yrveereryYer Te PY YeRPERePEPEYPPEF ER YSYYT TY FYT TY TY + vrevefrefeeveryveryrFyvEtYTeYYYYYFP yt YvverFyvyvvY vev vFerreeyyeereftT "Tr , - Y YrYTeYYPYrFrePTYTYY YYfYYTYT YTV y ” , YrYrYrFeerYy vv YYFPY oa x oa . ' v | - . - - . - : - om 2 | en - . 2 : ; : a « | FRA na HA TM ei: | 2 ÅR SÖKER NLI CV 0. oe cf VILLE N Nr | . . HX : hart "kontakt med befolkningen ' | : : Mos veta vad som händer i södra >. as HÖR a ooo ROR ere a co lyd 1 södra Halland? +: i " a -.,. Halland? - . . nt an on . : : on Hösse Pela Annonsera då 1 ortsorganet . . St s P då på or t ss sc: oc FREDAGEN DEN 14 DECEMBER 1956 fo : ; Ao LAÄHOLMS TIDNING Jj : i . el oe N : [ . . so : eler 2 . : -AÅ LAHOLMS TIDNING : : | - — 7 ” nt LA t | Premiärtips 5 jan. Fran fis na 3 ront en: - i Veckans tipsomgång är årets sis- Mae ib rf . H pm. Kupongen verkar rätt ”lurig” Gudstjänst-reklam fick gott gen- -. Ki yrkligt nytt ' 2 | +. och kan ge vinnare med 12 rätt ett svar. Maningen ”Låt öss gå i kyr- = — riket runt I utomordentligt Kapital för ör kan!”; som i Stockholms stift 'un- a brik PLA 2 Pa pstjänst det nya verk- der fem veckor lyst från annonser. honten. kommer var ide: dad ” samhetsåret den 5 jan. då kompo- i huvudstadstidningarna, har fallit | 24 behandlas olika nyheter från - sitör Klang presenterar ett urval igod jord. Gudstjänstbesöken öka-" -det religiösa” livet ”i' landet; så- | svårtippade deltaga ade av liga de markant, . särskilt de tre sista: | väl inom statskyrkan, som fris: | > ång med deltagan: ” Em mmanverkarna a. Ich kyrkofö i : ”Spalt t lagen i de båda högsta divisionerna. kampanjv Skorna, a sö aa SR kommer att” sammånställa av : i en mt äknan äm 3 vangelisationskampanj: pastor Helge Lööf, Eringsboda, nde : - m har: vidsträckta" kontakt STOCKHOLM (TT). Sr [med annonsering över' hela landet! nom hela' "det religiösa fältet - ibo-prisji tdelade på tisda. . a a : r 1 i Libo 2 års lib We För Göta och omfattande" alla svenska sam-;| och en rik erfarenhet alt” bygga i ' Tand tillfolt is William Thores. fund. . > ve, ee 7 > i sin, sammanfattnin; på Göteb or Turnlörening, fö Kyrkvärdarna, får ledigt. I Lock-! NV PE Lät , | Svealand Gert Fredriksson Nykös ne i Jämtland får konfirmanderha, > — - N ” : i pings kanotklubb, och för Norrland jäns som REA . RA missionsskola, För första gången il: : ! . Stig Sollander, Östersund-Frösö sla- ta söndagarna under lästiden får Ce] Missionsförbundets historid har man |... Å I Jomklubb. Pristagarna får vardera ”riktiga” kyrkvärdarna sitta i sina på SMF:s Teologiska ”Seminafium, | . ÄG Sen i 1000 kr att utdelas till idrottslig: bänker | som ' vanliga församlings« Lidingö, under innevarande läsår an | PRE ER ; rs a s aa : ändamål. i 2 medlemmar, medan fyra konfirnia Trepr från "> missi ältet | "FRÅN SVENSKA FN-TRUPPEN, Hä en av de svenska officerarna DN ( ö; för den der, två flickor och två pojkar, tän- I bland eleverna, nämligen: den 'afri- | .+ FN-truppen i Suez, "närmare bestämt Abu Swuwair-flygp me Thoresson = belönades Å . va pc a olympiska silvermedaljen i friståen- der ljusen; på altaret, sköter .klock- kanske läraren: N'kounkou. Hilaire, - mnasti i ör guld- ringningen, "sättar- upp" psalmnum- | Franska Kongo. Han: kommer ; ätt de gy tik, Fredriksson för gu ren, hjälper prästen på med skruz 18 . » jorden, Hundarna var utrustade - männa debatten? Om svaren på medaljerna på 1,000 och 10,000 m, i enmanskajak och Sollander för den olympiska bronsmedaljen i special- slalom, VM-bronset i samma gren samt VM-bronset i Alpin kombina-' tion. ve v Zz Den' ryske forskaren prof. Alexis ' . Pokorovskis avlade en rapport om försöken med raketer. bemannade med hundar inför den. internatio nella kongressen om fjärrdirigerade "projektiler och raketer 1. Paris, Hun- dar har skickats upp till 96 km höjd 4A-raketer och sedan 'med hjälp av fallskärm , välbehållna ' landat. på med speciella tryckdräkter och syr< gasapparater. j På benen: hade de långa stövlar, som skyddade" mot Vkylan” och I viss mån stöten vid landningen, Hunden på bilden he- ter Malishka, vilket på ryska bes tuder ”liten”, och hon är uv bland: tas.. Hon har just landat efter den Adliga - luftfärden och visar. inga ” Rr Roland Johatsson- Stenshult, samlar julgranar ar nösslinge= Se ne skogen : fJulgranen, som, introducerades för 109 år sedan, är nu en välsedd ”gäst” ” Julgranshuggningen har i år gynnats av. väder Å gen snö och inget egentligt regnväder har hittills försvårat hugg- ,. implig väderlek. I n- ningen och därför kan man också vid resor genom våra skogsdi- . strikt få se rikligt med julgranar. hopsamlade.i vältor utmed vä- gar, redo att lastas på bilar orter, ee NA + När man'ser 'de väldiga upplag av julgranar som samlats på stä- Ai dernas julgranstorg,' tycker mången att det är ett grovt slöseri med ung- skog, men det är nog inte' så far- ligt. ändå med denna ”julgranssköv- ling” ty tackvare ett rätt bra ut- brett vägnät — bl; a, skogsbilvägar — och givetvis tack vare bilismen, så har huggningsrajongen' kunnat betydligt. utvidgats och skogsområ- den, som legat rätt illa till, har bli- vit välbelägna, tack vare det utvid- gade vägnätet. I många, många fall tages granar på . områden som är föremål för ing och nyskapel för vidare transport till konsumtions- julgranar. . Under 'de "senare åren har konsumenterna - mer och mer blivit' pigga på s: k. toppar och det är ju enbart till nytta för både säl- jare 'och "köpare, En förnuftig jul-|- granshuggning' kan alltså mycket väl” samordnas med 'en förnuftig skogsvård, och vederbörande hug- gare behöver "icke' alls "komma i konflikt med begreppét-god skogs- vård —' jä, sådan huggning som här omnämnts, kan helt enkelt gagna skogsvården,' I «Le ff on ' Granen 7 är faktiskt 'ett vackert träd som juleträd och även i' bi giskt häl de 'passande, enär 'den se, På sådana platser. finns ofta en hel del unggranar av växlande stor- lek, fritt växande och de är meren- dels jämna och grenrika runt om, alltså + sådana : som köparna gillar och söker , välja ut, men om dessa granar finge stå kvar, skulle de växa ut till risgranar och 's. k. ”vargar”. Dessa 'unggranar ska ju röjas bort och då passar de utmärkt bra till juleträd. I många fall är det också som, helst tecken. på ansträngning. sådana 'som hugges och utbjudes till "vv STOCKHOLM: (Press) .:: 2 I den'aktuclla aut iond 7 begrepp. som:försvinner ske anledning 'att redan nu rikta : v batten går man ofta ut ifrån vad.som ärd dag. Men det tors . do säkert, vara klokt "att räkna. med' det faktum att teknikens positioner dels förändras, dels ' ständigt framflyttas, ' Utifrån ' en sådan självklar . hypotes kan det ha sitt intresso att ställa frågan: :Berörs de skandinaviska länderna = eller kommer de inom en nära fram- tid att beröras av automationen » sådan den definierats 1 den all. ' denna fråga skall få någon ny« ansering så torde det vara nöd- vändigt, skriver Metallarbeta- ren, att analysera Industrin och LO. de skandinavi länderna och sedan ställa denna analys I relation till förbållan= dena i de stora industriländerna. - En sådan analys måste leda oss sill. frågan .hurudan strukturen är — och hur den väntas bli — på in- dustrler och företag, som i huvud- . sak tillverkar maskiner och verktyg för automatiserade företag. 3 Svensk industrichans: att förbli sin struktur trogen ; De skandinaviska länderna, det gäller självfallet också andra, kan » med skäl förmoda att hela närings- 7 livet inte blir automatiserat, Men > en dylik mera realitetsbetonad för- :» modan får naturligtvis inte leda till fatt vi nöjer oss med att blott iaktta + vad som händer i den redan auto- I matiserade sektorn av. världshus- hållet, Men en erfarenhet tycks re- På ett par vä- sentliga frågor. 'Arbetets struktur, med påverkan av mer eller mindre snabba omflyttningar av arbets- kraft, måste bli föremål för allde- les särskild värdering. Omskolnin; till nya uppgifter och direk ild- har lätt för självfötyngring och kla- rar sig gott i kampen om livsrum bl, a. på grund av sin skuggfördrag- samhet. Granen kar 'också under de senaste 'årtiondena" avsevärt ökat sitt virkesförråd i våra halländska skogar, Ved offra tre Julgranen, som'i vår tid ahses som ett helt naturligt” at! t' för ett värdigt "och gott julfirande; har blott omkring hund "anor, ty -fantalet invånare i församlingen. ' den och tar upp kollekten. Det hela blir en praktisk undervisning, som de unga kyrkvärdarna brukar till- ägna sig med iver... : os or Vårt lands minsta församling med egen kyrka finns i Sveneby mellan Skövde och Mariestad. Församlin- gen här 81 invånare, och kyrkoherz den heter Ivar Hallerbäck, Socknen består ' egentligen bara av' tre går- dar, Vid förra årets julotta kunde man räkna in 100 personer i kyr- kan, d. v. s. 20 procent fler än hela En och en kvarts miljon lyssnar till " morgonandakterna. ' Teol, ” lic, Gunnar Dahmén i Radiotjänst har i en intervju berättat, att omkring en och en kvarts miljon människor beräknas . lysna' till morgonandak- terna i Sveriges radio. Omkring 'en och 'en halv miljon hör på högmäs- sämlades” i ' Sverige "förra. året" för missioheén utlandet enligt mis- sionåstatistiken för 1955; som nyli- gen publicerats, Sverige har 1.167 missiohärer,' och antalet "inhemska arbetare är ' 16.158.' Vid" 30 sjukhus har 38.000 patienter vårdats. De 109 poliklinikerna har haft nära en halv miljon patienter, med-i genomsnitt tre. behandlingar per patient, deltaga under 'tre :av, skolans fyra läsår. Hilaire har sin-maka;: Hom-= bessa 'Martette, :med sig. Hon kom- mer under åren i Svanre att ägna sig åt praktiskt hushållsarbete. > «De gamlas klubb' har man i Sofia församling i Stockholm, Minimiål- dern i klubben är 70 år, och anta- let medlemmar är nära trehundra. Av klubbens medlemmar är 30 her- rar. Var fjortonde dag träffas man i församlingssalen ' under ordföran- deskap av komminister Arne Fors- berg. Han är en synnerligen. om- tyckt ledare, : och det” är' mycket hans förtjänst, att klubben också kallas” ”de gladas klubb". eta : En verklig stortiggare är kyrko- herden .: och hovpredikanten' Isaac Been 'i Göteborg. Nästan alltid har han' någon insamling i gång.” Den senaste tiden har han hållit på med en insamling för inköp av ett ho- +]tell,'som' skall bliett ungkarlsho- tell för, hemlösa arbetare i Göteborg. Under -krigsåren. fick kyrkoherden ihop tre och en halv miljon kronor. till : Finlands-insamlingen.. > En in< samling, ':: benämnd : :Västkusthjälp, som gick till. efterlevande til 1 kare, vilka omkommit under kriget genom" minsprängning o. dyl; gav 225.000 kr.- Norge fick 60.000 kr un= der sina 'svåra år, Isaac Been är ett - färgstarkt inslag i, Göteborgs tadshild För mången gö TV-anläggning i pingstkyrka! När Sundsvalls i örsamling ” vid jultiden inviger sin nya kyrka) tar man till moderna hjälpmedel för att” så många som möjligt-skall få vara med" om' högtidligheterna. Den : del av publiken, som: inte : får plats: i stora salen, kan lugnt bänka sig i. lilla salen, som rymmer 400 persö-' ner,' och ändå följa 'vad som hän- der och sker på fyra stora .televi- det var först omkring” mitten av 1800-talets. " senare del "som sedan med julgranar blev en 'mera 'all- |), män sed ute i bygderna: Och nog är det en barnsligt 'vacker sed med julgran, ty först när deri blir klädd, pyntad 'och "tänd på julafton, då känner man, ung som 'gammal, att det är julafton och att det är ju- lens vackra högtid som gjort sitt int tåg och man tycker nog också att årets juleträd är slet vackraste av alla tidigare juleträd. Torsten Fo- gelqvists ' ord "ger: väl en, fyllig stämningston Åt sinnets känslor hos h gammal och ung: ”Kvinnan, som tänder härdens eld och är ingen hemslavinna, hon är del- ning till likaså nya arb ifter inom företagen och industrin måste också beaktas. Vi skall inte tro att det härvidlag bara rör sig om enkla, rationella grepp som 'inte kommer att påverka människorna. Nej, det kan tvärtom bli fråga om förändrin- gar av vanor, intressen och arbets- aktivitet som kan bidra till att ska- pa radikalt nya förhållanden. Yrkesutbildningen inom industrin får i viss utsträckning nyinriktas. Kan vi behärska utbildningsproble- aktig av Prometevs” hjältegärning, och när hon samlar de sina i jul- brasans pgyllenröda reflexer faller det ett guldstoff som från Fra Ange- licos pensel över denna trånga krets. . Människorna ' behöver den vänliga," den personliga elden, som värmer utan att sätta i brand och lyser utan att kyla. Och för, den elden är julljuset och julbrasan en helig släkternas och seklernas sym- bol... Julen är den levande eldens men vid överfly jen av ärbets- kraft? Vi har brist på yrkesfolk, vi har brist på instruktörer och lära- re, och vi har ligen inte hel- shögtid och i dess ljusk blan- dar sig det gångnas skuggor med nuets levande gestalter och barnens idsdrö Den levande el- ler något överflöd På erforderliga lokaler och maskiner. Hur vi än kommer att möta alla dessa pro- blera är det av vikt att fackföre- ningsrörelsen aktivt engagerar sig för dem. Inte minst önskvärt är det att fackföreningsrörelsen = får. ett inflytande vid den nödvändiga om- disponeringen av arbetskraften, Hur blir det med de sociala värderingarna? Ett annat perspektiv, sor inbju- der till en del reflektioner, skym- tar också. Hur blir det med de so- ciala värderingarna i arbetslivet när praktiskt taget alla kategorier blir Pberörda av de förhållanden som au- den är den eviga elden och den he- liga eldan ” - . te Kalmarsund: . - .” " fick sötvatten BORGHOLM (TT): cs ” Sockersaft till ett värde av 100,000 &r har runnit bort genom en av okänd anledning öppnad "kran till en behållare vid skerfabriken i Mörbylånga. Sockret har med spill- vattnet runnit ut 'i' Kalmarsund. Förhållandet upptäcktes" för en tid sedan då man fann att socker- utvinningen inte motsvårade be- dan vara vunnen. Företag och in- dustrier, som tillverkar instrument ” och maskiner åt automatiserade fö- > retag, löper inte den omedelbara risken (om man nu skall tala om tisk I sammanhanget) att själva bli "automatiserade, Här har den sven- ska industrin sin chans, nämligen att bli sig själv och sin struktur tro t u kan frambringa? Kom- mer de traditionella begreppen ar- betare och tjänstemän att luckras upp under trycket av nya betingel- ser för arbetet? Fackföreningsrörel- sen har anledning att städse hålla fast vid kravet att lika anställnings- och arbetsvillkor skall gälla och att dilferenserna, som kan ha olika mo- tiv, utbildning, kunnighet och myc- trogen. YVacklöreningsrörelsea har kans= ket annat, skall få uttryck i kon- tantlönen, fabriken. Stats- polisen i Kalmar håller sedan nå- gra dagar på med utredningen. Ingenting har ännu framkommit som tyder på att sabotage före- ligger. Kranen har en skymd pla- cering och används mycket sällan, ljus, |. . Det är förmodligen den första kyrka i landet, som får permanent TV-anläggning i sina lo- aler. >». a i ov! Unik' släktkör ger konsert. : Till det "mindre vanliga hör. onekligen att sjutton medlemmar av en och samma släkt kan bilda både kör och orkester för en offentlig kon- sert, : En musikalisk baptistsläkt Rondin"i Örbyhus i Uppland har kunnat ' det.'. En syskonskara med fruar och män, två kusiner och två barn gav nyligen en givande musik- gudstjänst i Betelkapellet i Örby- us. " ' ” Kongo-neger studerar på SMF:s har det blivit nästar. som”en' utmärs kelse att bli attackerad”aäv honom, även om det blir dyrt." ': Mer Över: 200 ' industrier från” Adaks och Laisvalls gruvor i norr till Kri- stianstad i söder har' Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens två industri- evangelister, pastorerna Arvid Nils- son och Thure Byström, besökt, se- dan de för några månader sedan in- ledde denna köntakt méd. industri- Akut -oljekris kan endast klaras med hjälp av oljepool Även om de ekonomiska förhål- landena i Europa kommer att nor- maliseras relativt .snabbt, så kom- mer de senaste händelserna i Öst- europa och Främre Orienten att få avgörande konsekvenser för de eu- ropeiska ländernas ekonomi, fram- håller FN:s ekonomiska -Europa- kommission i en rapport, som kom- missionen ' har utarbetat till sin kvartalstidskrift-”Ecohomie Bulles tin for Europe” ” Ekonomiskt k : 4 .Civilförsvarets: brister måste nu Den : civilförsvarsorganisation ;'vi mobiliseringsduglig. Läget kräver nu att man främst avhjälper de brister, varigenom på kort tid be- redskapen kan ökas, skriver tida. skriften Civilförsvar. , 7 MÖT Vid ett krigsutbrott befinner sig' de människor, som bor i våra störa re städers centrala delar med des- sas -.som regel gammalmodiga. och sammangyttrade : bebyggelse, i ett sy. li; farligt läge, I den mån en i Östeuropa dels att föra med sig direkta förluster som följd 'av händelserna i Ungern, dels att be- tyda omfattande förändringar i he- la den ekonomiska politiken. Dessa förändringar är tydligt skönjbara redan i Polen och Ungern, särskilt på lantbrukets område, "; ” De fulla konsekvenserna av hän- > delserna i Ungern ser sig -ECE inte ännu i stånd att klart bedöma. 1 rapporten framhålles dock, att man även. måste ' räkna med en farlig invånarna ' där, inte kan beredas: skydd 'i' befintliga befolknings, skydsrum (och tillgången på såda- na är synnerligen begränsad) måste ' man vara beredd att snabbt kunnå” totalevakuera dem, En planläggning: härför måste snarast åstadkommas." > Planerna för snabbutrymning av åt- också ges hög prioritet, "57, : Risken för radioaktiv beläggning av stora områden, en risk som för religger även om landet lyckas för- > bli - neutralt, kräver särskilda be=' . dskapsåtgärder. Här fattas oss 'bl. av. 1 darden med allvarliga följder för hela hälsotill- ståndet i landet. Skall man kunna undvika / detta - måste omfattand hjälpaktioner genomföras." Co co ov Lättare är det inte att bedöma konsekvenserna av blockeringen av Suez-känalen' och skadorna på olje- ledningarna för de europeiska län- dernas 'ekonomi. Bristen på tank- tonnage. förefaller" att vara den akuta anledningen till: oljeproble- men i Västeuropa just nu, och för- blir" kanalen. spärrad "i längre tid, erna, På art måltid. får de tala, sjunga och spela, och över- allt hbr de varit välkomna: Byström är "känd ' från radioframträdanden och specialist på Ahnfelts sånger. ”Omkring 300 ungdomar har. del- tagit i den bibelskola, som Pingst- rörelsen anordnat 'i Filadelfiakyr- kan i Stockholm. Kursen 'varade en månad ' och "omfattade: studier -och praktiskt evangelisationsarbete. Yt- terligare fem bibelskolor har under samma tid. hållits "i: . landet med Pingströrelsen som anordnare, En stor del av di nä så får man räkna: med att' Europa som följd av den längre transpor- ten runt Afrikas sydspets eller från Amerika över. Atlanten får nöja sig re priser, ” so LA De: "europeiska - länder, som är mest beroende av oljan, är Sverige och Danmark, som importerar 'stör- sta delen av sitt behov från olje- raffinaderier i andra västeuropeiska länder, De länder, som normalt ex- porterar : olja "till andra stater i ut som evangelister... . Julgrisen slaktas” + ifs jresssm bris Det är ett stort ögonblick då spargrisen slaktas och innehållet av ” - Érefs sparslantar räknas samman. Nu vill det visa sig hur mycket Mo | Möjligheten . att motverka olje- Vi " (England, :: Frankrike, : | Holland och ItaEen), kommer utan tvivel att-kunna motverka oljebris- : |ten helt enkelt genom att skära ner, . leller helt och hållet stoppa, exporz, ten. , ' SS Oe : ” En sådan utveckling kan emeller tid kommä att bli helt ödesdiger för importländerna, säger ECE. Om "loljebristen blir mera långvarig an- ser ECE det "därför nödvändigt att de europeiska ”väststaterna skapar en gemensam oljepool, ur vilken 'ilde!ningar ges till de olika sta- , terna i förhållande till deras indu- striella behov. | : Nedskärning av industri- - -produktionen? =: 5 vristen genom en ökning av kolim- porten från USA behandlas även av ECE, För närvarande är denna im-: port omkring 50 : miljoner. ton om, året, Det är möjligt, att skeppnings-' problem i Amerikanska hamnar läg- ger binder för én större ökning av exporten till Europa, men i någon mån kan den dock säkert ökas. En iel amerikanska fartyg, som har varit upplagda på senare tid, skulle i'så fall få tagas i bruk igen, Frå- gan om tonnage bör kunna lösas, ty USA har en långt större resery av vanliga fraktfartyg än av tank. fartyg. > 0 or ene dd .Trots denna möjlighet vågar ECE inte utesluta tanken, att de västeu. ropeiska länderna kommer: att bli tvungna till en viss nedskärning av sin industriproduktion som följd av bränslebristen. Samtidigt anser ECE:s experter att det bör bli möj- ligt för de enskilda västeuropeiska staterna att koncentrera oljetilldel- ningen inom ramen för de kvantite- ter som de förfogar över, på de in- dustrier, som är mest livsviktiga då med nedskurna kvantiteter till hög- av fadiakinstrument avskilda slag, Eftersom vi torde vara beroende av sämrade” anskaffningsmöjligheter . den mån världsläget skärps ytterli= gare, Civilförsvarsstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag för in- köp av sådana instrument. De med- len bör redan nu ställas; till förfo- gande.s: ". ' sc See bl I änslagsframställningen har upp- tagits > medel för andra åtgärder, som direkt avser att höja beredska- pen. Det gäller bl. a. inköp av ma- teriel för . bråndtjänsteh,' som för närvarande är dåligt tillgodosedd.. Sådana åtgärder bör i dagsläget inte uppskjutas. Moe att om Läget är sådant,' att man överallt i världen ökar 'sin krigs-. och för- svarsberedskap. ' Mycket talar för att denna tendens komrner att fort=' gå —'hur länge kan ingen säga. Det tvingar även' oss att :se över ' våra". försvarsförberedelser.'; I det avseendet har civilförsvaret" släpat efter, . och den eftersläpningen är inte lätt att hämta upp. Men myc- ket kan göras och det får inte un- derlåtas: fe Ne så Å dades: och: tre skadå= des vid en skjutolyckd vid Villings= bergs skjutfält. utanför, Karlskoga, där förband från Bergslagens artil- eriri te .: från Kristineh hade :skjutövningar. Väser.: Olycksorsake för tidig avfyring; varvid mekanis- men slitits. bort från eldröret och kastats bakåt mot servispersonalen. På' bilden: den :omkomne' befäls- eleven Per: Göran Palm, Eksjö. -.artilleri- MARIEFRED: Vid en. brand på onsdagseftermiddagen ” ;", härjades gamla -«skolan :i Åkers krutbruk, varvid : sju familjer blev hemlösa. Huset användes som reservbostad, Man lyckades rädda det mesta lös- öret, men fastigheten brann ned till - grunden, : a enat e Y det gäll å s . b . - . N gäller att undvika . kan bli off spenderg på Illsener åt far och 07: > Ikedieresktiom na ekonomisk | + S K. . , Te ” i få - - D LÄ D "snabbt avhjälpas - har i dag är — trots sina brister i="- minstone. våra största städer måste ” SETT ST import innebär varje. uppskov förman non bö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.