|. >-ning” och "det finns all anledning Med en kvaris miljons ö ervi ; itti. H ;S röstövervikt segrade Bevan. vid brittiska ar=" | betarpartiets årskonferens i Blackpool och besatte labourstyrelsens' His t te. post, posten, som politiskt endgst är tupp-' fjätet från partiledarskapet: :Här reser han'"sig upp och mottar hyll-) ningarna efter segervalet. Tre gånger har Bevan ställt Te n upp för denna” - post och två gånger, blivit" utslagen, : nds Ån Halla örarbetena till ett verk om Hal- ands ortsnamn började för om- kring 40 år sedan, när den dåva- rande, .docenten, sedermera profes- sorn i. ortsnamnsforskning, : Jöran Sahlgren för kartverkets räkning samlade; ortsnamnsuppgifter i Hal land. Han fann att Halland var så intressant att han önskade göra me- ra omfattande undersökningar: här, och han vände sig då till - direktör Edwin Berger. i Halmstad, som all- id' varit varmt intresserad för. alla kulturhistoriens .: grenar; Genom ka stöd som var nödvändigt för att driva" det ' omfattande arbetet! med. Hallands ortsriamh.: Sedan dess har arbetet. pågått; alltså i omkring 4JåÅrss se a er DN + Förre finansministern Ernst rig språkforskare och di S på en avhandling om södra Hallands folkmål. Han hade under sina upp- teckningsfärder också k ut SLU inbjuder, 1: dessa, dagar ungdomar runt om I vårt land till möten och 'sammankomster,. SLU ” > Söker : som: ledande svensk ung-, "”domsorganisation' .. kontakt ... med 'dagens svenska'ungdom. Den. kon--' + takten ,är. lätt att nå, -SLU är en ch organisation .som d - räk- - nar med: Detta ' framgår kanske bäst "därav. att : hundratusentals ” ungdomar genom åren valt SLU till, samlingspunkt, : Årligen ' söker 10,000-tals : ungdomar .kontakt just - - med SLU. Varför? tiv rov ll os . SLU '"filins' företrätt genom av- delningar på c:å 1,500 orter — så- ” väl landsbygd. som stad, SLU” har. verksamhet ; som tilltalar 'ungdo-" men, SLU har i den politiska de- + batten framträtt som en. radika och - orädd ” organisation — SLU - ol har: företrätt ungdomens intressen, med andra mäxniskor; Sådant:be- SLU företräder "en politisk ' fram-] rikar och” utvecklar. Ett:medlem- tidslinje" Detta är : några av an- skap "i SLU innebär. möjligheter ledningarna till att SLU 'vunnit] tl fritidssysselsättningar som ' till- ungdomens bevågenhet, |] varatar "och ividåreutvecklar "indi : ”Appellen '”Kontakt' med SLU” är| viduella' anlag, "Sist men" inte minst därför en "appell, som vi inom SLU | betydelsefull är den kamratgemen- förväntar . att. tusentals . ungdomar p r i Johannes Åntonsson, Nn - SLU:s" förbundsordförande. kunde utnyttjas i Sahlgrens arbete, idet stappa är ett gammalt intres- talsfc r för ortsnamn, och dess men det var dock nödvändigt att gå igenom 'alla -namn : på” städer; sock- nar, byar, gårdar, torp, berg, åar, bäckar etc, i: hela Halland .— tu- sentals:. narin, Det gällde i hand att. så snart som mö; uppgifter om' hut gammalt folk ut- talade namnen, Det 'visar sig. näm- igen ibland att det folkliga uttalet r det rätta, men att okunniga skri- vare 'råkat föra in felaktiga former i jordeböcker eller andra handlingar. Så är t, ex. fallet med ett gammalt intressant namn i Himle härad, som numera skrives Rävastorp, men som i orten kallas Rävastappa Men Rävastorp ger ingen mening. Det gör däremot Rävastappa, ty or- sant ord - som - betyder" rävfälla, fångstredskap för räv, Det : folkliga uttalet är. alltså rimligare. än"skriv- formen; men går man tillbaka i ti- den till. äldre handlingar, visar det sig»att de äldre skrivformerna ha pel ha vii sjönamnet Hornsjön, som -på . sin tid förvanskades av som ett, medlemsk ' skall. lyssna till. Genom. ett 'med- 2 lemskap - i. SLU : ges. möjligheter att på -olika :sätt aktivt delta i ut- formningen av framtidens samhä le. Stora frågor väntar på sin.lös- oömvittna att arbetet.i SLU — mö- ter, . studier,” tävlingar, utflykter cii — lett fram. till en årbetsge- mohekap som varit av allra stör- sta personliga: betydelse. å » Ungdom av i dag är i minst lika stort behov av kontakter som a för. ungdomn. att göra sin-stämma a hörd: I. semarbete' med ” Lands- ) kar fer så att general- stabskartans namnform, blev 'Horx redsjön. Nu hår detta rättats till; så att på de nya upplagorna av' gene- ralstabskartan står det riktiga nam- net, Hornsjön. Men -än” i dag spökar namnet Horredsjön. Det dy- ker upp då och då i' tidningarna, ', ”På ska - kivet i bygdspartiet "Bondeförbundet vill SLU - planera för mor d samhälle." Medlemskapet i SLU har även " ett :stort ' personligt värde. Den som aktivt deltar i vårt ar- bete får lära sig att samarbeta tidigare ; s | ur Dagens är i behov äv goda kontakter, .SLU- vill. erbjuda” goda körtakter :— - kontakter, för fritid och framtid. Ta kontakt med, SLU! 27, > & Johannes Antonsson, lång övning träna Så en övning 4 invasionsförevar. där styrkor. ur ch flygvapnet sattes in i ett samtidigt anfall. d järnnerver är Ol Karlsson från Enebyberg 2 nå a hundra kilo krut långt nere 1 urberget, os där iryogé sover på fler atomskyd lad . durk med ; kruthylsor till ” där hans batte ” grovt sjömålsartillerke, 77.5 IT, SC Efter en månads nattövningar för artilleriförsvar me armén, kustflottan 0 En kustartillerist me 4 KRFREEE FaEN pottan + '-HÖRBY: "Minst 4.000 kr i kon- + Eftersom dr tanter - och" ett .stort antal värde- : äre + gök et vet a . SAT a id en - ie ye a sig an med att bygge spröj gning YgEn MM s AB VV. or det Br ljetankfartyg, sade den jenbergs lokaler i Hörby natten till ” demck tiske senatorn Olinton An-|måndagen, Tjuvarna: hade först de 1 ett tal på fredagskvällen. | sprängt dörren till arkivet och där- , sådana fartyg skulle kunnz $rans- efter skurit upp ett fack -i valvet Sådana fartyg t Godahoppsudder där det tillgripna låg. Sprängladd- portera olja run än |ningen tycks ha varit mycket kraf- i Ibörjade man från söder igen och gamla : skrivformerna' 'av.. ortsnam- nen i de medeltida danska "urkun- derna, i jordeböckerna från '1500- tal och.1600-tal, liksom också till en rad andra kamerala källor, äldre namnformer ha så Le med uttalsformerna, 'och' sedan: har professor 'Sahlgren med: hjälp "av docenten Harry Ståhl så långt möj- ligt varit lämnat tolkningar av nam- nen, Innan man vågat ge ut några häften av det stora verket har pro- fessor Sahlgren och docenten:Ståhl rest ut i Hallands skilda bygder och kontrollerat de på sin tid uppteck- nade ”uttalsformerna;' Därvid har den :som skriver dessa rader varit med — jag hörde nämligen till dem som redan på 1910-talet engagerades att hjälpa till med uppteckningar. Kontrolleh har gått till'så att vi sökt upp lämpliga: meddelare, som Berger fick Sahlgren det ekonomis- i ig.) forss var som "bekant på, sin tid iv: a 3, formen Rävastappa. Ett annat exern- | V Uppsala har man gått: till: alla; de li tsnamn le ndk ”turnamnen i hela Halland." Denna -avdelning kan'dock: komma att för- anleda ytterligare resor för ev. ter- rängstudier.: Det "är inte säkert att man kan tolka alla namn på berg, floder, 'sjöar' ete, utan att' på plat- sen :studera' naturformationerna' — namn 'som Kilan, Skahals' etc. äro inte "lättä' att komma" till fätta' med utan terrängstudier, Sådana studier ar :man > inte: hunnit med. under kontrollarbetet; först sedan man har hela materialet samlat är det möj- ligt att överblicka och bedöma var det är nödvändigt att resa: ut" för studium av:naturformationerna... Fötst. sedan alla dessa förarbeten slutförts, 'kunna de sista delarna av det: stora 'verket om Hallands orts- namn publiberas, fn s Med dessa rader hår jag velat an- tyda något om förarbeténas omfatt- ning. Det torde 'stå' klart” för :envar att.<enbart” den” åt nos c få" kanske uttala vatjé namn många gånger för att'ge upp- tecknafna 'rnöjligheter” till "en; säker analys av:svåra diftonger och andra egendomligheter SÄ Nugg + Här: bör: känskt 1 att'genomgången av otaliga, me deltida urkunderna' i Danmark och historia”som 'öve: blicera . Qlutligen skulle jag '.<par enkla exempel på S namnsforskningen H kan. ge indra grenar "av :kulturforskninge man "will - söka utforska 'den järnhanteringen i Halland är. det viktigt” att : veta, om de: båda. för hela: vårt "land -unika" ortsnamnen vi ha nära Varberg, Järnmölle 'och Järnvirke, verkligen betyda att man dels kunde sin bygd och dels sin dialekt så att alla sakliga uppgifter om byarna, gårdarna etc, blevo kor- rekta, och likaledes alla uttal. Det är viktigt att. man. kan lita på att det knade uttalet med det ålderdomliga uttalet i byg- den. Så ha vi suttit med var sin an= teckningsbok och gjort upptecknin- gar av uttalet med det vetenskap- liga fonetiska alfabet, som kallas landsmålsalfabetet.' Detta alfabet, som uppställdes lav professor J. A. Lundell 1878 och godkändes av de ska landsmålsföreni 1879, innehåller ett par hundra olika tec- ken och medger möjligheten att teckna : upp språkets. finaste skift- ningar. - . fat Inom ett begränsat område ha även professor K. 'G. Ljunggren och docenten Bertil Ejder deltagit ikon- trollen. , «= «vt, s n et tillfälle att publicera verkets första | häften genomfördes först en kon- troll av bebyggelsenamnen med bör- jan i söder. Sedan denna slutförts kontrollerade naturnamnen.' Denna andra kontroll har under de senas-, te åren pågått en tid varje sommar t. o. m,. innevarande år, då>några av socknarna kring Halmstad, som tidigare fått stå över, nu blevo nog- grant genomgångna. = '+ böka . ed denna uppläggning av årbe- tet har det varit möjligt att re- dan sända ut de två första delarna av det stora ortsnamnsverket, om- fattande bebyggelsenamnen från Hallandsås i söder t. o, m, Faurås härad I norr. Vi vänta nu på be- byggelsenamnen i Himle,' Viske och här fi ställt .Det. kan "man visserligen ' se” av” handlingar -från: OPRESSEN "gens -aktuella 'debattämne = inom 5 | i jarunderlaget,; AN |; HÖGER ELLER VÄNSTER, OM MARSCH "förefaller. ätt - vara; da- ske klart - ställning för:-höger= linjen 'i :valrörelséns slutskede, men D auktion på fargaltar i Falkenberg i går präglades av god köplust med i eftervalsdebatten har de vänster- sinnade ', krafterna ' "inom ' partiet gjort sin'röst hörd betydligt mer aggressivt än: tidigåre, Riksdags- man «Ture - Königson i Göteborg går i spetsen för vänst hä jämna; .bra ' priser, Alla utbjudna djur fann köpare, vilket inte alltid är fallet. Vid den efterföljande sam- mankomsten på Grand öppnades Nya "perspektiv för svinuppfödnin- na: I gårdagens Handelstidning (fp) publicerade han "en. in "ar tressant artikel: med: utgångspunkt från 'valutslaget i Jönköpings lä gen och avelsart genom det fö- redrag; som docenten John Aamdal från. Norges veterinärhögskol. blev ”svinadagens” fac e | Hallands läns ”svinavelstörenings ' a i dessa frågor på andra sidan Kö- - höll [i urspriser: amtidsvyer. dal från Norges veterinärhögskola: ' gav av de erfarenheter man samlat ot eh var mycket intressant och frå- gan är väl om inte de halländska i födarna följer ien inte alltför avlägsen framtid. ... Docent Aamdal inledde sitt före- drag "med en instruktiv färgfilm, 1 d med upplysni om rv : 3 teknick 2, y g inför "en intresserad och fulltalig : | publik, och som handlade om ”At- «. Efter mycken ”nomt lyckades man "tre lis= tificiell i av svin". va ic . »tor så, att en. företagare, en jord- ; brukare och en arbetare. tävlade om "den lediga platsen på unge- "fär lika, villkor. Man -kan nog » också säga att de.tre hade: sams ma goda rykte som privatp m är « Waldemar . Dahls bring 'skötte klubban på'auktionen med sedvanlig brio, En relativt tal. rik. och dessutom ganska köpsugen publik hade samlats, . Priserna för de';' salubjudna : djuren; beteck Filmen framställde på ett utomor. - : | dentligt sätt hur galtens säd tillva- n 2 ratages, emballeringen och den tek= "= ' niska utrustningeri för inseminatio- nens genomförande, '.. . - «I fortsättningen delgav föreläsa-, , i ren åhörarna åtskilliga fakta, som, us ; vunnits under den tid man praktis =. ner och var lika väl kända .som . Politiker. Alla tre var landstings. män. Företagaren' ocH' jordbrukas ren hade ungefär lika tips för sig, - kanske 'med något försteg för den "förre. Arbetaren var klar: outsi- . der. Det var nog också kretsled- 'ningens tanke att” företagaren ; skulle. bli "vald, ZIen arbetaren vann... Hans" listå': samlade ; något över 15.000 röster mot något över 14.000 för företagaren : och "något "över 9.000 för jordbrukaren, -:'. ; Hr' Königson. utgår vidare "från att folkpartiet" vid årets val fått ett betydande "antal arbetarröster inte bara i, Jönköpings län, Men om : folkpartiet vill: behålla desså röster'; måste. det " också ' visa ett verkligt positivt intresse för dessa väljaärskikts intressen, menar skri- benten., Och detta: kan inte: ske, i sällskap med hr Hjalmarson och högern! >.«z 3 Partiet måste med andra 'ord nu visa om" det vill vara ett verkligt . vänsterparti, ": och ': detta innebär . för det första "att. partiet vill göra klar; boskillnåd" med - högern, ' Det fi lats två: högerpar- i. 1: landet; Och «de som « fantiferar 'om-slagkraften: hos en ; enad borgerlighet:har tydligen in: | : te gjort "klart för sig. att:.denna ; slagkraft endast är en chimär,:ty i samma ' ögonblick" som" enheten är förverkligad,' så - bortfaller "en I betydande ”del”av det tänkta väl 'öch en. sådan. veckling skulle" bara Bynna social- demokrater Dessa" spinner "av "vid tånken på att ; till -huvudmotståndare, ,-.De, borgerliga', enhetsivrare. :som ' finns inom folkpartiet borde också någon gång göra klart för sig,-itt ' frågan om den s, k, enade borgerö ; lighoten inte är en. fråga om stör- : re slagkrift gentemot socialdemos . kraterna; utan. en fråga orm folk- partiets och i'berelismens vara och bondeförbundet gent emot, so- cialdemokraterna en allvarlig tan- | kéställare, "Dot finns "många, pe- ningsyttringar inom .fölkpartiet, och hr: Ohlin kommer kanske att” | stora besvärligheter när; d ; na dessa om: partiets framtida svensk . politik; VPA MOREN HAR GJORT SIN PLIKT, moren' kan ' gå, tycker? tydligen. högern ifråga -om' Lewi: Pethrus, | 1100-talet, men då förekomma des- sa namn i ytterst kortfattade noti ser I Sorö klosters gåvobok, där det sägs bl. a. att ärkebiskop Absalon skänkt jordagods ,i' Halland till, klostren, och att på dessa jordago fanns en ”mölla där man gör järn” sfögern'. har « valt 'in & pastor thrus i ett råd för kultur och a vsåskådningsfråg Man . i här , sÅrt att värja sig för. «mn, att omsorgen om. det kristna flytandet icke . varit allena ut=< I - Yta mycket. intressant "och bör. ge dem]. som--höppas på en bo: gorlig: front]. bestående . av högern, ; folkpartiet |? ;Itat, var ämnet för det som goda, men står givetvis .i rela- tion till: de" gånska' höga -smågris- priserna. Den billigaste. galten slogs bort för 625 kr och den dyraste för 715. Jämnheten i priserna var på- fallande: = "> FÖL Här. följer en förteckning på sar luförda' galtar, priserna för dem samt säljare och köpare: Non - Runeberg Etyl 625: —, säljare Al- bert Larsson, Runeberg, Grimeton, köpare Rolfstorps galtförening; Rui neberg . Etapp -725:—, d:o säljare, köpare Birger Larsson, Smedjeholm, Falkenberg; Runeberg Etyd 675:—, d:o säljare, köpare Gunnar Johans- son,::Skogstorp, Falkenberg; Blix- torp, Tello 625: —, säljare Stig Säv- rud, Blixtorp, : Hunnestad, köpare Karl Edvardsson, Ucklum; Stom- gården Dristig 600: —; säljare Evert Johansson, Gödestad Stomgård, kö- - |resultat, | Även tidpunkten, för sä- serat metoden 'i' Norge. Man anser ” Not att en fargalt med fördel kan ut=' " | nyttjas "var tredje dag, då säden, : blir mest Livskraftig; Galtarna kan tagas I bruk vid normal. parnings- » <.; ålder. Däremot har man än så länge alltför:: ringa." erfarenhet :av hur a mycket säden kan förtunnas för att inte förlora ifråga om 'dräktighets-. dens' användning ör ännu så länge en osäker faktor, Man har fått full" goda resultat upptill 60 timmar ef. ter spermatagningen, I regel förlö. per emellertid inte mer än högst 24 timmar ' mellan ” spermatagningen och inseminationen och ofta betyda. ligt "mindre, givetvis beroende på avståndet från stationen djurs . . ägaren? av al rel » Resultaten av inseminationen är i hög grad”beroende av'vid. vilken” "+ tid. av. brunstperioder "den utföres. pare :"G torps : gal Vallberga Fikus 650: —, säljare Gre- gor Bendz, Vallberga, köpare Uck-= lums : galtförening; Vallberga Filur 700:—, säljare d:o,. köpare' Gustaf Andersson, - Mårtensgård, - Falken- berg; Blixtorp Tymer 675: —;' säl jare Stig Säxrud,. Blixtorp, Hunné stad, köpare - Anders. Karlsson, lesjö, Köinge; Blixtorp Tyko 775: d:o säljare, köpare Spannarps :galt- förening; Brödåkra Venedig 725: säljare Åke Gottfridsson, Yshy, pare Gösta Svensson, Åsängen, Kö inge; Klägstorp Egard 675:—, säl jare" Roland Andersson, Ysby, kör pare:" John: Karlsson, Smed: d Första -, halvdelen. > av : ns brunstperiod ansåg talaren vara den N effektivaste. « s. a: vv ie » Dräktigheten ligger inte så -m; ket urider den, som uppnås vid no; mal'befrul Ay 122 insemin tioner hade .72 medfört dräktighet, vilket utgör :cirka' 60 procent, Man räknar: med att :dräktighetsgraden bör ligga mellan" 60 och 70 procent. Vid naturlig ”befruktning'tordeé den ligga mellan 10-75 procent. "vo ::. Intresset ä i. Norge för inseminatioh': vilket beror på att så goda Idala; "Dömestorp Åkra. 750: —, 'säl- jare.: Arvid - Larsson,” Dömestorp, Skottorp, köpare Robert Andersson, Grannahögen, : Heberg; + Dömestorp | Dimp-"-700: —, . d:o''säljare, köpäre Bengt .: Bengtsson; Tågarp; Köinge Solin 650: —, säljare Äke Karlsson, Gästgivaregården,'. Köinge, : köpare Gustaf : Johansson; Ö regå "| dersuggar och inte, kan' hålla hög I kvalitet på farg: redan under förs - den. Metoden är givetvis för ny för-. att vara fullkomlig; underströk. dö: a seed oa RE NIE kare; som "endast, har ett -par, ”mör Dr >:2y Praktiska fördelar genoi man inte' behöver frakta modersugs= gort. långa vägår till galtarna utan! kani få dem "befruktade på artifici ell väg hemma på gården : 2 Vilka utfodri er som ger: bästa” ekonomiska resul ofta -sprides genom färgaltarnå, N kan. effektivt. ”bekämpas,: 'I Norge, har varmed sammankomsten på Grand inleddes... Det var agronom Helmer män bl. av stora besvärligheter med. nyssjuka,; hosta 'och- skabb. "Desså uka "Ssamkar aa. P på Plö; som med- .|delade resultaten av de försök med dels portionsutfodring av gödsvin 2 —3 gånger: per dag och dels auto- "| matutfodring, " som företagits. där. Talaren beledsagade sin framställ- ning med tabeller, som visade dju- rens vikt vid uppfödningsperiodens början, 'de fodermedel, som kom till ändning, samt viktökni un- der perioden och slutligen det slak. .v. s det var, en ' ver bläster"vid Järnmölle. Och vad he träffar Järnvirke visar det'sig, at namnet betyder ”verk;! inrättning där man, framställer Järn”, IN: Vi ha alltså: här ett järnområd kring Järnmölle öch Järnvirke: Me ' man vet att det har funnits liknänd + järnområden på flera andra' håll '' område någonstans: i. Drängsered— Krogsered—Torup. I Krogsered har man, anträffat. betydande 'mängde! järnslagg, som vittnar om den'gam- la" järnhanteringen.” Men Kinnared till området, och där fanns inga ”järn-namn”. och inget känt slagg. brukaren Josua Andersson, 1' Amot, Bland 'de för ortsnainnsforskningen tidigare okända naturnamn Anders- son "meddelade fanns namn -på' en mad, ; en sankmark, som kallades Smeamad,. Smeatma.” På” min . fråga gick : Andersson : ut 'och hämtade vackra prov på'järnslagg av klar medeltidstyp! " Det var .slagg från primitiva järnsmältor, Vi hade fått ett bevis för att även Kinnared hör- tidenys. FC, neta AT -, Hallänningarna ha anledning att varmt :tacka professor. Salilgren för . utan att kostnaderna blir Atern an tig och stor förödelse har vållatg i Suezkanalen, ,'' RO lokalen, MN NNE uu Fjäre härader, och därefter alla na- Halland. Så t, ex, i'Knäred, Hishul - och, Veinge; ' och” vidare ett anha: > När vi I somras 'gjorde en kontroll |: i Kinnared besökte" vi bl; a, lant-|" om man inte hade hittat slagg där, |" de'till Järnbäraland under medel-, : Bsg de för per . Va Astor "Pethrus beträffar må' hån 1 många, goda egenskapor, men n ensidiga kultursyn han :föres äder gör honom: föga” skickad | t, uppträda som kulturell 'råd= ' vare; Rältvisligen bör det emel- rtid framhållas, att rådet i öv- st fått en lycklig sammansätt- ng; där, återfinnes" bland : andra tockholms ; :biskop ", 'och + flera amstående. ; representanter ,; för ksdagshögern, . inte glömma.ds välvillige donat. ”” dir. Berger, som glort verket ett 'stort verk, dch därvid' ska' yi Yun OR ligt, ; Ime längre per' gris vid portionsut- " uppfödarens änpassning till de om- . [ständigheter, under vilka svinpro- |: "kortare tid. Den befinner sig alltså den redogörelse docenten John Am- tade utbyte, som erhölls i fläsk och pengar. - Mans . Väsentliga fakta är, att kvalit>ten på fläsket blev hög i båda fallen, varför. automatutfodringen. visade sig jämbördig den andra metoden i detta fall, Foderåtgången blev nå- inte helt lyckades undvika. foder- intäkterna av fläsket minus foder- kostnaderna vid ett fläskpris av fy- ra kr per kg blev 2: 40 för portions- fodrad got högre vid automatmetoden, vil- et ket. delvis. förklaras med "att man |: spill Som slutresultat framstod ' att! - utfodrade djur och 2:27 för auto-'' na betydande förluster, Karl: man eliminera dem, blir 'detta ett av- gjort plus för lönsämheten. re : Men medaljen har också en bak=" >>" - sida, menade : talaren, : Den mest +; 7 I markanta "är riskerna för inavel ' : Men han var övertygad om att:den- : na negativa sida skulle kunna bese to - mästräs. sf de 0 ATT I » Det, intressanta föredraget följdes ' Ao av, en frågestund. >. Nol : : i | I I H I I . ätrans storkommun planerar >. ' uppförandet av ett ålderdoms=. = . ” "hem för .en beräknad kostnad + > i av firka en halv miljon kronor. - ' . jek j inom kort ' :Arbetstiden blev e- mellertid cirka. två och en halv tim- fodringen, varför något definitivt företräde knappast kan lämnaseför någon av dessa - arkitekt Gösta — Fredblad 4. fodi toder, utan Halmstad. Frågan Om ett nål. : | Satt föreläggas de Kommunala + myndigheterna för behandling, » sedan ritningar färdigställts av i i i dessa måste bli beroende av svin- duktionen bedrives.” N na Artificiell insemination” ” Tadi > med. Ätratt .som postadress — 2 "är av vital betydeise för stor=..: vv kommunen, som sedan kom-. - 'munsammanslagningen . saknar "sådant: Pensionärerna i de oli- 2. £ framt ka församlingarna har fått in--" ord; på åld 1 i de socknar,'+' Artificiell HI inati är ett nästan okänt begrepp för svenska svinuppfödare, men i: Norge har mån ' praktiserat . denna metoden ännu så länge I försöksstadiet, men Nat ' skail. ålderdomshemsbyggnaden bli NN uppförd. av'sten i en våning med' "Enligt det förslag, som föreligger" t re se NS vt 4 rr ker an Ar AN RS RN PPP RES AP APP PER EP PP PI R AA BRA PEPE AR rn JAA NAMN JE NE PR SAP PDAS RAS AMP ar sans RSS IFRS ÄRAN PPI TI FPA ed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.