"> fått allt större betydelse. ' , kan” vi Konstatera, att t Storas-| tån mellan Stortorget. och ' Kyr- kogatan i veckan har gjort och alltjämt ' gör intrycket av. ett bättre slagfält ' då Vägstyrelsens fölk : med ' sina stora maskiner grävt upp mest hela gatan. Men lika kvickt håller :man på att fylla. igen” "den och det är duk" tigt folk; som" jobbar +: Det går . "raskt ' framåt och redan i nästa - vecka skall - "man sätta kantsten : vid trottoarerna; - Så att vägmästare! Jansson lovår, : att den betydelsefulla gatan in- te: skall. "vara" stängd en enda dag. mer än som ' behövs — och det ' löftet, -tackar inte minst vi "på Laholms Tidning för. Kunde » vi: sedan :”fått stadsingenjören Lasse : Carlsson . att. ; sätta: om Kyrkö-. och Sn "FARS DAG: är a i morgöh och från ett amerikanskt hug- skott" har "denna ' dag faktiskt Då blir väl de flesta fäder uppvak- tade. med kaffe på sängen, den oundvikliga + slipsen och tårtan och ' andra - trevligheter, Själv "tippar vi förstås på cigarrer och det är ia inte så dumt det. hel- ler — : huvudsaken ' är väl att + man inte glömmer bort far. En , liten gås i Mårten kan ju också lämpligen höra till Fars dagsfi- randet + eller vad säger mam- » morna? Vet ni inte vad ni skall uppvakta far med så är det ba- ”. - ra attititta i de senaste dågar- . s > HAMSTRING" har nligt. en- fig. envisa rykten börjat före-|- komma i fråga om kaffe och det är: ju kanske inte så underligt med. tanke " på: den stora oron ute "i världen. Men hamstring| 5 " förekommer ' på ett helt annat sätt och det är i Helsingör där det numera: är en fantastisk folkvandring.: ' Allhelgonadagen "då danskarna hade öppet men vi stängt — höll Hälsingborg på att bli totalt invaderat av. folk, som skulle över till Helsi Manas "YSYTYSEYYEFTTTTTYTTYTYTT? YET ETEN + t ”östen hade / "kommit ovan” HE lNgt tidigt detfa år. "Gulnade löv häxsde löst: på” träd- grenarna. En enda florra skulle fått dem alla att fala RV RLNIS den fuktigt kalla marken. Men om" än hösten kommit" tidigt. så hade ingen storm förnummits än. Istället! var: det tungt” grhväder med dis och dimma, ve . Men gamle Ola Jöns Per hade trotsa: detta. . tagit” sin . vanliga dägspromenad, Han kunde abso- lut inte sitta inne. bland "de end: ra" pensionärerna På ”ålderdoms- hemmet ' 'och prata om likgiltiga ting." Hela sitt liv hade han 1e- vat: samman med ' nätur ' och bygd. Och trots sina snart åttio &r; var det som .om benen väg- rade ' vara” stilla! Men det" för- hållandet hade sin förklaring. I onikring ett halvt sekel hade Ola Jöns "Pet ' varit". kriallé,” Vandrat vägarna fram från gård till gård ot sl och från "hus! tin hus med "sin väska och sina: korta varor. För: tjänsterna hade' Inte värit stora: Men han: hade klarat sig. Kanske icke minst för "att han förblivit ungkarl I hela sitt' div.. hade han endast sig själv att sörs ja: för :och dagen tog han. som den” kom;:' Att vandra vägarna, att njuta "naturen, att växla ord. ned kända. och okända Var något som låg. Ola Pers Jöns i "blodet. Att'sitta-stilla” på ett ålderdoms- hem och räkna timmarna mellan nm en pina, Han skulle ut. T. o. de han de välmenande råden; Vu ..— Ska inte Per hålla sej inne i dag? kunde det” i bland härda |: att förestånderskan - sa . till. ho hom. — Det är Ju inget väder + va ute ir. svaret skyldig. - - z Ii Hon menar väl inte ja ska sitt” här & 1ä bå lemmar & musk- ler. stelna te. Dä vore döen dä, & som hon ser ä ja inte. mogen än! a , Och så: Hade de skrattat bådå givit sig iväg. H > Nu var det dags igen. När "ola Jöns Per ätit sin frukost gav han sig åstad. Med. ovanligt snabba | c steg gick han fram till'landsväs gen. På de bron över Lillån -Hur . många tusen, som ” där fanns, vet : väl ingen men bara från Borås kom det fyrtio, bus- "sar med folk, Att det sedan in- te betalar sig att åka ens ären- det : från '. Laholm och till Hel- singör för, att handla är ju en annan sak:-Det verkar som om rena masspsykosen nu har gri- pit stora-delar av svenska fol- ket. Om det är dyrt eller billigt — det kvittar, bara man varit i Helsingör . och handlat, så. är det bra. os I EN OLYCKLIG. "INKÖPSRE- SA hörde vi: talas om häromda- gen' och : den är så bra att vi måste återge den. Det var näm- ligen en 'sedvanlig. resa från Halmstad "och. så fort bussen stannat”störtade hyenorna över till Helsingör.” Två ovanligt om- fångsrika . damer "väckte tull- och kyrkan, som låg så 'våckert på andra sidan. .Det var fredag. det" kallades förr: Oxmöte, Dit skulle Per--gå. Uppleva, gamla minnen och kanske träffa någon gammal bekant, som ännu orka- de med den sorteng folknöje. Al- tid skulle han hitta tillbaka till ”hemmet” lagom til middagsmå let, er han: la Jöns Per var något av ori- ginal. Vildvuxen, men, inta på något sätt tafatt eller dum. Nog |. för att han hade sina små egen- heter, som kanske särskilt de yngre årgångarna skrattade åt. Men "Per frågade. mindre - efter vad folk ansåg om Konom; . Han var sig” själv. Gick' och småpraå- tade' för alg själv och, brumdes ut i rymden, för att snart nå s Därmed |-: måltiderna och sängdags var: ;ho-| i » då vädret för en gamling som] han, inte var så lämpligt, trotsa: | :yija två under det att Öla' Jöns Per / Stortorgdag i Moaryd:.: Eller som |. inte om "någon obekant hörde nås; got av hans ensamma "monolog. Stundtals Här han gick stannade han till. Såg sig omkring, place-|' ”ade en mullbänk innanför läpp- den modårna träfiken hade hat ex viss” skräck; kanske "nte utan tog... Kom” ået.. en "bil var hån nästan ute.i vägdiket, för "att va- ra: riktigt säker, brukade hån"; kommentera vår tläs "brådska: : ; När Öla' Jöns Per Kom fram tf köpingen " var, han både svett | iggregnet som” "föll här de "sugit sig in i hans grova där der, och genom att han:' gått. så fört: hade han blivit svett Fråm- kommen till viadukten mötte han en garamal ' bekant; Visserligen eft tiotal år yngre än han själv, mén" ändå” till åren. Bygde] CH Hild blön [ng Sur hotellet? --a.. sc '— Nä, ja ska: hem, men dä ä förståss ' inte utancatt” "je hel ila mä; "äfrötter blir eh i Mu "Ola. "Jöns Per började skratta. ;— Gamnael,' va ska. ja. då si, -som ä: en milastolpe äldre” än. du. Anej, försök inte. Bär bénä .dina etter nära: syppar, så” på Backer fortsat g tt häll och ufan”att. mare tänka. på saken följde Per med, De bäda gubbarna gick sak- ta och: småpratader Men" så. hej- dade” sig Per, plötsligt.” ni Håken ässe, tro burar, men -det var. också. el; Framför” en "bil av äldre" årgång stod en kluhga' folk. Samtalet var al och Ola Jöns Fer drevs na. Dä ä' en bra. bil. Ny "moto; nya däck, AA så: underredsbehand- Jad te'på köpet, hördé Per en me-' delåtders; välltläda mani bråvera; er Då bu Toleké NRA 'elépper 4 vå xlar' FN "än nat , fanstyg,- Svarade en" speku- lant, vo ena > Ola: Jöns. Per Hördå intresserat på.s Till en ”nlrståeride sa han, :; Ce DÅ du, 8 ant den Tyg tidens 22 t > uf och man märkte, ör de kom fullas- ;tade tillbaka med samma färja -gom de ' åkt över med, 'Paketen slängdes Kvickt in 'i bussen och de ' begat. 'sig över än en tur, "Men när de båda damerna kom över . för: tredje gången ingrep ” tullmännen' pch, frågade om .da- merna håde ågon 'ålerförsälj- ning. Oh, nej "då, "de köpte bara vad de fick, ha. Ja, det vär nog rätt men det de hade köpt de båda andra gångerna? De, båda damerna ställde sig totalt, oför- stående 'men tullarna "lät sig in- te bekomma utan behöll allt vad de' köpt. på den tredje resan — det er brvätt 'så dyr Helsing" örsshopping. Svenska scouter. hjälper de blinda barnen, - Hjälp dem att hjälpa, « - Plotgtro 001958,” n v . ”Minnesvan idrin NÄR HÖSTEN BREDER. SA FÄRGERS FANG ' OCH SKYMNING STILLA STAR, ' DÅ GÅR JAG TYST. PA: KYRKOGARDENS GAN > DIT MINNENA MIG NÅR ec FRÅN DEM SOM VILAR EFTER -ÅRENS 'Stan. : ”..OCH GÖMTS I MULL FRÅN RUM: OCH TID. ' SÅ MANGA NAMN -AN ORAVARNÅ MiG GER i "OM MED OCH UTAN STEN - rr ' EN MINNESBILD JAG FÖR "MITT ÖGA SER,” SER ALLA EN OCH EN cv ot od "ATT MINNAS DEM SOM DE'I uven y VAR, | ocDÅ STAV. OCH RÄNSEL AN DE BAR, a ty. "Sår VEMODSFULLIT SÖM TRÄDETS KALA GREN » SIG TER EN HÖSTENS DAG sov na DÅ LÖVEN SINGLA SAKTA EN OCH EN / MED OBEVEKLIG” LAG påse ; , ss SÅ ÄR ATT SE EN. NEDLAGD VANDRINGSSTAV, OR SÅ ÄR ATT MINNAS VID EN GRAV 9 ir. iu I Di aker bi, för di & r äda Sr a Inte hinner må sitt liv annärs, H = Nä du, ja verat n nog. Du ; |aglogr” För 2 ide a pästar a). | elen; I men di nu för” tin. en "stund på samlingen med 'ett ! a 'Ta "stannar här: "Gumma min skulle komna i momangen Ar då vet: hon inte var ja” håller hus, menade säljaren. - ” tärde. : Snart; sågs. paletåklädd herre rynkade näsan, Mina affärer sköter ja själv. "För allandel, så Per. skrat- tande, "bits inte; för dä, iBtt” "gott råd har. en väl rätt. & frambren- É nade" han och 'satte sig på ; | ett. par bräder som :sluttäde fram |: ; varken bil eller. speku- 'varens-”oro: 2 Nervöst: gick” hah fram? F och tillbaka, vuden” och ” "åvlägsnåde s ett" nrummel. rö deh stunde tänk: te säkert alla detsamma som "bil: innehavaren: Han: hade " Per inte kunde' låta vit att På munnen åt” en. S Mknad Bilist ” va han kanske, men sjäken i. mej. om, han! va. affärs- man, mumlåde Ola Jöns Per un» der? det han' "avlägsnade "sig, från . platsen.: Under tiden han gick och såg på” stånd coch ”törsäljnings- ställen "kunde : han; inte > frigöra 4 tanken på. den: misslyckade; bil: affären.' Och, när, håb en "stund senare. utanför fakirtältet träf- fade ännu” en "bekant," som ' slog Honom ” lätt på. axeln blev ola Jöns” Per nästan väl dee = Lugn. Per, dä &ä bara jal ee - >" Jasså, du” Sven! i Ja,i jag géck 1 tankar så ;ja, ble häst. är sa du lus. Ing: i en” cirkus för mej; Ja har nyss gett På oirkus..Gråatis tell & m v-— Du pratar! Här "finns bära deriha & dä ä inte cirkus precis. ' + Ola Jöns Per fick 'inte tid att svara, Vännen försvann hastigt In : bakom” tältduken, ” Men" "Per blev” inte ”letisen för "det. ' Tidén hadé gått fort,. Klockan närmade sig middag; och glatt svängande med. sin. käpp begav han sig, på hemväg. Det här . skulle. bli en godbit”. att' berätta för; gubbarna som satt på "hemmet": och Inte fok veta "någontiig' om vet hi tänför, öm: de Inte haft [SR Jöns Per, Bom kunde berätta så .t. 0. m, "den trumpaste. min. umjuknads up 1 ett: leende; 3 M en om slutet på hela istort en tick Ola Jöns Per.och dé andra ' Ingenting veta förrän då terfanns 'dagen därpå. Den stod körlilhgen” börjädå "den minns i Den tilltalade nickade och säg | "!— Mokdårel hörde” Ola 2563 ; Per en' röst bland mängden säga |” och det ) var, inte utan att Per. in-] > Jänt "hördes . av. tilltog bilinneba- . medan. del. omkringstående skakade sing "hu : med |: lurats |: | både” på "bilen 'och. pengårna: Den . Båletäkiädde' marin is "nervositet läste "Vecko-Bladet, "att : bilen är 1 på -prdols samma plats där pr jv- - Det: ;var; "verkligen något stor. tat med'Stora'Boarp,:det märk- tes genast. Utsikten över. Ängels holmsslätter; var ålideles prakt- de bronsröda” 'skogarna i i ryggen, och I kvällsljuset lyste Skälder- viken vid synranderi:' "Gårdsplat- sen i var rymlig. som ett: torg, källarvåningen. djup; ve det. T riktig festsal;. ”ja”,"svatade 'fruh” på Boarp, ”och här. har. ckså. hållits baler "ungdom." När salen; och>jag ; in kronorna lyste, genom, de. många fönstren;. när vi kom tillbaka: i skymningen ver ; ; slätten.” Det var som om jag: ännu kuride:se en reflex. av'festens glans 1 hen- nes ögon. ”Och" likväl är. det ingenting”, "fortsatte - hon, ”mot vad Stora Boärp var förr i Jäla den, Här. ovanpå :var en vånlri därifrån. kunde man .se, havet i alla . väder. 'Boarpskungen'; ville. ha det så, för han brukade säga att h n; ; ville 'se sina skepp. hte på sjön. Ett ägde han 'som"”vär klätt med. koppar, och det hade samma” namn söm” hans "hustru Bengta. Det påstods om honöm, att han var så. rik, att har kun: de klä hela' vägen: med papperg- sedlar:" från . stora hotellet : på dert utan" att röra vid "jorden — åtminsone "skall han 'ha sagt dét själv sent.en natt efter' en av sina spekylationgr, Han, ägde både skogar och herrgårdar, men | han bodde Ivar. här: och nöjde sig med 'att' byggd en andra vå- ning på gården. När” min mans full, mån hade Hallandsåsen: och ve till, en” riktig. stadsvåning, och Ängelholm hit till Boarp och åka Han; hette” Johanhes Jöhans- son”, svarade frun; ”och han dog på Hjä rps'fattighus,” Boarpskungens : båda” residens: i éftermiddag, tänk jag vandrade hem a |] till Margretetorp,.€ "eller åtminsto- ne' vad som fanns kvar av dem; och! jag". nekar inte. till. att jag ET medan hansson; Men törsten pinade rig inte, ty:jag visste att jag bodde vid själva källan, där jag kunde berg," sedan han. fått den äldsta och finaste. sjöskumspipan i tänd: ”Jag : minns”, både: -horiom + och hans "hustru Bengta, öch" »som pojke har jag: varit. med om att begrava både. dén ene. och den andra.: Vi var'ju släkt — Bengta var syster: till .min farmor.” ee Carl. "Ekberg "Hade en vårm uppskattning av. -Boarpskungen, ty'denne hade :i. 'sin makts och storhets .: dagar 'haft' hjärta : för bygdens r minnen,' för det som var gammalt, och fornt.: Vem. var det bm: inte han, som tog .vara- på dopt ten.i Tossjö kyrka och på de. snidade. kyrkdörrarna av ek med de latinska inskriptionerna —'när kyrkan bygdes om; hade de eljest blivit husvilla:. Tack vare honom:har dopfunten också it till rätta och' återvänt an sin: förna 'pats, men dörrarna . fet Hanar jpg, ma en jid' blev. de ” av: de gustaviäriska stolarna; :och stö "när ;stormfloden 7. till slut : gick övers Stora: Boarp. Bengtas', kammare” på: undanta: Igeti Marbretetorp såg Carl Ek. berg i i'sin 'barndori. bara "några förgyllringen lyste på kärmärna, - medan ” gumman ”. stickade sitt gråa. ullgarri, Borta i ”Allegården träffade han' en -gång på ett par vackra" magsivå malmstakar, som ". Bengta : i all ' hemlighet ;satt i, i en trädgård vid landsvägen till "I Förslöv .stod :det' ännu: i min tid en" skulpterad 'galjonsbild med .gång suttit:i förstammen på en: av .Boarpskungens 'skutor;- kan= ske. på: den - " Kopparförhydda ', Bengta & som stötte. på .grund vid - Mellbystrand :/ "och: blev » vrak. Med rätta. fann Car "Ekberg, att trästatyn' borde. höra 'till' sam- lingarna på i Margretetorp,' och > vat den, men då han försummade ,. att avhämta den och.huset bytte ägare, . föll "den "i; vandalernas . > | händer, Den gick miste om en sista hedrad fristad i det hus, där > lady. Saint "George från Bälte- ' berga, härskarinna över” 'Tippe- reliker, stolt: och frodig, aristo- kratisk. och bondsky: : 7. : i Under hennes "mörkblå ögon har jag samlat hop det lilla jag vet om Boarpskungen, om hans. storhet och hans förnedring. Det : är -en' sällsam historia, och det vore: evinnerlig - skada,» om den helt skulle uppslukas' av förin- telsen: liksom" kyrkdörrarna i Tossjö med den okända inskrip- tionen. Ty den är mer än säll- sam; den är också skön och upp- bygglig. Den ' är på djupet helt annorlunda än man skulle ha ' väntat. - "Den: handlar" inte om bo Joh storhet och . förnedring; 'nej "den. handlar om ' hans' förnedring och hans stor- het.” Sådan är den rätta krono= : logiska: ordningen, : ; huggtia. obd. till;ved, Förskinfras pant där. för 'tio riksdaler; Och >". bleknande färger — den hade « en; han hade också lagligen förvär= "'- rary, tronar bland: rinnen 'och :.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.