NM" DR drink jihdg An en RA KO Torsdagen den 22 november 195 6 iklor 0. Hiskul Tel, 29. Exp.-tjd fredagar ” i Hishult ' (Ernst Carlssons ” Ger högsta ' gällande ”. > Ännu är det ej för CN | i -Våxtorp (Lantmannaföreningen) 13—15 ,. NV Ränta tillföres halvårsvis, , 16 Jodbrstase fastighet). 17—19- ränta å: kapitalräkning, sent att premiespara. — .: GENGAS- PÅ T > Forskningar rörande gengas- drift har urider:hela 50-talet be- :" drivits inom . Volvo-koncernen, "+ Särskilt har,intresset koncentre- rats till gengasdrift av dieselmo- , torert-—. en fråga som. inte var ” av tillnärmelsevis så stor bety- delse under andra ' världskriget » som nu då” anskaffningen . av dieseltraktorer är större än an- skaffningen "av fotogen-- - och bensintraktorer, ES : Forskningen har främst syftet till att skapa" förutsättningar för att dieselmotorer — och därmed "också' Bolinder-Munktells'- och Vdlvos traktorer — "skulle kun- na hållas i gång "även i händelse av avspärrning, Eftersom" Volvo och ; Bolinder-Munktell' svarar för nära hälften av'alla trakto- rer som levereras till det svenska jordbruket är det helt naturligt, att koncernen under lång. tid äg- "nat denna (fråga. 'stor uppmärk- RAKTORERNA?: rer är gengasdriften inte” obe- kant. Metoderna för gasdrift av dieseltraktorer är däremot inte så kända. Med" ledning av de forskningar koncernen bedri- vit är det ingen tvekan om -vil- ken metod Bolinder-Munktell skall använda för gengasdrift. . Skulle en. "verkligt " allvarlig försämring av ”bränsleläget för-]- anleda :att "gengasdriften än en gång aktualiseras finns 'det där- för möjligheter att med kort varsel igångsätta tillverkning av gengasutrustning ''och ombygg nad 'av: Bolinder-Munktells och Volvos traktorer. Det kan i detta sammanhang ' förtjäna påpekas, att ombyggnad av en dieseltrak- tor a efter de linjer som utexperi- menterats "inte 'blir : dyrare än ombyggnad : äv en förgasartrak- Bolinder-Munktell-' och ' Volvo- traktorer .»--behöver-> därför: -inte hysa - någon . oro' när det gäller | fraktordriften,. rIrle : tor.—- sharare tvärtom. Ägare ay | Mitt i son, den males alltjämt i pappers- kvarnen i Stockholm, förklarar ras sökte vi byggnadstillstånd och sedan dess har vi stött på åtskilliga gånger och varit uppe i Stockholm och uppvaktat ve-" derbörande, Vi tycker. att det. ker tydligen inte myndigheterna. och alltjämt väntar vi. Vi behö-; ver i allra högsta grad. det nya. packeriet men det ser dåligt ut som om vi skulle få det — fast: våras för 4 oss också, i I oa gen? Ja den har i år faktiskt legat 5 å 6 Procent under förra - årets invägning och det torde väl i främsta rumet bero på en viss - minskning ' av: hönsstam- men." Det, har. faktiskt under |: det snart gångna året visat sig att, ägginvägningen 'minskat i » Götaland, hållit sig tämligen «konstant i Svealand samt ökat i nordligare delarna av: Svea- Tand och -i' Norrland — med "andra "ord -'det har skett :en produktionsutjämning. Givet- :'vis kommer 'en sådan sak” att "märkas även för, vår del om de ” blir: mer - fråga : om : nordligare”: självförsörjande ; "De vid hösiållningssällskapen up, lagda "registren, vilka nu va- vetsutan.' en stor roll. för avels- valet De pålagda tjurkalvarna | — blir därigenom” på. ett” tidigt:s ' nilngsmässigt' gallring, som medför en "höjning. av kvali- teten med härisyn' en produktions lands län ger , emellertid vid han- den, att många djurägare envisas med att lägga på tjurkalvar ef- ter alltför ungå och odokumente- rade. tjurmödrar; -ja stundom; ef- ter kvigor och förstakalvare, om vilka man praktiskt. tåget. intet vet ifråga om åvkastningsförmå- ga, hållbarhet; och" 'mjölkningse- genskaper m.m I "de "län, 'där seminavelh: nått en relativt : stor utbredning, borde ', : tjurpälägget begränsas till. de Kor,” .vilka” har minst! 5 å 6: Produktionsår, från vilka resultaten: genomgående” är " bättre: än besättningsmedeltalet. Pålägg av tjurkalvar. efter unga, oprövade och "svaga tjurmödrar bör begränsas i den samlade av- elns intressé och en spekulation i att uppnå ett; högt försäljnings- 'pria för-en sådan ungtjur. är. till förfång . för avelsarbetet : dess helhet: :'VI har i :Haland" medgivit- då vi 'naturligtvis' icke vill hind-' ra " köttproduktion medelst | väx- ande ungtjurar - att tjurkalvar med svag "härstamning, och det är naturligtvis, främst frågan om sådana efter .: unga och produk- ”tionssvaga mödrar, må öronmär« kas med .nr 300 -:eller "högre. num- "mer, varmed" markeras att tjur” kalven ifråga” cke, är avsedd för avel utan. skall "gå till slakt förr eller seriaré. I det fall, då så- | dan slaktmärkning ” av: tjurkalvar förekommer, behöver icke” tjur- "kalven anmälas: till "tjurregistret, Sorteringsarbelet "med de tjur! kort, ' som . tillsammans” " utgör tjursegistret," ger. en utmärkt. in- blick i, hur avelsurvalet bedrives inom , olika sbesättningar. I. ;de Större seminföreningarna ges nur | "mera >. tillfälle "att inom + vissa ' gränser utvälja' viss tjur" "för par- ning med viss ko, vilket: ju tidi-q gare knappast; var: fallet: annat "än 1 mycket: stora tjurfö kände hålla minst två tjurar. "Det er nu att” fiktigt utnyttja. de värr sådana att djurägarna? icke ännu, kommit till insikt” om de. möjligheter. som” föreligger eller 4 | om: hur avelsurvalet .- bör prak- tiskt. genomföras, I främsta hand är det' önskvärt,” att seminföre- ningarnas personal är väl Iinfor- merad om "de , möjligheter. . vårt - nuvårande vetande 1.avi Isfrågor Nr Är. "det fråga om. seminering a ler, parning av.en ur olika" syn- punkter prövad och såsom” ”köm- petent”. tjurmoder ' "bBefunnen ko, bör. koägaren . rekommenderas välja. sådan tjur'- (sperma),- att den , ev. födde tjurkalvens här- stamning blir ”möjligast likartad eller. homogen. "Detta , betyder inom seminaveln, att man -väljer en tjur. inom den avelsgrupp (tjurgrupp), som kon: kan sägas Erik L. Larsson,: -F ”alkenberg - tillhöra : med h nsyn till 'sin' här- stamning;, och därvidlag blir det ju -främst fråga om kons fader eller .den'. blivande tjurkalvens Öd morfader, Parningar. för ev. tjur- pålägg bör: "sålunda ” bedrivas inom en viss avelsgrupp. Däre- mot bör samtliga andra .fall, allt. så när det inte är fråga om.tjur: mjölkproduktion ”. eller . köttpro- uktion, Pärningarna "planläggas mellan” "olika. ”åvelsgrupper; varvid 7 man , anser , sig. uppnå. större ” ” vitalitét, tillväxt, produk: tion. och ,hållbarhet." Tyvärr. kan det inte "bli tal öm att här -ut- veckla: de förhållanden = =som: lig- ger till'grund för:en sådan 'gené- rel: rekommendation” som? denna utan hänvisas' till avelséxpertér- nas” Käröm i olika sammanhang” gjorde uttalanden. Sh Av vad som anförts följer a som en konsekvens att en djurägare, som anser sig inneha ”kompeten- " tjurmödrar,. redan vid dessa först parning måste ' avgöra, ”hu- ruvida ev. tjurkalv, skall påläg- gas för avel eller inte... Några större svårigheter torde inte va- ra förknippade därmed. Det vä- santliga är att inte alla tjurmöd- pålägg utan. om bruksdjur för] så, att de, olika "avelsgruppernas tjurmatrial. icke kan bevaras,-vil-. ket senåre. Ju. skulle bli fallet, om alla. skulle använda samma tjur eller tjurar; från .samma. ”avels- grupp. Den. svenska nötkreaturs- aveln "har "gott om exempel på sådana” fall," där en viss tjur. el- ler. viss besättning, . som kommit i ropet under en” viss tidsperiod, trängt undan : andra tjurar' eller ändra "besättningar." Resultatet av ett "dylikt .: planlöst”, : &velsarbete blir, ju, "att man till. sist måste importera nytt” avelsmaterial uti-| från. Om så sker, undan för un- dan, Char man” naturligtvis" icke rättighet" "att: vidare tala om näg- ra, svenska nökreatursraser.” a ä Ett" planmässigt avelsarbete förutsätter en”. klok. hushällning och ett rätt utnyttjande av det på olika -avelsgrupper . uppdelade inheniska ; djurmaterialet. Skall "vi här 1, landet nå dithän,' måste djurägarna såväl som främst se- minationspersonalen inse att den. springande punkten är urvalet av tjurfäder. I' princip är detta raka motsatsen till den hit- tills bedrivna matadoraveln,' me- dan ett genomförande av tjurfa- derurvalet på det sätt” "som "ovan sklsserats. medför bevarande-av vad -man brukar - kalla avelsba- i När det är så här sl'rigt; hur bär du dej åt då för att få trak- törn” att dra plogen; Olle? : +; -« . Jag har köpt. ett' särskilt |. hjul, som jag : : sätter på trak- torns vänstra hjul, och det där extrahjulet har- utfällbara ske- nor. Det verkar på samma sätt som" de "gåmla järnhjulen” gjor: de.” aså. Men varför har: du bara ett sådant där: slirskydds- |; hjul, Ska det infe vara två?; i Jo, visst kan man -ha två, och det, torde, väl vara, bättre. Men >. det är billigare med ett och går faktiskt riktigt. bra det också.” Det . är ju ' det vänstra hjulet, "som slirar. Det som går i fåran Brukar sällan slira. Åt? minstone inte på våra, jordar. .— Men finns det inte kedjor och liknande saker att sätta på hjulen också som slirskydd? sar bli parade eller seminerade .— Jo, det finns det. Men nog - — Visst är frågan aktuell men . hr Johansson. Redan tidigt i vå-- hela dröjt lång tid men det tyc-- till våren hoppas" vi att det skall; . -— Hur det ä är med i invägninz N farha,: blir "relativt ringa. Waldas protectorförpackade ägg: . röner'allt starkare efterfråc ; i Vallberga centrum ligger det gamla mej ser allt annat än tjusigt ut, det ger helt enkelt e så pass välbyggt att det säkerligen inte vac + Föreståndare .. .. : GUNNAR JOHANSSON — Änau här det dock inte'in-|. verkat så mycket och i Stock- holm finns det alltid en pålitlig marknad. Dit går praktiskt taget så mycket protectorförpackade ägg — alltså sådana som förpac- kas "i 'småkartonger för snabb- köpsaffärernas del — vi kan å- stadkömma,.- Nu har: ju denna förpackning ” vissa svagheter. sett ur. vår” synpunkt. Äggen måste nämligen -vara. av allra högsta kvalitet, de" måste" v vara tämligen så" jämnstora ' och "de orsakar, en mässa” merarbete, Detta betalar |. sig "givetvis : och: speciellt man ' tillhandahålla sådana äg; så folk inte” glömmer” bort vilket ; |utomordentligt . näringsvärde, det finhs' i ägg utan- den inhemskå könsurntionen hålles ; svid:liv.. Nu har vi. gått in för. att skaffa fråm amerikanska maskiner. just: för protectorförpackning och > det skall väl underlätta saken OSS; "Produktioner" här" emeller- tid börjat stiga igen och just nu " ligger den väl” ungefär” vid samé ma' som i november i i fjol. Priset sjönk” den 9 november med . 25 öre pr kg-och som bekant. slår detta igenom direkt -och lika för konsument och producent; Detta prisfall kom ingalunda "oväntat men relativt tidigt och är väl i första hand beroende på att ex- portmarknaden oroats i rätt 'så hög grad av' den stora oron ute i världen, Det har ju hamstrats åtskilligt med livsmedel — kan- ske främst kaffe — men ägg är ju "en sådan: vara, som det inte går att hamstra, Då har pengar- na i första hand gått till hamst- ringsvaror och 'dagens "absoluta nödtorft i fråga om mat och ägg har fått stå tillbaka,” — Till detta kommer, att det i "dagens läge finns relativt ont om "pengar att. stödja . exporten med. Denna går i främsta rum- met till Västtyskland! "Export- premierna kommer i första hand från "de avgifter, som inbetalas av äggcentralerna' och av avgif- ter på importerat: foder, speciellt majs. Nu har vi haft en god fo- dersituation i vårt land varför importen. av :sådana fodermedel, som ingår i hönsfoderblandning- Om man, då. . säger att landets ' hela export — för att ta ett exempel 'j—- under. en. vecka uppgår: till 100 ton och vi kanske måste säl- > 1ja'.60 öre pr kg under dagspris föratt: hålla noteringen" uppe, så förstår var och en att det är stora Pengar, det gäller. :: re "— Men det ä är inte något att "kasta "yxan i sjön för, .Sådan : nedgångsperiod + har vi haft tror. jag. att ett helt "hjul; sådant son jag har, är mera effektivt. .. Men: det är. väl dyrare också? Flea '— Jo, det torde "det I vara. Men slirningen är "ju inte heller så billig. Först och :'främst kanske den helt omöjliggör plöjningen, Eljest . nedsätter den traktorns arbetsförmåga. Slirar hjulen 20 procent, 'så minskar ju också arbetsmängden per "traktor och dag med 20 procent. -. . '— Det; har du rätt i. Man tänker kanske inte alltid på hur stor skada slirningen egentligen medför... vv or - Nord. jeriet som en relik från svunna tider. "pit tt mycket beklämmande intryck, men det är | let klar i första taget. Det skulle ju ersättas med ett modernt äggpackeri i Waldas regi. Hur går det med den saken — det är länge sedan vi hörde något om det. Laholms Tidning ställer frågan till föreståndare Gunnar Joh "förut och det brukar rätta till > året — så vi skall väl. klara fäller ner och blir kvar då styb” 2 kad a! gan ans. en s a sig ganska snabbt, Äggen är nu en "gång för ala en ytterst :känslig sak i detta hänseende, ' Vi skall dock komma ihåg, att medelpriset på tggen i år lig- "ger 27 öre pr kg högre än förra "denna nedgång eckså, Att det finns både bra och tillräckligt "med "ägg. för den inhemska - marknaden nu när julen när- "mar sig är ju också en gläd- .- Ilantarbetarn a om SN arbetstidsfrågan - För r trädgårdsskötsel, som be- drives som självständigt före- tag, ger nuvarande lantarbets- tidslag . möjlighet till två olike alternativ beträffande arbetsti- dens : uttagande, antingen 48 timmar pr vecka året om eller under tiden november—febr. 45 timmar och under tiden mars— okt. 50 timmar, ' erinrar Sveri- ges Lantarbetarförbund ' i sitt va LO avgivna remissyttrande över den planerade arbetstids- reformen. Förbundet anser e- mellertid, att man inom träd- gårdsodlingen : utan olägenhet bör kunna tillämpa en arbets- vecka av 45 timmar året om. Omkring en tredjedel av ar- jande sak, slutar hr Johansson. Cel, ' betsplatserna inom trädgårdsod- arbetsplatserna I Södra Sverige, tillämpar f on, en arbetsvecka av 48 timmar året runt. Dot kan inte finnas anledning att bibe- hålla säsongvarlationerna I. den nya lagen eftersom vinterar- betst'den, med 45 tUmmars ar betsvecka blir tre timmar kor- tare än vad som nu tillämpas vid många arbetsplatser inom näringen, = > "Helt allmänt yttrandet, att den föreslagna förkortningen — av arbetstiden kan tänkas komma att förmån- konstateras I lig! "påverka den nuvarande tendensen till betydande gräs songarbetslöshet ' på jordbruks- området. =. sn lingen, huvudsakligen de större > Våra” läntbrukare har ördet Der knackar på "dörren 'och efter ett:”varsågod” inträder en" vilt främmande karl; -presena terar? sig och sätter pratkvärren. igång efter 'ett på. förhand inövat program, De flesta" Känner helt igen "denna inledande, fas'id eg knackarens-agentens I försäljnings teknink, en teknik ' som: dag "ut och dag: in inövats där kontakten med "människor "av" vitt skilda slag gett deéss' utövare en erfa” senihet' och personkännedom som skickligt använd i de' flesta fall bryter ned. den-' "medfödd som 'upptar - order på' en' ovär: derlig uppslagsbok .för jordbru: karen; det kan vara tavelför- säljaren, 'utbjudande ”äkta”: res produktioner” eller: förstorings+ agenten som : förstorar;, gamla |: och skarpa förstoringar, allt till billiga” priser. ” Roda tog a nog . en” "smart dansk. försäljare " som>, för) några år : sedan :gästade- -våra spillsädeslådor till självbindare. När kärven' knytes' och'"kastas ut från självbindaren rtives”alltid några korn ut som i vanliga fall ben. Avsikten” med denna, låda var att samla upp och tillvara- taga även dessa, Priset bå lådan var c:a 50 kr. Då lantbrukaren tvekade ,. gjorde agenten ett ge- neröst erbjudande. Lådan skullé erhållas” gratis om ett års" spill« säd uppsamlad i lådan, skicka- des till firman i Stockholm. = spillsädens värde motsvarade lå- dans värde. Detta byte accepte- rades särskilt” av mindre” jord< brukare, kostnaden var ju ingen och spillsäden gick ju ändå för- | lorad ' "Ordersedeln skrevs och undertecknades = högtidligt "av köparen. - På - nästa: gård + var orderboken och hu kom det mest lustiga av allt ihop. Hade "denne ett :större jordbruk så | den reflektionen, understödd, av agenten: ”Kan värdet av spill- säden 'vara : värd 'lika mycket som lådan kostar, då är det ju galet att jag som har betydligt större jordbruk och alltså får nmiycket ' mer spillsäd, skickar iväg denna till Stockholm”. I all synnerhet som jorbrukarna själv skulle betala "frakten, ”Det är bättre. att jag köper och betalar lådan vid mottagandet”. Och af- fären blev gjord. Att sedan de som skulle: byta aldrig fick: nå- gon låda att samla upp säden i, medan de som köpte den. fick den nästan 'omedelbart var nog ingenting att bli förvånad över, men affärerna gick och mången sydhalländsk jordbrukare: har nog. en plåtlåda som han inte riktigt vet vad han skall ha till, | lan” eller aldrig, Fåtta inte "ert. livs: "utan ett; noget övervägande a Holvkemisk' chans": ad skall man nu göra med V het?. Det gamla goda' rådet att ra sig sällan ges när agenten y kommen; i iprattagen,: och, när. [han ger någon tillfälle 'att göra sin: röst hörd är broschyrer ut- Överrumplingen ' är: ' agentens starkaste: vapen, 'köparen hinner inte tänka förrän affären. är gjord. Har Köparen "blivit lurad suddiga familjeporträtt till klara | bygder : och tog .:upp order på I agenten inte: sen att visa upp f >; massa vinnes”. ur .klonved i Stockholm” (Skog- -Press) - - Många” tecken tyder på att " tillverkni, sav; , massa kommer 'att utvecklas kraftigt i vårt ”land,; Svenska » Skogsvårdsföreningens': "tid- skrift Skogen . har tagit upp saken till behandling 'i sitt se- naste nummer och där fram- hålles att den halvkemiska "' metoden har. stor' betydelse "också ur rent' skogsvårdande synpunkter. Man har nämli- gen möjlighet att använda - klenvirke, som det råder ett .. Så stort överskott på. Allt som göres för att öka avsättningen .+ på : klenare virke är utomor- h dentligt viktigt för skogsvår- i den... ven . ; Vad som skiljer” den halvke- miska: processen från de gängse kemiska metoderna är att veden utsättes för en relativt skonsam behandling ' vid kokningen, var- efter träfibrerna bearbetas me- kaniskt. Veden utnyttjas till 70 85 procent, vilket är betydligt högre , utvinning ' än vid andra metoder. En mycket viktig för- del : är vidare att övvirke kan denna art av affärsverksam- - vända agenten i dörren är inte. så lätt därför att tillfälle att ytt- delade och orderbladet framme, | . Nyby.: skäms. han och talar ogärna om » : | det: för 'någon, och agenten kan ogenerat fortsätta vidare, " : Nej, låt agenten prata ut om ni har tid att höra på — han är « . ländå mycket svår att stoppa — men;, betrakta . det hela som en underhållning 1 stil med rak= bladsförsäljarens ordsvada-, på -» marknader, be honom sedan komma igen om en vecka så ni. : får tid att fundera på saken, ' Kontakta gärna under tiden or- tens alfärsmän och efterhör de- ras priser och kvaliteter, men köp aldrig någonting och skriv' aldrig ut namn på en ordersedel första gången ni får besök av en agent, även om nå enligt denne” skulle gå miste om ert t liva bäs- ta erbjudande, - vv den. halvkemiska processen bör- jade användas redan år 1925, har man nu ett 20-tal fabriker ' i gång med en produktion av., 800,000 ton per år. I vårt land har vi ännu inga ... fabriker för tillverkning av halvkemisk massa. Såvitt Sko- + gen har sig bekant prolekteras . emellertid fyra anläggningar. I Broby i Skåne har Skånes Cel-” lulosa AB planerat tillverkning —. av halvkemisk massa avsedd att förädlas till wellpapp eller kar- tong. Billerud planerar också en fabrik, där 'den halvkemiska utnyttjas. - ” 1: föregångslandet - USA; där Forts, å nästa sida. ' Tran elen : Se Påarp Ne se Vi tillverkar: a 2 2 7 Alla slag av vagn- och Kärrtyper, um « och l kiner; dels i , dels efter. ; kundernas önskningar, a ett in OBS. Ny I regim... på skälvbindaren kom den TT ATT TATTITTITT Vår "specialitet: Bilsläp, traktorsläp- och 'påhängsvagnar, : | Transportvagnfabriken RAPID ' ” PÅARP. vv oh — Jönsson & + Söderstjärna -— ” " Tel. Hälsingborg 97071, 97157, efter kl. 17 även sär. LJ PEN [ITITIT t rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.