Ons, t "den. amerikanska presidentkampan. "jen i slutskedet helt ändrade karak- ; "talade. "då alltid till hela folket, fn a helt. undan hans fötter och det är " tydligt, att: varken Stevenson eller N ecen d den 2 november 1958 Medaljens .fram- och baksida Vi människor är underliga va- relser. Sedan James Watt upp- funnit ångmaskinen åt oss har vi . sluppit ro våra båtar eller vänta på. lämplig vind. Vi har sluppit kånka i hästdiligens utan åker snälltåg till Stockholm på en enda - natt Och dessutom sparar ångan bra många hårda dagsverken av allehanda slag åt oss, - Vi har fått elektriciteten, d. v, 8. den har väl funnits sedan tider- Nas morgon, men de vise männen tämjde den &t oss så vi slapp hälla fotogen på lamporna, dra kaffe- kvarnen . i speceriaffären eller Pyssla med den osande karbiden till. - cykellyset, för att nu' inte s '. tala om en hel massa andra tids- , ödande jobb. 2 Allra scnast har vi fått atom- "bomben, så hu slipper soldaterna skjuta ibjäl varandra för hand. En liten gnutta atombomb räcker till ; för att plåna ut en hel stad. i Både dessa och en hel massa andra uppfinningar har alltså till +» Uppgift att spara arbetskraft, Och det har de naturligtvis gjort. Men - samtidigt har jäktet ökat. Nästan ' varenda människa över sju år och "under 67 bara jäktar dagen lång, . På lördagseftermiddagar och sön- dagar skall vi ut och åka, hälsa : på "vänner och bekanta, titta på : : när. Gren spelar fotboll (haha, fotboll 'spelas inte om vintern i : gamla: Sverige: , sätt, anm.) eller : kvista över till moster i Danmark: : med 'ett' par kilo billigt och -gott svenskt. margarin. (skrivaren har : : besäråt missuppfattat - kö-riktnin- rgenisny anm. av sätt,). Aldrig får: N iskorna en lugn stund sedan ' fick.-: ångan, '; elektriciteten,” Xx atomkraften, . bilen,” motorcykeln . ningiringen. Mellan pallisaden ' och ed och mopeden till hjälp, De jäktar ihjäl sig. ; Men så sänkte sig Plötsligt fri- den och ron över svenska folket, Dess skyddsängel heter körförku. + det. Vi har inte sedan "mycket län. ge under vår söndagseftermiddags. promenad sett så många fridsam- ma mirsgute + med hälsans rosor på kinderaa on I a deg, Ingen jäktade. De gula + rikstvåan föreföll vara där vandraren stilla mediter4 kunde strida fram som en Lucia Ke med -kaitfi 2. Som en mild protest mot tillvaro? vandrade dock ett par 8 k. skinrfritar al'cteg ostörda över Tullbrons körtana från landfäste till land- ” fäste. Inte ett hår kröktes på de. ras huvuden och inte en endaste slungades ut genom någon "vindruta som varning mot ett .dumdristigt äventyr, Friden och "stillheten härskade denna guda- benådade novembersöndag. Men Nemesis vakar. I Badhus- parken mötte vi vår vän, som har "sitt hemvist där rikstvåan skär genom staden, Han såg grämd och härjad ut, Inte en blund hade han fått i ögonen hela långa lördags- natten. Tystnaden hade berövat honom sömn, och vila, Något så "skrämmande som den onaturliga stillheten "på Sandgatan denna natt hade han inte upplevat på många å år, anförtrodde han oss. —- Men i natt skall jag sova , skönt igen, sa han. Då kom- mer åtminsto- ; ne långtradar- na..cc Nn e bevakning omger. de ryska sibivienlägren' för. att. 'om- varje försök 'till flykt. Den i L (av. leden, -kortvågsbehandling, Skillnad Det var frågesportiävling I ena militarförläggning uppe i Norre lard BL a förekom kuggfrågan om vad det är för skillnad rel lan en kubikdecimeter och en Liter. En värnpliktig I det civila mickare, sade: Kubikdecimetern är väl fyrkantig, men litern rund...! / LOK TORN : ann 5 VARAR Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. - Förse frågorna med lämplig signatur och uppge helst ålder och kön. Det är givet att envars . anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-' RAR och sänd dem till redale tionen. " Fråga: Sedan ett balvår tillbaka besväras jag av smärtor i axeln vid vissa armrörelse onda blir bara värre och nu bör- jar det bli likadant i ROT Svar till ”40 år”, Smärtoink I ax- eln kan bero på förkalkningar i axelledens omgivning,” en" synnerli- gen" vanlig å änn ” Li LU t 3 z 2 I Från vår utsände i Melbourne: MÅ upp, för fullt under träningen. ( sig mellan träningsvarven. Ryska kulstöterskan Diskowitz är en ”Hadig bu” och här laddar hon « Vv.) — På bilden t. h. ses jamaicafenomenet Keith Gardner ta igen Det lyckliga Danmark]. Det danska Gallup-institutet har ställt tvåhundra mer eler mindre indiskreta frågor till herr och fru N Danmark, Resultatet : av denna sto. rd: har publicerats i av hela befolkningen trivdes med sin "boplats. Av dem som ville bo någon annanstans föredrog 3 proc. huvudstaden, 12 proc, ville leva i tio, artiklar: i Berlingske Tidende. Aven den som är skeptiskt inställd mot dylika demcskopiska kartlägg- ningar måste' medge att porträttet av genomsnittsdansken i mitten av 1909-talet verkar rätt så naturligt, även ; om kanske några "enstaka 1 alla - åldrar över 20. Diagnosen fastställes oftast med röntgenfoto- . grafering av axelleden.. ' Behand- drag ger anledning till en viss un- drar. Endast två länder i världen här” hittills gjort försöket att via bn": gallupundersökning . kartlägga trålning vila från arbete ”men' dock ej stillhet ingen består av rö ett. folks åsikt om sig. själv: Eng- land och USA; Konklusionen av utan 'med ' försiktig" sjuke. . ;behandling: Med rätt” skötsel 'skall Ni kunna bli helt besvärsfri, givet- vis förutsatt att tillståndet icke är betingat av annan orsak, t. ex. reu- matisk - sjukdom = eller: onormalt slitage efter olyckshändelse, . Fråga: Så länge jag kan minnas örekommer i mitt högra ögas syn- j | fält. ett visst tecknat, genomskinligt mönstér, som visserligen förstoras | något när: jag ser ut i'fria 'luften, "men annars är: oföränderligt. Har aldrig haft något obehag härav men det kunde vara intressant att veta våd det är. och ev. hur, det upp- stått : gr + Al og; 4 S; ” ' Svar till PK. sö Boken av-det. -synfenomen Ni iakttagit fö- refaller stämma gott med en 'miss- bildning i ögat som då och då ia tagas av ögonläkare, men mera säl- tidigare ade bilden i visar. dödszonén vid den höga taggtrådsförsedda inre bevak- staketet i förgrunden är helt mi- nerat;" Höga. vakttorn höjer sig över lägren, varifrån de ryska vakt= posterna med strålkastare och kulsprutor inte för en sekund släpper + uppmärksamheten: på: : fångarna. Bakom denna första spärr. ligger. i + Der seneste : tidens tumultlika storpolitiska” utveckling gjorde; "att 'Di "Inhemska frågorna såsom helv vi " bakgrunden. "Presidenten .. kunde” inte lämna ' Vita huset, utan "både 'demokråter och "republikaner, " Presidehten blev tack vare den ut- rikespolitiska krisen den store, över "partierna; stående landsfadern, som alla; me förtroende såg. upp” till. : Folkets", beroehde. av - president "Eisenhowers: stora erfarenhet i krig och fred: framstod i den” skarpaste h Främre Orientens” cv 2 > Fö "ael ryckte: -utvecklingen plattformen amn 'de två 'senaste veckorna > lyckades: återfinna" sig själva. De valde den för dem defaitistiska och ödesdigra linjen att-helt gå in för att presidentens hälsa' inte skulle rycken, "ul skulle ' I kort - ” efter” hå um för Ei fört a 'Det är naturligtvis klart, att den rikanska presidentens 'arbots. Srda blir enorm,: Men själva kam- injen och” särskilt de senastå veci >» na före valet var en frukfans- XY "td press, tvdli sei" dock ' väl stod :ut med. enten ser i dag friskare ut än ånga år, Och detta kan bara fom 'ett golt tecken I på att han fullt äterstäng Det är en publikäner! r presidentkandidat Stevensons utan att Nixon Inom bli "president.. Detta Marra tema upprepades sedan kvälll ; "kväll ”av de demokratiska nn "spiranterna. Det amerikanska fol- Jet hbetygsatte sedan som” bekant Adet hela med' ett: "överväldigande som "Eisenhowers hälsa rade och vänner Baa är varsel av detta mäktiga lands: materiella och moraliska stöd. v Valen till kongressen utfi siffermässigt till" demokraternas : far vör,'I den nya senaten sitter 47 re- och :49” demokrater." Il” representanthuset” här” demokrater; na formål "Bvervikt av eri hänt full mändat. I praktiken: blir "d emellertid så,' att en liberal och till ytterlighet Populär "republikan som Eisenhower går nästan helt i linje med de konservativa sydstatsdemo- kraterna, varför det säkert inte blir svårt för. presidenten 'att uppbåda Majoritet för sina förslag i kamrar- na.. Särskilt" gäller detta” senaten. Med en mindre "populär Presidere eller" med en merå"konservåtiv pre sident,' som 't. ex. Nixon; kunde” e demokratisk majoritet i bägge kär; ”Tarna lätt resultera i att 'statsmaskt neriet ofta låste sig:' M Eisenhower har'i dag (12 meddelat att'han redan börjat arr beta "på sitt'”state of the Urion? tal till de nya' karhrardas öppnande början äv januari” 1957." "Så vitt man för" ögonblicket" kan se håller de störpolitiska" stormärna” på att bedärrå; Ock på'USA:s hemmafront fortfar 'de 'goda tiderna med oför- minskad kraft. För lång, tid framåt kati." man motse, att den republi- kanska ' regimen fortsätter den höga ans politik för att hindra över- Rörifänkturen: att slå ut i verkliga exesser, som i sig skulle kunna bära fröet” till ett ekonomiskt bakslig. tJtån varje tvivel blir dock 1057 ett år av långsamt stigande priser över hela kinjeps i "rent + lan av Under: fosterlivet då glaskroppen: Bildas, vilki fyller ögats inre, är denna utrustad med er centralt belagen artär, bomnoör«s malt tillbakabildas” utan att lämria några spår, Ibland kan dock en tunn vindlande sträng av okänd. anled- ning kvarstå och denna kan ge upp- Ci|hov till de bilder Ni dakttagit, Vid undersökning av "ögonläkare kån man dock få absölut klarhet. böka” tillstånd är >höelt! ofätligt "och beé- handlas icke r i Hos: "polisen, och på spårvägens hil+ tegodsbyrå "som man hittar be: , [nerliga” saker; En skräddare i penhariin har roat sig med att hor tera vad han under årens lopp hit: tat i fickorna på plagg som lämnats tion. Här är ett litet ur; . fickplunta halv "med ä konjak (hur man nu kan glömma något så så- dant; 10 si ulkort daterade 1954 i en kostym inlämnad; den: 24 juli 1955. A st. gamla tiokronorssedlar från tiden före sedelbytet; enn .;1st vigselring (i ett byxuppslag). - Övre delen av en bikinibaddräkt (i innerfickan på en sommarkavaj)- 2 st, 16 månader gamla; obegag- nade resebiljetter till Hawa. ” — Varför särälar. ana, fra, sl så tr Barhofiolta og hehade ängt ut, t å Vd dén ikanska ” undersökningen var, iatt inbördes” konflikter starkt komplicerar medborgarnas tillvaro, medan det hos flertalet engelsmän konstaterades att de: i hög grad var utsatta för en känsla av otill- fredsställelsey | (fr ion) Den|t en provi d och 11 proc. ansåg att det vore bättre att leva på landet, . Av köpenhamnsborna var två tredjedelar belåtna mod sin stad, medan 15 proc. hellre ville bo i någon provinsstad eller: på landet. Av. folket i p någon juridisk Skyldighet att Förtroli ga stund er "Svar till "Okunnig faster”, Nej, för- åd. na var likaledes två tredjede- lar nöjda, medan 6 proc. hellre ville bo i Köpenhamn och hela 24 " proc, ” föredrog landsbygden, Fyra ' femtedelar av landsbygds- borna ” slutligen trivdes :med sin miljö och endast 16 proc. resp. 3 proc, " ville" till någon provinsstad eller; - till huvudstaden. : Bland stadsborna . var längtan till landet störst bland de "äldre, den konsta- terades hos var tionde. Fyra” femtedelar av' den danska danska, undersökningens resultat däremot ' kan sammanfattas i' tre ord:; ett lyckligt folk, = =: - Människans förhållande till pen- gar och denna världens goda brukar ju säga en: hel del om henne själv. På frågan ”Anser Ni att Ni tjänar tillräckligt. i förhållande till Ert arbete?” svarade nästan. hälften av alla tillfrågade ja. Två tredjedelar eller , 66 .proc,. ansåg att de” med sina , inkomster: klarade - sig Jika bra som andra med högre inkomst, och 20 .proe.” menade att de: klara- de sig bättre.: M. a. 0.: omkring 85' proc, 'av danska folket menar att de får ut tillräckligt. ur sina kan inte tänka sig bo i något annat land, Två tredje- delar anser att deras' förväntnin- gar på livet blivit uppfyllda, På frågan: ”Vad” anser Ni vara den viktigaste förutsättningen för att vara 'en lycklig märmniska?”:sva- rade. var fjärde: att vara frisk och ha ett gott, familjeliv. Var åttonde menade, att förnöjsamhet var det viktigaste, Var 'tionde - ansåg, ”ått] män främst” borde ”hållå ' frid" med sig själv och andra, Mer än var tionde: pekade på en god ekonomi och ett tillfredsställande arbete. På frågan - ”Skulle Ni. kalla 'er själv för en lycklig människa?” svarade hr Di k med 84 proc. ja och pengar.: Av de 3 proc. som säger att de klarar sig sämre än andra, "finns ingen som vill. medge att han hyser avundsjuka mot de bätt- Te Inttade;, 98. proc, av: alla dan- skar, praktiskt taget hela befolk- hitgen, förklarar således. att. de lever i frid och fördragsamhet med £srannar, ' kolleger m.. 'fl. Fö frågan: ”Har Ni. kommit. på t plats i livet?” svarade 70 proc. ande, knappt 20 proc, nekande, Ar'sörkningsvärt är det höga pro- cer itelet bland ” landsbygdsborna. Inte mindre än 90 proc. av dessa förklarade. att - de ansåg sig ha lyckats i Jivet. ”Arser Ni, att myc- ket pengar, betydet; något. för ett lyckigt. liv?”. hette än annan frå- i ga. Nästan tre av fyra svarade nej. Var "fjärde sade” ja . Anmärk- ningsvärt är, att här. icke kunde skönjas någon skillnad "mellan hö- gre och? lägre inkomster.” Ja, sva- rade 23 proc. 'av alla med inkom- ster" under: 7,000 kr 'om året, '24 proe.' av alla med 7—10,000 kr, 29 proc, av dem med 102-25,000 kr, 23 proc. av, deri med 15--20,000 kr. Av der” söm. på "den tidigare om- nämnda frågan ”Anser Ni att Ni tjänar tillräckligt i förhållande till fru Danmark med 82 proc, Mot: denna: kompakta Iycko- känsla, denna till 83 proc. positiva trivselattityd står några tankeväc- kande ., ”imponderabilia” som” ger bilden ett välbehövligt djupper- spektiv, -För .en-tid sedan gav. den belgiske författaren Dotrements följande föga smickrande -karak- teristik . av - danskarna; n tror på litet av varje: litet på sig själv, ' litet på kärleken, litet på Atlantpakten, litet på verkligheten, Danska är ett språk för "diplorna- ter. Man kan tala i. timmar utan att säga :något,' Han hat en riktig uppfattning, om den . sociala och ekonomiska friheten. men en. fel: aktig uppfattning om den inre fri- heten.: Frihet' är. 'att kunna välja men dansken. väljer inte. Han” tror på tillfället”... > Cd « 88 proc. av' de tillfrågade för- = [sörja event, frånfälle har faddrarna inte nu för tiden. Att vara fadder är en= bart ett hedersuppdrag, gåva av faddrarna. Med hälsning. rätt: Tage Erlander är mycket rik- ”Dansken|' |” lan och berättar att man fått lärå sig klockan. Tillfrå intressant.” nästafi likadan som våran fast den går mycket långsammare där. föräl möjliger vantar. man sig en litet finare dop. 2 Goliie h Svar till ”y em i har rätten NI hacjh tigt värmlänning. Per Albin dliremot bi var 7 skåning, Med hälsning. on Gallle Svar till "Marjorie 17 år”. Har)! bruden och de andra tärnorna bes RN Dä a kARR NNE: LR SAGT och SKRIVET I Västerås st08 för någon tid medlemmar av ”Läin- karna” Må er podbim och tlale om sina eidsrenheter äv kampen mot alkoholisren. Ea sv dem, fn Ung man, proper och fålvin- dad, hade dagen före rel Upp Ull Väsierls från en stad I wåra Sverige. — Under resan kände han sig hungrig och gick in I re- staurangvagren för aut få on bit Fat På matsedeln lang en rätt som föll honom I smaken, Han vågade sig dock into AR den, Varm för? Ja, den innehölt vinka och vår mean var medveten om alt om han skulle känra den smaken $ munren så skulle ban falla igen. Han arsåg — visste det (örres. ten äv egen dyrkdpt erfarenhet — att enda sättet att hålla bes käret borta var att absolut avs stå från allt som luktade eller smakade alkohol, hur htet och , oskyldigt det sedan ån kunde te sig, J-pennan i Kvällsstunden , —— ——— Den för ulfället tittande inrikes” ministern I ett av de a, k. salellit= länderna kom en dag under en ins spsktlon till statsfängelset, Där salt bl, a, även hans företrädare | ämbes tet, och något generad utbrast mils pisten vid åsynen av sin £. d. kola lega: . — Jaså! Ja, här sitter Man... Den andre gav endast följande innehållsrika svar: . —- Ja, hit kommer mant ”Butiken som finns där iden behövs och behövs .' där den finns? "> vc ar ICA-tidningen satt som rubrik på en ledare rörande kringförings- nndeln, Först påpekas att annon= seringen har aitt givna värde inte ara för den ICA-onslutna handeln utan för alla enskilda köpmän som — ' slutit sig samman Inom ICA såväl staden som på landsbygden. Det ligger I allas vårt intresse att apri- stämt färg och modell på tärnklän=|da kunskap om ICA-rörelsen och ningarna kan: inte ni. som yugsta|dess medlemmar på bred basis och tärna opponera 'er, även om nityc« er att rosa skulle klä er bättre än | ljusblått. Med + era blå ögon och . mellanblonda hår tror jag f£, ö. att, ni klär minst lika bra i blått och ör färsen mycket ljus kan ni ju alltid låta färga klänningen. i någon mörk rosa nyans efter ge opet; Lycka nu, till och ha 7oligt, 7. r + kl alla . kretsar, Därigenom skapas : förståelse för betydelsen av det ar= " »Nete som vi tillsammans uträttar, "ger tidningen och fortsälter: - "VI har på annat ställe I dett. summer av ICA-införmatlon redo- tjort för den stödonnonsoring för: «den ICA-anslutna lanthandeln som: "började t slutet av september må-' "Jnad;' Denna" anhonsoring -har' altt givna värde inte bara för den ICA-" j anslutna lanthandeln utan för alla ”' enskilda köpmlin, som slutit sig amman inoni ICA:s brödraskap så= äl £ staden som på landsbygden, ! Kringföringshandeln är ett'beo- kymmer ,för många, lanthandläre, Men somtidigt har man på lands=' ' Sygden börjat komma - underfund ned att denna förräljningsförm in- . 'e erbjuder något verkligt hållbart en ill den: traått fasta Tarthandel. genom att inte ok Helst av allt böcker set av ae M Lille Pelle kommer hem från skös dm det var vores 2 Joes.. å klockan I skolan & ks -<' klarade att,'de icke hade något ideal att se, upp mot. 4 Proe, av de som hade ett. ideal (tre gånger så" många ” kvinnor ' som män!) nämnde Kristus, ' Niels Bohr, ' Nils Mer än femtio proc. svarade nd på frågan, om de satt' upp någol icesa artiklar ger och delvis finan« särskilt mål i livet, icras genom den bättre lönsam- Enligt den danska Gallup-under- är var tionde köpen- Bukh, « Albert Chur- chill, :.; Jack London, LÅ Rommel, Chrusjtjev och: några aktiva dan- ska politiker: På frågan, om någon — privat eller offentlig Ert arbete?” ds de, an- såg endast 20 proc. att pengar be- tyder något för lyckan, Av dem som svarade nej 'tillerkände ” 3 proc." pengarna lyckovärde, -: At! trivseln är mycket bra. bland våra danska.vänner framgår även äv svaren på frågan: ”Är ni be- låten med den plats. där Ni för iill- fället bor?” Nästan 'två tredjedelar gjort särskilt intryck på dem, sva- rade 70 proc. nej. Endast 3 proc. nämnde kriget, 2 proc. den nionde april och 1 proc. ockupationstiden. hamnsko . icke : lycklig, 'Månntr | K finns det en skillnad mellan lyct kan på Nörrebro och lyckan p:. unna "erbfjuda' lanthushållen mer ' än ett begränsat urval ov de va- tör som behövs, Flertalet av de va- ror som landsbygdens hushåll mä- sto ha saluföres endast av ten bo=- fasta lanthåndeln. Därtill, kommer alt ” åtskilligå ov dewa varor är ”wunga” varor +— kaplitalvaror, fö= "ervaror etc, + som kräver större nvesteringar. och dryga-kostaaler ör lagerhållning samt — och inte vanligt « ganska långa kredlier. Lanthandelns förmåga att. kunna saluföra dylika för landsbygden ödvändiga varor til vettiga :pri- dn | ser förutsätter att de ovannämnda större böstnaderna får slås ut på m Mörre försäljning än vad enbart "eten på andra varor med större ' -msättningchastighet och därav be- ingade lägre kostnader, Skulle nu antbandela gå miste om en större lel av ZÅenna senare, försäljning ninskas också dess möjligheter att Fyn, mellan lyckan hos välfärd , statens speciella. gunstlingar oc. den andliga elit som går tvär: mentet, vilket skulle kunna Törsät- igenom alla samhällsklasser? De Ja lan lanthushållen fen brydram sle unna saluföra det tyngre sorti- vore” alltför mycket begärt av et: tualjon. vi anser därför att denfaz att den: Pie dt ett 40 proc. änskade icke att i fram- tiden få" uppleva någonting sär- skilt. "Av "återstoden önskade en- dast 4 proc, fred i världen, medan 20 'proc.: ville göra utlandsresor. ' > Herbert. Connor. | alle olysa - osg närmare omfj>crkligt aktuellt budskap och tror dylika finesser. "Men 'vi tror att] it den kommer att mötas med de finns. . ' ympati bland ansvariga tepresen- > anter för landsbygdens befolkning. Lå ARP RR PARIS AA ATS EAA vär Ae AA NAN Visor mätte nte TRA KR VTT KR rr er > a” nens
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.