s i Stortorg get, Laholm etrev YFTE ERETTNTYEVYTETVYVI ITE YP PT TFETFTET Terr ördbrokskossn z - DS Om. För. att Klargöra om det vid ensilering av sönderhackad rot- fruktsblast :skall anses nödvän- digt att tillföra ensileringsmedel - i detta fall AIV-syra - har un- der åren 1952—55 vid fyra dan- ska försöksstationer utförts ensi- ”leringsförsök med och utan AIV- syra; Av meddelande nr 552 från Statens Forsggsvirksomhet i Plan tekultur framgår, att AIV-syran icke medfört någon . påtaglig - minskning av forrsubstansför- lusten, men däremot har för- lusten av råprotein nedbringats kraftigt, i genomsnitt från 27,1 proc. till 19,4 proc. Dessutom . medför AIV-syran stor säker- het beträffande ensilagekvalite- ten, men ensilaget tenderar sam-7 tidigt att .bli något surare än önskvärt, när normal sy! ramängd användes. I de refererade försö- ken har använts 45 1 syralös- ning (1:55) per 100 kg blast, . Även ensileringen av väl sön- ”blastensileringen derhackad, blast utan tillsats har givit tillfredsställande resultat med smörsyrafritt ensilage. Men det påpekas i försöksberättelsén, att man får dessa goda resultat endast om alla föreskrivna be- tingelser är uppfyllda, Blasten skall vara ren samt jämnas och sammanpackas , väl: i silon,. och inläggningen bör utföras i 'så- dant tempo att hela - massan snabbt kommer, under press, Om dessa krav inte kan upp- fyllas, anses det tillrådligt att använda AIV-syra även till sön- derdelad blast. Vid ensilering av hel. blast "anges syran som en oundgänglig nödvändighet. De genomförda försöken om" fattar endast blast' fr. betor med hög torrsubstanshalt. Vid ensile- ring av blast från rotfrukter med låg torrsubstanshalt rekommen- deras att alltid använda tillsats- Nekar o och ambrosia var de gamla ” gudarnas dryck . och och" därför dög inte vanlig ”död-- lig” mat åt dem. Ambrosia skul- särskilt fint” och när. mejeriet i Vallberga för några år. sedan” ”upplann” eller vad' man "skall / kalla. det, en ny ostsort, som döptes till Ambrosia, så var detta namn ingalunda malplacerat. Ty Ambrosia är verkligen "mat för ' .| gudar — den har bara ett fel — ' den är så god att man gärna äter” för mycket av den, ” Hur är det då med: Ambrosia- . osten — gör, man ingen annan ost på det fina mejeriet i Vall- frågan, .mjölktillgång 'och myc-,. ket annat som hör samman med : mejeri?.. Laholms . Tidning hade. häromdagen nöjet att komma ned till Vallberga just under den brådaste: tiden, men som. alltid blev vi ytterst älskvärt emot- tagna av föreståndare Gustaf Berggren och fick. många glimtar i det omfattande, gamla men ändå ständigt nya arbete som bedrives för att förädla den kanske viktigaste av jordbrukets produkter. : — Skall vi börja. med Ambro- sian så är det faktiskt den enda ostsort som vi tillverkar nu och den har fått så god åtgång, att vi knappast kommer att tillverka något annat; förklarar hr Berg- gren. Vi är just nu uppe i en månatlig tillverkning av cirka 65.000 kg.. Mer. kan. vi faktiskt inte tillverka — då räcker pres- medel, även om blasten hackas. sar och lagerutrymmen inte till. föda. DÉ'skulle ju: vara" odödliga le sålunda vära något ålldeles berga och hur är det med "efter- > driften av södra' Hallands stor- ' Suecéosten. 'Ambrosia tvingar Eh I "Vallberga mejeri "att utvidga Interiör från mottagningen med . skummjö Men vi kommer snart att byg- ga till 'mejeriet' just för osiens del så att kapaciteten ökas. Hur tillbyggnaden kommer' att ske vet .jag ännu inte — det finns flera förslag på denna punkt — och den saken kan Mi kanske återkomma till en annan gång. ” I fjol tillverkade vi på som- maren och 'hösten en del mindre hushållsostar som .var. mycket omtyckta "och rönte stor åtgång men dessa. får « vi inte. tid att" göra själva” : De kommer dock ändå” Av vi får sådana från annat' håll liksom. den ' Svecia-. "och Herrgårdsost; som -vi tillhanda-T håller här. 2 — Det är inte så små mängder . VECKANS - SR " DIALOG - | se Hur går det med din fröklöver, Olle? Har du kört in den än? ' — Nej, det har jag inte. Den är ju nyligen "skuren, Det blev sent i år. Klövern bara blomma- de på grund av det myckna rég- nandet. — Jag hade, rödklöver ute un- der vintern ett år och när det blev torrt på våren då tröskade jag den. Och det blev fint frö. Du kanske får göra likadant i år? — Det beror på hur det går med väderleken. Nog kanske det går att ha både klöver och andra grödor ute under vintern, om de är ordentligt hässjade, men idealiskt är det ju inte, — Nej, det är nog sant. Men hur gick det med timotejfröet i år då? — Det är tröskat för länge se- dan, Timotejen är en bra gröda, lätt att skörda, antingen det nu är med , bindare eller skörde- tröska . > — Har du skördat timotej med skördetröska också? — Javisst har jag 'det Men jag. tycker det går bort rätt mycket "Våra lantbrökare. har ordet + N Tr. det” varit 'och är aktu- ellt med. potatisen i södra Haliand skall mina funderingar i dag kretsa kring den. Vi har här i Mellby "en jord som läm- par sig utmärkt för potatisod- ling och därför har mitt stora frö. Skördar man tidigt, sitter ju de nedre fröna så fast, att man inte får loss: dem och skördar man sent, så har de övre redan börjat falla av. Så jag har åter- gått till självbindaren, -— Men man kan ju använda skördetröskan i stället för att köra in fröet. Tröska direkt på fältet alltså;. från hässjor 'eller krakar. — Javisst. Det sättet har jag använt mej av i år. Men man får inte glömma att ha låg cylinder- hastighet. Eljest blir en stor del av fröet skalat." > Nor d.' OLIKA FABRIKAT Laholmsortens La Ar = - Pogär prisuppgift. - Tel! 25 o, 425 OCH UTFÖRANDEN « nimannaförening Så gör vi. här-funderingar ov «+ kring odlingen” av rk | HN. intresse knutits till” denna. 'od ling. Först skulle jag vilja, gå in | på: några odlingstekniska spörsmål. som jag funnit vara till stor fördel” Jag vill under-' stryka den stora betydelser av att ' potatisen kommer tidigt i jorden på våren, Den kommer då tidigt igång och har utveck- lats länge när bladmöglet sät- ter in. Potatis är en gröda som jag funnit betalar stallgödseln allra bäst. På våren brukar jag först så konstgödsel, kali och super . på tiltan, ” därefter en slätharvning. Så 'utköres stall- gödsel varefter allt nedplöjes. Jag har nämligen den uppfatt- ningen att vår konstgödsel ned- brukas alldeles för 'grunt, Kvä- vet 'i form av svavelsyrad 'am- moniak' sår jag inte på den för- sta uppkörningen, ” men detta förutsätter då att man har en gödningsspridare med passande spårvidd. Uppkörning, nedharv- ning, och radhackning bör ut- föras så offa att man kan' slip- pa hacka för hand. ' Ja så kanske jag skulle gå in "på de sorter jag odlar. Jag har. funnit ' alt Majestic. är en mycket. . odlingssäkor ' sort på vår jord. Under 1954 med dess intensiva blöta klarade 'sig Ma- > PEHR PEHRSSON helautomatiska maskin, men ty- värr utan det resultat jag vän- tat,' Vi har en jord som gärna klumpar” sig i sänkorna, och när man kom dit med maski- nen, blev det lika mycket jord- klumpar som potatis. Dessut- om har ju Ekengård en enastå- ende förmåga alt göra potatisen smutsig. Den blir därför myc- ket svårsortlerad, inte minst för grönfärgning. Hur den maskin, som 'i år komm't ut, fungerar vill jag inte utta!a, mig om — hoppas bara den har blivit bätt- re, cc Vi, har "slagit oss ihop några grannar och köpt den tyska e- levatormaskinen Dettman. Den har visat s'g vara. mycket skonsam mot potatisen som den jestie ' förvånansvärt + bra ' och | lägger ' 1 en väl samlad sträng lämnade, ., en hyggl'g. skörd. vilken går lätt att plocka upp. Fjolårets "orka". klarade - den] Så länge . det går, att få folk till också hygglig', och ji år har den glvit en mycket bra skörd. , Ma- jestic är en stort som inte. hel- ler urartar så lätt och det är aldrig något problem att kun- na sälja den, Sedan vi 1954 blev så a't säga ”fria” har jag odlat, mest på försök, den gamla sor- en, Up to date, Såväl 1955 som 1950 ' har 'den gett en mycket | 'bra"”''skörd, --Den kännetecknas av: motståndskraftighet mot 1or- ka och därför tror Jag den skul- le gå bra på de lättare jordar- na, . Som - matpolatis , är den mycket god och blir mjölig vid kokningen. Den fordrar tre 'sprutningar och absolut blast- dödning om "odlingen skall Iyc- kas. A N ågot "också om upptagning- en, Jag gjorde några år för- plockning får vi väl hålla på med, denna, Sedan hoppas jag "Forts. &” isla sida. | Var kritisk vid Teal forvalet TI Richardsb Som ELYGAREOATAN 12. TEL VÄXEL DD ANS TAD thus sök att plocka med El årds den nya påfyllningsmaskine Ik. mjölk 'som går åt för denna ost — under. måndagar till fredagar ystrar vi upp 19.000 kg mjölk, på lördagar 15.000 och på söndagar 10.000" kg: "Det". är personalens fridagar, som i det fallet ' spelar in "och ' gör "att. vi: måste; ysta |: mindre en 'del dagar. Men'som .sagt, vi. kan : inte ' ysta. mer, då utrymmena inte, räcker till. :>' > När vi för några sedan + Experimenterade .med,."en "ny .Osttyp, så. fanns..det.en väst- götaost, sonr hette Bianco; som " vi funderade på” att tillverka. Men . så > småningom. kom ; vi fram till. den osttyp, som sena- | re - döptes till, Ambrosia, -och den fann nåd inför: Riksosts "ögon och gom; Det första året "gjorde vi endåst ett "kar som 3.000 kg., så, ökades' det. till :20.000- kg. mjölk .och nw är vi + |-- körkastlgheterna — ov; « dubbelverkande hydraul för ur . FSE TT we |- ja j B-traktori -UFARMALL DA430 - ger Mraktorägaren vad "han fordrar i fråga FULL DRAGKRAFT | son = rätta körhastigheter och rätt ”viktfördelning, . KRYPVÄXEL - för På 1,6 km ingår bland de sex” ' ärder- ligt för planterings- och potatismaskiner, skördetrös- - kor m. fl. : PRAKTISK : fd ANVÄNDBARHET manövrering av två redskap "oberoende av varandra, dif- - " ferentialspärr som kopplar - - automatiskt, ställbart -; : god ri). alla | för i 30 bk klasser” vaj frmall D-t30 | in för högre presta. tion i Jord-, skags-= > och fnänstribruka i v spårvidd, instr y8- ning, tryckkylsystem som ' ger effektivare kylning =— «färre påt minskar risken för avlagringar. : DIESELEKONOMI hypermodern motor som ger maximal bränsleekonomi vid stabil, Ltitkörd som en bil: bekväm kör- Jlättväxlad, - FARMALL D-490 traktorn har tack vare sina goda prestanda redan" blivit erkänd La lättstyrd, '" FÅRMALL D430' fraratidatraktorn ' för lönsam mekontsering., . AKTERNANONAL > NARVESTLD ” IR är över 3 millioner lant] OH Cl JÖNSONS Manor . Tel. 35 o. 215 Laholm. see brukares trak. Traktor med: kraft och h elegans” :-Farmoll D-430 nuv i mörknaden, Internationel- .Harvesters' nya. Bränsletanken Yr 'ymmer: 30 litef traktor Farmall D-430 har nu:och ligger lätt tillgänglig. Ocki kommit ut i' marknaden.' Trak-. så instrumenteringen är lättill- toin som har ett robust och kraf. gänglig och överskådlig..' Å tigt: men ändå elegant och tillta-]:' Bakhjulen kan ställas in på oli: lande yttre är på 30 hkr och är. ka' spårvidder : mellan "1250 och dieseldriven., FN i 1900 "mm; Traktorn kan leverer. 'Den uppges ha hög effekt, god bränsleekonomi, lätt: manövre- ring och skötsel och" förefaller att ha stor slitstyrka” och mång- sidig ” användningsmöjlighet .. så jord-: och "skogsbruk. Den har hög frigångshöjd men är ändock som sagt fem dagar; i:veckan : uppe ' i 19.000 kg och; skulle kunna ' göra " mer: ” "Det "finns nämligen. också ett par. mindre mejerier. i. Småland . .som . får göra. Ambrosia om än d Vallbergas" specialitet. i-Det är. ingalunda all-mjölk, går åt till: Ambrosian, be- ; | rättar" hr ' Berggren" vidarei.In- vägningen”just i dagarna är uppe i 43.000 kg men när det var som allra högst var vi uppe' i 64.000 kg. Det var i juni i år. Mejeriet]. lär ju byggt för en dägsleverans lav 50.000 kg så att det : -är jul: tämligen så normalt nu, ;; i . — Det har talats rätt mycket j|om att. det skulle finnas, så många kreaturslösa ' jordbruk men det" vill jag: inte, påstå "är förhållandet ' här. i trakten; Det finns ' några stycken "men? det finns "också 'storbönder," som; i flera år drivit kreaturslöst 'men just i år återgått till kreatur och det är ju - en för oss glädjande utveckling. " "Själva - mjölktill- gången är ungefär som' i fjol öch sålunda hade vi den 30 septein> ber 44.400 liters invägning!"vil- ket är 1.000” kg: mer än EL vt Y Mejeriföreslåndare tt GUSTAV BERGGREN. Men så finhs det ju också Sot om bete i år, : — Den mjölk, som "nte går "till ysteriet, användes sedan uteslutande till smör. Vi säljer inte on liter mjölk, som; vi får in här, till konsumenterna utan all mjölk som säljes direkt till konsumenterna t. o. m. i vår egen affär här i mejeriet, kom- mer från Halmstad där de ju har tappning för flaskor. Det skulle inte löna sig att ordna sådant här. = Det har talats om att skum” mjölken inte räcker till utan Forts, å. td. Au så låg, att. den ger. föraren god sikt, si: tr Motor, kopplingshus och fram- axelfäste förenas: still: en enhet av ett oljetråg.. av. gjutjärn; och den förefaller , att ha gynnsam viktsfördelning, - söm : eliminerar risken för att den skall slå runt även vid kraftig dragbelastning.. H Tråktorn har en: fyrcylindrig. dieselmotor, som. arbetar. efter IMs förkammarprincip, - vilket skall - garantera - Motor förbränning av” ” bränslet.” Motor har sex växlar framåt: med, etta som krypväxel. : 'skinprovningan. godkänd typ, sig. ras : - med". fast - eller fjädrande . . framaxek "Hydraullyften är en . kompakt komplett enhet med ar=: betseylinder i av' dubbelverkande' typ. -Manöverventilen" har lägen för lyftning, heutralläge sänkning eller friläge: +. "v : -Traktorns » standardutrustning består: av trepunktslytt' med fast: dragbom "och, med "förlängnings-' , platta för standardavständ, dub- ; belverkande hydralisk, lytt, kraft ” uttag, "differentialspärr, fotbroms, | handbroms,. 'styrbromsar; "elek- SE trisk: start” och , belysning, . hand: 'och ”fotgas, övervikta bakhjular. .' skärmar med sitträck, kylargar din,” oljetrycksmätare, "värmemä-' tare, gnistsläckare av ståtens Ma”. I Five. 25 Direktäriven 30 hl träktorspridare . > RIKTPRIS; krotior 3 100: — | NN Försäljen, av 5 öpaberga AJ INA mr na Ern rn nns Dn en a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.