NN "E satioj 8 YYrerrerr Ng YerrrYrfTYT Vv LAHOLMS TIDNING -- YYrr = oa 'uppfatthingarna om värdet av, bredlemskap i ide tre slagen av or- med missnöje av olika” förekomst ; av. "styrka," . " Medlemmarna tillf visste om' det fanns rågades om de något mi ka, 2 att de olika | Fil. mag. Tore Jaensons art kelserie om den halländska för- eningsrörelsen fc rtsätter med ensamrätt = ”” i dagens nummer. I ett intres- sant avsnitt spåras känslostäm- kritikerna ställde sig till fö förfogande för " föreningsuppdrag. : Aktiva och passiva. ">. medlemmar ”"Föreningsaktiviteten har mätts med olika metoder. Vi har byggt på ide tre olika organis; nomisk (mejeri. éning), facklig (RLF) och Politisk. Vid jakande' svar ställdes frågan: är många medlem- ationerna, eko- ” Missnöjet 4 RLF, kr påtagligt mindre än Å de politiska oOrganisa- tionerna (huvudsakligen Bf); miss- nöje och uppskattning är tydligen : Omvänt proportionellt, a KR AD Denna regel gäller dock inte för eller slakteriför- - hata pafa stycken eller någon” ”. kring ringen, Vidare behandlas makt. fördelningen i organisationerna samt or tillhörishet, mö har vi frågat medlemmarna om de- styrelser. ” ; organisationerna” låga —$ någon mån kanske beroende på att miss- nöjet uttryckligen skulle gälla” 'vä- sentliga frågor”. :, Att det finns ”enstaka”, ja t; o. 'm. ”några” missnöjda, är 'väl inte att förvåna 'sig över. Däremot bör man varo, debattinlägg 0. 5, v. Dessutom]. Tas ng om sin aktivitet och! .. slutligen bett dem: karakterisera . varandra, : ” : ' Medli na har sedan pl i tre grupper: th Hög aktivitet (här kallad -- HA), (MAY och 3. Låg aktivitet (LA). «Dessa tre grupper har därefter jämförts i "olika avseenden; varvid det t. ex, visat siz att jordbrukare i HA (hög aktivitet) har mer kom- lerna. Deras insatser värderades ju högt, men. missnöjet 'i dem är relativt ut- brett, Det .berör väl i någon mån - På att det. är . förhållandevis lättare ett kritisera det sätt på vilket de fullgör sin mera påtagliga och up- Penbära. verksamhet, « .. På det hela taget är procentsiff- ”fornå för antalet missnöjda i de tre uppmärk de fall då det sagts att. det finns ”många” missnöjda. Det är genomgående låga siffror — med ' ett viktigt undantag, För S, Slättby är antalet missnöjda i i meje rfiför 4 (slakteri; ) relativt sett mycket ” stort, 28 . Det med d nen kring och beslut om en mejeriz fusion i regionen. ” "ideb, - Yttr. sig '-Deb. yttr, . Närv., ej ' Icke . Tabellen ovan belyser ytterligare MES 'Slättbys” .särställning under 1955: närvaroprocent. större .och mera dock, ig icke, r debatt närv. Z' Antal . 26 + 55 100 .-- 83; 0 14 88 1100" 88 v ta 29 62 100 84 Ne : 2 63 7 100 7 b270r : 56 a "100 72 2295 vånansyärt ringa: i Skogby hade under ' ett helt år endast er för- eningsmedlem av tio kontakt med någon feg oledamot I i sex ekono= RS 1 "ett stört antal: niöten' ” "med? samtliga "berörda ' tre, organi- |. fta var 'styrelsevaletzen= pa mötesprogrammet ut- r Ainder Ailninesbet nade" inslag, ågra år sedan en mejeérifusion, Slättby (II) har beslutat fusion i "år (1956) och för N. Slättby (I) och : Skogby (IV) "kan den snart bli'ak- tuell. Utgångsläget är alltså" olika i ; olika regioner, och "medlemmarnas "inställning", varierar därefter, Det ' fänns en mycket stark opposition i Norrby -mot centralisering, då den beslutades: Nu är man i den regio- "nen mycket. nöjd med förhållandena "och saknar. inte :sitt gamla. mejeri. I N. Slättby och Skogby ä är läget nu ungefär vad. det var i Norrby före - dess” fusiori,: en stark majoritet "är imot! centralisering.” S. Slättby” hål- er. just 'nu:; på- att verkställa ' den beslutade : fusionen,” "men vid tiden för: vår : undersökning fanns" det "sfarkt motstånd möt den. Detta blev emellertid ' svagare under fusions- diskussionerna, : Berättigade" I invändningar riktas mot vår förenkling' av pro- bleémet i frågeställningen. Det finns naturligtvis många andra faktorer än de som vi nämnt, t. ex.”regionalt 'égionerna "hade Nirty am) ” an miska fö ing Y alt Moakifördelningen i i "organisationerna - Hur -uppfattar medlemmarna i de olika regionerna regionens makt- koncentration? - "att några få personer har: för 'många "styrelseuppdrag? för att . Kunna, sköta” dem ordentligt?” marna i de” reglöngp,. ä vi konstaterat den största maktki centrationen, Norrby och Skogby, - är tydligen. minst missnöjda med maktfördelningen; Det kan möjligen bero på att jordbrukarna där inte är medvetna om graden av makt- koncentration. Mest: troligt är väl dock," att de är medvetna om den, men ' att de" är: fullt nöjda med"! de ledandes sätt att förvalta sina upp- drag. Om denna inställning hos dem verkar: aktiviserande eller inte, ä väl tveksamt, +. >: En jordbrukare av sex ansåg, att ”några få personer hade för många styrelseuppdrag för att kunna skö- ta dem ordentligt”. Dessutom kunde I vi. konstatera, att ungefär var 10: el medlem ansåg, att ungdomen intel tilläts komma fram i ledningen i en del organisationer. Vi frågade näm. ligen: ”Ni vet att man ibland på- står, att ungdomen me får komma fram" i led föreni munala uppdrag än andra. Ägare av större areal åker befinner sig i all. mänhet på högre aktivitetsnivå än ägare av, mindre. Däremot kan in- gen skillnad / i aktivitet" påvisas mellan ägare av olika areal skog, : Det finns en klar skillnad mellan aktiva och passiva medlemmar ifrå- ga om skolutbildning. De aktiva har i större utsträckning skolutbildning : utöver folkskolan än de passiva. . Gifta medlemmar ä är mera aktiva än ogifta, - : "Inkomsten för de olika akliviteté- grupperna var:. : "CC + Ha” MA” La Med. inkomst av, : . jordbruk"; > 6400 5760 4570 Med. Snettoinkomst 7100 . 5980" 5500 Jordbrukarna på den lägsta nivån har "den. minsta inkomsten och -de minsta ' jordbruksenheterna. ' Deras taxerade inkomst måste sägas Vara mycket låg inte bara i förhållande till andra jordbrukares utan över -| huvud taget, De; som 'har den' allra lägsta ink av 'dessa:t 2. Måttlig aktivitet] | Zionismens; djärva experiment j dom besynnerliga sammanträf- fanden, vilka mera ter sig som re- sultat av en logisk plan än som en i | En. bild från Tel Aviv, Väntirten uppvisar ' stuns i Balfourdeklarationen ' av den 2 nov. 1917), enligt vilken judarna' tillför säkrades ett ”nationellt hem” (nas tional home) i Palestina till tack som visar stadens. modernna bebyggelse. 5 "tas oljekoncernerna : (vilka inom pa- rentes sagt till stor del behärskades av judisk-. för att j ren slump. Ett sådant kan man finna i förhållandet mel- lan Egyptens folk och Israel, Det råkar. nämligen vara' så, att den egyptiska” republiken av idag är det fjärde rike vid Nilen, som samma egyptiska” folk "under ' årtusendens lopp bebott; Men också republiken Israel i Palestina är det judiska fol- kets fjärde rike. Egypternas tredje rike . liksom judarnas. tredje rike erövrades på sin tid 'av romarna. Från den tidpunkten' och till våra dagar har varken egyptier eller j ju- dar "ägt en egen, oberoende stat. Både Egypten och Palestina tillhör. de Turkiet fram till första världs- krigets slut, Då slog engelsmännen sig ned i bäggedera länderA (som ockupationsmakt vid Suez hade de suttit redan” "sedan 1882)... = a så "långt, kan den egendomliga parallellen föras, Ser man på folken — det judiska och det egyptiska kan man” däremot konstatera én absolut. diametral - skiljaktighet.” I skaffa inkomster på' andra sätt än av sitt eget jordbruk: genom. att arbeta :. hos andra jordbrukare, i .| hatitverk vid 'sidan om, jordbruket, genom: deltidsarbete "i' industri 0. 8. V.. Deras, lägre aktivitet i i jord- motsats till, egyptierna har judarna aldrig övergivit sin - urgamla” reli- sin tro. Egyptens. folk däremot lämnatle re- dan '”under romersk tid sin ännu åldrigare v 5 faraonska religion; bes 'v li Roms -gudar brul sär därför ma : ekoriomiska nytta av förenin- , | garna som sandra jordbrukare och! känner: sig ibland. inte som ”i00- procentiga' jordbrukare”, ' Detta är naturligtvis särskilt fallet när den manlige" ägaren till jordbruket har någon " huvudsysselsättning vid si- "| dan av jordbruket och ' hustrun” till stor del sköter detta. Kontakt medlemmar; styrelse” SS mr av undersökningens. huvud- syften var att studera vilka — och hur omfattande >— förbindelserna är mellan medlemmarna och 'lednin- gen uppåt i de ekonomiska, fackliga relativt självklar: 'de har 'inte sam-) men böjde sig sedermera: för. den bysantinska kyrkans kristna tro och lära. När sedan Islam .nådde Egyp- ten på sitt segertåg mot väster, 'ac= cepterade ”egypterna :' utan vidare Allah som sin: gud och Muh med som hans: profet, 4 ; 7 Egypterna bytte”: religione; härskare "men; stanhade, under: alla stormar kvar :i sitt: land, ' Judarna däremot spred: sig för, alla vindar| åt alla väderstreck, blev medborga- re i alla världens länder, antog sina värdfolks. nationalitet. och gick mer eller mindre 'upp, i dem — bortsett från att. de behöll sin religi a av- skildhet i i diasporan, '? övr NT : Här har man" ett av de funda- tala skiljetecknen mellan. den och politiska or erna, Till grund för uppgifterna ligg svaren på följande fråga: ”Skulle ni kunna säga på 'ett ungefär hur ofta ni under 1955. pratade om förenin- gens angelägenheter med någon. i styrelsen i mejeriföreningen . (slak |teriföreningen), RLF, F-avdel- ningen (Höger : Som 'ett' allmänt omdöme kan's sä- .gas, att förbindelserna medlemmar |—styrelse i i alla tre organisationerna är av förvånansvärt ringa :omfatt- ning. Detta framgår av nedanståen= de tabell, för vilken vi konstruerat Tycker ni att. det är såi i några för- eningar som ni tillhör?” - " Yngre ; ; medlemmar. kar är viss utstri varit . obenä - att iska, som ibland bestä och som bör bestämma Ställnings- tagandet. INN Bäst kontakt på 'stä ittbygden "En av undersökningens ' huvud- uppgifter var att undersöka om det fanns: någon skillnad mellan regio- |; nerna och mellan' organisationerna i fråga om kontakt uppåt i förenin= - garna; - mellan! medlemmarna - och styrelseledamöterna ”” ”under "7 "det gångna året. Vi frågade därför med- lemmarna, om de haft kontakt med ” någon styrelseledamot i i förenings- angelägenheter. : + 'De ' 'båda, Ulättbygdsregionernas jordbrukare ' har livligare kontakt med» orgariisationernas .. : regionala ledning.» Detta gäller särskilt med-= lemmarna i de ekonomiska förenin- garna. Till en" del kan' detta kanske åtaga sig styrelseuppdrag. Om tung. var 10:e medlem ansåg, att unga föreningsmedlemmar hindras att få styrelseuppdrag, så ansåg ung. var 5:e, att det var svårare att få de unga att åtaga sig uppdrag än de äldre, . bekräftar, att det ibland” varit svårt att fylla vakanser i styrelserna med yngre krafter, Där hade aldrig höjts | krav om att någon styrelseledamot skulle avgå, I stället har man kon- centrerat sig på att hindra avgång och i händelse av absolut avsä försöka få någon ersättare, Detta har ofta varit svårt och t. o. m. lett till, att man måst välja frånvarande, icke tillfrågade medlemmar. För att få reda på styrelseleda- möternas arbetsbörda (och därmed kanske deras benägenhet att avstå att den i förkärten Poe regionerna underlät- tas av de naturgeografiska förhål- Jandéria.”Sämst lottat i det avseen- äet är Skogby. Jordbrukseehe erna lättbygden är oc örre, och Jordbrukarna« där känner föratt 5 2 ton åf vet av de ekonomiska för- arna mer än vad innehavarn fv Sk gbyt'. och Norrbys mindre edbrul "gör. : Kontakten i dessa toner måste betecknas som va okok Ne från ' sty drag) frågade vi dem: ”Tycker ni att era förenings- uppdrag tar så mycken tid för er; att ni inte hinner sköta ert jord- bruk som ni skulle vilja?” - — - Var '5:e' styrelseledamot ansåg, att jordbrukets skötsel blev lidande |, Iakttagelser vid årsmöten 1956 ett - ”styre lse-kontakt-index”: Med- lemmar som haft kontakt med stya selsen i någon av de tre .Organisa- tionerna, -har förts till ”kontakt- sruppen” och medlemmar som inte haft någon som helst kontakt har förts till ehe kontakt-Bruppen”. Å HA MA LA Kontakt -. .ot 58 1,46, 17 Icke Kontakt 42 54 8 KA 100 100 109 ”Nudistklubb ingen religiös förening” N ” Nudisterna i staten Ohio gick än- da till högsta domstolen i striden för friheten för nakna, I Ohio är det nämligen i lag förbjudet att bada naket eller visa sig naken för andra medborgare, Nudistklubben i den- na sedliga' stat trotsade förbundet och anklagades 'samt dömdes för ' osedlighet. De dömda framhöll dock att ' de” utövade ”en'kulthandling som : dikterades av ' samvetet och övertygelsen och som bokde anses likvärdig med annan religiös tro”. Staten Ohios högsta domstol väg- rade att' erkänna', nudismen 'som religion, Till samma utslag kom nu högsta domstolen i USA, I rmotive- ringen heter . det emellertid att därför att fö Ås tog för. mycket tid. Dessa personer hade också, ” har vi kunnat konstate-. flest styrelseuppdrag. Det företa”. alltså: som -om ev. 'förefin' ”mångsyssler?” skulle försvinna v av vissa anses "som ett bud som motsvarar och följer moralens höga 'och stränga rav”, » Domstolen fann ändock att moderna egyptiska och den moder- Ylna judiska staten: Egypterna har aldrig" upphört att känna sig 'som en nation, även om deras national- medvetande -'slumrat djupt under århundraden av utländskt förtryck. Nu har deras nationalkänsla vaknat till sjudande liv. Den judiska natio- nen i sin nytillskapade 'stat måste däremot skapas utifrån; den är pro- dukten av en storpolitisk, ritbords- konstruktion plus en judisk-religiös tradition; och för att den skall blil, en realitet, är det nödvändigt :att grundlägga 'ett nytt judiskt natio- nalmedvetande. med staten Israel som mål och syfte, id > Många judar ställer sig id tvivlande 7 r "Det står ännu i vida" fältet," om detta ; sällsamma experiment skall lyckas eller 'icke; I den'arabiska världen "har: man satt sig i cinnet, att det icke skall lyckas, Och här står Egypten som den islamska värl- dens främste förespråkare. Men det finns' också miljoner judar ute i världen, som tvivlar på, att expe- rimentet Israel verkligen kommer att kunna genomföras på grundval av de nuvarande förutsättningarna. i världen (och främst i USA) hade krafter och mobiliserat sina eko- nomiska och propagandistiska ren surser till västmakternas hjälp i det första "världskrigets för England mést kritiska skede, - ” Beteckningen. ”national home" i Balfourdeklarationen . var betydelse från första stund. mycket omstridd. Den betydde” emellertid icke en judisk stat, ty i deklaratio- nen uttalades klart och tydligt, att judarnas ”national home” i Palesti- na icke skulle få inkränkta på de där boende övriga folkens "ci och religiösa rättigheter”, " ” Efter första världskrigets slut ål delades England:i Versaillesfreden Palestina som mandat under Folk- förbundet; Detta beslut'stod egent- ligen i strid mot, ett tidigare ' avtal mellan Frankrike och Engl kes-Picotavtalet av. 1915); enligt vilket Palestina: efter. kriget .skulle uppdelas + mellan dessa två "väst- europeiska” stater, Datta- avtal håde ingåtts" i "hemlighet .och var-icke känt av araberna; som själva hade den judiske 'oljekungen, sir Herbert |: Samuel, blev Englands. förste: chigh |. comniissioner i mandatet, Den. ena gelska mandatförvaltningen + i fört- satte ända fram till år. 1948, alltså också under hela det andra värk så kriget. Under mellankrigstiden bör- jade: en stark: tillströmning; jäv ju- dar' till det heliga landet, och är- skilt" judeförföljelserna i Tyskland under Hitlerregimen gav" till "en" kraftigt "ökad judisk 'emi- gration från Tyskland och Mellan- å "Nordafrika europa, men även fr och" Arabien” (Jemen) General Marshall. för projektet : d augusti . 1943 hade den ameri- begrep: Roosevelt, att det. nu gällde att. bevara pokeransiktet och icke visa 'sina kort, Han svarade: "Ers majestät kan vara försäkrad um, att den åmerikanska regeringen helt och fullt förstår Era argåment. Själv skall jag gå in för, att vid . efterkrigsregleringen största möjli- ga” makttillväxt. tillförsäkras Eder 1" Arabien :och Östra Medelhavs- regionen, inklusive Palestina!” se Kung Ibn Saud var ytterst nöjd och. belåten med detta svar och an= såg, att Roosevelt var tidens ”stör- sta och klokaste statsman”, Samta= let mellan presidenten och Ibn Saud förblev till sitt innehåll länge hem= ligt, Men det kom fem år senare till offentlig: kännedom + till pin= sam "överraskning 'för "Roosevelts efterträdare Harry Truman, Men då håde staten Israel redan" utropats, och. ett krig mellan denna nya -.stat och" arabländ höll! redan. på att hryta ut; "Dessförinnan, hade "alltså 1944 öch 1948 års" presideritval ägt rum i USA, vid vilka” de 3-4 mil- jonerna "judiska röster enbart i sta- ten New York hade. utgjort, en vä- sentlig faktor både för- Roosevelt spänt sina till sin ila d (Sy- fått - Englands löfte om Palestina och senare för Truniang imvala nästan samtidigt; 'Britternå” tog emellertid" hand" om tPalestina, och USA, och Sovjet för Israel 19477 5 "Här! är hu ”också Irbe att erinra om det sammanträde i FN, som ägde" rum ' år 1947; då. USA:s utrikesminister D;: Marshall, samme mari 'som: år ' 1943 kategoriskt hade avrått senatens utrikesutskott: från planerna: på judisk: stat' '4. Palestina, nu, istället, framträdde som. ivrig förespråkare för en .dylik: stat och digheten av att den kom"till stånd! Så” Blev det också. Den 29 nov. 19 neralförsamling utanför New York om Irsael, och därvid beslöts 'med' "betydande ma- joritet” mot arabstaterrias röster,” att Palestina -' skulle "uppdelas ' zionisterna fick ett eget, självstän- kott sam. | digt territ ledni, kanske uti mankallats för att behandla'temat där. Britterna ned- |! lade 'sin röst, men USA och Sovjet | hår, David Ben Gurion. Det ' var > han' som i denna historiska sturd, - kl € på kvällen den u maj” 198 proklnerade den fria och oavhä giga republiken Israel”, + . Judik ”fascistliga” mördade : : "Både ur judisk och allmän världspolitisk Synpunkt var detta ett oerhört djärvt företag, De svå- righeter, som förelåg, bestod Icke minst uti att skapa lugna och ord= ning I detta nya isracliska rike, ev under den sista tiden en rad polhti- ska terroriströrelser hade växt fria, Bland dessa terroristligor var” det särskilt två, som utmärkte sig för sin absoluta hänsynslöshet: den näs tionalradikala, = fascistiska” Irgun Zvai Leumi Sternligan.” Det var sannolikt den sistnämnda som på hösten samma, år ”likviderade” FN:s delegat, greve Folke Berta- dotte,'gå denne på FN:s väcsnar los sökte Jcrusålem för att modla Hed mellan Israel och Transjordanik n, Året därpå: utbröt det egyptiska israelis"a kriget, i vilket kung Fa= ruks ocugliga armé led elt svidann.e nederlag mot Israels vältrimmaso att behå'la öknen Negev som krigs= byte. Eu stillestånd Ingicks därefter genom FN:s förmedling men fred hade icie ingåtts meltan Israel och Egypten, då Sverkrisen I år förde till Isracls invasion i Gara och på Sinaihalvön, Detta är emellertid en senare historia c-h skall icke bes handlas 1 detta såmmanhang, Här skall blutt till sit erinras om det ” faktum, att zionislernas maktöver. tagande och grundandet av staten 7 Israel kostade 900,000. araber derus | hem och egendom. De drovns hort ” från det land, där de varit bofnta ” sedan två årtusend 'n, och frestar ' än i denna dag en hupplös flykting= tillvaro i andra arabslater, 18 år har nu staten Israel extste= rat och otvivelaktigt dokumenterat likväl nödgas sätta ett frågoteckeh för dess fortsatta existens beror på de yttre: förutsättningarna, Ingen vettig människa bestrider: judarna rätten att skapa och förvalta en egen stat, Frågan är bära” den; om, det lilla Falostina någonsin kan räc? ka till som territorium för en dylik stat. Israels 2 milj. judar är blutt: en ringa bråkdel av det judiska | folket,'som räknar omkring'16 mil- : joner. För dem. finns 'inte , run 1 Palestinå och" kommer aldrig utt. göra ”med "mindre Israel! utvidgar sitt territorlum. ytterligdre på de — och kanske på bekostnad världens fred, . .. er) regim; som hör till de”strategiskt,. tio och Blon; olet Irans i hela" den” gamla världen. Isckelg position är. en nyckelposition fust Redan av detta låter sig arabfolkensa . och egypternås fruktan och nervos,! sitet, inför det isråeliska statsexpes” förstår 'israelernas ' sländiga - för" sin grannfolk, . NT ite il H Gren, ' också i fi Att den zi staten alltsed: sin födelsestund — som inträffade den 14 maj 1948 klockan 18 på kväl- Jen — befinner sig i en aldrig av- blåst "konflikt med hela den arabi- ska grannvärlden, gör ju inte fram- tidsperspektiven ljusare. Tyvärr är den zionistiska staten också tungt belastad av det hypotek av svek och löftesbrott, som de stormakter gjorde sig skyldiga till, vilka stod faddrar vid Israels vagga. Det bör- jade redan 1916—1917, då England gav ' araberna. löfte 'om. ett fritt storarabiskt "rike i Palestina som lön för "att de gjorde uppror mot turkarna och hjälpte västmakterna att krossa denna med Tyskland och Donaumonarkin ' förbundna stat. dade då! de brit- sa sen. Pri ler som lagen tillförsäkrar religiösa samfund icke kan tiller- ; kännas nudisterna. ”ktiske 2remiärministern Baifour i ett Förev' till Ford Rotschild den sk rr i : Bernadotte ee trupper, Israel krönte sin Begor med + 1 iden: : neuralgiska punkt där, fyra. re världsdelars intressen, kolliderar =, Europas, Asiens, Afrikas och USA:s » Å DN, - N sin politiska livsduglighet. Att man =" Ng a Faran med den dynamiska laruo= SS liska staten.i är att den grundatu.l .,.» rimentet förklaras alldeles gom man»'; i Mellan-Östern, där" USA genom |. röstade båda. för fra Resultatet , | > NH östnin förd, ma oljel ' från: bländ av.,omr sam till Amerikas krigsflöttor i Indiska eftermiddag i radio till 2 au LA oceanen "och? Stilla ” havet, hade och andra. judiska städer och 'ut- ställts. inför; ett "ytterst vitalt Pro- löste där en oerhörd jubelstämning. blem! Föredragande” vid, "detta ut- - Planen: innebar. bl. å., att Jerusa- skottssammanträde var dåvarande |!em" skulle . -internationaliseras un- överbefälhavaren för USA:s' samt-' der. en FN-kommissarie och där- liga stridskrafter, chefen för de|jämte dels en judisk och. dels en förenade. militära staberna, "general | arabisk. stat mä pr äetas DER ttalade fö öljande | judiska. staten sk få en befolk- . hat gar ställning gande: ? er | ning av. 538,000-judar och, 400,000 | / biska staten : "Mina herrar senatorer!. Det, kan araber, medan den '"arabis] icke få bli tal om upprättandet av |skulle'få' 804,000 araber och 10,000 en judisk. stat i Mellan-Östern, judar. : Planen visade : sig högst därest "vi "lägga vikt vid att "där | olycklig, enär den genast gav upp= skapa och upprätthålla stabila” hov till en omfattande utdrivning hållanden” : "fav arabiska element från det om- Då detta uttalande kort därpå råde, som hade ”tilldömts” den ju , - N DS | diska befoll föredrogs för president blev denne råsande, ty- han hade | ; Redan innan beslutet hunnit jr helt andra planer i sikte. Han lät tas i verket hade Palestina . vi a kalla till sig den. dåvarande zionist- | terrorns land. härma ut mötts | Få 2 H ledaren Chain Weizmann, vilken vid | guerillakrig mellan den zionis Men, k unde för st tro att det här lir ; den tidpunkten. innehade en hög underjordiska rörelsen Haganah och | som sitter m ed | : ög emiska | den" brittiska . ht flu R ”Det är emellerti é H da str in PomtdeNemoure I "USA. Den sistnämnda - led . icke obetyd- Cfatralahe vid en brevduveutställe — + i Till honom yt de Roosevelt unge- |liga förluster men gick. repressalie- ning, som breder ut sjtärten på en I Fal honom yttrade ” 0 W mässigt hårt fram mot de judiskatg, duvorna: för att granska den, i don stf clella mer orka politiken isterna efter samma mönster Duvan tillhör förrecten den erigele ; ; den officiella N i i illä å Cy-|ska drottningen och deltager tillse i stånd fi eheralstabschefer- j som i våra dagar tillämpas på Cy 3000 andra brevdu= ; mm Stånd, ke den att skapa :ett |pern.. Emellertid var. datum redan bor från: 13 Under Len internatios : judiskt nationalhem i Palestina åt Jutsatt - för de brittiska truppernas nell brevdurveutställning i London, ; njuter alltjä + vår d sym” 1 ville rn i pati”. st 25 maj 1948, Och do nere än der - Qv öden gr: stor »: a öl ingöt n ? : : : >e Roosevelts" £ ssäkran” ol ingöt, nyt fann nödvändigt. Den 14 maj 1948 a ker da ) ed tenelsarna I USA. I december |halades för sista gången den brit-) - . ka Ht hjälpa ioni: ai - . samma år, 1943, begav sig emeller= ökar De an sj ee AA tr 900 800 ” . ; tid Roosevelt till det stora stats-|Cunnin; , | chefsmötet i Teheran, Under denna |Davids Hotell. i je fler än " Schweiz stärker - | resa stämde presidenten också möte | några månd öda I korsets in- |. Sc weiz stärker - ; Saud av Arabien, | samma flaggs TA ce ligt : Den bl - talade ock- | ternationella len 240 auto! > sitt försvar + i i t hade emellertid de si ens | Arn Språk med Roos om pctcppt trupperna uttågat ur Je- " BERN. (TT—Reuter). Mål. H y TT strö- i . 4 -.”Herr president, om Amerika ef- rusalem, hälsade av där Horonuh- de på fredagen att.den av parla- i ter krigets slut vill finna oss araber skott från hustaken, uten, äg- | mentet skall begära extra anslag ve i på sin sida, så får det icke de "ett jakt sammanträde rum i, till. försvaret på 252 mi schwet- H någon judestat i Palestina” ja ts stora sal. Där presi-| ziska francs: al gsäskandena mo- : ra ir ka om vill om som I derade en liten" undersätsig nde ge med , de I ; el I ' : äär stod på spel för de amerikanska med € en Jejonnan av vitt, fy gande - : i i - et oa i i - . [I i ! 1 v r a > : Vv 2. = ram | F
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.