d vyrevernovev A YI et teer y NY Yr YYSEPPETE ES : | | ” Ne AA a Ne " pa | "Tisdagen 'don'25 september 1958 " : : SN Mo "TTYLAHOLMS"TIDNING SS TG et a £ HELSINFORS i september (TT:s ut: ., I de svenska bygderna i Finland är man 1 1 het och slår med ihärdighet och kraft vakt kring " egenart i'det för finnar och / är svenskar och inte finnar, får en ril I de svenska bosä E oc Österbotteri — vare sig han talar med ett bh tor eller en trygg odalman i småbhrukarbygderna. ee svenskar bott sedan 1, - har man' haft svensk bef i Då finlandssvenskar som har be- sökt Sverige, och de är många; är både ledsna och förvånade över den ckunnighet som råder på många håll i Sverige om svenskarna i Finland, " | "om deras språktillhörighet och kul- " fur, Tänk att finska är så lätt att förstå; konstaterar ofta rikssvensken med ett blitt leende, då han hemma £ Sverige råkar i samtal med en ' : stamfrände från Finland, som talar ren svenska med en för. mången av. öss litet särpräglad nelodi, vil- ken dock 1.vissa avseenden: torde påminna om" gotlänningars och dal- karlars sätt att tala. På svenskt, håll i Finland är man . angelägen att bringa reda i den förvirrade ter? ininologi söm ofta råder i Sverige i fråga om Finland. Svenskarna i Fin- land kallar sig finlandssvenskar till sin nationella Jandet. Vi på Aland, i Aboland, Nyland På ' Aland "har olkning sedan' medeltidens början." teten hos 'den finskspråkiga befo! näringslivet, men många 's heräk stor: del : finlandssvenska också leda till -en tillbak kssvensk journalist höra över=" åd, en lek=.-. Ika" i är större än hos de-svensk- talande, ”och härtill " kommer, Se emigration, -inte minst till Sverige, 1 som starkt tilltagit de senaste åren, ! Det" förekommer visserligen i aft.en del av dessa emigratiter återvän derna ' medför ' i många fall. til ! strömning av finsk ”årbetskrft och ; ökad -takt 'i förfinskningen:: Äkten= skapen . över språkgränsen” Kn ör Svenskbygderna i Finland : --y'stolta över sin egenart. | alt över sin svensk< —; 000-talet efter Kristus, och i kustremsorna os innar ; i Sverige, och bildar familj, Man : beräknar att inemot 60.006 finlän- dare för närvarande arbetar i Sve" rige,. och ' av dem. är: en Tag | strialiseringen -av de svenska byg-':] har nu hela-fyra poäng" till godo Centern '. och 'Astrio.' hn Genom ätt både Gencvad och Knäred "förlorade ' sina ' viktiga inatcher. tappade söriens, topp: strider något av sitt intresse för |. Ledarduon på Genevad och Knäred och dess- utom en avsevärt bättre målskil- nad. Detta gör, att vi åtminstone tills vidare mäste” skrinlägga skillnad från finnarna, det finskta- lande flertalét bland ländets befolk- ning, G 7 k kning för alla i. inedborgare i staten Finland är fin= ske presidenten o, s. v. . "" Enspråkigt och tvåspråkigt :' Enligt regeringsformen är finska « "0 och svenska landets nationalspråk, och det stadgas att båda språkgrup- pernas kulturella och ekonomiska behov skall tillgedoses enligt ena- " ,. handa grunder, Språklagen av 1922 "> bestämmer, att landets kommuner - 4 skall indelas i enspråkiga och två- språkiga. I de enspråkiga är det ” officiella ämbetsspråket antingen finska eller svenska och i de två- språkiga både. finska 'och svenska rd Idemok i [d H -en -omfattning som beror på den atiska "partis riksd; | | språkliga minoritetens storlek i var- je särskilt fall. En ort är enspråkig | . om den språkliga minoriteten inte | . överstiger 10 procent av. hela be- | I | a » fölkningen., 1. en: tvåspråkig "kom- mun” får minoriteten sjunka :till- 8]. procent, innan": den förklaras för >, enspråkig.. I en !tidigare 'enspråkig ' kommunmåste minoriteten översti- ga'12 procent, innan den förklaras s' för"offioiellt tvåspråkig. Om mino- |. riteten i en tvåspråkig kommun ö- verstiger 1/3 av: hela folkmängden blir det i vissa avseenden längre gå- . "ende tvåspråkighet i fråga om tjän- stemännens språkkunskaper. ', Det officiella ämbetsspråket bestäms för | : tio år framåt efter allmän folkräk- - ning, som vanligen sker vart tionde år. Den senaste" folkräkningen hölls H «oo 1950, och nu: gällande förordning | gäller för perioden 1953—1962, :- I . - De svensk$pråkigas antal i Fin- i land är erxligt senaste officiella siff- : "ror omkring 348,000, vilket motsva- ' ” rar ungefär 8,6 procent av Finlands H - . hela befolkning, som beräknas till i -, Något över-4 miljoner, nm : : i N 1 Finland ' finns 47 enspråkigt | oe . 6venska kommuner med 93,000 sven- I . skar, 23 kommuner där svenskar- nas antal överstiger 2/3 av befolk- Sc ningen ' (86,000) och 9 kommuner SEAT med svensk 'majoritet där antalet d . är mindre än 2/3 (33,000); Det blir sammanlagt ' ' 79 kommuner med d svensk majoritet och ungefär 212,000 . svenskar, Den svenska befolkningen är huvudsakligen koncentrerad till . » kustområdena 1 söder, sydväst och väster. På Aland är samtliga 16 kommuner, bland dem staden Ma- vanligt ”inkognito” oberoende ov modets och fotografen fick ev filmens okrönta majoriteter, varierande mellan 92|/: 0 Hygfältet, och 99,5 procent, Därnäst kommer) .. ct ; Hästkur för. sterbotten med 23 av sina 36 kom- . än + muner enspråkigt svenska med ma- + mannekänger . joriteter varierande mellan 90 och nära 100 procent, I den tvåspråki kommunen Helsingfors är den sven- a ska minoriteten över 71,000 eller un- gefär 19 procent av totalbefolknin- gen, Städer med starka svenska majoriteter är Mariehamn, 92 Pro- cent, Nykarleby (nära 90 Procent), båda enspråkigt svenska, samt Eke- es näs, Hangö, Lovisa och Jakobstad. bor Åbo med sina ungefär 10 procent : "> svenskar löper stor 'risk att för- Vvandlas från tvåspråkig till ensprå- kig finsk kommun, medan Vasa med isina 38 procent svenskar torde kun- na räkna med en ganska lång två- språkig framtid. Nvö Utanför det egentliga svenska bosättningsområdet finns omkring 15.00 svenskar, som bor i inte mindre än 405 enspråkiga finska kommuner i landet, ör det berömd. i kom häromdagen med. 11 av RB Dro för framtiden — "Det är uppenbart att den rela- . Efteråt di d grupp, redaktör Gunnar Henriks SOM at eten na det ''svenska : språket, ' ehuru" 1det vis också inträffar att' den finska partnern försvenskas" och ländare (finländsk). Det bör alltså! barnen ' uppfostras ” med. svenska "heta finländska regeringen, finländ- som modersmål: ffs stel: å | Trots" dessa: oroande . faktorer torde' svenskarna 1 Finland i stort sett "med tillförsikt kunna blicka mot framtiden,- Ett.” bestående in- tryck efter en resa i de svenska befolkningsområdena : är. att: sven? skarna'i Finland hävdar sig 'på ett utomordentligt. sätt i' landets. poli-. tiska, kulturella och ekonomiska liv, Utan att dra. alltför: långtgå- ende slutsatser av förhållandet kan man peka på att statsminister Fa- gerholm och utrikesminister Törn- gren båda är svenskar,' vilket ock- så" gäller ordföranden i Finlands GARBO I PARIS. Greta Garbo och hennes ”skugga” Mr Schlee har dykt upp i Paris. : Garbo uppträdde som v i mörka glas- ögon och en frisyr som länge varit växlingar. Just därför. blev hon förstås igenkänd den här bilden fi drottning, då i » riehamn, enspråkiga med svenska mr 908 fart sneddade över Orly=" 3 : 3 - .| söndagens tävling i Skolungdoms- Madame Genévitve Fath,' chefen deh Paris, sina [vackraste mannekänger och -mas- sor av modellklänningar. till den fashionabla badorten Biarritz. Vis. ningen var utsatt till klockan 10 på kvällen, Mannekängerna var hung- riga efter resan och klockan 1 på middagen gick de utan. madames; uppsyn till en liten restaurang där de fick kraftig sydfransk mat, Flic- korna åt av hjärtans lust. Då flic- korna på eftermiddagen; under ma- idames assistans provade. klänning- järna, var de så fullproppade att mnodellklänningarna inte ens med sakkunnig hjälp kunde dras på dem. Chefen ringde efter 12 cyklar och ställde sig resolut i spetsen för truppen. Hon kommenderade ”frams åt marsch”, Mannekängerna måste under madames energiska ledning cykla i tre timmar utan paus i ,juppförsbackar > och i halsbrytande i flic- i [koma i skållhett bad, Visningen åste' uppskjutas med en. timme, men klockan 11 på natten var flic— förhc rna ; på” tätkänning för våra elvorim, ace to Uhr : I övrigt spetsar : dock : serien till sig för varje speldag, och vi har nu:inte längre några decide- rade , jumbokandidater.:. Skottorp som. länge låg sist blir bättre och bättre. Nu passerade man -Vapnö geriom en storseger: mot Hasslöv, som fick. krypa ned 1 botten ge nom att - Veinge oväntat men starkt tog ena'pinnen i Ränne ” Också >. Hishult "gladde "som nämnts genom en uddamålsseger över Vapnö!. Dubbelpoänger för- de laget 'upp' på? samma poäng- siffra "som Vapnö.",m nadén är är så länge" någ re än. .halmstadselvans. Två för toppstriden mycket betydelsefulla" . matcher : avr -gjördes i-'söhdags 1 hallandsserien div.. 2. Trean och fyran | Génevad och Knäred mötte'på ' bortaplanen. tvåan ' och ettan trio.' Tyvärr blev det uddamålsförluster ' på "uppgörelser , för våra ”sydhalländ- ska' elvor 'och halmstadslagen drog därmed ifrån ' toppon. "Veckans glädjeämnen för vår del var istället Ilihults soger 'ö- ver det tredje Talmstadslaget, Vapr - i i ev t rien,. som " därefter ' vänder. ”Att andra : halvleken. blir minst lika spännande | som sden; första kan man ta: för givet, och vi; tycker Ska na bör kunna hävda sig något bättre. än" under första seriehali van... Nu har: respekten ' för de nordliga. storheterna - släppt "gan- ska avsevärt- det har de scnaste omgångarna;' visat '— och . det skulle; inte förvåna, om lagen på tabellens nedre hälvt. hjälpte: Ge- nevad, 'Knäred. och känske' Rän- neslöv.att gå fatt och förbi: Ast- rio och Centern, om inte förr. så, frampå vårkanten, 2 Hallandsserien div. IT södra gr 1 Astrlo--Knäred = :>.. cn 2—1 '. Centern-—Genevad :.. . - ; Hishult —Vapnö Ränneslöv—Veinge » Skottorp-—Hasslöv Astrio to Centern Genevad Knäred Ränneslöv : ”Arets stora rienterings händelse i" söd nog,' att. de sydhalländska'”elvor- v ÖB PROVFLÖG ”LANSEN”. ' Swed nd det nya f a lanet:”Lansen”, På bilden ses han i planet och "ee Ten kapten Rehnvall. å lottiljen 1 Kallinge -:provflög: ÖB ' general Lansen På bilden 2å fotot före starten tillsammans med f zÅ bä föras SÅrs p manträde i Varberg, och förutom uppmärksammade' ärenden, > betänkande, rörande vilket mötet : Ilallands lins Jaktvårdsförening hade på som vållade en ingående debatt och vo- teringar, på dagordningen. Det gällde främst älgvårdskommitténs ' för att förslaget skulle prövas under fem giltigt avgöres,' Nordhallands jakt PI od sitt I Länsjäktvårdsmötet i Varberg vill ha." övotid på älgjaktsbetänkandet: stadgeenliga ärenden stod ett par var ocnigt, men beslöt uttala sig . års tid innan det slut- ård: åde hade riot om +; Mötet. öppnades av länsförening-', ens ', vice '-ordf., ryttmästare Gösta von » Möller, . Skottorp, + varefter skögsmästare Gösta Mellström, Sim- långsdalen, utsägs att leda dagens | förhåndlingar, sske sto Ios ' I årsberättelsen betonas att ge- nom: föreningeris: försorg” utfodring av ' sjöfågel: ägt rum . under den -stränga- vintérn,. varigenom -1.000- talet änder räddades, ' : I jaktvårdskonsulentens berättel- "&e angående viltstammen framhölls att tillgången, på älg i länet är o- jämn. Endast en stam av dovhjort "finns: i” länet, närmare bestämt i »Getinge,' och den "har "under året .reducerats” till" hälften. Rådjurs- -stammén , är . på god frammarsch! Tjäderstammen . ökar medan: där- ; emot ,orre -blott. finns" på . ett fåtal "ställen, = Zi: « sa ” Andstammen är o; mn, och i nor- ra Halland har den"starkt minskats; Därerriot har stammen ökat i övriga -god; rhen på räpphöns är det allt- jämt liten: tillgång” Man har dock får börjat. med stora ' utplanterin-- :vårdsområden; och med detta :skall - fridlysning av rapphönan i hela länet, och ej :som nu bara i de - "oc iaktvårdsområden,' där. utplantering pågår, men årsmötet beslöt ef-'" ter en ingående debatt avslå- framställningen. rå . "| tillstyrka "en prövotid av fem år, bla rag te an 0 "delar "av ' länet. Fasanstammen "är |:- gar, av" rapphöns inom - vissa. jakt-' för att det' går igenom. Konsulen- ten hade: därför tänkt att som ytt- rande: för Hallands vidkommande föreslå att 'kommitténs betänkande får en prövotid på.fem år, och att frågan därefter tas upp till avgö- fande, men också att Halland ej vill ifrågakomma som prövolän. Vis Hare bör det sättas en övergångstid på 5 år efter' antagandet, 'och på så sätt skulle 'mån- under alla för- hållanden 'få 'skjutit på det hela un der tio:år, NN Mos AON Läinsföreningens förslag hade till- styrkt detta yttrande; Lantbr. Stig Åke Larsson talade , emellertid" för att man. skulle yrka blankt avslag. + Efter. ytterligare en, del inlägg beslöts ” efter" votering med 1.359 röster mot 1.098 att i enlighet med. major” Modighs förslag till. yttrande "Debatt även'om rapphönsen "En/ "motion. från”, Nordhallands föreriing angående frid- lysning "av räpphönsen från 1957) och så länge som utplanteringen av] rapphöns pågår, blev också livligt debatterad, och åvgjordes först ef. |: ter votering. Av:debatten. fraingick fortsättas' ytterligare" två, år.” Det "hela. göres i Jägal Å 4 "Tillgången”-'pi »beckasin' och :sjöfågel' är oi rad. Vildd: an "är” det Ti 7 - Trots "allt: arbete är fävstahimen olms: Tidni och IL hen 'att anmäla i tid! "vara YLaholns; $ "IF:s stora propagandatä Ting + står för dörren. På söndag Aa vgöres > nämligen ; tävlingen; som sedan 1933 varit en "verkligt stor dag för skogs- : huiffarna i vår Jänsdel, En sak vill vi” påminna om populära "Glöm :inte Anmälan om” deltagande 'i i tävlingen "skal s Tidning tillhanda senast torsdagen den 27 sep- ll :stor, och mård rapporteras "från : allt fler, platser.” Minken” har ökat i oroväckande grad,' och 'kon- NH sulenté ”', Uppmanar organisationer och' enskilda att gå in: för fällor, "och på så sätt försöka få stammen decimerad. Kråkor och skator är - vägande var för en fridlysning av I rapphönan i länet, 'médan däremot ält man, i, länets norra delar över- dra' Hälland avstyrkte, motionen. Stämman ' beslöt med 1464 röster mot 990 :avslå” motionen. oo oral ; En-. motion. från'S Oskarströms jaktvårdsområde med framställning om att man hos länsstyrelsen skul; le: söka dispens för s.k. vagskytte på : räv "nattetid, remitterades till Jägarförbundet.» > :, sö Te i Därmed var de dryga mötesför- s u trycket från den! korna åter slanka och passade in stora finska befolkningen, Nativi.l" sina reso. fodral — ÅEP. ' Div. IV Sydvästra Smål 2 > Smålandsserien div. I +; > Anderstorp 8611 38—18 13 målandsst. 8 6 11 25—13 13 "Alvesta "= - 851218-9 11, Växjö N . ' 8521 23-13 12 Fraryd 8F42215— 7.10 | Unnaryd > 842224-12 10 ' Ljungby = 8422 18-14 10 Diö- - 8422 19-11 10 Strömsnäsbr. 8 4 13 23—19 9 Nissafors 833225-21 '9 Burseryd 841312-12 9 Hillerstorp 8323 20-19 8 Markaryd > 841323—25 9 Älmhult . > 18224 20-21 & Skeppshult 813412-16 5 Lammhult 821515—-29 5 Rydaholm 8125 15-21 4 Liatorp 821510-29 5 Reftele 3008 3—36 "0, Timsfors . 8 116212—25 3 ; LU av Rolf Persson, : Laholms »]o« : vande kulstötare; vann i. Göte: . borg i distriktsmatchen mellan "Halland och Göteborg på 13.41. '" Rolf. hade 3 stötar över, 13 mer er 'och ; nådde. segerstöten Ii + sista omgången : - y Rolf var mycket nöjd med re- sultatet som var 'personligty re- kora,. och ställer :nu'in sig” på mästerskapet I Stekholm. 7 7t Inga "Bodil Göransson blev 3:a i" damernas . höjdhopp på 135. Rolf 'och Inga Bodil för säkert förnyat” förtroende att. flera gån- ger representera Halland. ; - - + . M va Råsterpledning = första halvlek .; Råstorps' IF 'gjörde" eri! över" raskande fin match i: Hamneda där laget visserligen förlorade men. efter : spelfördelningen : så borde Råstorp ha tagit båda po- ängen, ' Hela första + halvleken hade Råstorp ett klart övertag och de kunde gå till halvtidsvila med en ledning på 20. Hem- malaget hade en :bra' period i andra halvlekens första kvart och lyckades därvid göra 4 mål Trots att Råstorp sedan övertog sitt övertag . kunde man 'inte åstadkomma något "mera mål men tillbud . saknades inte :då man hade tre fina skott i mål ställningen, a : Råstorp hade satt in Ingvar ; |Jalmgård. på centern och han gjorde en mycket bra insats där. medan Yngve ”Plös” Andersson svarade för det-andra efter en indirekt. frispark, > > : Även små doser alkohol förminskar körförmågan, s 2 D; Han gjorde Råstorps första mål se a i för Timsfors "Det" var'”med ' nöd "och näppe som "Smålandsstenar, kunde: räd- da. båda' poängen .i'. matchen mot Timsfors på söndagen. Resultatet blev. 3---2 till gästerna. som en bit in i andra halvleken hade en led. ning med 3-0." Sedan kom Tims- fors .och Lennart : Kristensson sköt in två mål och reducerade därmed till. 3—2, ett reslutat som efter spelfördelningen ' motsvarar vad som hände på planen. Ingen större. orättvisa hade emellertid skett' om' ena "poängen "stånnat i Timsfors då de rödvita kämpade tappert ” hela "matchen"; igenom. Gästerna hade sin bäste-man i centerhalven Josefsson och i ked- jan var;det. innertrion som. var farligast, sis a I Timsfors "var som , vanligt kedjan stora sorgebarnet 'och det >] blir : bara" Lennart . Kristensson och centern Stig Malmberg som får godkänt betyg. I försvaret var Sture Hedberg, Freddy. Ros- sander, Sven Malmberg. och Ake Larsson de bästa. : : malet Domaren John. Johansson, var bra "men blåste. av en:aning- för mycket. , NÄ din Smålandsserien di Hamneda: .-. 8611 Hallaryd 8602 23-16 12 Ryssby ' 8'3 4.1 17-15 10 Virestad . 8404 21-15 8 Älmhult.B :'8404 20-14 "8 Lagan EB 3 1:4 15—18 7 Hinneryd "i8:22419—-17 6 Älmhults BK 18224217-20 6 Råstrop ' 8224 14-31: 6 Eneryda .. 8125 14-23 4 . Smålandsserien div, "et. Markaryd B 8710 34—13 15 Vittaryd "Co 852121--11 12 Hamneda B "851219 11 Göteryd. "+ :". 843116-15 11 Timsfors B" -'« 8314 18—15 :7 Ryssby B "+; 822417-—-20 6 Ryssby S > 7” 81431620 6 Hinneryd B 821520 31 5 annäs , 812515-24 4 Agunnaryd ”8B11618-34 3 o 8 5 Dn Från 'idrottssekr. 2 Laholms är fs js Klubbmästerskap , i kväll kl. 18.30 löpning 1500 met. Komplet- teringstävlingar. för Svenska se- — Fotbollspelarna samlas - 1 så hövding Reimer Johansson och till .ledamöter.. i ' styrelsen -hrr. Uno 'Häägg, Oskarström, Fritz Lund, To= 'rup; Bertil Jäderén, Halmstad, Ivar : Karlsson, 'Tönnersjö, i Birger . Jo- "hanåson;”. Veinge,. och Gösta von : Möller, 7 Skottorp, .: samt . nyvaldes :Harry Andersson, Drängsered,: och 'F.: Svenbrandt;: Halmstad, i. stället "för Fritz. Lund, Torup, och.B. Jä- :derén,. Halmstad; . > : I Jaktvårdskonsulenten, « major: H, Modigh, : meddelade att den" pen: "ninggåva, som han 'genom insam- ling erhållit på sin 70-årsdag; hade han överlämnat som gåva till Jakt- "vårdsföreningen "under . namn . av major Modighs > minnesfond, med "uppgift att vara en hallänningarnas egen fond. Till styrelse för minnes- fonden hadé länsföreningens styrel- se utsett hrr H. Herrlin, Karl Lars- son. och Uno Hägg, medan ordf,, 1 dshövding . Reimer " Joh + samt major. Modigh är självskrivna i styrelsen, ve. or Pelet "Till revisorer : 2 - | under Kontroll, a | handlingarna - avslutade, och man tember, C:a . SS > Föreningeris räkenskaper Valan. samlades till Sam. middag. - Flen a nn = Mr ta BS std serade på kr 36.395:-90 med ett net- |: ;..Trebe : ars ol er öra fe PV : ' toöverskott på kr 2.913: 34, ac 7 « öste a eo Bra ; kulresukat. 1 Knapp förlust still ordförande. omvaldes lands-|' +. Prefiumerera . för minnesfonden valdes. länsföreningens revisorer H. Rosenqvist och A. Alvsjö, Halmstad, Olika" z : tNrténs betänkand " Så var man framme" vid dagens första stora debattämne; av förbun- det -bégärt yttrande angående älg-. jaktskommitténs' betänkande," vilket skarpt "kritiserats '"på olika håll i landet; och då främst i södra: och mellersta Sverige, medan 'man där. "emot norrut Synes vara för betän- kandet, — I vårt lär, framhöll jakt. vårdskonsulent Modigh," där: vi ej har gemensamhetsjakt,- så synes älgjaktkommitténs förslag: verklig- hetsfrämmande, '-— Personligen an- ser jag att det ej passar för. vårt land, ;och säkerligen " kommer "det att uppstå svårigheter: bl. a.-röran- de fördelning av bytet, och likaså kommer det att tvinga in folk i ett visst jaktlag, antingen man vill dit eller” inte. Korsulenten trodde 'e. mellertid för sin del att det skulle syn på älgjaktskommit- vara oklokt att rösta blankt nej på betänkandet, risk för då finns det risk or médan de” två” Republikanerna . "tappar terräng: "bland bönderna 7 NEW YORK (TT — Reuter). + REN En nyligen gjord opinionsunder=" :” sökning ”ruks i det viktiga 's. av de tidigare Eisenhower-anhän. : garna : intar. nu' en tveksam håll- 3; ning, Ingen av dem 'som. 1952 TÖS + 8 : tade för Stevenson tänker i år stöd- et . ja Eisenhower." "Närmaste orsaken . ” ” till "denna omsvängning i detta så". + betydelsefulla ”' distrikt" anses vara a fordbruksminister Berisons åtgärder , + för :sänkning av: priserna bruksprodukter: "ar io : "på äventyr so ess eo 1.motorbåt.. .. GÖTEBORG" (TT). OR Tre'alingsåsbor fick tillbringa nat ten till söndagen. i en :vattenfylld : motorsnipa, 'som efter motorhaveri . drev tedlös. utanför Råö.på Onsala- landet. De räddades:av kustbevak- hingen, som for ut-från Skallahamn . ned en patrullbåt, sedan en person sett sniparr driva i land vid Råö och slagit, larm, När. patrullbåten kora ut satt en av männen på ett skön andra satt. i snipan . med”vatten till knärta. Alingsåsbor- na hade begivit sig ut på fiske i lördags och fick frampå kvällen mo- torstopp. Lyckligtvis var sjögången obetydlig. Trots detta tog snipan in: vatten: Ingen hink att ösa med fanns ombord och pumpen var obrukbar. ” Vid fyratiden på morgonen drev de snipan i land vid Råö, en av män- "> - nen hoppade upp på ett skär och de andra stannade: i båten. Deras si- - > Ör. VV Eiation upptäcktes dock av en råö- k, jdro=. 20 4 . tet visar att republikaner- na hål!'er på att förlora den terräng .- de. vann där i”président skriver New York Times. Enligt: denna undersökning kom-. valet 1952, ...; på jord- vo kväll" kl." 17.30 på idrottsplatsen för träning, : olla sov 0: Laholms BK förs aa . Samtliga | fotbollspelare" tränar 1 kväll kl. 17.30 -vid-. idrottsplat- sen. Möte efter,. =. på " sött ho. som larmade kustbevakningen. . >> »Våxtorps' Bois - "7. : Samtliga A- och B-lagsspelare nar I kväll kl. 18 på -planen, : "."Ränneslövs GIF +. Träning 1 kväll kh 18, . - ÄRDET.DU: > la "+ som låter Ditt ba: utan tillsyn i tra Vv : 28 IN Springa ' fiken:'s =,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.