Treriererv a TO PFFPYTYYYVPYTYYYVYVYYYTYFYFFTTYYTPT oe ons Fb ahtomn ven I a VILL Mi Har er LAHOLM YVYYVETFT TP VET VV "av YYv Yrv Yvrerrove re . IYTYFPPY "FYYVYFTYYYYYYYFY FTP PYTT Yrv ryrvyr revr Y FR yrryrvevr” r "SÖKER NI N AN LC LAHOLMS TIDNING » TISDAGEN DEN 20 OKTOBER 1956 : | AH Or SA ortsorganet i . ; . . lo . U LAHOLMS TIDNING J "ov «Vad sker i Östeuropa? må Händelserna . i: Östeuropa står. i medelpunkten för Wärldens intres- se. Vad är det då som sker, i det som synes ske? Frågan är inte lätt att besvara, eftersom det ännu såltygar alla, som, hittills har tvivlat, länge är omöjligt att få en samlad överblick över det kaotiska läget. tt Vissa huvuddrag i' utvecklingen - framträder dock "tydligt. Genom RERIRONA z) kas, kommer folkhatet att vända sig mot. honom; I Ungern. väntar sig folket knappast något av Nagy, se- dan "han med eller mot sin vilja tvingats : begära hjälp, av Sovjet- unionen för att klamra sig fast vid sin premiärministerstol, : För Sovjetunionen innebär hän- delserna i Polen och Ungern en stark prestigeförlust, Dessa händel- ser har klart och tydligt visat, att inte att hindra investeringsverk- samheten i någon högre grad, men den blir en kostnadsfördyrande fak- tor i första hand för produktionen och slutligen även för konsumtio- nen, Därför är det beklagligt att den allmänna investeri i nu får förlängd giltighet. : Beträffande. den särskilda inve- steringsavgiften höjs denna med två procent för nya bilar men slopas]. å, talet om solid; och vänsk pen. mellan Sovjetunionen och:de uropeiska staterna är en grov bluff." Det visste man för all del förut också, men utbrottet av ryss- hat under den senaste. tideri över- —L Lotterifloran berikas j ytterligare om riksdagen, bifaller ri- den :s, k.' , som skett på initiativ av den nuvarande högsta ledningen i Sovjetunionen, lättades' det hårda ryska trycket på dess. vasallstater i Östeuropa, Det nya Fäget utnyttjades av nationellt sinnade kommunistkretsar i Polen och ;Ungern för att störta de rysk- dominerade regeringarna i dessa ' länder och utestänga de stalinistiska ledamöterna, av respektive kommu- « nistpartiets politbyråer, d. v. s. par- fiernås styrelser. Det var alltså frå- ga! öm" en utveckling i'national- kommunistisk riktning 'enligt den . jugoslaviska " förebilden, men det var däremot icke fråga om att av- ' skaffa ” det diktatoriska statssyste- och Nagy i Ungern eftersträvade, det: var. bättre levnadsvillkor + för folket,” minskad ekonomisk utsug fing av deras länder från Rysslands ida saitrit.en' något större personlig rörelsefrihet för individerna. | +» ' Omlägghingen > av! den -politiska kursen; väckte : emellertid förhopp-. "ni os de polska och ungerska ras länder; att de hatade, ryska för- tryckarna skulle tvingas medge full "+ ”miveränitet för Polen. och -Ungérn öch:"de ryska trupperna, utrymma länderna: . I Ungern drev frihets- längtah "och" rysshåt i förening ut- vecklingen. mot "eh blodig kulmen, ] =: medan i Polen de. "folkliga - känslo- | ni a inte tog sig utlopp i Ffevolt; , frog att läget där fid, Visisynes ha varit ganska" spänt. "is Ryssarnas - reaktion till. händel- "serna. i Polen och, Ungern har tagit salg: högst. olika uttryck, I Polen tog Gomulka > hem ;, spelet > trots att Chrusjtjov; och ;andra, höga” sovjet: "> fyska (dignitärer kom flygande dit + > pernå,'som befunnit sig på marsch under årets sista månad, Det bety- för "att -stoppa den: alltför: snabba åvstaliniséringen. . De: ryska trup- ”"mot "huvudstaden, ” fick” order att : återvända till, sina förläggningar. I Ti däremot ; gick - de ryska ” trupperna till aktion. Nu föranled- [| "des'zivetvis 'deras aktion,av revolt- : försöket I Budapest men man frågar ” sig,:varför. ryska "trupper satts in : att. slå ned 'detta. 'Kundeé inte régimen Nagy ha återställt ordnin= " gen"méd hjälp av ungersk polis och : uhgerska -trupper,: : Uppenbarligen litar inte de makthavande i Moskva 'på Nagys förmåga att hålla sitt land under koåtröll, Det är också tyd- --Jigtlatt vissa ungerska". militärför- -bånd gjort gemensam sak med re- " 'voltmännen. trategiskt sett betyder "Polen: meta” för" Ryssland 'än vad hgern ' gör, varför man skulle ha :Väntat hårdare tag från. Rysslarids . sida mot Polen än mot Ungern, Den olikartade ryska reaktionen visavi : de; båda länderna får tolkas så, att man i Moskva litar på att Gomulka skall visa sig stark hog att behärska "+ Polen och att han inte umgås med : planer på att bryta alliansen med !. Sovjetunionen, även om han begär likställdhet , mellan sitt land och ': denna, I det senare fallet kan rys- garna nog också lita på Nagy men "däremot litar de tydligen inte alls ör.hans förmåga att behärska den pulitisk= utvecklingen i sitt hem- land; Fö "fraajssnur eymuwogy wo tang sög > "> HBAB IejugaA jop 420 "WrBar suey Ae JOHI[ASPEUAS] Bjjöjrojeur amg Bis strör guld över landet, eller på var- nansminister Strängs, skattelotteri, ”d,.. v. s, förslaget "om att ge dem, som köper. obligationer för preliminärt inbetalda : skatte- pengar, på i slutet av detta na pengar, FF : Det råder väl inget tvivel om att en stor" del av de skattebetalare, som det här 'är fråga om, kommer att nappa på kroken. Vinstlistan är lockande med: en. 300,000-kronors- vinst i toppen följd av en hel.rad storvinster. Och svenska folket bru. kar ju inte ha något emot att spela på lotteri. Många finner det stimu- lerande att leva på hoppet om att är; chansen att för framtiden. förslag tilll-"; >. vilka återbäring erhålles] ' helt för b motorfordon, För den sistnämnda kategorin borde en |. sådan avgift aldrig ha införts, var- för med tillfredsställelse konstate- ras att detta ”misstag” nu likvide- ras. För nya fordon tas skatten ut antingen vid importen eller då for- donet lämnar: sista tillverkningsle- det, Följaktligen" bakas >den in i priset på ett fastare sätt än tidigare, vilket inte utgör något gott. omen QLOCK UR NN SS PRESSEN TANKEN: PÅ ATT. FÖRMA 'de skattebetalare, . som får återbetal- ning på sin skatt att låta pengarna stå kvar hos staten är beaktans- värd, tycker Skånska Dagbladet (bf), som påpekar att staten bru- kar. få låna pengar till denna åter- betalni, "Kollegan anför, emeller- bli :välsit d. Med 5 g vän- tar de på de återkommande obliga- tionsdragningarna; eller På den 15:e varje 'månad då penninglotteriet je veckas tipsvinstbesked, Formen för lotterierna "synes spela mindre roll. I de två sistnämnda lotterier- na går ju insatsen förlorad. Ifråga om skattelotteriet återbetalas redan efter... ett : halvår: den hundralapp obligationen ; kostar. ; Och', då :har som 'sagt innehavarén; fått en chans — om än liten —:att bli rik, en chans, som, inte ens de mest avar. cerade socialister brukar tacka nej . vinner även staten en |. n; Visserligen kostar vinstsumman"några miljoner extra. Men den "allmänna. ekonomiska Po- litikeri får ett visst ståd genom det- ta'skattesparande även om det sker på kort sikt; Vi lever på gränsen] till inflatio; ; Det behövs, inte myc-]. ket för att bägaren skall rinna över, 200—300 miljoner kronor, som skat- telotteriet beräknas komma att om- fatta, är visserligen ingen stor sum- ma i samhällsekonomiskt samman- hang. Men desså pengar, som i stort sett är utslagna på småposter bland omkring två miljoner skattebetala- re; kommer troligen att i stort sett förvandlas i julklappar om de åter- | betala$s'i december månad. Blir in- tresset för. lotteriet det hr' Sträng räknar med, minskar köpkraftsöver- skottet "med motsvarande summor der kanske en inte alldeles oväsent- lig hjälp till att bevara penning- värdet, Troligen blir heller. ingen utan julklapp för :det. Men en viss återhållsamhet i konsumtionen kan bli följden av skattelotteriet; Dess- utom får" allmänna : kreditmarkna- den ett litet handtag genom att sta- ten får ha pengarna kvar ett halv- år' -längre. '; Statens lånebehov är stort kring årsskiftet. Om ' staten lånar dessa pengar direkt av små- spararna,. som. det här blir fråga om, lättas trycket på andra kredit- givare i motsvarande grad. En viss utjämning och lättnad i kreditpo- litiken kan alltså uppnås. Svagheten i hr Strängs nya giv ur finanspolitisk synpurnkt' är, att den - har så kortfristig "karaktär. Däremot har den alla utsikter att vinna förståelse hos dem, som har skattepengar att hämta, Det allra -bästa med skattelotteriet är. emel- lertid att det är frivilligt. Var och -n gör som han" själv > finner för gott sen ta Inflationsbekämpandet med såväl allmän som särskild in- vesteringsavgift skall fortsätta även! under år 1957. Beträffande. 'den förstnämnda kan den lättnaden no-! teras, att det avgiftsfria -- beloppet" höjs från 20,000 till 30,000 kr. Det ta innebär en given fördel för den mindre företagsamheten, . särskil då jordbruk, hantverk, småindustri 0. 5. Vv. Dessutom undantas trafik- bussar och mindre fartyg.: | Nackdelen med denna form av in- + tid även ' kritiska synpunkter: :: - SA man genom ett skattelotteri skulle. kunna öka sparandet på "längre sikt, torde ingen på all- var 'räkna med,;: Det blir en helt "tillfällig åtgärd som kan locka folk 'att sätta av en och annan hundra- lapp för stunden. Det lär inte le- «da till ett uthålligh Det gare ett år framåt kommer troligen. 3 och 2-klass Personvagn, STOCKHOLM. (Press). sz Det var en tid då det här i lan- Den gamla goda "Den unika bilden från Frykstad 8 järnväg år 1860 med en 3-kl ass av enkel beskaffe "|för allmän trafik i december 2906 men som snart råkade i mindre goda ' eh i; förhållanden och det fanns hela der av enskild; järnvägar. . Ursprungligen är näm- ligen 69 proc. av de svenska järn= vägarna byggda i privat regi medan 31 proc. har tillkommit genom stat- ligt initiativ ..och. med statsmedel, Detta har varit i överensstämmelse med ständernas beslut vid 1853—54 års riksdag, då det fastslogs att lin- jer av méra riksomfattande betydel- se skulle byggas och trafikeras av staten - medan "> tillgodoseendet . av lokala linjer, tillkom 'enskilda och Ej . är det man eftersträvar. ', "DÅ "' SKATTELOTTERIET | nu igåhgsatts hoppas vi det blir fram- gångsrikt, skriver. Dagens (fp) och fortsätter: Nyheter 1; Men , varför. : stanna. vid denna stimulans, för det enskilda vinst- intresset? Varför inte ta vara på dess "möjligheter" också när "det gäller -mer- omedelbara insatser i produktionen 'och ordentligt, bl. a. genom + skattetekniska:, åtgärder, uppmuntra” arbete, sparande och företagasmhet? Det skulle i läng- "den, även om det inte 'verkar så spännande som hr Strängs 'skati lotteri, ge än bättré resultat, ” 'KNAPPAST' NÅGON "torde vara överraskad av att den allmänna in- vesteringsavgiften föreslås förlängd för ett år till, menar Ny Tid (2); " "De förhållanden som motiverade "dess tillkornst” finns alltjämt, och det vore nog att ge inflationsten- densen lite extra luft under vin- garna, om man nu helt släppte den broms, som ' avgiften utgjort och utgör. .. vx; SN "REGERINGEN ÄR SIG LIK 'an- ser Svenska Dagbladet (h), den hål- ler sig till sina gamla käpphästar: ” "Att. vår ekonomiska "utveckling är mindre snabb än den i åtskilli- ga andra länder, att vi måste höja produktionen för att kunna sta- "bilisera penningvärdet, att vi mås "te" investera för att kunna kon- kurrera — därom säger hr Sträng ingenting. Han är nöjd om han . får bromsa produktionen . genom att hålla. investeringarna tillba- ka! På så sätt tror han sig kunna hålla inflationsfaran borta, : . Julskinkor gynnar "gymnastiken. : K i Halmstad har meddelats tillstånd att. få anordna ' ett tombolalotteri om 10.000 lotter å 1 kr med 750 st. vinster, som utgöres av julskinkor och ” charkuterivaror till ett sam= manlagt värde av 4,500 kronor. Be- hållningen skall användas till främ- jande. av gymnastiken inom ung- domsavdelningarna. ” , erinrar i Signalen byrå- sekreterare-; Bror . J.. Lindström |, i: 'jJärnvägsstyrelsen. Han gör: under rubriken ”Från splittring till enhet, statsinlösen av svenska järnvägar” en "tillbakablick : och --framhåll bl. ars sa Re ten + De allra flesta enskilda järnvägar som det skulle ta en försvårlig tid att "räkna '-— enbart i Skåne har funnits ett femtiotal järnvägsbolag! — har försvunnit till namnet men en del även till gagnet och hamnat under en: enhetlig ledning, Orsaker- na härtill har varit flera, i många fall "ekonomiska svårigheter. Hade bilismen/,. kommit" några, tiotal. år idigare så skulle den svenska järn- vägskartan av i dag haft "ett något annorlunda utseende, ', .. hetli nköptes åv Halmstad—Nässjö ; av! de gamla namnen som kommer att hålla sig levande längst är väl Bergslagsbanan, Detta har alltid. varit ett populärt namn och man borde kanske fundera över att skaffa andra, linjer lika populära benämningar, Ingen lär väl numera säga Södra Stambanan eller Nord- västra Stambanan, De gamla stam- banenamnen har tjänat ut för länge sedan, Ostkustbanan är: ett annat bra namn; som ännu används, och man : tvekar inte vilken linje som menas då man hör namnet Malm- banan, Cave soo FÖR re - > Och nu under jubileumsåret sig- naleras . nya indragningar, åtmin- stone undersökningar av. linjer ' med en "sammanlagd längd av. 3,750 km eller cirka '25' proc.- av hela stäts- tidens järnväg de korta va gnarna, nhet samt en godsfinka, . Va en öppen för gods, en 1= banenätet. Det är kanske bara en tidsfråga för en del av dessa, som nu befinner sig i farozonen, innan tidens krav förverkligas, . .. En del järnvägar' har också för. svun; mit till gagnet, rälerna är upp- rivna, och möjligen spårar man den gamla banvallen. om man inte an- lagt en landsväg i stället, där nu bilar och bussar rusar fram, ie Så har de första ' hundra « åren gått, Järnvägshistorien är mer än intressant, och järnvägarnas roll 4 det förvandlingsarbete som pågått och ständigt pågår i vårt land har varit och är stor och "betydelsefull, Utvecklingen i tiden kan inte stop- Pas, men fortfarande utgör landets järnvägsnät. det "nät av ådror, ge- nom vilka kraft till fortsatt utveck. lingsarbete pumpas ut till landets alla delar. Och en enig .järnvägs- mannakår är redo till att e fortsättningen hävda järnvägens ställning i det moderna samhället, - : [STOCKHOLM (DE : Fi ini föreslår i Försenad start" = >: för höstgrödor: .-- även i Halland . Enligt en av Lantbruksförbundets . tidskrift företagen, rundfråga tll läg brukskonsulenterria har höst- dden försenats på många egendo- end varför man hoppas på en god m bra vinter. rr mm och en sor Fallands län har, enligt vad fordbrukskonsulent” Birger ' Blixt, den regniga vä- almstad, upplyser Nsommaren. med= derleken 'nnder sej £anska stora svårigh äl å igheter, när det gällde att få jordbearbetningen se stoljeväxterna ut= och sådden av hä; förd i rätt tid, Även om man inom vissa områden kunde utföra sådden gjordes helt, Skördearbetets och den "efter; a jande jordbearbetningens avsevär= da försening medförde även beträfs fande sådden av höstråg och höst- vete i allmänhet "senare sådd än vanligt. Rågsådden har sålunda på sina, håll äver: pågått" under första -Jhälften av oktober. De ganska > väderlel Ia Sr ” 7 boj vd som rått sedan” mitteh' äv septem= ber har gjort att uppkomsten och utvecklingen av de höstsådda Erö= dorna i stort sett är tillfredsstäl- lande; > : : + Några angrepp av svampar eller skadeinsekter har inte märkts, Ut- sädet till årets höstsådd -har I de" flesta fall, utgjorts av årets skörd, . ” "| företag "som "inte är underkastade | avgiftsplikt, 52 a giftsfria beloppet till 30,000 kr tor- de - likväl. innebära "en. inte ohes, a tydlig lättnad "för: flertalet. lant= I brukare och småföretagare, betonar hr Sträng. - ' lars ' Enligt de nuvarande bestämmel= serna är bostadsbyggandet i princip undantaget ”investeringsavgift, men sådan tas ut om ett kooperatlvt bygge till mer än en tredjedel om- fattar affärslokaler, + 200004 dot » Här förordas -den' ändringen att - kooperativt bygge vars våningsyta till minst hälften upptas av bostads. lägenheter skall slippa investerings. avgift." Vidare föreslås att 'AB Ra=. diotjänst tas med bland de statliga STABILARE SYSTEM, i. - Tanken att få en stabilisering äv - systemet, så att vi slipper ändriga gar vart och vartannåt år, är värde att det blir allmän inves- del av > de förutvarande enskilda järnvägarna hade inte behövliga re- surser för att kunna hållas i önskat skick;." Man ”fick- ett enhetligare taxesystem -" och ' därjämte :”lägre förenklad redovisning och kontroll, rationellare fördelning och utnytt- jande -av dragkraft och vagnpark samt mycket annat... öl a : De många järnvägsbolagen tillhör nu" järnvägshistorien.' Ingen' torde äl kunna sakna dem, men äldre järnvägsmän skänker dem ett ve- modigt leende ibland då de erinrar sig de gamla: namnen och minns även : ett intressant järnvägsämne i kurserna, som hette 'vagnsamtrafik med bestämmelser om hur järnvä- garna" fick använda . varandras vagnar.; I järnvägsstyrelsen fanns Jen stor avdelning som' hette mil kontoret, där man bl,'a. räknade ut ';vagnshyrorna från ” det vagnarna | ämnat ägande -bana till dess de j ftergått dit. Det där har nu för- svunnit med förstatligandet. Men de gamla "namnen "vill" gärna "dröja kvar i minnet.” va da Man. erinrar. sig namnet Östra Centralbanan, meh det är kanske inte alltför många som vet att den omfattade ; -linjerna' Linköping— Vimmerby—Hultsfred samt Atvida- berg—Bjärka Säby. Det fanns också en Västra Centralbanan, linjen Lan- rönt som . ö 3, Fördelarna med : det ' ; / järnvägsnätet är påtagli En :stor Lå taxor, rationellare' transportföring,|' .>yrkesmässik trafik och fartyg om dantas från avgiftsplikt, Den särskilda; investeringsavgiften ' fö -motorfonden föreslås bli ombildad . ning, en. owsättningsskatt som på och tillverkare från 1 dec, i år. > Från samma datum kommer för- värv av begagnade bilar"att inte längre beskattas, - I stället : jämkas skattesatserria för nya. bilar: uppåt från cirka 10 till 12 proc: 'av priset i detaljhandeln. Samma .'beskatt-' i motorcyklar, i: Ever fen som : för bilar: skall n növember i år men inte registrerats förrän efter månadens utgång skall bilaccisen och inte "den nya om- sättningsskatten tillämpas. Bilacci- sen gav 140 milj. kr under februari —december 1955 och under januari] —november i år väntas ett lika stort belopp flyta in,, ' on må Finansministern framhåller att det ekonomiska läget gör att det inte hu kan komma ifråga att mjuka upp der ekonomiska politiken utari den- na måste fortsätta med oförändrad grad av restriktivitet. Om jämkning skulle kunna tänkas bör sådan i första hand bli i form'av ränte- Det 'stora : antalet. återför: ljare av bilar gör det olämpligt att an- knyta skatteskyldigheten till utför- säljarna utan skatten bör tas utnär även under 1957. med den skillnaden mot:i år att del "avgiftsfria beloppet höjs från 20,000 till 30,000 kr, varjämte bussar . vanligt sätt tas hos importörer högst 300: bruttoregisterton . wi till en mera permanent beska fordonet. lämnar tillverknin; importledet; >: at NA Liksom = bilaccisen ” t ningsskatten' beräknås :'i förhållan- det till fordonets vikt. Fordon som t', varit fria från bilaccis,'.bl. a. vissa |” invalidbilar, bör slippa om ättnings« skatt, På fordon 'som befinner sig i återförsäljares lager bör.en särskild lagerskatt motsvarande. ' omsät/ ningsskatten tas ut. «> CS 1 LÄTTNAD FÖR SMÅ-. |, ; "FÖRETAGARE fue - '. Den "allmänna investeringsävgif- tén för'år 1957 blir en' direkt fort- sättning av avgiftsbeläggningen för .|sätter en allmän trafikskatt.' ;. r eller bilköparna." " Men avsikten med den permanen- ta skatten är ju en särbeskattning på bilar,: något som nästan-förut-' Mest önskvärt hade det värlt att slippa' skatten, men man kan. kons statera att höjningen på nya. bilar inte: bli katastrofala för: bilhandeln ” " a fan -Från - vårt och konsumenternäs häll måste det betraktas som myc- ket negativt att pengarna inte skall gå till vägupprustningen, som char . så stor betydelse för den allmänna . ekonomin ;genom Att, ge billigare . landsvägstransporter.: Ur.en rätt. jvisesynpunkt; borde det vara lika stor belastning på alla andrä tr Iportmedel inom landet.” Ändå 'tulerar vi gärna bussägarna, har och säkert kömmer att ha 1955 och 1956. Föjningen av det äv+ beträngt läge, ' Kvinnoöversko +: varannan sve "STOCKHOLM Press) g Do Vårt tidigare så markanta kvinno- | överskott håller nu på att krympa ihop,' Vi har nu 1,006 kvinnor på deryd—F | på landsbygden få allt svårare att "| hitta äktenskapspartners, på: lands. -Jav Statistisk" årsbok. 1,000 män ;i riket .i dess helhet. Städerna är bäst lottade ifråga om kvinnofägring, .- där finner: -man nämligen 1,082" kvinnor . på '1,000 ttet' ö: vera "Vi rökte ganska flitigt i.fjol eller "= vad sägs ,om' 5,548,433,000 cigårret- ter, vilket far nytt -rekord,, Slår man ut den siffran på hela befolk- ningen (bara inräknade) får man fram ,att varje: svensk avnjöt 784 : ”giftpinnar”,” Också ”det> rekord. Snus. däremot ) visar ;en : Fortsatt: kraftig nedgå 1 fjol umpt män, : Däremot tycks k bygden hittar man nämligen en; dast :937 kvinnor pg 1,000 män, upplyser den nyutkomna årgången Städerna fortsätter att vara den ljuskälla, - som landsbygdsbefolk- ningen dras tilll Varannan svensk är nämligen nu stadsbo, Om man räknar med alla tätorter och' inte c0N rade vi bara 2,815,000. CSR Och vi:drack också ganska . tigt:. 39,600,000 liter + spritdrycker (50 -proc,. alkoholhalt), 15,700,000..L vin, .223,000,000 1. öl : Statsskulden 16 miljarder "> Den svenska statsskulden upp? gick vid årsskiftet till 16" miljars der; Endast 296 'miljoner kr ar placeradé utomlands, Glädjande är "än i ä 1 1 att notera' att statens Y FLJURA J9P HE IojEp jaxjop Exsjod | flationsbekämpande är, att om 'det : bara städer, omfattar dessa 2/3 av H Ra Å at 30 2 1955 Övers. . PPP .AR Sela1310) eymuor) ewr|fortsätter år efter år mister det sin folkmängd en cs MDS steg statens skulder med 43: file TSIUNWWOY EySWaguF dp jow xsry effektivitet. Ett, eller möjligen två rv Rekordvarmt, joner kr. .. RN so BIPUNE .gseddeuy "jag 107 aefår kan en företagare I vissa, fall "Som en klen om do ck tröst ef-| Några andra axplock ur högen: ” UPC Zap jour ysjey es 28 uaguru uppskjuta en investering utan att gr kalla: och - regniga. som-| Drygt 12,000 Personer åtvandrade ' TUURSAIOJ IRU 'Ädax8 319. p eursjers återverkningarna. , härav a årabbar | mar kan det kännas att; drömma under. fjolåret, Frikyr ing 390, 000 "5959 259 eIIS4 :vspgugg f-usuopun Moduktionen, inte skönja den dag sig tillbaka till. 1955 "års rekord. räknar sammanlagt omkring MAA -t- SAOS. UESp tu a oas ärme, Det var en . det! a " a nig uepaa sag ga SPUeP len sådan extra” pålaga kan', tänkas Mos i . Stockholm I det är störst med 100800, Nykter- | - on - PP SA OrP3yIejS upphöra, räknar han med investe- i ex. var 27 gr, högre än nor-|i ällsk har iu . 0458P I3pURAUS ap PIA era nf ua | 4 kostnads- Al F$ mr tU högre i Å. '350,000 medlemmar . och till VUISjE)S Exsrador ; ringsavgiften som en ren kostnads malt i juli och 4,4 högre i augusti. [ra FS0,000 | bundet hör över 880,000 v 3748 PySradormajst' epirys ap fördyring' och inrättar sig härefter. Men kung Bore ville &kså varajRiksidrottsförbun SN nl rigtera | ALSIONNOADI Pau vs je Bou ex |Då blir investeringsavgiften Ingen- med på ett hörn och han ordnade |personer, Stufligen Sör jotantonen I -7599 BUIESSÄT 28 OxEPIA STIL 'ddol |ting annat än en form av beskatt- RE Sä ki Ät bAnDs, så att vintermånaderna blev desto|att folkmängd? a SEN 2 milj. HS VUUPIS [JEYS Uap IEA Ars 2e8713 fning, som ytterst drabbar konsum- - a RR SR FöRdS FT gå Le - kom =" | kallare. Februaritemperaturen var|april 1956 uppg ann . ; Hem” 490 edosnajsQ ejay f enntltionen, Förlängningen av den all- räsk. station -ån 1888. pr net -MUtten ssd s bonden att vUlten usd e banden s koatugken 4 rac! "JAR 02 re AS fr 00 BOrmMalj e BAI vi " sehen PHAPUR ” seY uaupeg [mäana investeringsavgiften ytterli- ottnvoNe e FA ven ee eter SN ls , e I . ; i , Kos plot ma . : lr . ; 1. a . a st . , i s » oa - or a SN Nn i + SS | a Ät a a MH 4 ve. =” Mr fon AAA AA - A ' > i mA sh te ; F WS NAN MN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.