a We a 0 PS KVITTERA 3 PE Fre Mi AVE YA -— SIDEN VÄGEN nn Historien ” om hur jordens” länder och världsdelar upptäcktes” och ut- forskades. av. "djärva resenäre! och förblir. ett av 'de mest fängs- lande I avsnitten "1. den ' mänskliga pdlingens hävder. Att. vår planet numera praktiskt taget icke: kan bjuda" några fler okända "vita H "kart: på kartan vatt utforska, att vi I våra dagar bekvämt kan färdas från. nordpol till sydpoY i. komfor- tabla och driftsäkra flygplan, att vi kan, "från luften besegra de: 'ogäst-|ol ste ' öknar och de” ogenom= tropiska sk -. allt detta är vardagliga fåkta, "som äcke på minsta vis förminskar” vårt intresse "och vår' beundrari - dristiga”. upptäcktsfarare ' i' gången » tid, "som; Arotsdde alla farör ” och hinder för. stt utvidga sin egen och den . civiliserade > mänsklighetens kunskap om 'den planet, som är al- las vårt hem. i världen. Många av dessa djärva Pionjärer har fått si- na namn bevarade i r (så: och Österland, Albkander - "den Stores väldiga erävringar i Asien, Två världsriken, ett "fullbordat och ett i vardande, sträcker? båda ut sina händer mot det" inre 'av Asien. Europa och Fjärran Östern närmar sig varand- ra, utan att dock någondera. av dem ännu känner till; att motpar- ten" existerar, Alexander den Store häde "under sitt: krigståg ' till Baktrien över Hindy usel visserligen hört talas invånarna” 1 Tarim-bäckenet. Och i i Indien hade man redan ännu tidigare gjort bekantskap med det kinesiska : sidenet, ' dock utan att veta varifrån det egentligen "kom. Med all sannolikhet hade det förts till "Indien av ' köpmän och kara> vanförare från landet kring Taärim, men det var' och förblev länge:en hemlighet för folken i väster, var- ifrån detta dyrbara, sköna tyg och många andra kinesiska" kulturvaror egentligen. härstammade, De för- i Tarim-bä som Kolumbus; "Marco Polo, Vasco de. Gamaj” Magellån eller för vatt nämna modernare exempel: Peary, Vivingstone, Sven Hedin. Men and- ra, och de är säkert de allra flesta, bar förblivit anonyma, som de vi- kingar :som en.gång drog österut och fann vägen till. Svarta havet över de sydryska stepperna, eller som de okända greker och turkme- ner, vilka en gång för länge, länge sedan — långt före Marco Polo — begav sig in i hjärtat av Asien och knöt den första I I med Ki- kenet ' förrådde icke hemligheten. Sannolikt var det villkoret för att de "fick" hämta varorna "vid Kinas gräns, ty kineserna :själva : vakade svartsjukt- över sina tillverknings- hemligheter. Mittens Rike var her- metiskt slutet för främl ett igens s äckning, den gamla o försöndeladeden mellan. Västerland ” : män, som köpte deras varor fö att i sin tur föra dem vidare :väs- terut. De . grekiska köpmännen i väster ' hade : det inte. lättare. 'De mongoliska herdefolken var: miss- trogna mot alla främlingar och såg i varje okänd resenär en spion, som ville utforska deras bergiga länder. Köpmännen ' måste därför 'i regel göra halt vid Östturkestans 'grän= ser och där avlämna sina bytesva- ror vid bestämda platser, vilka så småningom utvecklades till ett slags handelsstäder, Så. fortgick det som sagt sekler igenom ända till:dess den stora Han-kejsåren : Wu-ti i andra århundradet f. Kr, erövrade Tarim-bäckenet. ' Nu kunde kara- vanerna "under. "säkert ” kinesiskt skydd ” färdas ” ända till Kaschgar, och därmed hade'den. egentliga Si- denvägen uppstått, Från trakten av Lop-nor, den märkvärdiga; av Sven Hedin sorgfälligt utforskade. ”vand- rande sjön” i östligaste Tarim-bäc- kenet, . delade . sig Sidenvägen i tvenne" router; en norr och. en Sö-| der om den väldiga, totalt livlösa 'Takla-Makan-öknen, i vilken Sven Hedin en gång var nära att förgås tillsammans med hela sitt kara vanfölje mr h i li | hörnet land fullt av gåtor, som ingen kän- de och ingen visste hur det såg ut. "Man anser sig nurnera med be- stämdhet ' veta," att' kineserna var det första folk, som slog sig på att odla silkesmask och förädla dess kok till silketråd och siden. nas folk och kulturskatter i värl- sa okända. resenärer, som grund- Det torde ha skett i 2:a årtusenret f. Kr. Och kineserna' förstod. från början att, «bevara denna konst som lade den sälls: färd- ett -Det var samma, route, vilken än i dag brukar 'be- nämnas Sidenvägen, den väg "som" under århundraden skulle komma att förbli den enda förbin- ” dande länken. mellan västvärldens kultur 'och- östvärldens hemlighets- fulla sagoland. Vet är om- denna uråldriga färdväg vår. artikel skalll>- handla, Men innan vi tar det första : steget på: Sidenvägen, : måste vi först ägna. några: ord ' åt: det land, för vars skull vägen kom till, det "gamla Kin; : Att Kina är ett av v iördens äldsta kulturländer är ju allmänt bekant. Men hur gammalt är det?. Vi vet, först på 500-talet e. Kr. som levande silkesmaskar importerades till och blev kända i Europa. Kejsar Justi- nianus i Bysans (Konstantinopel) lär ha varit den första importören och sedan blev silkesmaskodlingen snabbt känd i Medelhavsländerna — Grekland, Italien och Frankrike och småningom, via araberna, även i Spanien och Nordafrika, Men un- der hela antiken och den tidigare medeltiden kom allt silke och siden : Hill. Västerlandet" uteslutande "från Kina, Och det kom Sidenvägen. Det var när kineserna "under kej- sar Wu-tf's regim "erövrade Tarim- 3 . av. farm bäckenet förenades åter de två routerna till en enda fram till Balch (eller Baktris) norr om Hindukusch., En annan. avgrening av vägen torde ha gått något nord- ligare upp mot Bokhara (Buchara- Vv 0 OO YTYPEYSSSYYYTTYTYTYEYTEYPTY ; Rotfruktsblasten är ett. närings- rilt foder. Hos : flertalet. blastslag håller torrsubstansen . 16—19 '& protein och endast 10—13 9 växt. tråd. Den höga vattenhal tillvaratagande sker | användas. Om det inte finns hac- och konstruktion kan man nöjak- den relativt höga Pproteinhalten gör emellertid att-blasten lätt verkar lösande i: dietiskt . avseende,' även om den är väl behandlad och $i öv- rigt förstklassig, Till följd härav an- vändes : blasten huvudsakligen till nötkreaturen,. då dessa 'är mindre känsliga -än övriga djurslag. Dock behöver även för dem den dagli- gen utfodrade mängden begränsas om störningar skall undvikas. Den för: mjölkkorna lämpligaste mäng- den kan uppgå till 40—60 kg. Om överskott på blast uppkommer, bör detta ensileras, varigenom ett: pro- teinrikt foder erhålles till den tid, då det, helt kan utnyttjas, ” : Blastskörden NN ” Det är av” största betydelse att blasten skördas i'färskt och rent tillstånd. Särskilt ' vid ”ensilering är det viktigt att blasten” är fri från jord. 'Vid direkt. utfodri och| tigt + sönd dela blasten med en skarpslipad : spade wWid- samman- packningen i silon,. På grund-av sin höga vattenhalt sjunker blas- ten "starkt samman "under ensile. presssaft, 'Pressaften. bör inte få stå kvar i i"silon, Lämpligast är att :den för gödsli så 'att den inte förorenar ' vatten dragen, 2: <- silorna måste vara lufttäta och ha luften får tillträde till fodermas- san . uppkommer ' ” mögelbildning. Vidare måste fodret fördelas jämnt i silon och trampas till väl. Sedan täckes. fodermassan med : lämpligt | material. och belastas, De nu om- de i betydelse - för: epsfertngsresal tatet, : : ; bör icke änd i nerhet om ” tillsatsmedel. inte skall fri kelsemaskin 'av / lämplig. storlek]. ringen; och avger stora :mängder |' vid ”blastensi ering, liksom. vid A all annan: ensilering gäller det, att! | > väggar ' med slät 'innersida; Om | ”, nämnda 'åtgärderna är av avgöran- |. + STORBRITANNIEN, Adelad. lutning”s: Detta. kan : nötkreaturen själva avskilja en . väsentlig del jord, Vid utfod- ring. av ensilage är dock detta in- kar." ofördelaktigare på i större givor än 20—25 kg per ko och dag, samtidigt som tillvänjning under. en öv te ' fallet. Det" har även visat sig|då annars lätt inträd, att föroreningen "med jord "inver- vilket i ” allmänhet gäller” vid för- 2 bl . i fod lagets än på den färska blastens smältbärhet, Likaså är. jordbe- mängd blastensilage föga" aptitlig för . djuren; , Träckens konsistens blir: vid stark nedsmutsning;av så lös, att äglad diar- rå” uppkommer, Eftersom djuren härvid!. berövas lättsmält näring, samtidigt som den starka :jäsning- en i fodersmältningskanalen ”ned- sätter krafterna, ger. ensilage med jordinblandning ett mycket ' otill- fredsställande resultat, Kan ' blas- ten ej hållas någorlunda ren,'rmås- te den därför tvättas före” inlägg- ningen, . såvida ensileringen " skall bli Jönande, . Vid ett. "rationellt tnyttjande a av rotfruktsblasten > måste'--: därför) skörden företagas i rätt tid. Man bör sålunda skörda blasten medan den ännu är fullt frisk. Vad man vinner i ökat rotutbyte geriom se- nare skörd utjämnas av nedgången i blastens mängd och kvalitet. « För att förhindra förorening bör blasten tagas från marken strax efter avblastningen och-köras bort från. fältet före rotfrukterna. Vid och d vid A jas öv- re lopp. (Se kartskissen!) Här vid- tog det. hellenistiska och det per- siska väldets utposter." «oa Under en av de sista Han-köj- sarna, Ming-ti, som regerade åren 8-75 e. Kr; återupprättades efter en del föregående bakslag det kine- siska väldet i Östturkestan, Samme härskare sände t, o,' m, en ambas- sad genom detta Jand;till Indien. År 65 e. Kr. återvände denna am- bassad till Kina, medförande bl. ä. den första: Buddha-statyn: och en mängd buddhistiska skrifter. Detta mens segertåg genom Mittens Rike. Det är alltså intressant att faststäl- la, att Kina fick sin huvudreligion västerifrån via Sidenvägen ungefär samtidigt; som . de första kristna i det tredje år hade kineserna från. det” inre: av Asien ' trängt "fram ösferut längs Gula floden och småningom nått fram till "Stillahavskustens låglän- åer, Här grundade de fitt' ”Mit- tens rike”, västerut avskärmat från världen av ofantliga öknar och hö- ga " bergskedjar. Och här :utveck- Jade de,en odling, som blev till en hög och raffinerad världskultur för sig, -mätande" sig red 'vilken som helst av de stora forntida epoker- nas kulturskapelser — den egyp- tiska, 'den- babyloniska, den indis- ka och, den .hellenska. Under 300- talet f. Kr. hade Kina efter år- hundradelånga inre strider blivit ett enhetligt, samlat rike, en verk- - lig stormakt, som med väpnad hand "kunde slå vakt om. sina gränser i väster mot rövarföljena" från .Asi- Det - skedde” under vg in-dynastien$ tid, vars slutpunkt ånfaller år 206 f. Kr. då Ts'-inkej- vlöstes av den mäktiga T vilken de fram det. f. Kr.|bä " som ” förutsät skapades för denna export, genom att just där; i Östturkestaris "hjärt- land, ” förbindelselänken " mellan Västerland ' och Österland konsoli- derades och kom under : Ki as "egen kontroll, v " Alltsedan Alexander " den Stores dagar hade stora ' omvandlingar ägt rum i' det inre av Asien, men till en direkt' och omedelbar kontakt mellan öst och väst hade hans erövringar dock 'icke lett, Som för- medlare mellan de två sfärerna spelade invånarna i Tarim-bäcke- net 'den avgörande rollen flera år- hundraden framåt, De bytte regel- bundet grekiska kulturvarop mot kinesiska, . grekiska konstproduk- ter mot kinesiska ädelstenar, jade, inysk men framför allt det dyrba- ra sidenet. Namnet siden är självt av kinesiskt ursprung! Det heter på kinesiska S s e, och blev i grekiskan Ser, Pet köpmansfolk i Tarim- bäckenet, som förde med sig side- net, ' kallades av grekerna serer Har till år 220 e. Kr. En av de största härskarna inom denna dynasti var den "berömda Wu-ti (141—48' £ och gällde länge bland dem för att vara sidenets tillverkare, ”Sererna” å sin sida hade inget: intresse av na från Palestina gjorde 'si- na första: missionsresor för Kristi lära 'i sydöstra Europa.” Här kan man verkligen säga, att världs- historien" hade nått 'en' av sina märkligaste milstolpar. Ty på sam- ma "genomgripande vis, som kris- tendomen skulle komma att omge- var den första börjar till buddhis=|- Lantbrukshögskolans institution för utfodringslära har visats, att man vid. skörd - av blasten med "blast- skyffel.: och ; hemkörning | direkt härefter, kunnat 7 hålla "askhalten nere vid ca 20 :Z6, varför blasten varit praktiskt taget fri från jord. I de fall, där blasten får ligga kvar på fältet och använddes till täck- ning av rotfrukterna erhålles stun- dom "40-50 2 aska. Vissen, gul- had ; eller, på. annat : sätt 'skadad blast' lämpar sig lika litet för en- siering: som jordbemängd. ma sätt som vanlig. ensilagebered- ning. Det är fördelaktigt att blas- ten hackas vid inläggningen, i .ayn- Mineralämnesregleringen - "ys blastutfodringen Att blasten huvudsakligen utom: av tidigare nämnda skäl även på dess innehåll av oxalsyra. Denna kan medföra rätt betydan- de kaliciumförlust, varför mineral- ämnesomsättningen lätt störes, så- vida ej kalciumrikt foder ges sam- seln vid utfodring av blast i såväl färsk som: ensilerad form är där- |: för av största vikt. Men det upp- står även lätt brist på foder, ef- tersom. blasten och därav berett ensilage ersätter. en del fosfor- rikt kraftfoder, Tillskott. av kal! iumfosfat är därför vanligen be hövligt, - Ofta' ges dessutom kalci- umkarbonat, eftersom diarré mot- verkas - härav, vilket beror på att karbonatet verkar lugnande på di- - Huvud: beror dock» diarrén”. på blastens föroreningar, 'eftersom stora mäng- der jordbakterier 'och' andra mi- kroorganismer följer -med ' dessa, Vid "beräkning - av ” kalciumtill- Fetter storlek ' bör man : från den » fodret ingående mängden kalei- um. draga 1,6—2,0 g. kalcium per kg' blast: Den :så erhållna mäng-|5 der jämföres med - normen : och [0 föres : inte dylika beräkningar,: är ciumkarbonat per / kg utfodrad nyttjas till nötkreaturen beror för- ' kligen | 3 tillskottets storlek bestämmes, Ut. Jo det lämpligt att tillföra 4 å 5 g kal I:; Eden t. h. tillsammans ” FRANKRIKE OCH USÅ har iomini ” omv satt. bilda" ett nytt”Suezbolag, en ”kanaltrafikanternas sarumana premiärminister Eden på: -onsda; fen underhuset «Enligt uppgift skall alla sjöfartsnationer som: tröfik 3 fär kanalen : suppmanas att ansluta sig. Det nya bolaget, skall vä 2 egna. lotsar. och uppbära alla kanalavgifter.. Härovan ses premi Aten sedan. denne i London framlagt resultatet” ns - förhandlingarna, ” jubtens I med : premiärminister. Men; les, tidigt med , blasten, . Omsorgsfull | ';; reglering ..av -mineralämnestillför- |- : Julius 26; Laholm har korsvirkes- Läga å; eller ström, som" kommer uppifrån! Småland, Emellan staden och Kjöflinge, 44 mil, är slät ljung- red ; som, en äng. Några liedrag, åragna över ljungen, gav. mig:'an- ledning, att”yttra fråga: om de här 'uppskära ; ljungen” Hill boskapen, en: efter. behag. Riset, som över- ir, lägga dan i dyngestackar. ”Brohus; med iflätad halm. Denria restes upp itfande” på”ängen till vigefär 45 d denna vilade: de då WUST beläget ifrån havet 14 mil vid |- sa) I våra åkrar ha vi | Biskilliga 0 mark | till :Vrångarp.. Folket, . som. de medi sig en halmlucka eller läm. säde. I' samma” säd re blandat; frön. av denna ört, tillika med sädeslaget; om icke me- 'ra,. spritt” sig ut' till :flera' sockna; här. i' orten, Hal-, land sågs den'.på "några. ställen till: så stor ymnighet, som någonsin” Siv: a ;, | färgerna på "något sätt. göra nya å | eller om deras nytta” till kreaturen vore cönsiderabel och hälsosain för ; kor; hästar, så vore hon ändå inte 3 onyttig. ; gräs, som - räknas skadeliga," SÅSO! Sinapis; : Cyanus," Lollium;. Avena hickän Var oavh kt med:hömot « Bomullen och: 'Suez.. a De jättestora. "överskottslagren Ev bomull i USA har. sedan flera: år vållat en viss irritation på den” in: ternationella "marknaden, Den amé- klara besked vägen som Y geografisk "realitet. Det var för dem helt visst en överras- kande bild: De fick klart för sig, hur karavanerna från väster mö- dosamt klättrade upp till Balch el- ler från Samarkand tog sig fram till den 'av- Alexander den Store stalta den västerländska civilisa= tionen för två årtusenden framåt, skulle Buddhas budskap komma att sätta sin outplånliga prägel på den fjärranöstliga kulturvärlden från Tibets fjälltoppar till lågländerna vid Stillahavskusten, Skulle inågon väg på världskartan förtjäna nam- net kulturväg,” så är det förvisso Sidenvägen, Endast vägen till Da- maskus. där Saulus fick sin uppen- barelse' och blev omvänd till Pau lus, Kristi förste apostel' i Europa, kan symboliskt jämföras i betydel- se med' Sidenvägen, "' Mi : Under : den. 'mäktige och . "vise Ming-ti nådde Kind en storaftad uppblomstring, För ått ge: de tjäns- temlin och befattningshavare, som hän: sänd ut 'till de olika: länder- na 1 väster, en överblick över" des- sa nya, okända 'trakter. lät kejsaren dade staden Chodschent: oc) vidare genom bergspass och uppför branta” » bergsstigar . fram till den] om att någon risk för en överrumb-' lande reålisation till skada för and-, ra vänligt sinnade bomullsnationer | o ej föreligger, -har” ; dock gjort.:att. varit jämförel; vis lugn om än avvaktande. Suez-konflikten har nu givit bomullspolitiken ytter= ligare :aktualitet, ” säger "textiltid= skriften Manufakturisten. TG : Det är mycket som pekar på" "att - under första ki | väs- ter om Tarim-bäckenet — det s. k. "Stentornet”. Punkten med detta namn spelar en stor roll i dåtidens geografiska medvetande. Sannolikt var det ett kinesiskt vakt- 4 och. fäst- av Här måste köpmännen och karava- nerna, ' underkasta 'sig kinesernas stränga passkontroll och fick sedan fortsätta österut till Kaschgar, där | de hade att välja om de ville fär- das norra -eller södra vägen förbi Takla-Makans ' skrämmande sand- Pålmacte tiden, i hög 'grad är bero= ende av. det, , världspolitiska skeena det fortsätter tidskriften,” Av icke ringa betydelse för president Eisen- hower och hans regering är, att om man kunde bli av med de för stats= medel inköpta bomullslagren, skul- le detta utlösa stor belåtenhet bland farmarna, De kunde då säkert räk= na nied att'staten även i fortsätt- ningen övertar deras 'bomullsöver- skott, Detta torde vara en beaktäris= värd synpunkt i samband med "det för det, on ud a öken, Vid sjön Lop-nor fi vägarna igen till en enda route i riktning "mot den stora kinesiska muren, I skydd av denna mur nåd- de resenärerna slutligen fram till - Kr). Under hans spira äck "Kinag gränser "så, att landet blev ett ” världsvälde ' av -' verkligt. asiatiskt nu mått, Det nådde 1 söder frami till bergskedjorna i Annam, i öster in- - begrep det Koreahalvön, i norr förs . blev gränsen till de nordmongoliska men' i väster teppfolken flytande; nåddes ett avgörande genombrott, - då kinesiska arméer ryckte in i Ta= > zimbäckenet” i nuvarande Östturke- "stan, 'som definitivt 'erövrades och en kinesisk ' provins. : Päunkten för denna väldiga, kl ungefär, samtidigt med att romar- "står " ka maktutveckling 'och eröv- ring' västerut och söderut är märks CC a, därför, att' den" inträffar i: begrepp" att övertaga att uppdaga det rätta beta” ett slags fesel som IL get, 'så "grekerna fick, tro vad de ville, . "Man kan fätt föreställa sig vilka ofarttliga svårigheter, och faror dess sa: östturk e "| samt ekonomiska "och politiska för= skildrade ''olika . orter," färdvägar Kållanden 1 det inre av Asien, Den= na' bok :blev' en” sådan "succés, att tjänstemäni beslöt göra ett'ut- och köpmän utsatte'sig för på den 3.000 km, långa vägen från Indus: övre dalgång bort till Kinas västra gräns” genom ändlösa öknat. och vilda: berg och på samma väg till- baka igen med sina dyrbara laster] Kineserna, som levererade varor+ na vid Kinas västgräns, vågade sig sällan längre än till Lantschou vid Gula flodens: övre lopp, cirka 300 km.'öster om: sjön Kukunor. Dé drag av den till tjänst för de köp- män, som 'var' delaktiga'i sidenhan- deln: "1 ' de" olika karavanseralerna längs Sidenviigen fanns' eh massa tolkar; som” ständigt håde att be- svåra' frågor av de'olika' resenärer= nå, och dessa tolkar utarbetade i sin tur översättningar av ovannämnda utdrag 'ur 'Ming-t's handbok, En dylik 'översättning till grekiska där resan för de flesta| av dem slutade. Ty in i det egent- liga. Kina. tilläts. ingen främling komma — ej ens'under den han- delsvänliga ' Han-dynastin, Vid] > Lantschou skeddo varuutbytet, och därefter vände karsvanerna tillba- ka västerut den oändligt långa vä- gen,' lastade” .med alla de kostbar- heter, ' "varefter ' Västerlandet, "de stora miedelhavsfolken, så ivrigt fi- "En naturlig följd äv det läge som nu uppkommit är att ännu större försiktighet än tidigare kommer att jakt vid + lsinköpen un- der avvaktan .på de -världsp litiska händelsernas utveckli F Gratis sol i "departement Den snälle holländske justitiemi- nistern är uppenbarligen bekymrad för sina tjänstemäns hälsa, ' Han insåg nämligen att den dåliga so! maren fråntog de seméstrande stemännen "massor" av 'solstrålni För att utjämna förlusten har i de: kade: ' bronser, jade, mysk" "och" "sällsamma kryddor = men” fromför allt ”det underbara, ljuvliga kinesiska" silket "och. side-| net, denna 'den mest raffinerade av] alla k dukter från det fjärran nådde: tjdigt- Al ria, och, av manlräffade med turkestanska köp: var säkert glada, /då de där sam-fc Zz ngen em öppfattalng om. Siden=, . n fick alltså grekerna för första okända. sagolandet TEN, nöt . M ALM, : par er och i varje våning” uppställts kvartslampor' tilll; trötta "anställdas fröjd. - Enligt en" cirkulärskrivelse' inom epartemén” de känner sig: trötta slinka" ut till dé konstgjorda solarna' och ta sig varen. hv: kytkan, "som "nu'.ligg dingsväg” från ån och ,3& il från HKåvét, att:de danske seglat up till kyrkan" och norroöm Hal- landsås. : I Stensån. vankar' ingen Saltsjöfisk, fastän: havet är nära, ty. en "kvarn ligger vid utgången av ån och hindrar: suppgången för fisken. Gässen”. och . stora ”fiskmåsar för- liktes. här. rätt väl 'i.'sällskap, att jag inte: fick. ledigt skjuta någon, där jag "icke" velat: varit” malitieux på en hagelsvärm. vv och :på lycka och förlust vågat ge' :|likatfäkrar jag ock försiktioheten : att'vid säden utväljande till utsä> rÖ, än gräs ren och fri ort, ifall ill. kallades Klacken' och "låg i” sidan eller 'avsluttningen på Hallands åå, Tvenne 'stora : stenar lågå jämnt skilda från varandra;'att man kuna de gå in emellan dem. och en stör sten låg ovanpå. Man kunde gå in allena litet. stycke, ty ihnanför var ras av mindre, dock stora stenar. 1 är, att- här inne' bott « '< Vägen. mellan” Halmstad och La- holm räknas; till 2-mil,'men : efter mätning förleden vinter påstå. denu Så mil, :Vägen. mellan. Laholm och fer förrättad mätning 1754 mest genom hela:Halland på hästar, av orsak att här är ingen hållskjuts på gästgivaregårdarnd. Gästgivaren, som nu hade sitt folke att bärga in4 höet," "måste. därför !gå" själv" tilll Skurärmoslöf och skaffa oss hästar. "Jag "efterfrågatle. hos gästgivaren efter några rum-i Ha allandsåt isjäl a bergtroll i forna tider, En al-lund låg öster ut: ett” musköt-skott. här ifrån, 'varest fordom legat en.gård - Grimelund,' osm nu hör till Dömes=": torps säteri i nordost därifrån. .". 'Bergtrollen hava haft med forna a |åboarna i Grimelund den. bekant Aiken: att de. gått dit till" dem och länt vad de vid tillfälle behövt. - Skottorp, herregård, - - nörr - ifrån Dömestorp, « där” capit.. "Snålsjö, (Snöilsky) bor, låg på andra sidan om, ån. Här hade konung Carl XI sitt biläger. Här avled general Örn=. steåt efter en besypnerlig ålder= va Berget, varom jag: antingen hört berättas. tillförene eller läst i bok, men minns inte var, Gästgivaren var villig och : viste mig, -gjorde ock|- själv följe ut. utmed Hallandsås. efi ter nästan 4 mil eller hälften över Karpa vång. :— gärde kallas, här vång. , växte 'Latrys! Lathyruå Vastrogo' .. Ghrysänthemum,. luteum kallades, här Skurmmeslöfsörten. . » Kvickrot växte i mycket, ymnigt. het och frodig på vårarna; ' utrotas urå' kern med mycken ' 'plöjaing om |" våren 3 & Ar ånger, yi i Jag rågade, om, det. intet kalla: -Hål cksörten, Som mig dingsväg från Karup. Dä fångas. torsk, vitling; sill. och även mar="" vin. Mitt i Backen” på. Hallandsås "fö ” rekom en vacker bokskog, men ovan uppå. var Hallandsås slät med ljung och enebuskar och Juheus tapitulo. ' lateråli, tills vik” omimö till. gräns=" skillnaden emellan; Hallånd och Skåne, vr i påle på högra sidan mitt emot mil= - . ; | stolpen på vänstra sidan om vägen, sträcker . sig Karups försam= sn lin, | ter" en "vecka ' ir "Halland fort-. : satte” Fidström till Skåne, där han' "| vistades mellan 27 juli och 4 zep- tember saråt skildrat till sist in= Och han gay 2 orsaken, vart ock, de! förse) sig I med, god, frådig och " .|trycken från sex dägar. i Blekinge, Sn SARKA DE FLESTA OCH BASTA ORTSNYHETERNA. FINNER NEIL över av dem så vore skadan icke, så stor, .,, - - Båstad, fiskeläge i väster; 3 fjär- i YYYTterrYtEYYFYFPTFIFPT Ao ”Cränsemårkeb var, en "upprest fräs : FIRST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.