- + fördubblat lokalerna. Denna är , Småmejerierna är i farozo- :+ nen och de stora hotar att upp- -.sluka dem. Detta framgick: med . all tydlighet av det stora meje- rimötet på Lagagården i mån” dags men folket ute i bygderna slår med all "makt vakt kring - - Sina mejerier. Under 'stor för- sakelse har” de: från en ringa början byggts upp till” mörister- . anläggningar, + De flesta av ..Småmejerierna i södra Halland har nu över femtio år på nac- ken, men” alla bär de åldern med heder, . a Hishults mejeri har under det gångna året: varit föremål för en stor och' synnerligen" omfat- tande reparation som nära nog nu färdig och i går fick Laholms Tidning tillfälle att under cice- ronskap "av mejereistyrelseris ordf” Oskar. Johansson i Prästgården och 'mejerist Lars Kj elldörff titta på. den ut- märkta anläggningen, som ' fullt ut fyller kraven på ett visser- . ligen ganska litet men dock full- ständigt modernt, mejeri. '-. - Är 1953 firade vi vårt femtio- årsjubileum, omtalar hr Johans- son.: Ursprungligen fanns det ett litet privat 'mejeri som emeller- tid förvärvades av den alltjämt bestående föreningen för 6.000 kr. Drivande kraften i detta var affären. - Intill + denna - har» hr Kjelldorff fått ett mycket trev- ligt kontor:'som 'också .kari. ah- vändas till styrelserum. Det är verkligt tjusigt med rött tak och sammanträde i detta och då blev det” en' extra högtidlighet, "som vi skall återkomma till lite läng re fram. i 7 . " Z. Mottagningssalen "7 > gör ett mycket, tilltalande in: tryck, På:en rullbana kommer kannorna in, tömmes'i vågskålen och får" sedan rinna av. Mjölken pumpas' upp i. tankar på andra' våningen för att sedan -pastöri-" seras i en modern pastöranlägg- ning. Grädden .kyles i.en nyin- köpt, mycket modern kylanord- ning" och" går sedan till kärnan sedan den först fått genomgå de moderna behandlingsmetoderna. Kärnan köptes 1951 och är all- deles ' utmärkt. Hr Kjelldorff framhåller" också ' med stolthet, att maskinparken är den allra modernaste som tänkas kan för ett litet mejeri, «= I oso slas oo. Hishult, gör endast, smör och förutom ”den - kvantitet" : mjölk, som 'säljes direkt till kunderna, går allt till kärnan.. Allt smör förpackas i drittlar'och försäljes genom SMR. En gång i veckan K Var [gå lastad lastbil till Mal-|än gällt 'att lösa har: han väl- - andens "2 Ska du'rensa det på f sparbanksordföranden C. O. Nils. | bår en fullasta gallt att lösa . ls nt > Ske nsa det på fr son,' som . också satt 20 Nike mö för. vidare befordran; » Vart | villigt gjort sitt allra bästa.. Han d JOr dbrukspro ka och, Västeuropa. Ota eri |Serlet?. JR förande i:23 år, en syssla som vet inte, hr Kjelldorff men äntar har gjort stora -uppoffringar för |: aa i Na Fäst n är 1955 'sålun a-Innes |, Det tror jaj jag själv. har sedan. 12 år tilll |" Sd vårt mejeri och för detta vill jag "Av förste kanslisekieterare 3, proce bar, ett ”efterkrigsrekord i fråga linte ut at baka.: Men den ' verklige trotjä- ” naren har i. alla-fall Karl Jo- hansson i Dänsbygget våarit — i- 35 år har han haft den sysslan som kassör. Sot Mejeriet har givetvis under årens lopp "varit föremål' för många ombyggnader, fortsätter hr Oskar Johansson sin intres-' santa redogörelse. Det hela har. >" krävande + i Helgerån imot:en bygd, där .bo- gröna plattor på golvet. I mån=|".. dags. hade "styrelsen .sitt :första | '. " | dersbåtygelsen, som 'var välför- C e ; , Volt eg ins förde; : under : kalenderåret 1955 | med sig en ökning med omkring skapsskötseln :står synnerligen högt. ' Ombyggnadsarbetena. har kostat. mellan 70 och 80.000 kri 1135 års kassörsjobb ; tingsmårinen Karl Johansson: i Dansbygget i ej mindre än 35 år." varit kasör i föreningen, ett upp- drag sorh han skött mycket plikt- troget. När nu det nya styrelse: rummet i måndags togs i bruk för första gången blev detta ex-' tra : högtidligt. då "ordföranden Oskar "Johansson "till Kärl:Jo- hanson.” överlämnade '" Kung. Patriotiska sällskapets guldme- dalj i'2:a storleken, "> : : Ordf." yttrade dävid bl. a. mejeriet var: tip-top, när vi flyt- tat in i vårt nya styrelserum; | När vi i styrelsen ansåg att - beslöt 'vi att fira detta med en ++ : enkel kaffefest.. Vi skulle önskat, '- att vi haft en historik över meje- riets utveckling under tiderna — '- det har. ändrats och tillbyggts flera gånger. Men främst tänkte" vi på de män, som suttit i sty- relsen och av dem, som gjort ett ' stort arbete, märkes särskilt Karl . Joharisson, : som .;'i" 385 år "varit; kässör., Vad arbete. det -än. gällt för mejeriet har han aldrig ställt sig avvisande, väd "problem? det överlämna: Kungl: - Patriotiska sällskapets guldmedalj... =: > Djupti rörd tackade hr. Karl |" Johansson ' för, den vackra. he- tjänt. a » "Överst! det tillbyggda Nog mejeriet, som fått en tilltalande Underst en interiör från mottagningssalen. ' exteriör: Stockholms »(Stockholm-Skog-Press) Ett bra exempel på god skoglig upp- lysning och på det ökade intres- ”"TIset för skogsfrågorna utgör den + | broschyr, som Skogsvårdsstyrel- sen i Stockholms län och Stock- -| holms. läns [Skogsägareförening 'gemensamt utarbetat och sänt ut till alla skogsägare inom länet. ' + Häftet serverar "i" lättfattlig form: alla uppgifter som kan va- ra av intresse för dén som har eller brukar.skog i länet, Man hoppas att häftet skall kunna bli | något av en väckelse till insikt om skogens framtida möjligheter i Stockholms Jän, « i + Det är de många 'småskogsä- garna . "som ' dominerar: - länets skogsbruk. Bönderna har 58 94 och godsägarna 18 4, av arealen, Resten tillhör, staten, bolag m. Den torra statistiken har pif- fats upp med trevliga teckningar och ' goda "exempel, Eller ' vad sägs"om detta; ”400 tidningar i sekunden”, Ja, så fort växer lä- |nets' skogar, att tillväxten under en. : enda ' vegetationsperiodens (274 Imånad) ' sekunder, skullé ockholms läns skogspr 2400. dagstidningar i sekunden” "räcka till för att framställa" 400 - nedelstora dagstidningar. Av- |verkningens storlek åskådliggö- ces "med att .”tre träd i sekun-., den” faller för yxan under av-, verkningssäsong . arbetstimn ; MANS ANI ok a . Bristerna i dagens skogstill- stånd blir också levandegjorda' genom trevliga statistiska upp- is gifter. Åldersbalansen är liksom på så många andra håll i olag. Vv För litet ungskog och för mycket --x' medelålders skog, -- Skräpskog > och ' olämpliga hagmarker finns:' . det i-viss utsträckning, och: det " - är dessa som i första hand måste". " huggas ner och lämna plats för ' ny skog. "hav fe NSCAGAT - EX broschyr av det slag:'som sänts ut i Stockholms län 'manar”"” till ” efterföljd. Mycket kanske görs i den vägen på :andra 'håll också. Stin"lerande upplysnings. ar av god sort är givetvis: av stor" 'v vikt när det--äller att föra 'skogs'' bruket framåt. Sådan upplysning ”. 4 behöver. emellertid inte vara .': landsomfattande, Att den ordnas. mera, lokalt -—' ex, Vv. såsom här för; jordbruksprodukterna'.: be: ' rodde på större. import til Väs ropa, varav : en” tredjedel re: 13 Karl-Clof Wahlfisk; Ta Jordbruksdep tementet,' Den, gynnsamma "konjunkt u r utvecklingen i industriländerna handelri "med. jordbruksproduk- ter och med omkring 10 procent i "volymen ; för skogsprodukter enligt .FÅO:s 'statist'k.:. fallen. var. den under” år 1955 uppnådda nivån: den .hö dan det andra världskriget” I båda |i ;resenterade handel inom - detta . | område, och 30 procent på ökad i tu Nordamerika. "De bruksprodukter,s, kan” resultaten it 'särskilt' goda > [6 sta Var handelsve- lymen ' , för ' jordbruksprodukter endast 5. procent större än i ge- | kring 60": pröceht av ökningen | om omfattningen "av > den inter-ji nåt'onella ” handeln” med jordil-- ":|märknaden:” norisnitt uäder åren i 1934-1938 2 länsvis — är bara i sin ordning. — Det är. väl något verdrivet ändå, Då skulle det ju bara vara ogräsfrön, sv = T me ne nn det går många hund; fy | och "nära "10. procent mindre. än | ratusen frön på ett kilo,” =. 7. under de sista: åren av 1920-tac | "= "Fi ick' du timotejen letonI motsats härt'Il var voly- | NTE .| men” "för -" världshandeln i:dess Jan i etapper och för omkring SE år sedan blev mejeriet före- 7 mål för ' en grundlig ombygg-' nad. Men föreståndarens bostad er lämpi e ”Guldmedaljören” ">> ” > [ner för att planera för vinterut- För beräkning 'av' den mängd | veckor före kalvningen' bi än 50. procent 'större än i, slutet i Nej, där har; du fel.:"Det ” oa vi för två år sedan en villa på KARL. JOHANSSON" ' fodringen i ladugården, Vi vet)hö och'ensilage, som kan'utfod- jfodras' som dekor, som, mjö av' 1923-talet,' Världshandelsvo-| finns: många försö sam visar, mejeritomten > till honom och - å Dansbygget. = +-' "- lätt höskörden. i' allmänhet "inte | ras till mjölkkorna,- måste först | mellan: 5 och 10.'kg:. Dettå: ger lymen >. för enbart :skogsproduk: | att grobarheten hos skalad timos > låg vägg om vägg med mejeriet och det var ju varken trevligt eller lämpligt. Därför byggde: ändrade om bostaden. Tidigare - hade vi inte någon utlämnings- Iokal för mjölk och mejeripro- dukter utan dessa lämnades ut direkt från själva mejerilokalen något som givetvis inte var så trevligt utan tvärtom rätt så opraktiskt. Men nu har vi fått en : modern ”och trevlig Iokal som fyller alla anspråk på god |' kundservice. + : ve Ritningarna till ombyggnaden har godkänts av Lantbruksför- |. bundet. Att ombyggnaden varit behövlig säger sig självt då in-|. vägningen i år kommer att hålla sig vid c:a 3,2 milj. kg — en be- tydande ökning gentemot fjol- året. Som : en liten jämförelse kan nämnas, att första årets in- vägning var. 210.000 kg — bo- skapsskötseln ' har gått framåt oerhört i Hishult på dessa 50 år. ' Så tar vi oss en titt på mejeriet och börjar i den nya försälj- ningslokalen där kakel och rost- fritt ger ett rent och propert in- tryck, Ett rejält kylrum har man också där ost, mjölk och grädde till avsalu förvaras. Något annat till Västtyskland. Så modern är man' i Hishult att man har ett särskilt ' rum för mjölkbedöma- ren, något som denne givetvis sätter stort värde på, +... — Mcejeriets ångpanna eldas med ved och från vedupplaget till denna går som man skrattande säger ”Hishults enda järnväg”. Nåja, det är ju en sanning med modifikation ty ute på de stora torvmossarna har man ju också sådana ”järnvägar”. En modern hydroforanläggning har . man . också och gott om vatten, Där ” mejeriet ligger fanns nämligen » förr i tiden en fin källa där byns kreatur brukade bli vatt- nade to oCocaoonv 'Sammanfattningsvis . kan" vi konstatera, att Hishult har ett både modernt och välskött meje- ri som sannerligen minst av allt lider av några ”ålderdomskräm- "por”; I föreståndaren Lars Kjell- dorff har man också en mycket duktig mejeriman, som verkligen kan sin sak; Att lägga ner detta fina mejeri vore verkligen ett 2 "latt komplettera' utfodringen, där tats, kan vi i lugn och "ro slå oss var över sig stor och att såväl hö som ensilage har en ganska låg äggvitehalt. Inte heller fosfor- halten är. fullt normal. Men det finns «mycket goda möjligheter det brister; med både' fodersäd, äggvitefoder' och mineralfoder. Det gäller först och främst att beräkna den mängd hö och en- silage, som finns, på gården. De beräkningar, ' som gjordes: vid skörden, är ofta.mindre tillför- litliga. Hö- och grönfoderlassens storlek varierar alltför mycket. Som regel saknas också möjlig- heter att. väga ett enskilt lass. Säkraste uppskattningen av den mängd. hö : och" ensilage; "som finns tillgänglig' för vintern, får man genom mätning av woly- men. SN 27 ut På höskullen mäter man höjd, längd och bredd på höförrådet. Höjden varierar mycket längs hela skullen, men det går givet- vis' att få en ungefärlig genom- snittshöjd.” Viktén på höet vari- erar också och är beroende av packningen. Med en genomsnitt- lig höjd av 2—3 meter' och nor- mal: packning kan' man "räkna med 70 kg perm", Med högre Sedan skördearbetena ''avsluc |.” s För det som"ungdjuren skall ha; va- ensilage ' tillgängligt, ' kan "man räkna med c:a 2 kg hö och, 3—4' kg ensilgare . per ungdjur och dag. För- kalvar under året kom- mer högiven att ökas från-under 1 kg, då de börjar. kunna äta hö, dern.;; ns För kvigor över året ': Ni räcker 2 kg hö pér dag, om 'de kan få 'c:a 4 kg ensilage. Är det ont om hö och ensilage,.kan för kalvarnas) dessa mängder skä- ras-ner till 1 å 1,5 kg hö och nå- got ensilage; mén komplettering måste: då .ske. med fodersäd och 'oljekakor,. Det går inte'att föda upp kvigor på bara halm, även om mången vill göra” gällande, att han lyckats meg det.! go För att få fram den ,hömängd, som' korna' skall-ha, får vi alltså minska- deri. totåla hötillgången med: "antalet ungdjur .X, antalet stallfoderdagar för dessa X 2 om hötillgången är liten kan siffran 2 ändras till. 1,5. För beräkning av 'ensilagemängden : minskas ra fråndraget. Finns både hö och. och' upp: till 3 kg vid ettårsål-' kvigornas : del +, (men knappast Nb en "lindrig s. k. sintidsprepare- ring med åtföljande möjligheter till: högre . avkastning Så kunna åstadkomma en något så när "riktig foderfördelning måste man ta hänsyn" till,” hur” kalv- ningarna är fördelade under vin- tern; I februari; mars och april är i många besättningar de flesta kornä högmjölkare. Man kan'för & |.helhét "år 1955:mer: än? 70 ip cent 'större ; än "1934/38 ter. visade jämfört med 1934/88 'en ökning med. 40 "procent, :- "För, det. andra ledde volyr uppgången för: "jordbrukspro- | dukter. från år :1954 till :år 1955 med nyssnämnda 5 procent till er ökning av värdet med endast 1 "procent på grund'av: tej avtar my redan från, få timotejen oskalad då? I Det beror nog mest på cy-.. linderhastigheten , hos .; tröskan, ål Den måste, sättas ned, antingen man skördetröskar ellef tröskar den skull inte beräkna en likar- tillräckligt kvar ,när det bäst be- hövs, "As : Grovfodret ..". — hö, halm och ensilage — är svårt . att. fördela exakt, om" de olika ”' grupperna -alla skallha skilda givor. Det är därför” bäst att vid beräkningen av fodersta- ten låta så många grupper söm |: möligt få lika tilldelning. Det är meningslöst att vid skrivbordet beräkna : en foderstat som 'inte |: kan: tillämpas i ladugården: Om hötillgången visar, att vi kan an- vända t. ex. 8 kg hö:prikö-och dag,” kan :vi lämpligen ' beräkna 6 kg åt kor i gruppen under:15 kg och 10 kg, åt kor över 15 'kg. Lågmjölkarna får då ett tillskott av 4 kg: halm, medan högmjöl- an tad dagsåtgång av: foder, under] ”, hela vintern, ty'då har män” inte | 4? > Forts. å nästa "sida. - på stationär tröska,» med det'dubbla, "5; i . : karna inte behöver mer ha] "Då man beräknar antalet vad .de eventuellt äter av. strö- halmen; Det är inte någon vinst '>De imponerande baggarna på bil- nära. hälften av det. totala export- Vv den tillhör Merinerasen, aristokra- t terna : bland- de" Australiska fåren, höjder och bättre "packning ,sti- ger vikten, Man bör dock inte rdet.. = -Fårens ull är PRE Minnen et: Ordf, Os akom verk kar Joh "> | gifter. kan' peka på upp. till."100 Jter, 6 .m, silo =, 25.000 kg per ” I där packningen blir något bätt- gärna räkna med: mer än 80. kg per m', även om, vissa tabellupp- kg, Det är bättre att ta till 4 'un- derkant, 0.0. 0 a Mel - , U fas ', s Ensilagetillgången ";'- är lättare att beräkna, i synher- het' om ensilaget finns i höga tornsilor. Vi behöver bara veta silohs diameter och mäta höjden till ensilagens övre yta, För oli- ka silostorlekar-kan följande en- silagemängder: per höjdmeter.bes |" räknas: 3 m, silo = 6.000 kg per meter, 4 mi silo = 11.000 kg-per|' - meter, 5 m, = 17.000 kg per me- meter, För mycket höga silor, Lars. Kjollidortf. foderdagar för mjölkkorna, måste man också ta hänsyn till de kvi- gor, som 'skall' kalva in - under vintern. Dessa bör, för att kunna lämna tillfredsställande avkast- ning under första året, utfodras ganska rikligt de' två. sista 'må- nederna före kalvningen, Enklast ordnas 'detta så att de uppställas och utfodras med .sinkorna, De får. då en utfodring, som tillåter dem , att .kalva i' god kondition och med ett väl utvecklat 'juver. " Fördelningen av, hö ' "och ensilage ' Noa till mjölkkorna görs efter deras dagsavkastning.' Korna grupperas lämpligen efter 5-talet kg mjölk. I grupp. I placeras kor med en avkastning under 5 kg dagsmjölk Visserligen förekommer , högre givor, men är. ensilagetillgången | | - ISEN ÖVER STRÖMT med att. ge någon ko över 10 kg stråfoder. "Alltför stora 'stråfo- dergivor"kan t, o, m, åstadkom- ma sänkt mjölkavkastning. Kon äter sig mätt på hö och halm och ratar . ofta det” 'näringsrikatre Men” så 'kan de också yvas över gamla . spanska. anor och världens finaste ull. .x. Poa De 139 miljoner fåren är ”Austra- liens största inkomstkälla. Den se- naste säsongens rekordskörd av ull om 635.000 ton. inbringade landet 4,5 ” miljarder kronor, vilket var Australiens, guld.- skörden till: vo CC C/O 3 Fårens antal: har under de senaste "- åren ökat enormt och är i dag 25 70:01 större än före kriget. Enligt en i höst utförd: räkning. finns det nun 139 miljoner får i Australien, vilket innebär att de bara från” 1954 ökat med 13 milj." ine ste kraftfodret och ensilaget.! . "> NS ' Ensilaget bör i allmänhet inte ; ges i Större dagsgivor än 20: kg. god, är det bättre att jämna -ut givorna mellan alla kor. «ev , ' on a oxh ATTEN od ov oS är alltid förrädisk. Tag inga " onödiga risker! os st oa sv — den' ledande". : : motorsågen: + Me CULLOCH - begär demonstration hos '” "AB LAHOLMS " : "JÄRNHANDEL . | - "Tel, 134, 204 o. 431 re, kan dessa siffror-få öka nå- got, = NL a - ; [samt kor,y, som skall sinas 'öbe« Svenska Livräddni ällskapet. q mejeriföresåndare ie 2 : : öka : SC - Ta . tt 2 - . uh NM . : > : ta : a + ; NE 2 ' ; i ! = od ' i . : ve > , oh w . N s 4 t - : ' i vär Ah ÖJ t « ve . s : | ' "a ve H ” C os : - . os . N , Vv , , a Md A . i . st . . LA N | S s ] Ve eter a . RO MADANARA sh täntemea | ” at NAS NE z N PFFESEFCEFIF ÄN ETTYYYT. så : S MA MAA MANN MG AM SLM JAA IRA , aeråkd, ne , a ser > 2 mr - - ft vr i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.