>. Ba grupp, som energiskt arbetade " & Mer, regeringens påtagliga oförmå- Nr hävd bulten 2 ” iFredagen-den-12" okt. va pöl Aa : - : = 5 etan hn. > MT: EAHOLMS - TIDNING. "v + N Mich v är, ses Stevenson vid ett besö : NM Populäre Ågan är en av de viktiga stater som St demokratiske guvernör Mennon Williams (t, >> och viceguvernör Philip Hart (t. 0. ; hoppas” ke å Detroit i sällskuir | I vs 9 bor ell - . + 1 > Så har v! ändå fått vara med om 'en ljuvlig brittsommar, i'rätt "tid eller inte.: Vi kallar; det. så ändå," Vem trodde på dpt för ett Par veckor sedan? ;.« svt. I Hur lät det då för resten? Var vi inte rätt tämligen stora pessi- "+: mister hela bunten? Ahjo, han-.. . sa den>på' hjärtat, :det var .vi.allt! "> Så sken solen en dag, en vacker ' OO Em; sån sommar; vi. haft. Ingen” sol att tala om, och bara I Ffegn. och rusk. har, vi haft. Och . inte lär det väl bli bättre heller. "Nu jär ju: hösten. här- med. sitt " grådaskiga :: väder. Och kallt. är idet,"Brrr; vad jag fryser. ' Eldar : "dom hemma hös er förresten? Det är oförskämt .om. dom inte gjort det länge, . Tänk på barnen! Och : "+ hur "ska: man 'komma; över den > +. 7” landets angelägenheter och utnytt- 2. 'fa sin starka majoritet för att mera Här! vintern? Tänk .om/' den blir lika 'svår som "den förra. Och vad vitaminpiller och — droppar det ! - ska gå åt. Det skulle man égent- ; + digen ha gratis stl ses ve" iJardét var ett ojande utan like. .Men vi förstår de ojande. Det var ' inte särskilt kul, och ändå gick . det väl an för de förkättrade sta- börna. För bönderna var det vär- re: "Där stod havren, grön på mor - sarna; [bästa fall huggen men - fortfarande på skyl eller gubbar eller : vad . man. använde ' sig av ute på åkrarna. Rågen hade bör- jat gro i axen, liksom vetet Det - var blött så det knappt gick att i Brittsommar. ; lätt i bröstet, man blev nästan - att nu må det gärna regna. Ånej, mv + en " köra I åkrarna,' Det var sannor " ligen inte lustigt, och. var det inte + lustigt för bönderna hj det inte för konsumenterna hel. ler. De är, fast mera indirekt; ju, också beroende av skörden. | det är ju inte alltid de vill. er. känna det, förstås, ” > dag då det inte heller blåste så där alldeles förfärligt, :Och' det "vackra vädret höll sig. Det va; riktigt grant i fléra dar,” och varmt 'också,' de sista av 'de vack- ra dagarna. Hjärtat kändes -åter vårtrött, och sinnet blev med ens ljusare, ' känslorna varmare och mungiporna stack mot höjde- ne alldeles som om en hiss suttit i vardera 'av dem; Oh a Ia ':la la, så gla man val + 00. vv söji "Nu har'strilandet börjat : igen; litet försiktigt som en stilla upps' mjukningsövning. AH skörden är väl inte under tak 'än, men det värsta är avklarat, och nu gör det inte så mycket att det regriar..-Vi har i alla fall haft några vackra dagar "och rusk hör ju til.på hösten. Därmed är dock inte sagt men LNtet ombyte” kan. vi alltid förlika oss med utan att i fort- sättningen' vara lika sura gont vi var före de .vackra dagarna. Elle; : ; 1 Överläggningen om pot Så "var det” gen, for alle ..med ett, in : ehefsarkitelkt, F.,W. Holdej > fram förde syn punkter, påskyndar land, när han vid by ' LUND (TT) x . a DS : En nyhet av'stor d f tat i framkom 3 om: föredrag av. profi Fischnich , Braund dlingen i ett". därvid, att uppvärmning av den fyra veckor före sättningen ned sens groning så, att, denna, unve! BYONINg., js ara) Vid > konstruerande av potatisla-' Zserhus ”; måste . givetvis. detta nya forskningsresultat beaktas,. vilket Statens forskningsanstalt. för övrigt redan gjort i ett lagerhus på Habö ia td to] försöksgård, som demonstrerades på on. Vidare , visade] erfarenhe- - nd att man kunde tt rätt konstruerat, pola- tislagerhus för, tillfällig spannmåls- torkning, . vilket .. är betydelseful!t - under, svåra; skördeförhållanden;-:, essens förhandlingar" på. ' onsdagen redogjorde för lagringsförsök med potatis. Det framgick lagrade utsädespotatisen under tre” 12-15 Procent påskyndade potat fär kunde jäm: öras med vanlig fö frots det "milda. engelska. klimatet ha förs ha särskilt intresse för, vårt land. ;. '.Holland har. ägnat detta. problem särskilt intresse, En holländsk re- presentant omtalade att'man inlag- drar potatis.'där redan. i juli och att förhållandet ;,, därför blir: helt an- norlunda, 4" sarg rid ; [Diskussionen kring potatislagrin- gens problem var mycket livlig och ett-flertal. länder, som. nu deltart i kongressen; kommer, att. sända re- ] sdantbr ms ön e Språk på "maskin Ana.” vid konservati - LLANDUDNO, NORDWALES Brännande' frågor för Eden- va "kongressen: (ir — Reuter) "0 Edens anhä e "på "till" det kor ä som väntas komma att bjuda på: intressanta "upplysningar .om bur åa | partiets tred. årsk Å 3 är en äv det dussin trettonåriga folkskoleelever i Stockholm, som lär språk per skrivmaskin, ”det kuligaste" ämnet i plugget” enligt samstämmiga elev- uttalanden. fö . ”Engelska på maskin” betyder att eleverna skriver "engelska — glosor som "'övningsexempel i stället för skalor, 'och , alfabet." Träningen på $a. Line, kr kraftigt den konservativa så är fi ikrad hos det brittisk folket, .-3 Ira fre oats ra . Förra årets 1 itiserad f ” med. sina äld: tioner, väntas emellertid kraftigt ev den: socialistiska oppositionen fom em institution, där de politiska ledarnas. beslut helt. enkelt försågs med eng Ak Ja ”, roger komma att- kritisera. dessa planer, för vilka finansminister Harold Mc Millan k blir roligare, och så t' främmande "språkets" ord och fraser 'in' i medvetandet så -att säga' utan att eleven vet ordet av. Bakom 'den. nya "undervisningsmez toden står folkskolärare Stig Helle- berg (på bilden) som leder uhder- visningen och har lång kö av unga äng att r ot, pel”, men vid .den kom dock kraftig kritik fram mot det sätt; varpå re- + behandlat olika ek i ska problem, och när förhandling- arna i år inleds på torsdagen vän- tar” man att. diskussionen på detta område kommer att ta ny fart. Regeringen väntas söka inleda körgressen med att utverka ett all. ' mänt -godkännande av dess politik -" £"suezkanalfrågan, vilken vid förra veckans -'' Jabourpartikongress : . i Blackpool betecknades ' som ”be- klaglig”. = : "Många konservativa anser att La- bours" angrepp mot regeringen och mot dess ”avfall” från principen om]: ” samarbete mellan de båda partier- na på det utrikespolitiska området kommer att få de konservativa att sluta upp kring sina ledare krafti- gare än , någonsin. På sina håll fruktar man emellertid att detta in- te kommer att minska den allmän- nar oron över de komplikationer, Ett Iprov. väntas också 'ar- betsministern Ian MacLeod konima att ställas inför vid kongressen. Han arbetar på att försöka upprätthålla arbetsron inom . industrin mot en bakgrund av nya lönekrav och vissa sysselsättningssvårigheter, -- särskilt inom bilindustrin, Vissa kretsar in- om det konservativa partiet törde komma att motsätta sig inställnin- gen hos en parligrupp, som anser att man bör gå bryskt tillväga mot Labour och fackförbunden, Klockskojare ' fast i Göteborg . GÖTEBORG (TT). 7 En smart bedragare har i da- garna opererat i Göteborg och polisen vill varna för liknande "affärsmän, Mannen: som säger - sig ba fast bostad i Stockholm som förstatligandet av k I kan komma att medföra för Stor- britannien. . pat : . "Atskilliga resolutionsförslag, som . skall : framläggas för. kongressen, visar att det bland partimedlem- marna nu finns en mängd ungdom- liga och energiska medlemmar, som inte' torde vara nöjda med debat- . ter å artiga ordalag och pliktskyl- "diga applåder. . "Såsom medlemmar av den mäkti- ." På att bringa en :konservativ rege- ; ting till makten, ser vi med bekym- +. ga/alt göra slut på de tendenser som, framkommit såsom en följd av . den: socialistiska > vanskötseln av ” effektivt förverkliga sina vallöften, "heter det t£ ett resolutionsförslag. "Partiet väntas "också för första gången komma att'ta till orda som greps av götel di: sedan -€N' person gjort anmälan mot mannen i cn klockaffär. Det visade sig vid närmare under- . sökning att mannen av en klock-: "grossist i Stockholm köpt kloc- kor som han sedan pantsatte och därefter sålde han pantsedlarna. Han har 1 Göteborg sålt 125 klockor med 22 krs vinst på" varje, . os a Denna afför hade tillgått så att mannen skickat efter två klockor pr postförskott, ” Klockorna fick han köpa för cirka 22 kr stycket och med portot gick hela affären på 45 kr. Därefter gick han till-ett pant- lånekontor och visade fram postför- skottsförsändelsen och talade om att han köpt en klocka hos urgrossisten för 45 kr och att han nu måste pant- sätta denna, 'På 'pantlånekontoret räknade man med att om; klockan kostade 45 kr hos grossisten kostar den ungefär 75 kr I handeln" och därför kunde klockan helånas till cirka 25 kr. När affären var gjord förespråkare för de brittiska förbla= "gen om åntimare sumarbete. ifråga .; om de nya planerna för fri hande: . och gemensam marknad inom Vär europa. "Vissa partianhängare, si skilt de som noggrant slår vakt om I värd 22 kr. tlorbrilanniens avtal om ”impetles skyndade mannen sig 'utt sälja. pant- kvittot för 20 kr och fick på detta sätta in 45 kr per klocka, som var + Han har även sålt klockhr genom ent som vill vara med så fort det finns "plats, och lektor im. Björkhagen, känd läroboksförfåtta- re och ivrare för den nya undervis- ningsformen; - nr Vinbergsplöjare : englandstävlar Yngve Bengtsson, Torsholm, och Stig Svensson från Strömma, Sätila, är med sin manager Arvid Johans- son från Kristianstad Sveriges re- presentanter i den -internationella plöjningstävlan som anordnas i Eng- land på torsdag och fredag. Tretton länder har sänt representanter och bland deltagarna finns Hugh Barr från Nordirland ;som blev segrare 1954 .”>b 1955, . ör t '' Polismän med otur En bil med. en veterinär vid rat- trafikkontroll på en väg i Nordjyl- land. Två trafikkonstaplar tog plats i bilen för en provtur och meddela- de honom sedan högtidligt att han kunde fortsätta. änn — Ja, men det kan inte nt, sade veterinären vänligt. Jag kommer just från en gård med mul- och klövsjuka, så herrarna får lov att följa med till badaristalten för" all- män rengöring. mö ” Det' insåg poliserna ocp skulle sätta sig I sin bil' men blev hindrade av' veterinären; som "påpekade, att då måste bilen också rengöras. , I På vägen till'badinrättningen frå=' gade de om veterinären ville köra dem tillbaka till polisbilen, Men se det kunde han: into, Då. måste de ta ett nytt bad och låta desinficera sig än en gång. De återvände till fots. I RE lt i en gåranusedely där kunden” lvades fe lagning 'under: ett ; år. Härvid har köparna oftast lurata av påklistrade lappar på klockhoetten, vilka 'har - kunnat uppfattas. Bom prisloppar. Dotta vill dock: mannen inte ua med på. Beslut i btulskrågan | hur Inlbe fatlutse "sor öppen allär' på gatorsa och dövid Bara en ' ten blev häromsistens, hejdad : för 3 | tar man sig ut så här. Men vt tror present: ,till,'en , int ; konferens, i Lund hösten -1957.-. Kö : A-reaktor 1 "yttrande över framställs ningarna från Uppsala och Gö- F > teborg om ånläggning av. forsk- . ningsreaktorer — där . säger sig , atomkommittén inte nu kunna förorda mer än en sådan reak- / .tor och föreslår att den förläggs H till. Göteborg.. Proposition här- ” mn anser kommittén böra före- Jäggas nästa års riksdag. a Enligt" kommittén ” kan det för närvarande inte kommä ifråga både av ekonomiska och, personliga skäl att alla våra fyra vetenskapscentra förses - med 'forskningsfeaktorer, Stockholm är försörjt redan genom AB 'Atomenergis reaktor i Stock- holmy' särskilt om denna -kan ges högre ; flöde genom, insättning av anrikat material. I Lund har frågan ännu. inte blivit aktuell, 'I viss ut- sträckning . kan .samarbete + med Danmark lösa problemen där.'Kvar står . Uppsala och Göteborg. 'Att kommittén inte kan tillstyrka mer än en ny reaktor. motiveras också med att vi i det nuvarande snabba utvecklingsförloppet inte bör binda oss i för två reaktorer hörande till samma utvecklingsskede, även om de skulle :väljas av olika typer. Forskarna ) Uppsala bör tillsvidare kunna utnyttja —AB-Atomenergis reaktor i Stockholm. Bolaget är be- rett. att på allt sätt underlätta re- aktorns ; användning i detta-- syfte, och kommittén will för sin del gär na göra .vad på den ankominer för Förgroning genom värme : ig Völkerode, "Tysk- NI läggningar för potatislagring,'vilka |. '- visat,-sig fullt acceptabla —I: sresultat som kunde: väntast. . förstå att inkomsthöjningar för de ' larbetaravtalen "inte" blivit klara ]delas väl på något sätt med lantar- Vem ä kan väl ald 'Y Jordbrukets utrednin. -vid Jordbrukets höstmässa i; "neka att jordbrukspolitiken kan, men han ansåg att der «> motsatte sig medlemmarnas inte något liknande sägas 'rade hr Ästrand.' : En "viss procentuell' inkomsthöj hing betyder fyra gånger så-myc- ket pengar för tjänstemänneri och sex gånger så: mycket för arbetar- na än om den gäller enbart jord- brukartia, Det är därför svårt att senare 'skuile vara så mycket far- ligare.” Man kan heller inte påstå att : jordbruket: alltid börjat infla- tionsspiralen; Flera gånger har lant- förrän man, ganska klart vetat hur stor "den "allmänna "lönestegringen skulle. bli. , Och. ofta- har de » avtal som «slutits senare än. lantarbetar- nas ' gett : väsentligt »större löneök- BINgars so men Å > ta met får. jordbruket för första gån- gen på mycket länge: behålla: sin rationaliseringsvinst, : d. 'v, s. den betarria,. där ' sådana ännu finnes, Med verklig spänning avvaktar man nu från jordbrokarhåll "den kom: mande" lönerörelsen för tjänstemän och arbetare; Den s: k. båsjordbru- 1959,' och därför kommer 1957 och 1958 "års lönehöjningar att "ingå i jämförelsen ' och påverka jordbru- kets mittprisnivå för hela nästa tré. årsperiod Ten Det är klart att jämförelsen ock- så kommer att .påverkas.av "jord- brukets egen' rationalisering, Jord- > esögivd man inom andra ” samhällsgrupper tycker att rationaliseringen går för långsamt, sade hr, Åstrand. Men så länge jordbruket fortsätter att varje år lämna ifrån sig omkring 20.000 människor i de mest arbetsföra åld- rarna och så länge arbetets produk- tivitet fortsätter att stiga snabbare i-jordbruket-än :bindustrin borde. man-: kunna - ge- sig till tåls. Hr Åstrand trodde för övrigt att jord- pengar sä jox d rukets:stora skuldbörda s ir den egentliga böven i inflationsdramat? Det .: ee a SR Så rig vara jordbruket? Fil; lic, Halvdan Åstrand : gsinstitut, som själv ställde frågan :” kravpå högre inkomster. Kan m de politiska partierna? | då Inflationen handicap, karens 'inkomster skall ju jämföras) - med ”industriarbetarens på 'nytti brukarna har nog en känsla av att. Västerås I går, ville inte för. - haft en inflationsdrivande vers": Organisationerna ' alltför hårt Isar att satt. til räckligt. stora insat. Ser göres för forskning, Ning och upplysnin; område, del från, lika clearingkassor skulle; ' få användas härtill, Jordbruket be. höver: högsta "grad. sådana inve- steringar;” Och” skulle. inte' konsu- menterna, ' sådana : ;för nya jordbrukare : '< En inflation, en allmän pris- . Stegring; drabbar i "regel minst i hårt! den "som har aktier och : 2 realkapital eftersom ' värdet på dessa $tiger ungefär i 'propor- + tion: mot' vad penningvärdet 'faller,. Därför hör .man : också t undervis- "I dessa £ Produktionsökvingar "verkar "lätt optimistisk: under en sx i N lika .säkra. som pengar: 1: årdan. ä gården, skulle ägandeförhållandena "inom ' jordbruket: inte" vara ”så lås | Den nyetablerade' jordbrukaren ': "frestas' att” starkt öka produktio= nen att: betala skulderna" med; men samtidigt pristryckande, Man” blir framskridande ' inflation" och; gör. kom: här -med eri varning" för den = livsfarliga” : optimism -som. får Fl att köpa jordbruk för 4.000- kronor tunnlandet, tt : > Jordbrukets 'andel i vår ekono, mi "belyste" hr Astränd med åtslåls” liga siffror och kom fram "till att Åbland sägas att inflati - fördelakt; för jordbrukarna, ' "som "Ju "är ägare. till. realvär- ' den. Den starka minskningen i jordbrukarnas” skuldbörda från ” | gi -A930-talets , första ' år till" 1952. då skuldsättningen på. nytt mättes,' beror utan tvivel del- vis 'på att amorteringarria kun- > nat göras med mycket bi - Pengar äw' lånen, Å ändra si” dan betyder 'de stigande, fas- : tighetspriserna "ett svårt han- "dicap för den nya. generation : jordbrukare som skall ta vid där de' gamla slutat. el En” äldre "jordbrukare" lämnar nörmalt -sin gård | man inte längre orkar sköta den; Men nu behåller han den i det längsta, ef- tersom han eljest riskerar. att hans sparkapitl' på kort tid förlorar vä- sentligt i värde. Vågade man bara lita på att-pengar på banken vore iq ' livsmedel Till jämförelse kan nämnas att Iöas-. för industri omkring 15 miljarder; och för' tjäns" j 0 stemänhen” gissnin; der, vass ot .” Eolagens '. skogsförvärv irde: också på tal." Många "jordbrukare tycker sig se en kapitalistvarg un- der ett fårskinn när. det säges" att bolagen måste få bättre ”möjlighe. d ter "att : skäffa sig skogsmark" för' att bevilja medel till stipendier för arbete där, ee -På grund av den snabba utveck- lingen på området anser kommittén att slutlig ställning ännu, inte bör tas till valet av typ, i varje fall vad detaljutformpingen : beträffar. En god lösning kan erhållas för en to- tal " anskaffningskostnad "av c:a 5 milj. kr, om en svensk eller. eng- elskbyggd reaktor kan'komma ifrå-= ga. Skulle det bli nödvändigt att köpa reaktorn i USA blir totalkost- naden 6.7 milj. kr, men i så -fall finns möjligheten ' av ett ameri- kanskt' bidrag -på 350.000 dollars eller 1,8: milj. kr. Enligt kommit- tåéns uppfattning talar inte bara ekonomiska” skäl för en: svensk- byggd reaktor- utan därtill kommer att svensk industri (ASEA) i sam- arbete med AB Atomenergi får till. fälle att samla erfarenhet på reak= torsbyggande, = . ser - Fin om fötterna. '. Det 'senaste 4 skoväg'är den a NH. Chuklca=skon, som en fiffig engelsk skofabrikant lanserar som hela fa miljens fotbeklädnad — inklusive hundens. Om man är en liten pilt eller hund och vill vara up to date att jycken betackar sig för nymo= boösan digheten.. + , LOCK UR CaPRESSEN:. ert ur elle sa pr ; SOCIALDEMOKRATERNA BOR- DE HAFT 'mpjlighéter att inhösta en "större 'del av'k i kommunalval. beräknas ” de finska bohdeförbunhdsvinsterna = till "nära 400 mandat. och åtskilliga. av dessa har erövrats från 'kommunisterna i deras starkaste fästen i norra Fin- lande most es sd user ör : Det är onekligen en stark presta- tion " av agrarerna att.både bära ansvaret — tillsammans med social- demot - a na — för r förluster 'i de finska kommunalva- len, om de inte själva varit upp? tagna av en olustig 'inbördesstrid. Men det är också möjligt att social” tiken och d stärka partiets fsk ": UNGDOMSV. chefen valt, anser Handelstidningén (fp): rann positioner i.valen. VARKEN REGERINGEN ELLER STYRELSEN för Svenskd'iristitutet demokraternas mang försvårat partiets ställning, :; regeri för". konser forsk nonchalera den skrivelse som" 24 tarer till ] än riktat till I är Ny Tids (s) h valutgången i Finland: tö- i'den's, k. Borgströmsaffären. De Det är intressant att k terra i två av de länder, där 'de - är starka — Italien och Finland — kräver en för lös utred- ning och detta betyder att de 241 ställer sig bak- måst. -inregistrera , "efter den :ryska, partikongressen och oron i, dess spår, medan de . kommunistiska småpartierna i Os- | .terrike' och 'Sverige klarat sig bättre, "Av allt att/döma har den internationella kommunisnFhs'sez naste manövrer inte ännu. gett några . vinster. Återverkningarna av ., Chrusjtjovs: hemliga - tal. och I Pozranrevolten ' hindrade 'sanno= om den kraftiga reaktion, som ak- tionen mot professor Borgström, framkallade, skriver ” Göteborgs- Posten (fp). Det var nämligen nå- got av eri 'chock' när denne man blev avslägsnad från en post han föreföll att vara specialskapad för: '.: Denna' chock utlöstes I förbitt- ring när det-blev bekant att kapi- likt de svenska: att öka mer än 0,2 procent jäm- förtymed 1954 års val och 0,7 pro- . cent jämfört med bottenläget 1952. "Det .'är agrarerna, :som. framför Jalla andra partier, drivit. de finska "kommunisterna : tillbaka, + I 7-årets "a Är ni nöjd med den vakthun= ”, den ni köpte 4 fjol? we venlilipe : — 'Jadåv Vi: vet "alltid, om det i! r bovar i närheten. tm ata, 1— Vad gör: bunden! då? vt — Kryper. längst.in under sänd vi :: Kundservice." "5, i » Källarmästaren: )—' "Urmakare! Mässinglod » sitter nu. och ':ä berusad än vanligt. sr: 5, i Kyparen: = Ja, men han att han har födelsedag i, dag. ;; ' + Källarmästaren: — Gratulera ho- Ville, som är stolt över" sina redan | förvärvade. kunskaper; — Jaså, du kan räkna. Så duktigt av»dig. låt | I a Md oss höra, . :. vita Jr ao knekt, dam och kung... |. och Findus, gjort hans avskedan- , för dessa krav. En nästan enhällig 1 direktör Knut, Laurins, I Plåtma- äs I nufaktyr:stolta deklaration: I ag) ' + tror icke på. professor. Borgström + | beredd satt , lämna Sverige, fick talstarka intressen, r "13 Vad-samvetet; kristli; te, beträffar"så kunde det mycket väl: tänkas säga, inte avgål, men stanna kvar! Två ting" är. säkra. Tillståndet inom en hel rad olika vårdformer ' och "anstalter 'är 'så-= dant att: snabba - åtgärder ' är- åv' > nöden. -Om- vårdarna. tvår . sina - händer : och går blir -det ännu >-värre. » >. ; . vor Så är det förvisso, Och vad sedän det ' kristliga. samvetet .hos lövsta chefen .beträffar,' så . förefaller. det stämmer .med 'denckristna «kärleks: lärans. bud, om att fa. vara; på sin nästa. Men som: dramatiskt” inslag i'den offentliga debatten om- ung= domsvårdsskolorna väckte tillväga gångssättet: i onekligen »' den«"-upp: ärksamhet, som väl Lövsta-chefs framför allt avsåg. !:1. - 7 första hand av. Plå yr .de till, förutsättning: för , fortsatta "bidrag. och, agiterat för. att andra ; garanter skulle handla på samma] ” »sätt och att styrelsen fallit undan .pressopinion. tog sig an hr, Borg= ptröms sak och krävde liksom ha svar på frågan: Varför blev ghe- fen för :;konserveringsforsknings- I institutet, avlägsnad?, Något. svar sar icke svar på frågan. Kanske får: mah som. ett,. svar. betrakta | gavs icke, Hr. Schmidts- almanacka : som forskningschef... Man frågade: 'Vem är denne, Laurin? + Svaret -. blev: En f. d. reklamman som fu "tillverkar. plåtburkar., Denne un- derkände som forskningschef en man vilken hela, sitt liv sysslat med forskning och som hade en sådan ställning internationellt att han, då det blivit känt att han var ser om fem prof så Förenta staterna och däribland en ""av "världens främsta på området "Dessa erbjudanden voro ett väl- ;taligt' svar på påståendet att hr -Borgström « icke" var -forsknings- " ehefs sva ' : dagen en 3G-årig göleborgaré . Rådhusrätten fann det bevisat att mannen höjt kniv mot sin fästmö i avsikt att döda. Han hade först tagit fram kni-: ven på det kafé som fästmön in= nehade och kvinnan hade då blivit . så rädd att hon sprungit mot dör- ren, : Mannen förföljde . henne och åter höjde kniven! En av gästerna i kaféet uppmärksammade emeller- lyckades därvid oskadliggöra man= nen genom att med en stol klämma fast honom mot väggen. Från straf- fet får han. avräkna de sex. måna= der som .han suttit häktad. Enligt > läkareutlåtande ' , hade. gärningen a ” | skett. till. följd av tillfällig själsab= ; Papperen på bordet I normilet., ,.'; " sta rv F | É NI I LAHO terar” LMS jz ra 4. i Ninom | > , för stora investeringar; Hr'Ästrand + > | sär inte som om detta, helt..övererig= tog tag i henne under det ätt han, | tid händelsen och rusade tilll Han ; > + -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.