vrerpreveeryveYtYsYVYYFYVYeveFYYP FY vereeryrvvvv vrvryeriv verevvtt YYTYIYYYEPEE EET OS OT R narr vr . = CL ey Ånn LAHOLMS TIDNING öpings Markar d överspeladés 30 min. | Mans k : me Kom sedan starkt: och vann, 4-2 - kommunalfullmäktige - s 4 1 tisdagen den: 23 okt 1956 1030. vc V. ordf. Säsongens sista seriematch på kärsjö blev en spä och trevlig tillställning som Markaryd vann över Skeppshult Markaryds : -Jandskommön redovisar: — en mycket stark. stat. för år. 1957 Som Laholms Tidning redan i lördagens tidning kunde meddela beslöt fullmäktige i Markaryds ”Växjöortens dövas förening 100 kr, Kronobergs läns nykterhets- förbund 50: —, Frälsningsarméns dsgården ' 50:-—, I oh 2 landsk på fredagskvällen att godkänna det av hk nämnden uppgjorda förslaget till utgifts- och inkomststat för 1957 som slutade på 458.833. Förslaget innebär att utdebiteringen blir 3.50 per skattekrona vilket”. är samma sont innevarande år. "Sta- ten som är mycket stark har bl. a. 21.618 kr som står fill fullmäk- tiges förfogande och dessutom har avsatts 20.000 kr till bygg- nadsreserven och 20000 kr till skatteregleringsfonden. ' Dessu- tom har &terbetalats 35.000 kr till skattereserven. , Länsstyrelseri hade begärt om ett skyndsamt svar huruvida kommunen ville bidraga till e- lektrifteringen, av en. fastighet avsides belägen i. Ekhult. 'Hela kostnaden. för.;.. elektrifieringen gick löst .på:8.209 kr och kom- munens andel:slutade på 2.475 kr. Kommunalnämnden tyckte att det var för stor summa då det endast gällde en fastighet men på förslag av hr Johan Rodin, Gäl- lareböke. beslutade . fullmäktige | . att bordlägga frågan för att höra . hur... Göteryds ' kommun ställer sig till ärendet. då elek- trifieringsplahen. omfattar ett flertal fastigheter I denna kom- mun, En tidigare bordlagd fråga om bidrag till enskild. utfartsväg i Holma var uppe till behandling. : Vägsträckan var 575 meter och bidraget kr. 86.75. På förslag av hr. Sigurd Andersson, Sänna beslutade fullmäktige 'att' först undersöka möjligheterna alt få : ån vägen I en samfällighet.: Ären- Markomidsortens Trädgårdsod- larförening 100:—, Sunnerbo avd: av de vanföras förbund 200:—, Vejbystrands understödsfond , 100 kr., Markaryds folkpensionärsfö- rening 200:—, Markaryds Allmänna sjukkas” sa fick ett förslagsanslag på 1.000 kr att användas som bidrag med 4 kr per dag för invånare i kom-|- munen som "besöker sjukkassans konvalecenthem i Alvesta. . Framtidsförbundets två sjuk- kassor fick bidrag med 50 öre för varje medlem som är bosatt inom socken, ' Roteombudens ersättning ökar des från 50 till 75 kr; taxerings- tjänstgöringstimma - och samma timpenning fick .brandsynemän- nen. rer Sunnerbo sonimarkolloni fick ett förslagsanslag på 1.000 kr till avgifter för barn från kommunen och till underhåll och - förbätt- nämndens ledamöter fick 3.50 per |. med ad, | Gästerna spelade ut- sökt fotboll och under matchens första halvtimme fanns det prak- tiskt ;taget bara ett lag på pla- nen; ; ;men /sedan tog orken slut och. Markaryd fick mer och mer att säga till om. I andra halvlek när '; hemmalaget spelade ' med vinden. och solen i ryggen,: blev gästerna . klart överspelade. Pla- nens! dominerande 'spelare ; var Roland Sandström, som för den- Petterssons . möbelfirmas heders- pris: i NN "ÖNA > Gästerna, hade en. mycket bra målvakt i Gunnar Lindahl. I för- svaret "märktes : dessutom , f. 'd. allsvensken + Gottfrid -Direnius, Kedjan ” var mycket . pigg och skottfarlig.” "Vänstervingen Boine Hern dnssoh—Ingvar N Holmén var n klass över de övriga. ! I , hemmalaget hade försvaret svårigheter, : särskilt 1i' första halvlek,-. då : det fanns massvis med > blottor, Bäst" var ; Bertil Glans och John Johansson. I ked- jan glänste Sandström men även nfallsmän : skötte sig storartat med ett- extra plus: för Bengt : Arn, ; Andersson. Markaryd tog ledningen -- min. efter en frispark. I 8 min. var. det kalabalik framför hemmaburen ' där två bollar i ö- medelbar, följd tog” i” målställ: ningen." Kvitteringsmålet hängde ringar av vägar anslogs 17.000 kr.! Studiecirkelverksamheten: .fic! fördelas med 50 kr” per studiecir- kel; Till att sköta denna fördel- ning utsågs fullmäktiges ordf. och v. "ordf, samt kommunalnämn-' dens: ordf. - Till stipendier för' studerande anslogs 2.500 kr och skall stude- rande inom Sunnerbo: utfå 25 kr. per månad medan studerande u- tanför. Sunnerbo får 30 kr. 00 SEEN så Möjda skottpengar"! ” blev det på. räv och duyl ök 'som det krävde"en' votering 'där 10 » röstade för hr Anderssons förs slag medan' minioiiteten , röstade för att omedelbart lämna, bid get till vägen, Fögerhult—Tånneryds vägsam- fölllghet fick' 676 kr' 1. förbätt- | emplar, Övriga, rovdjur: kommer |: ans) ätra bl båda kommer stt kosta .kommu- 300 kr och skall dessa pengar f. i luften? och, i 12 min, sköt: Ivy Ingvar. Holmén in 1—1; I 15 min. inom: / straffområdet, "Hemmala- gets. "målvakt räddade till hörna men "der "slog : vi Hermansson. d mål från nära håll: "Hemmalagets kvittering. I kom 122 min. då Thure Grahn : spela- de fram Sandström,” som 4 full fart sköt ett; otagbart skott, od i Ett klart övertag |; hade "Markaryd i andra halvlek, men det. dröjde ända till 38 min, | Innani det blev utdelning. Sand- "ström" blev fälld då haj ;var”på nen 20 kr för varje skjutet” ex- far ' Skogsallmänningsnämndens statförslag" RE "och i detta " ringsbidrag och. d 4.000 kr till brobygge över Tannsjöån 1 Fiigerhult, Brobygget var köst-' nadsberäknat I- 11.700 kr: och härpå utgår statsbidrag med. 60 procent. En resoluton från läns- styrelsen angående ' camping- | & platser för elåg och denna remit- terades till. hälsovårds- och bygg. för behandling, 'Timsfors IF fick re- "stution på den kommunala delen av sin inbetalda nöjesskatt med 369 kr och d beslutad na Ådelad anställd e Telliasanstalla skogs förman; Själva, 5 på” 24, 300 kr och. överskottet var räknade ”ränteinkomsterna denna stat uppgick. till 4,000 kr. 12.000: 2-åriga granplantor kota- mer att planteras och dessutom skall basvägar "anläggas ' och sprängningsförsök - utföras." ” I band. med skogsallmännings> fullmäktige att tillstyrka bifall till föreningens anhållan om att även utfå den statliga delen av » nöjesskatten med samma belopp. Stilts- och .Landsbiblioteket i Växjö hade begärt ett anslag på 245 kr för inköp av mikrofilmer över Markaryds församlings kyr- |, koböcker m. m, Fullmäktige an- såg att ärendet hörde hemma hos kyrkofullmäktige och remittera- de skrivelsen dit, Fullmäktige beslutade att med- dela kyrkofullmäktige att man inte reflekterar på någon ägan- derätt i sockenstugan.. Till överförmyndare under å- ren 1957—1960 omvaldes nämn- deman Adolf Lundin, Markaryd med nämndeman :' Gottfrid ' Nils- son, Ulvaryd som ersättare. 2 Anslg, Kommunbiblioteket i Marka- ryd 1.000 kr, A. B. F. bibliotek i Timsfors 500:— Markaryds Fö- reläsningsförening —300:-—,: Rå. storps IF 7004—, )Majenfors Sportklubb 1.000 kr., Timsfors IF 1.000 kr, Logen Seklets Början av I O. G. T. I Markaryd 200 kr, Kronobergs Blåbandsförbund 100:-—, Södra Sunnerbo lokalav- |: delning av MHF 200:—, Timsfors | ” skytteförening 200: Krono- |; bergs läns blindförening 100:--, a 60 LS metarljus! ST gare nämndens statförslag beslutade fullmäktige att begära legalise- ring av Harpholma by för att få rättsida på äganderättsförhållan- dena därstädes, Vid ett tidigare sammanträde a ' hastighetsbegränsning . förl" Timsfors samhälle vad som gäl-|” ler vägen förbi pensionärshem- met — Lagamill. Landsfiskalen ställningen medan vägstyrelsen hale yrkat på avslag. Fullmäk- tige beslutade emellertid att fullfölja ärendet hos länsstyrel- sen, : Hr Valter "Svensson, Tims- fors, motionerade , om'' en utredning ' så att gamla pen- sionärshemmet får en. mera brandhärdig utredning och full- mäktige . beslutade ge pensio- närshemsstyrelsen i uppdrag att göra en sådan Mtredning. CDA Iran 2 Phan öre Äran örslaget slutade]- beslutade fullmäktige att begä-|" hade tillstyrkt den gjorda fram-|' väg mot, mål 'och domaren" 'blåstö straff, som Roland själv "slog" | inål., I matchens! sista ” sekunder fastställde : Bengt . Arne' ”Anders- son slutresultatet till 42000 a Bia domare : var : Fjordevik, Växjö, Publik car 400 persone Div. IV. Sydvästra inåland; + Burseryd. jungby -Markaryd—Skeppshu : N RefteleiTraryd ' ne 2—8 - Rydaholm-Anderstorp 3—3 i Strömsnäsbruks-Alvesta 2-1 | RNE - Smålandsserien div. 'I : Hillerstorp-—Liatorp ”bLämmhult-—Nissafors 0—2 De dest —Timsfors 2 7-1 « Diö—Unnaryd 6—3 : Slmult Växjö N. se | Smålandsserien div. II : | Erieryda — Älmhults BK." 7-2 "Råstorp—Hamneda : 1-3 LaBan--Hallaryd : . 4-0 : Ryssby-—Almhult B 124 N Hinneryd—Virestad sa fl > 2 Små andsserien div. m: ””HärhnedaB-—Ryssby s 4—1 Timsfors B-—Ryssby B ' 3-2 Markaryd B-—Göteryd . . 50 Vitaryd DarAneryd B 5-1 Vittaryd—Dannäs 124 S:a Hallands ocr Foris' fr. . föreg. sida. . tet "Kretstogen beslöt . att varje loge : omgående skall lägga upp en plan på offentliga möten, som skall hållas fram till jul, En ”telegrafisk hälsning skulle sändas till ordenschefen riksdagsmari , Gunnar Engkvist, Som svar på en skrivelse han ut- sänt til kretsloger och loger. Till kretsorganist valdes f. Ppoststa- tionsföreständare N. A. Isaksson, Hishult. Under den sista veckan har en rad studiesamkväm ord- nats ute i kretslogen under med- verkan av studieinstruktör Erick VW. Bengtsson, Falkenberg. Stu- dieverksamheten inom . kretslo- gen, är f. n. mycket god med bortåt 40-talet studiegrupper. Dessutom är en rad andra grup- Per .- planerade, Godtemplaror- dens dag 1936 skall som vanligt firas I Laholm ' för samtliga 1o- ger och "som bögtidstalare har man lyckats få förre v. orden- chefen Birger Bergling, Halm- stad, : ” 4. na. prestation. fick motta Helmer] ' Bapfista Schreiber - — - varbergsflicka med -- "världsrykte — — är död +. Jag är född I vår ”affär” och - ' jag kommer att dö där, dekla- "rerade för några år sedan I en ” | - intervju Baptista Schrei- ' ber, Nn blev det inte så; ett' kortfattat telegram talar om ” att hon, svensk cirkus okrönta - — drottning, slutat sitt liv i hem- . met” i: Karlskoga. ' Baptista . Schreiber var ett äkta barn av "cirkus, hon var ett med den, . men de smattrande applåderna hade redan tystnat och strål-. kastarna” slocknat - kring. fru +: Baptista ” då hon lämnade det > jordiska. - - . För varberöspubliken var ett gästspel av Mijares-Schreibers' cir- kus något extra, Varje föreställning , föregicks av en hel liten ceremoni, lå fru Baptista i magnifikt maje- stät trädde ut i manegen och hälsa= de sina ”kära varbergsbor” och be- tättade om ”det lilla, lilla hus med stor, stor stentrappa vid en' var- bergsgata”, där hon var född. Ty Beptista Schreiber var, genom ödets nyck, född i Varberg, Sin entré på livets arena anmälde hon mitt un. der en turné, då familjen hunnit till Varberg. - glömde hon aldrig att berätta, men hennes liv skulle präglas av allt annat än idylliskt småstadsliv. Hon tillhörde en av Europas :mest be- kanta cirkussläkter och var inte -fyllda fem år då hon började upp- träda i manegen ' som - lindansös. Hennes ' kärlek . till hästarna tog dock snabbt ut sin rätt och det var ' som konstriderska Baptista Schrei-" bers ' namn ; skulle flyga 'ut över' världen, ' På sitt 'vita "fullblod, en gåva av dåvarande engelska drott-' ningen, . uppträdde hon i de euro- peiska . metropolerna, innan ; hon tillsammans med sin make övertog familjeföretaget. I nära 27 år ledde I de sedan Mijares-Schreibers' cir- kus och ' vårdade ' pietetsfullt ' de gamla fina cirkustraditionerna. ', ” i. Till det yttre var Baptista Schrei. ber : den magnifika: primadonnan; det kopparröda håret sprakade un- der jätteh med strutspl och hennes Isende 'charmerade all- tid. Men det döljde också en järn-' vilja, att bibehålla 'cirkusens tradiz tioner och föra fädernas verk vi- dare," Hön',var, väl medveten ' öm betydelsen" av att skapa romantik kring sin Person, men när vi-under intervjun kom: in” på den just då så. brännbara diskussionen om cir- kus var djurplågeri, då glömde hon. allt yttre och man mötte männi-. skan: Baptista Schreiber; :- som temperamentsfullt: deklarerade, att. "hästarna, : det. är ju vårt liv — dem sköter vi kärleksfullare än allt.” Vad” vore " cirkus.” utan” djur, och främst utan hästar”, utropade hon, Den" enda romantik som finns” ar i världen är cirkusromantiken; där blir alla, gamla och unga, som barn,' sade Baptista Schreiber ock-' så. Själv var. hon ett förtrollande ” barn av denna värld — varbergs- flickan som” vann vä ldstykte, Fi Ränneslöv .. cr Forts. fr. "sid. T : - cs ant en stor triumf för Rännes- ”lövs målvakt Stig Nilsson. Han gjorde flera briljanta räddnin- "gar och klarade 5, k. givna mål. — Veinge kommer. Det blir, ett farligt lag om en eller ett par sä- songer; ansåg Ränneslövs lagle- dare Sigvard - Johansson, 'och hans omdöme "ger i viss mån matchen i ett nötskal. Veinges ungdomar var nämligen mycket bra ' på planen men är än så länge lite för veka i av- slutningarna. Rättvisan i Ränneslövs seger skall dock inte ifrågasättas, La- get vann på två granna mål gjorda av ef Alf Johansson och vi Einar . Nilsson. Flera goda chanser fanns dessutom, men i rättvisans namn måste också sä- Bas att Veinge hade ett par bra tillfällen. t I Ränneslöv var de bästa mv Stig Nilseon och cf Alf Johans- Son medan . Veinge hade sina framgångsrikaste spelare i vb Tage Ottosson och vh Harry AX- elsson.. Domare var Ame Lindeborg, Laholm. B-lagsmatchen vann Rännes- löv med 12—0. . Ni Är det Ditt barn” som springer blint och YT. plötsligt över körbanan? At, Att Poptisia + var varbergsflicka "Personalen skall trivas, tycks m mottot ha varit för den byggherre som uppfört ett stort modernt indusi hamn, inr de verkstäder och M husets översta våning har nämligen inretts ett marketent. ". sonalen intaga « sin frukost. och swmtidigt njuta av äl h STOCKHOLM an. ' Det stora flertalet av ” folkskollärarna trivs bra i sitt yrke men en rätt stor grupp -— nära en fjärdedel — tycker att förväntningar- I na de ställt på yrket inte blivit uppfyllda. Bland Stockholms' man-” liga lärare finns speciellt många besvikna. Av dessa säger 44 proc. - att det blivit sämre än väntat, Den största missnöjesanledningen är > löneförhållandena. Av denna eller annan orsak skulle drygt en fjär-. . dedel vilja byta yrke. Endast 5 proc: av' lärarna anser att stats- -makterna: ger dem fullt tillfredsställande stöd i deras arbete, Detta R ; är några av de slutsatser, som framdras av en undersökning. Sven- .ska institutet för opinionsundersökningar (SIF '0) utfört på uppdrag — "av de båda folkskollärarförbunden. ' "1298 lärare, ängs om: hur lärarna ser på sitt yrke i stort" ställdes frågan: hur trivs ni på det hela: taget med att vara. lä- rare? sfotalsvaren .tyder på att ma- ljoriteten + i "huvudsak ., känner sig tillfreds. Endast 10 proc. besvarar frågan direkt negativt. (9 proc. trivs ”inte särskilt bra”, och 1 proc. trivs dåligt”). > 1 . Yrkestrivseln bland de kvinn liga folkskollärarna ” syns' vara. "något | större än' bland de manliga då' 95 proc: bland :de' förra mot: 84 proc. ibland "de senare "säger sig trivas bra”. eller ”ganska brats byPå frågan hur yrkesförväntning- larna uppfyllts förklarar 63 proc. att Idet'1 stort sett har. blivit som. de jväntat sig och 13 proc. tycker t. o. im. att. det har. blivit bättre än de väntat, De. besvikna utgör dock en förhållandevis. stor grupp (23 proc.). lpe missbelåtna är klart fler bland de” manliga ' än bland de, kvinnliga därärna: ' totalt "30 "proc. bland 'de ; förra mot mot B prog. bland de senare... Intressant. att "konstatera ått inte mindre än 16 proc. av dem som på den allmänna frågan om 'yrkesz gtrivseln uppger att de i stort sett trivs bra: med att vara lärare här bestämt -förklarar 'att förväntni g ör, att få'en allmän uppfattning Undersökningen har; berört . Lärare. bra, men inte ..- "i folkskolan +. : i: -Av svaren framgår :också vilka yrken man i stället skulle vilja äg- na sig åt. Om man: ser. till svars- fördelningen :: bland. de manliga ' lärarna ” finner” många ' av : dem" tydligen inte är missnöjda med gjälva lärarverksam- heten: utan "det X ty som folkskollärare soni man vill komma bort ifrån. En anmärk-. ningsvärt stor del av dessa önskar nämligen kvalificera sig för lärar- tjänster i högre skolor eller bli i sper ciallärare; En dryg fjärdedel 2 proc. - skar byta tjänstgöringsort och det är särskilt de yngre lärarna som önskar flytta: 41 'proc. bland dessa mot 19 bland de äldre, Här före- ligger en tydlig skillnad mellan lär rarna vid de olika skolformerna: 58 proc, vid B2-—B3-skolorna önskar flytta, medan motsvarande siffra för A-skolorna är 22 proc. och för Bl- skolorna 34 proc; I samma riktning ger uppdelningen' efter” skolortens "Istorlek utslag: 37 proc. av lands- bygdslärarna önskar flytta, 21 proc, i mindre och medelstora tätorter och 11.proc. i de'större städerna. Av lärarna i Stockholm är det to- talt bara, 7 proc. som "skulle vilja | 3, arna inte infriats, Av dem som sä- ger sig trivas mindre bra med att vara lärare anser hela 74 proc; att yrket visat sig vara sämre än de väntat, > av : Missnöjet med lönerna är större bytå tj öringsort, « i För att utröna folkskollärarnas inställning, till sina överordnade ställdes följande . frågor: Anser” ni att ni här tillräckligt stöd i ert upp- "Hostringsarbete och i er situation som lärare av 1) överläraren, 2) kontor för en mängd olika firmor, I hög= eri rymmande 500 personer. Här kan per= ol vänförande utsikt över hela den danska hus > ') markanta ' differenser. "I dömet ”godtagbart".; Många lärare ir re är obetydlig och inte heller In« om övriga delgrupper finner: man Jå Det stora flertalet lärare bar: en” Positiv uppfattning om det sätt, på” ft vilket hemmen stöder dem! De w flesta tror också att föräldrarna ä välvilligt inställda till "skolan och lärarna. Stödet ' från föräldrarnas ”' sida anser 34 proc, av lärarna fullt tillfredsställande 'och därtill kom mer 50 proc. med det positiva om: (manliga 53 proc. och kvinnliga" 57 proc.) : har dock själva "en" käns! lärarna som” Ubetstagare . Mindre Klasser mest trivset främjande +" ert "Av svaren framgår det” att den största: ' betydelsen för trivselns ' främjahde” tillmäts” följande faktoz rer: mindre klasser (93' proc), tills gången ' till 'undervisningsmatérial ;..E. inklusive "audiovisuella" hjälpmedel +: " (54), "tillgången till gymnastik- och '- specialsalar 204107; en mera utbyggda specialundervisnirig,hjälpklasser 67 > d.. (39), bättre och effektivare :dis- oe ciplinmedel (37) etc. När det gäller måltidsvakterna. betecknas denna , arbetsuppgift som ”mycket påfres-" tande” av 74 proc. av stockholm: lärarna "mot 53 proc i det totala”; valet 'och 43 proc, "bland de" - :För. att: utröna lärarnas inställe 3; ning ' till olika. korrektionsmedel ut ställdes följande fråga: Anser ni att det' ibland. "kan Vära 'hödvändigt- uppfostringsarbetet. i skolan att in= skärpa! vissa uppfostringsregler. el. ler arbetsvanor med hjälp av' tare "Kårlugg;"”i 'upptuskning” o; då andra "medel (tillsägelser) inte haft effekt? . ... "Här svarade 65 Proc, (manliga 7 L, kvinnliga 57) "ja; utan tvekan”, 22 proc, . (manliga 19, kvinnliga mn: ”ja, med tvekan”, ,; 6 Proc. (manliga; 4, kvinnliga '8) Pnej, med tvekan) ' och 7 proc: (manliga - 6; kvinnli 8) ”nej, utan tvekan”. ter Som synes är: det Läget fle de manliga än 'av de kvinnliga lä rarna som” tveklöst understryker . a Ibland de liga än de kvinnli lärarna, . Bland de manliga anger lålunda 43 proc, löneförhållandena som den största missräkningen, För de manliga lärarna i Stockholm är denna siffra för övrigt ännu a högre, nämligen 50 proe. " Majoriteten av' dem som. skulle vilja ägna sig åt något annat än att vara folkskollärare — 19 proc. — har £. n. inga bestämda planer på att göra det, . Varför vill man då byta yrke? Den oftast återkommande ” anled=|” 'ningen är "missnöje med lönen” Hög frekvens har också skälet: Pino je befordringsmöjligheter”. För de iga lärarnas del syns ett vik- itigt skäl vara svårigheterna att bi arbetet med skötseln av hem och barn, . För många är det vidare de en- ligt deras mening alltför pressande chållandena som ligger bak- 'om planerna på att övergå till an- nat yrke: ”för stor arbetsbörd ”, ktören,' 3) folkskol relsen " (folkskoldirektionen), ' 4) statsmakterna (regering och riks- dag)?" . Resultaten av dessa frågor visar att det framför allt är från stats- makternas sida som man anser sig sakna stöd och förståelse, Hela 67 proc, eller två tredjedelar uttrycker missnöje på denna punkt. Nära en fjärdedel önskar större frihet i yrket . Något söm anses ha stor betydel se för hur en anställd ser på för- hållandet till sina överordnade är hur pass självständig och oberoen. de vederbörande anser sig vara i sitt arbete. I syfte att belysa folk- skollärarnas ' inställning på: den punkten 'frågades; Har ni som lä- rare den ' känslan -att ni arbetar självständigt och kan besluta och ta ansvar för åtgärder som måste ”för stora klasser”, ”svårhanterliga elever”, ”arbetet är psykiskt pres- sande” är exempel på Svar, som of- ta återkommer. En del pekar också på det bristande stödej från myn- ”idigheter och allmänhe era ö ten i de frågor, där ni självständ;, skulle kunna' arbeta och Gändiet Nära en fjärdedel av totalurvalet vidtas i ert arbete, eller Jänser ni ha b (23 proc.) svarar här att de skullé vilja ha friare mellan manliga ETESYITYTUY händer. Skillnaden |. - I av mera'.”hånds+:. gripliga” korrektionsmetoder; Där. emot föreligger i detta avséende"'? . inga: märkbara - skillnader mellan”: äldre och yngre. lärare, , Den endå tillrättavisningsmetod som förordas av mer än hälften ? är ver) flyttni av besvärliga elev r , till & Speci klas. ser, Svansjö investerar 223 Svansjö koramun "beräkna; under nästa år investera 222.000 + kry på skolans område? Det gälleb. be skall ta ställning till bal; å. : 1.200.908 kr. NG RIE och kvinnliga lära=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.