AE” I LA MAS NAÄNNANSNNNNNNNANN NYTT ever tär and verveereYfYYFTYYYTYTTYTTYTY ee INO Pe ANSER V YIN YT YrevYYYTYETYYYYYTEY VEVADE Yry NN t ” Tisdagen Å a . den 27 november 1986 'MARKARYDS- BYGDEN Iokalred ktion: "Markaryd, Villagatan ut Tydnt Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel 10159 - 4'Folkhögsk Hjälp OS8 att hjälpa! '- "RÖDA KORS-AFTON: i os pl Markaryd, onsdagen den 281 'novem- in | kl. 19, Musik, hälsningstal, föredrag över ämnet: ”Island, sa-- S bornas och vulkanernas ö” (med färgbilder) av kyrkoh. G. Byh- tl mer, auktion, tombola. Försäljning av hemstöpta ljus mm .Sång ” : NV >. "av Markaryds körsällskap, Kaffeservering. ' . Gåvor till auktionen mottagas tacksamt, Markarydskretsen av ; Röda Korset, sve > Kirk, Markaryds Bio. so 0 ov Onsdag kl. 8 em, : " TEXAS I UPPROR . Med Lex' Barker "och Phyllis n Barnförbjuden.” För "ärbetsledningen talade: Un gern-kväll i ”Arhult. - kvällens huvudtalare. föredrag, ' tresse, , Med sitt som 'han formulerat, "Vår plikf 'att hjälpa”, och som -" byggdes upp: kring Jesu liknelse om ' den "barmhärtige samariten, fångade ;herr'. Selldén '' allas in- Genom sitt varmhjärtade + 1 Betania, Århult hade på tors- "> sista plats av intresserade frår hult , och. för grannarna' talade handl, . Gustav , Lindvall och af- färsmedhjälPare Gunnar” Wulff, dagskvällen anordnats , em. pro- t tal e : grämhvill till förmån för Ung- Markaryd. Dessu oh - alade. ; ernhjälpen.. Det vackra, nyreno- hovmästare " in Johansson, + verade Betaniakapellet fylldes till| Stockholm, ' bonare' "Otto :.Ulf- ward,'. Markaryd, Jantbr. "Axel mästare Malte Månsson,. Mister- SKANDINAVISKT I FN. I FN har "det varit en febril verksam : » ket under de senaste veckorna, Här har en nordisk kvartett sam= - manstrålat för en mera informell debatt. Det är fr. v. FN-delega=;. erna Thor Thors, Island, Karl I. Eskelund, . Danmark, : Gunnar. Jarring, Sverige och Hans Engen, Norge. fon n samhället. -| ga den. klass man kom ifrån och fen under skoltlden "får ton: VW åringen 'ett 'visst begrepp om samhället, börjar "uppfatta samhäl--| lets funktioner.' Skolan är ett av de - Ej Bland bö hed I frågelormuläret. Det visade sig då att' endast en Jantarbetarfa- milj gick i kyrkan någorlunda Te- sina "föder" fann, att de detta. till? trots” ännu' betraktades som barn. Dom ville vara vuxna! De hade konimit” bort från barndomens, förstå kontaktmedlen och kan så sätt många gånger vara avgöraän- de om 'det - unga' barnet "skall, få 'olustkänslor ” vid . kontakten med Ser "man då på en så speciell stupp som .läntarbetarungdomarna på ett större gods finner man, gan- ska snart att de blivit klassmedbet- Ka, de 'sluter sig ofta samman och bildar. en' enhet. Klassmedvetandet vaknar över huvud taget tidigt hos tonåringen... Man - märker hur olika klädda ungdomarna är, Förr märk- : Lantårbetar gick fy- Ira av familjerna ganska ofta till kyrkan. d skyddade värld, där de alltid hade föräldra- och lärarauktori . att - ; Jag förstod: av dehär vi na tänkt ' tes det så tydligt att statark bara av. 'den grunden -liksom bil- " glade en" klass för sig själv. Efteb den klassen följde, småbrukarbar- nen, som emellertid ofta -höll på sin värdighet” gent "emot 'statarungdo- marna. Det sägs att barn och ung- domar kan vara grymma, De flesta av 0s$ vet att. det är sant. Många gånger ' var klassmedvetandet det andra man lärde sig efter skolans början; Man accepterade så att sä- var nöjd bara man inte var ensam, ÖN både. yårhult - och Maxkaryds Persson, Bjärnum och fru: Olga Ba le... a öm le Folkskollärare — Olof gelldén| Johansson, Markaryd.” JT från Timsfors . hade . välvilligt] En ' vacker H gärd ned=;. ställt etg till förfogande som|lades ' vid graven och dessutom den avlidnes minne, med att. gö- ra' en insamling . till förmån för Ungern./' vi - - 'En högtidlig jordfästnirg ägde i söndags rum i Markaryds hade arbetskamraterna. hedrat |. tal ingplrerade han sina åhörare att ge mer än en vanlig insam- lingsslant. Insamlingen, som .fö- retogs efter detta föredrag, gav också gott resultat, över 500 kr. Detta tillsammans med den fri-) XY villiga avgiften: för." "kaffe, som också serverades under kvällen, Iinbragte aftonen' 614:23' kronor. "Detta gå öavkortat till Ungern- hjälpen + Förutom. föredraget. - bjöds. 'på ett omväxlande program, Således medverkade; Betanias » söndags-| ' skolas - elever med talkörer, dia- k toriägaren - Markaryd ” vigdes' yrka då stoftet efter f. kondi-|- Ernfrid- "Sjöberg, till gravens : Prestaverande' voro ' bok- tryckare K. J.: Hansson och fab- rikör Lewi. Markaryd - och . under. beg ningsakten " paraderade Marka- ryds. Hantverks- och Industriför- enings florbehängda. fana: Carlson båda från Vv: - Högtidligheten -' ” inleddes med Usång och” samlingsgryppens vi omramade ,'det hela, " Brödet » till hade bakatg: och » befolkningen,:” Brädde kom från Jeri, likaledes skänkt. Kvällen var bult. örsamlinga ; vä hult, Röda anordnar p ga Röda-Korsafton därmed kommer Fyhmer, Södra gornas och vulkanernas bilder, Markar: verkar med Ar Röda-Korskretsen ” vän fortsatt hes tår 1 och t till att omfattande i som utlånas H " hövande sjuka, så ör I N slutning till föredraget ' visas färg- körsällskap 1 med: ij mycket folk till: bas mm då mat är behöver förstärkning 1 kossan för E hjälpverksamhet som bl, a, julgåvor” till behövande göra nya inköp för det n utlåningsförråd - Röda Korskretsen förfogar över o. kostnadsfritt till be- log" och ett” flertal vackra sånger. Pastor Holger ' "Wåhleman, Tra- :' ryd ledde kvällen 'samt läste' en "dikt, Vidare deltog evangelist El- len . Salomohssoni som är statio- - nerad I Betanlakäpellet, " Arhult. Fru Sara Johansson sjöng en 80- 'en «duett tillsammans med . fröken Siv Larssom' För- strängmusik ana med vackr; I. . och uppbyggliga sånger. - . ? I .,kaffeserveringen skänkts'av orts- "medan: mjölk ' och Markaryds” mer anordnad av' Issjöa pENRed h År, . Markarydskrotsen: aviSvehdea? ii i rset På onsdag in Ssedvarli- och, i. samban: Tj uyrkoherde . G - unga, atti föredrag över ämnet "fsjig hälla i för som I våra dagar då orosmolnen hän- ger tunga över världen så bör det upp för var och en vilken be- ! . dande roll Röda Korset spelar i : barmhärtighetons tjänst, Ett ut- i märkt sätt att visa sin uppskatt- ning av Röda Korset och dess ar- bete är att oss allesamman ' träffas . Korsaftonen "= där vi trevlig afton. i kretsen i dess Markaryds' Bio ) H spelar i H 1 uppror” malek med . mang, vr Rädda Barnen st Låt skänka gåvor till ba- saren och att sedan besöka den i festlighet som anordnas, dessa. ord klinga ohörda inte utan- låt på Röda ” säkerligen Markrydsortens Hombygds- . > förening ” har hållit extra 309, N kommer att' få. vara med om en Dessutom hjälper vi fortsatta arbete, mo onsdag "Texas me x Barker och Phyllis Kirk i- huvudrollerna, Fil- men, som 'är inspelad 1 förg, ut- göres av en :spännande kurragöm- revolverackompanje- . har genom fru Ebba Ejlertsson vo fått mottaga '602 kr. insamlade ge- ora SSI i huvudsak i ps. 377. varefter Kyrkoherde In- gemar Lindstam trädde frara till båren och höll ett väckert” grif- fetal "med texten hämtäd "från |" bibelordet . Uppenbarelseboken Jag såg” en. ny. himmel. och en ny : jord: - Efter, jordfästningen sjöng : kantor. Adolf Adgård. Det brister: en sträng' av; "Anjou och efter ' "följde begravningsmässan "som avslutning ps: 587:.3. avlidnes svåger ; handl,;; mat Lindén, Ljungby. Tal hölls även avisysterdotfern, fru, Sylvia Pe tersson,', Ljungby och frk. | Hild Lindroth; Markaryd. Fi ; | kör sHenry:: Persson talade-för Markaryds. Hantverks-” och In- dustriförening. och” dessutom 'ta- lade + håndl. - Håkan Håkanssoi > sson, De" 'närtnast sörjan- | tack frambars, av kyrköhers» högtidlig" lordfästning | går rum i käpellet på La- holms ' ”begravtingsblats; då ”stofé tet efter f, lantbrukaren Per Au: gust Bengtsson, Laholm, vigdes till den sista vilan: -Prestaveran- de .var lantbr:na Leander Mag- |. nusson, Nyby, Laholm och Karl Hansson, Restad,' Laholm. - Kis- och den högtidliga: akten "inled- des ' med ps. 326:. .1—4, varpå kadj. ' Semborn' höll -griftetal samt förrättade "jordfästningen, Bågravningsmässan med . antifo- nier inramades av ps, 562: 4-6 och 574: 5-6. När kistan bars sen Adagio, av Cesar Franck, tjänsteman - Olof "' Olsson, "La- holm, för Laholms' Pensionärs-' graven. Officianten förrättade bön. De anhörigas tack för he- dersbevisningen framfördes av kadj. Semborn, En rik och vac- bår en. sa Den psykiska ... Forts. från föreg, alda I | fortsättningen kom så riks- därvid konfirmerades en stadge- ändring som beslutades på. års- "mötet och innebär att årsavgiften till 3 kr. För ständiga höjdes från 2 medlemmar höjdes avgiften från 10 kr till 15:kr. Dessutom besluta- Ve des att medlemmarna skall erlägga vi en mindre avgift vid besök på de d Carnelid i sitt trev- liga anförande in på spritens in- verkan på hjärnan och framhöll, att det första som förändrades var omdömesförmågan.. . Man mister kontrollen över sina rö- relser som blir hastiga och ryc- o. Ungersk + Ungerske. regeringschefen "Kadar |. ändra; medlemmar” av 'småbrukar- tan var förut placerad i kapellet j:- u' spelade musikdir. Peter Pål-]. Vid graven talade £. järnvägs- |: förening, vars fana sänktes över | .: ker blomstergärd hade ' sänts till - av föreningen anordnade festlig- heterna, Hittills har det varit så "att — föreni gratis entré till bl, a. de traditio- nella Hembygdsfesterna. : > OM ISPROMENADEN slutar i en vak, kommer isdubbarna väl till pass. Svenska Livräddningssällskapet, kiga. Varje rörelse är en kedja av funktioner och denna är inte starkare än den svagaste länken, 'Talaren förutspådde till sist att när man i framtiden skall söka körkort så får man ha med sig två fotografier, ett på sin yttre människa, mer eller . mindre fager, och ett På sin inre, en psykisk test hurdan Poe h | Skogsfrågortia - har under senare år allt mer: kommit i förgrunden för- den offentliga debatten. i vårt -land, Detta är rätt naturligt, då vårt "folks välstånd till mycket stor del baserås på en råvara skogen I läm? nar! J19 - Att rätt sköta skogen är. en: svår konst,' som fordrar” lång "erfarenhet, Endast så'smånihgom: vinner » den erfarenhet man :behöver tt rätt kunna förvalta 'sin'skog."Resul- taten av vidtagna. åtgärder. kan 'säl- "lar bedömås förrän: efter decennier. Därför - är det: viktigt, att: dén: vande :' " skögsägaren eller .- yrkés- - 'skogsarbetaren. redan i unga år bör: jar: följa. skogens: tveckling;” och för 'den erfarne: är det te Flera : studiecirkl hallä i vinter skall studeras av en mängd studiecirklar landet över, vars. del= i. tagare sedan inbjuds att deltaga i.” en rikstävling som : avslutning "på studierna, Tävlingen hålles på olika ; platser öv över r hela” landet den 1 april IST. "Här" i Halland har dagarna. en relsen, : 7] Lantbrukar Iokal tävlingsnämnd” för. "rikstävlin- : gen ”Skogen” bildåts med.represen= tanter” för / distriktsorganisationerna ” av:LSS, SLU, RLF,"Skogsvårdssty= och ' Skogsägareföreningen. d i dag ' har på : många sätt: kommit bort' ifrån isoleringen." Men, ”. inte helt, + Man k ännu. i» gängbildningar att -lantarbetarung- domen bildar ett gäng, bondeungdo- marna ett annat, handelsmännens barn ett tredje.: På något sätt har väl detta med yrket att göra. Lant- några ' fram, gick nästan aldrig I kyrkan. Tre av sex bondetingdomar . gång i kyrkan. ”Följde med far och mor”, som de: sade. gick "någon G givetvis mycket - schematiska) frågeresultat att kyrkan som sådan betyder rela- tivt ;litet för. lantarbetarungdomen. Man visste ganska mycket om kyr- kans. uppgift som 'samhällsfunktion, mindre om dess etiska syften. Präs- terha som moralteologer hade ingen - d något - vis skrattade åt det" Men kyrkan var ju också Pastorsämbete, som -' bokförde "nyfödda och döda. Där hade kyrkan en uppgift att sköta. En av lantarbetarungdomar- na. (han sora var ordförande i SST- klubben) kastade fram att kommu- nalkamrern "kunde sköta detta, det skulle kommunen I tjäna pengar på. Ar, på. Man på v dessa” nio "hemmavarande ton åringar iv lantarbetarfamiljerna arbetade två på godset, Jag inrik- tade mig främst på dem. Här köm ganska intressanta, fakta Det visade. sig "att de två ton- åringarna, trots. att de gjorde sam- ma arbete som sina fäder, inte ha- de samma rättigheter som dessa. En av dem klagade upprört över att han inte fick köpa vilka kläder han så konstigt. ' arbetarungdomen. växer på många håll upp i ett gods ' närhet, deras föräldrar. bor nära varandra, och från tidigaste lekåldern umgås man. Att. gängbildningen i: detta fallet håller i sig upp i | tonåldern är inte i När? man. 1 ser Ivar Lo-Johans- > sons! statarböcker och. Jan; Fride- gårds romaner, från godsets baksi- ville, den andre över" att han inte fick gå på restaurang. De var myc- ket förnärmade över dessa förhål- landen, Givetvis skall tonåringarna betala hemma för mat, husrum och tvätt, men de bör också ha en viss bestämmanderätt över de" pengar som blir över. Tonåren ä är "farligare än de andra åldrarna i'en männi- skas liv. ' Hur" är” det Hj ilmar Sö: att |tarungdomenh "ni mycket mer da märker man mitt i indignatio- nen något som kan kallas för kär- t.-Alldeles säkert” kommer; :måniga ingar att” ställa”. Upp. av - synnerligen; 'stor - -betydelse, :att han:tar del av de erfarenheter and- Ta förvärvat, samt. av: forskningens resultat” ; Er : |: Dessa ' synpunkter 1 Ber "bakom startandet > av: en/ til de tä lingen till våren, och de' prise vinkar för de främsta prestationer" na här i Halland är också värda att skogshushållningsplan - rens” vla om. Förstapriset; utgörs” även k k, en vinst som varje umnpanj » innevarande vinter för at: studium "av änmMet: skögssköt- ,.sel bland skogens folk; såväl tingi "dom som” de' äldre, Bakom kämpanz jen; som "fått namnet ”Skogen” står LT:s kortespondensskola; SLS, SLU, ; Skogsstyrelsen; Sveriges Skogsäga- .reförenings riksförbund -'och- RLF. di land består av” låntbri' dersson,” Vallda;” ord£,;: distriktsstu- eledare Arvid Johansson, Falken- : berg,: "sekr; och korresponderande . Tanken är, att ämnet” skögsskötsel NM Distr iktstävlingsnåmnder för Hal- dt; Jantbr. ; ; Evald Karlsson,'. Bertil... Lilj :Kädar "planerar samlingsregering regeringschefen Kadaär 2 sared, e quist, Halmstad, skogsinspektor Ivar Sjögren, Getinge, och- ombudsman Karl-Olof. Andersson," Falkenberg, ' "Det reparerades i villans köks-" + präglad , li: ing, -' skriver elgradtidningen Politikas. vanligen välinformerade. Budapest-korres. -pondent,.Kadar säges ha inlett för. » handlingar: med Bela Kovacs och partiet. Samt med representanter för den. Jitterära Petröfi-klubben un- der "ledning av av Ference . Farkas, tillbaka till Ner + Hammarskjötå chef för FN:s i olika situationer. för långt att återge här. Det blev diskussion och så visades flera givande -och utmärkta trafik- "filmer, det blev kaffeservering |: assistenten; 2 "Dag Hammarskjöld vid ankomst en till Ron. man är och hur man reagerar | och till sist tackade Hr Camelid hade mycket mer | intressanta kväll att säga men det skulle föra allt | VI med, , men :frun: i- huset tyckte att det gick väl: långsamt med målningen, varför. hon frågade hus- Hur långt har målaren kom politiska frågor, möt-" Cel — har-redan startat i. länet. och. pro-" paganda för fler sådana kommer att " bedrivas på. bred bas inom" distrik= äv" , som '< er vinna= : skogsägare. vet: värdet .av,- och där-; utöver, blir "det: flera . andra fulla vinster att, tävl irde--- Erik 7 An=. ;-- Åh, "svarade "flickan djupt rod=" nande, vi ska förlova oss om. ett par. veckor. . York, Mannen t. på väg från Kairo 2 - Taldirektör vid italienska UD: a Pl fana, Magistrati, gene- på flygplatsen tillsammans avdelning för transport. en. Och det gör Gynna LT:s annonsörer : lek. Lantarb betarungd Inu för tiden har inte" samma "möjlighet att fördöma" arbetets" art; 'avlöningsför- hållandena " och : bostad Men ännu har. den' svåra tiden. på något sätt satt sitt” märke: på ton- åringarria” som" kommer" från lant: ha blivit gammal."Det var ligt-att' vara: ung”, Det "ligger "något i det; Man, under "tonåren oerhört mån om vara: sin” egen; själv få bestämma. Snar till utbrott, lika snar att: ångra dem." Och: de: lantarbetarungdomar. som' här gjorde 'samma "arbete "som arbetarfamiljer. 'En - viss, olustkäns- la för att välja lantarbetaryrket. De? gdomarna har sökt sig vi- i dare, till mekaniska verkstäder, sto- ' ra' 'fabrikskoncerner eller. gått läs- vägen till något intellektuellt yrke, Jordbrukets oerhörda mekanisering de" sistå åren har Bort tt den mins- kade." ”ärbetskraften + liksom" inte märks." Man kan nu méd maskiner- nas hjälp klara sig med ett mindré antal : arbetare:' Och de som t. ex. väljer” traktorförarens : yrke: kan i dag nästan kallas mekaniker, de är tvingade att sätta sig in i- skörde- tröskans skötsel" liksom "den , stord potatisplockarens. Lantarbetaren” är nu i ungefär samma lönegrupp som "| fabriksarbetaren. En utjämning har): skett, I och med det har också klass- uppdelningen blivit en” annan. Men det är ganska intressant att se hur]. lantarbetarungdomen . ännu ,- bildar |: gäng som håller samman, detta trots att." ungdomarna ; ofta arbetar på ar.dra ställen i hemtrakten, än just på det gods är fadern arbetat h la sitt li ” Mm oe + Samhället, som: sådant ha gett | lantarbetarna en' annan” plattform. Det: har skett genom allmän för- bättring för nästan alla arbetarka- tegorier.'Det har också skett genom lantarbetarrörelsen, " Nu ;: har: den ungdom, som ' väljer lantarbetarens yrke, en helt annan syn på sin fackförening. "Han har en rakare rygg i sitt umgänge med överord- nade. Han. vet: sin betydelse' och tillåter inte att bli trampad på. Här tror jag ligger 'det viktigaste skä- let till att ungdomen som växer upp - | rar "samhället, gör sin plikt, glöm- | inom ; Jantarbetarfamiljen aecepte- mer. revolten. St småningori "öpptäcker” läntar- betarungdomen kyrkan, Dess plats i samhället har de länge visst om; men inte dess uppgift. Jag före- tog av privat intresse en gallup gäl- lånde sju lantarbetarfamiljer på ett gods i norra Skåne, samt sju bon- defamiljer : med relativt goda eko- nomiska förhållanden. Bland de sju lantarbetarfamiljerna var två av männen med i fackföreningsrörel- sen, en av dem i kommunalfull- ”riäktige. En av hustrurna var med i skolstyrelse, fattigvård och pen- sionsnämnd. En-av pojkarna i en av familjerna var. ' ordförande i SSU-klubben, en' annan sekretera- re, I.bondehemmen var fyra man- "liga, och en kvinnlig representerade i kommunalfullmäktige, Två kvin- nor var med i i SLKF, därav en som i: Fem d var en . lita till, Deras beroendeställning ha- +: de ändrats 'i relativ grad,, Man. märkte att dessa ungdomar stod i : begrepp att. inrolleras i samhället. me De ville acceptera det, De ville ock-- sar så acceptera familjen som :ett sal g hälle i smått men absolut inte. sj va stå i beroende av sin. familj. De var i stället komna så långt att de.,--' örjat göra heterosexuella anpass--r n'ngar, välja yrke och så småning: om : bilda « eget" hem,. De var mede andra ord mitt inné i samhällsme”.. v ningen; i". Men "de, revolterade också mot” sn ardra saker. De fann att de arbe-' . tade och. tjänade: nästan .. samma daglön som "fadern, men de :tiller- 3 kändes inte hans "rättigheter, Sam— >» bällets. Jagar förbjöd dem.att dricka t en 'sup' på hotellet, förbjöd dem att köpa” alkoholhaltiga drycker. Men .' de skulle betala skatt till. samhäl- let. De var med andra' ord färdiga att göra sitt för samhället, men -de fick ihte lika mycket i gengäld som ' de vuxna. De visste också - att: de, om de såg vuxna ut, mycket väl kunde gå in och köpa sprit på bo- laget. På så sätt ställdes de inför: frågan om de skulle bryta mot en : av samhällets . lagar eller om;de. Ae om 'det är nyttigt att ungdomen re- - dan så tidigt ställs inför valet att bryta mot en lag eller acceptera la- gen, som inte gäller lika för. dem som för de vuxna. Man har en.gan-" >. ska klar föreställning om att. det från - och. sh x sida 1 stället- behövdes. en så klar.” deklaration ” om ”spritens: skadlighe' att ' ungdomarna av. sig själva lä spriten vara.” .” ; förr" accepterar ' föräldrarnas: yrk Yrkesgruppen " som 1 sådan har nu getts värdigare livsvillkor, Sett där- ifrån, har :också : lantaärbetarungdi men på ett helt' annat -sätt än förr accepterat. villkoren som föräldra: digt. Under.” färdiga livsformer, ac- sr F cepterbara, na öch, de själva lever. under, . Först. när så sker har. samhället, gett en yrkesgrupp” möjlighet att leva vär. också ungdomen. HÅRDNAR : och vassåre "vindar sveper: in över våra kuster; skriver Ny Tid" (5): iren: kommeritar tilll” Volvos beslut att garsveck införa 4-da- "Krisen" vid Völvo. är ett-me- mento, att' konjunkturerna forts "farande kan: skifta och slå över i |; kristendenser! Men man har hit- tills anledning hoppas att förete- elsen tillhör de enstaka; .Det'är stramare ". konjunkturer, : det är tydligt, Det finns emellertid där- » för ingen anledning till' pessimism om: vårt. näringslivs "framtid. och h utveckling, Men krisen” vid Volvoj? visar att vi måste skärpa vår eko- nomiska beredskap i oroliga tider. Regeringen arbetar” på program met full sysselsättning och-det är . angeläget att utvecklingen i ar- betslivet noggrånt följes, så att vi . inte bli överraskade, om en kon- junkturvändning till. det. sämre skulle yppa sig: Volvos åtgärd blir volvoarbetarna, som får, 'vidkännas. icke obetydlig” inkomstminsk- ning, fortsätter Ny Tid, även om' de får en viss kompensation från ar- betslöshetskassorna; . ännbar' för KORFAKRISEN 1950 MEDFÖR- DE en väldig våg av prisstegringar. Skall Suezkrisen få samma följder? Oljan' har redan stigit, men köm= mer andra priser att följa efter, frå- gar. med oro: många, skriver Skån- ska Dagbladet (bf): '.Prisstegringarna kommer i 1 "förs ”sta v hand" från " utrikeshandeln, ' Handelsvillkoren, de s, k. terms of träde, nackdel. Exporten av, trävaror har gått: trögt det senaste året. Man " bar räknat :'med en minskning: på +100,000 'standard jämfört med i - fjol. Det skulle , emellertid för- om Jjnte trävaruexportern "sätter fart igen. Det brukar vara en hamstringskänslig vara. Textil- "industrin. har haft. en mördande konkurrens från öststatrena. Ex- , våna" porten från dessa länder kör mins ' ska. I varje fall Ungerns produk-' - kan försämras . . till vår tionskapåcitet torde vara tämligen förstörd. Betydelsefullare ur prissynpunkt med i SLU-avdelningen. » är de bestående konsekvenserna av den utrikes Prisstegringen på Minnet av den ” sköldska engångsinflationen 1950 . väcker allt annat än angenäma l Brin än: nr fördyrindar av oljan, priserna :" sjunker - tillbaka ' Pp "världsmarknaden," "stannar" pris> stegringarna kvar-i vårt inhem. ska :folkhushåll. - Det måste föra : hindras, om..vi inte .skall få en ny... engångsinflation, Hur det skall gå till är en:annan och" besvärligare, fråga" att lösa.” "Klart är att en "stram: ekonomis] politik alltjämt måste bedrivas. Et uppskov! "med Iöneförhandlingarna Dessutom kan "det kah- de nast h att skjuta på ett" som "företogs på Stalins iritiativ och som är 'grova brott mot de grunda - läggande leninistiska principerna, Jag tänker. på massdeportationerna: - av hela; folk från deras 'fäderne«- bygder. De orden yttrades av par- tisekreterare ." Chrusjtjov den. 257 februari i år; erinrar I Dag-skri varen i Handelstidningen (fp) om: i Ja, SÅ sade han, mannen: : som var "Sovj ny ag samvete, han som vågade uttala” sig .om deportationer och åbe- ropa inte-:bara- vad 'mörxister?” leninister tänkte" utan "sad alla” människor ' med . sunt. förnuft, .; måste anse uppenbart. - « "Framtidens :forskare eller nå- ' . gon domstol; om : Chrusjtjov" nå gonsin kommer inför en heder=.; lig. sådan, får avgöra med 'vad” .rätt han i februari 1956 reste: sig == för att döma andra. Efter: föll te i » "mordet i: Ungern, verkställt: av | den statsledning han tillhör, kan > man inte "annat än: förakta hans ord. Endast i ett avseende: skall;- det tillmätas = obestritt . värde, 'som'' en ,koningslös dom över: honom själv. . - å - ' Kanske blir detta de enda ord 3 av Nikita inv söm" förbliv Ha med il de Ang Min avsikt var att av detta ma- och fö örjningstrågor terial söka få fram vad kyrkan be- NV tydde. Tonåringarna inom Jantar- hr Leopold- - betarfamiljerna utgjorde nia styc- son för den trevliga, nyttiga och| ken. hos bönderna sex, Desså toge' . fälliga prisstegringar från utlan- det så att säga inkorporeras i den Flest sydhallänningar når N - en "annons i: LT - 7 känslor. Risken är. att: mera till > svenska prisstrukturen. Övergån«= "gen till annat, t. bränsle betyder mes . tillägger HT. YEFrvi vev Vv PPV skulle låta bli; Man kan fråga sig ci so
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.