Yr eve vreveryvr YY bilden Ir OeRded =" LAHOLMS TIDNING Ern - .Ö a »Dägen ra Ey, - au — Kan inte du göra sådana : här i stället? cs — Visst kan jag det! Ar avge ett självsäkert svar, att ge löften är inte svårt, svå- rast är att uppfylla dem. Viljal? och tro på upgiften måste för- enas i en homogen enhet, som inte känner några hinder. Egen bekvämlighet i form av regelbun- den nattsömn fritidssysselsättn. av mer eller mindre nöjsamma hob- bies :o..” 8. .v. måste vara den främmande som griper sig an de stora uppgifterna och har viljan att också genomföra dem. - Många '.är- kallade men få ut- valda. till en. sådan uppgift här i livet. Försakelser 'och experimen- tella ; misslyckanden får inte bry- ta 'ned' utan tvärtom sporra. till än intensivare arbete om. målet skall, nås. : I den utvalda skara som "lyckats ” återfinner vi la- 1 och fabrikören Hen- ry Söderström. Kyrkböckerna sä- ger att han den 18 december tar steget in i det åttonde decenniet. Uppgiften verkar, inte trovärdig, men så är det. Skaparen av mön- sterindustrin Svenska : Bilpack- ningsfabriken fyller 70 år samti- digt som hans livsverk i 30 år 1e- vererat förstklassig materiel till industrin, inte bara här hemma utan. runt om i hela världen. Vi kan inte" se en svenskbyggd bil utan ett stycke Laholm, det finns inte ett enda svenskbyggt reaplan utan att det har packningar i sin fullblodsmotor: från Laholm, Lis- tan är långt ifrån komplett med detta,: men exemplen kan räcka för : tillfället. Henry Söderström- mm » firas: med: ny: ; ation och ny-exportmarkna på . experiment” och forskningar, Vv 4 tu rv. gån , svenskt och billigare! För Henry Söderström ' var. dessa negativa svar ”bagateller.”, - fet : — Duger inte packningarna att sälja direkt till svenska grossister så tar vi en liten omväg runt Köpenhamns frihamn. : fr "Och 'si,- då dugde de svenska packningarna! En dansk köpman köpte": dem först, men lät aldrig packningarna ; komma längre än till frihamnen i Köpenhamn, tr därifrån levererade han packnin- garna till de svenska grossister- na till högre pris än det som be- gärdes' av tillverkaren, | Hur det sedan gick?' Ja, det behöver väl knappast .relateras. Utvecklingen av. Svenska ,Bil- påckningsfabriken till: en värde- full industri är känd av de flesta södra - Halland. : När fabriken fyllde 25" är hade f. ö. Laholms Tidning ' en utförlig artikel om utvecklingen, Här skall blott, till- läggas att trots den år 1942 fö- retagna utbyggnaden är trång- boddheten" nu ett svårt problem. 30—35 man sysselsätter nu före- taget mot 10—12 år 1942. Ma- skinparken består nu av bl. a. 15 pressar med en kapacitet varie- rande .mellan 3 och. 60 ton. ". Driftschef är nu fabrikör Sö- derströms' svärson Svend Löven- kjaer, som med säker "hand styr företaget vidare på den fram- gångsrika seglatsen, :. Yi en inte kan väl en person med Henry Söderströms ener- giska läggning slå sig till ro ä- ven: . om de 70 åren uppnåtts? Nej, det är alldeles riktigt.' Hans experimentlusta har ingalunda avtagit, ' och just i dagarna har Svedoit-Svenska Bilpacknings- fabriken "är. en treenighet' som borgar för högsta kvalitet, och ryktet” om ”'-detta har nått långt utanför våra gränser. é "Till och med den kräsna ame- rikanska flygindustrin har nu . fallit för den kvalitetsprodukt som ' lämnar Svenska Bilpack- ningsfabriken i Laholm. Just lagom: till fabrikörens .och fab- rikens' jubiléer kom den första exportordern-: från USA, : och skrivaren «vågar . förmoda att bättre födelsedagspresenter ha- de" jubilarerna' inte' kunnat få; trots. .att. export av fabrikens” a Nea . I en sen . - 2 - PROP st MS M SN - MARKARYDS-BYCGCDEN. Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatam - VOoRedaktör? Sven B. Jönsson, Fel 10150 L. a Md — a 4 mel: ". era vita fasaner.';- . Längro. tid medan'el Pion en” notis :meddelade itors- dagens nummer av Laholms Tid- Elverksstyrelsen 1 Markarydl ing. finna . en vit fasanhöna"” i föreslår ' fullmäktige att antalet sYhut Vi skrev att detta var , uppbörder av elavgifter minskas mycket sällsynt 'men: kan'nu från 4 till 3. Varje avläsningspe- meddela att-vi har .en vit fasan- liod skall således omfatta 4 må-| nana på betydligt kortare av- nader i stället för 3. Mätaravläs- stånd än till Axhult. En sådan ningarna skall göras i januari,| vit fasanhöna återfinner man vid maj: soch september och 'uppbör-|] södra infarten till Markaryd i derna hållas i febr., juni och ok- skogen bakom Borgs bilverkstad. tober. To = >) | Vi har även 'fått meddelande att : 5 ;-: "| man sett-vita: fasanhönor på fle- - tr ra ställer i södra. Halland. . . N = 8. ” sen 25-tal deltagare i intressant- kurs för: [-] - .” . ” Ri . barnavårdsnämnder i södra Halland . På lördagen hade geno m Hallands- Socialvårdsförbund ” anordnats en givande helda gskurs för ledamöterna i barna- vårdsnämndernva 'i södra H'alland, Sammanlagt ”' ett” 25-tal "deltagare hade mött upp oc h dessa "fick vara med om 'en : intressant dag, Välkomsttale t hölls av folkskollärare G öran . Hellberg, Veddige, so m även ledde förhandlingarna. «Kursen hölls. på Stadshotell et i Laholms .----. MN BMter -dNyrnamt Teg hälge 0 DT Rätt Te ningsanförande höll soclalvåråskon- sitt ursprung är den självbestäm - gulent Kjell Jonshagen, ! ö, kur.' manderätt som den Sycnske ke sens första - föreläsning, betitlad sedan århu ndraden, haft, men att ”Barnavårdsnämndernas ' förebyg= denna rätt nu enligt mångas åsikt a 4 ” a är hotad och att alltför mycket i da- : gande åtgärder”. Han konstaterade älle överlämnas i tjänste inledningsvis att det förutspås, att | Sens samhälle överlämnas i tjänster barnavårdsk . M att män och mm yni nere händer, hör ar me ne en ' kommunal -förtroendeman har domsvården och att man på senare | P ortion sunt förnuft är den bästa ee År allt mer. kommit till insikt om kvalifikatione nn, men såsom. utveck- att anstaltsvård för barn och ung- lingen nu gått räcker det ej alltid . I dom ej 'alltid kan anses som den enbart med. sunt förnuft; med a lämpligaste lösningen, . . många uppgiftor: som en kommunal : Vad det gäller den förebyggande ;hämnd "numera ställs inför krävs . barnavården pekar den nuvarande ocks a känskape; för att rätt kunna : lagstiftningen främst på barna= (tillämp a varje paragraf bland Para= i vårdsnämndernas uppgift att främ- grafernas mångfald, Ansvaret för H : ja tillkomsten av barnavårdande dem, som b erörs av de fattade bes | ot "anstalter, ”och' tal framhöll den" sluten, Kräver detta, sade tal”, | i st viktiga uppgift nämnderna här har | ''I fortsättningen lämnade. assist ; då det gäller att-skåpa' halvöppna | Andén en'rad exempel på hur bar- : anstalter 1 form, av. daghem, kolo- | navårdslagen skal, tilämpas och Pn nier 'o, s, v:>Dessa har tidigare of-.| stödde "sig härvig på" olika" frågor, i > dast tillkommit på. privat initiativ, | som er barnavårdsnämnd ställs in= Pe men det bör vara en viktig uppgift | för I sambarid 'med”att' beslut' om för nämnderna att stödja denna | omhändertagande skall fattas, — En ; verksamhet och utverka kommu- barnavårdsnämnds uppgift är ju att nala anslag till den, Nu söker man | bevaka barnets rätt, sade hon, men: "ju minska anstaltsvården och bl. a, idigt.finns det också så många i söker man I stället, få fram familje. | andra.-faktorer att ta hänsyn. till, i vård såsom familjedaghem, ' Dessa vilket, komplicerar arbetet, Det H har stora fördelar, framhöll tal,,'då | finns människor med utpräglad so- i det enskilda; hemmet ären mera | :cial: och. psykologisk: intuition och | ; naturlig miljö för barnet, som lät. | med" förvärvade ”kunskape; som : tare anpassar sig där än 1 ett kol. | kan välja rätt, men alltför oftäå får - oe lektiv,' och ' dessutom ' är : dessa | också den ekonomiska faktoren spe n «familjedaghem. billigare ;-vad det, |.la in, antingen i en missriktad snål- Le gäller" löpande "kostnader o, s. vw, | het eller också i Uppfattningen att. : " Men, även familjedaghemmen har | ekonomi kan lösa sociala cmissförz - sina «nackdelar 'och bl. a. har: det:| hållanden.' ' Överallt "fins": öckså I "visat sig att det i'en del fall blivit” | moräliteter, men det gäller 'att för- H alltför täta ombyten av olika hem |'åtsättningslöst se ett ärende sådant för ett barn, byten som ofta orsåkats | det verkligen är.:- .. ..>.. 2 . av att modern och ”dagmamman" a NO : | inte kunnat såmsas riktigt; därvid- | ”-Familjerådgivning fram- : : . lag är det ja kollektiva daghemmet AoT tidens melodi : . | . Sys ” !gt mera neutral miljö, I det förebyggande arbetet inom i Det gäller också för barnavårds- barnavården ansåg tal, familjeråd- I nämnderna -att ordna med "möjlig- "| givning ”Héhom "intimt samarbete” | heter för lek, idrott och nöjen för mellan socialvård, läkare, jurister har. och ynglomi, en område där | och: brästmän vara tidens me- na oi örbiser sin. möj : Vi allt mar. ooh ar + lighet att ta initiativ. Likaså" fallec-| scr SOM Vi allt mör: och "mer ber f— det på nämndernas uppgift att ver. | höver för att kunna lösa individer- ka för studies och-hobbyverk | Pas problem, Via tje SN " . hot eh annan. form. av värdefull | ' = Kunskaper har en stor bety- Ä 0 fritidssysselsättning för barn' och "men i allt sået ale Y ungdom. Konsulent Jonshagen be- delse, men, ale : - ST bete, krävs rättade 1 detta sammanhang 'at( också "en rätt känsloinställning, - inom hans verksamhetsområde har | Utan :; den” kan det sociala arbetet man, på landsbygden i många fall | aldrig bli vad det bör vara, och ett nått : mycket goda resultat genom omhändertagande av barn får för . att lokaler upplåtits för ändamålet | en 1 vårds id aldrig vara ett 1 bygdegårdarna och han und rök | mål, det måste alltid vara ett medel också vikten av att nämnderna |'i uppgiften att hjälpa, slutade tal. INA. samarbetar, med ortens olika orga=' | . Efter lunchpaus tälade' 'så länets. nisationer och institutioner på detta barnavårdsassistent - fru; Gerd 'Jo- område. Tal. propagerade även för | hansson,' Halmstad, ” om ”Aktuellt . att barnavårdsnämnderna tar ini- | inom fosterbarnsvården". för tativet till upplysning i uppfost- so i pinesfrågor och konstaterade att det Me tr ' yvärr ofta är så, att om ej nämn. FÅ t : "derna ställer sig I spetsen fr denna Strålande. c form av "upplysning så blir det |' Forts fr. föreg. sida. oftast inget av. =S, ol sn oso. en en . : — Tyvärr förbiser. man no; i Pilerimskören ; i alltför ofta denna allmänna den ry fnifika , Pterimskören ur verksamhet, som åvilar barna- . Tannh ser av Richard Wägner, I vårdsnämnderna och följden sjungen av manskören till orgel i : blir att allmänheten i barna- ! ng av musikdirek. I vårdsnämnden ser en dömande ' .| tör Pålsson, Och därmed var 'en : inslans, som man endast kom- anslående ljusfest tin ända, . mer i kontakt med då barnen ” NV råkat illa ut, framhöll tal, H Toa Konsultent Jonshagen vände Vr. N ; : sig också mot att, såsom sker i S : : Moms i en del nämnder, barn och för- ATTA TIMMARS SöMN förmer anältdelas varningar och . BEHÖVS. I ANingar nior en samla l 20 - - Mr : | hämnd; skall sådana åtgärder > |; En mängd undersökningar här ba' avsedd verkan så beror det företagits för att exakt få fast- 1 mycket hög-grad på hur de . En människans. behov av vidtages, sade h förr "| sömn. Man har Tu kommit till re- ges, sade han. sultatet, att åtta timmars sömn i = Det starkt personliga i en är vad en normal människa be- i barnavårdsnämnds arbete kom- höver. Ett försök, som gjorts med i "> mer kanske främst fram just i. |den brittiska Grönlandsexpeditio- ' det. förebyggande arbetet och |nen, som i två år uppehöll sig I os längst når den 1 sitt arbete, som = |!söknen, har bekräftat 8-timmars- a kan inge förtroende och få så= teorin, Inom brittiska vetenskaps- > . Väl barn som föräldrar att Inse akademien avgavs nyligen en rap- att nämndens uppgift endast är —|POrt härom. Av denna framgick, | att hjälpa. att de 25 medlemmarna av expe- H Nn ditionen i de 24 timmar långa ! Dagens SÅR föreläsning hölls arktiska mörka dygnen fick so-| N av förste socialvärdsassistent Ingrid [va på de ntid unkt, de själv tyck-| : UH Andén, Borås, som talade över äm- |te de behövdé sova hur länge del. - i net ”När skall samhället omhän- | ville. Det visade sig då att 79 i . dertaga barn?” timmars sömn genomsnittligen i Jon . framhöll inledningsvis, att han ago mnbehov. Expeditio- den svenska demokratin anses ha . it sig i ett läger eos 1,000 km från Nordpolen, läge ig pr - pågått - i många år till, Sydamerika, 'Tjeckosloval. ” en, Frankrike, o.'s, v.: Svedoittillverkningen "är den dominerande och hälften av den, går på export. Hur stor del "som kommer att. gå på export: sedan USA nu också kommit in i bit den. och företaget 'planérar en helt automatisk : tillverkning är ännu förborgat, men utan att va ra : allt" för överdriven optimist kan man säkert inom en ganska snär framtid räkna med att La- holms. bidrag till den välbehövli- ga svenska exporten kommer att stiga avsevärt... co oc började den här artikeln med ett replikskifte. Det lig- ger många år tillbaka i, tiden el- ler: för 'att- vara exakt 30 år. På den tiden .var Forden den verkli- ga,” folkbilen, 'Importörer av ré- servdelar > till Ford gjorde goda affärer.” En liten enkel läder- packning :. kostade; då 75 öre — allt :: för : Mycket således —. och det ! lekte. många ' i . hågen att framställa" billigare reservdelar här hemma. Försäljarna som kom i kontakt .mea verkstäderna för- stod att något måste göras. En framsynt sådan och dåvarande bilreparatören Henry ; Söderström utväxlade det inledningsvis rela- terade" replikskiftet, oc » Försäljaren; vände sig till rätt Person. Tanke och handling är ett för. framgångsrika människor, så ock :för Henry Söderström. Snart var. Han klar. att . leverera de första packningarna.— bättre och billigare än ' de amerikanska - men "då visade det sig omöjligt att sälja dem! Grossister av oli- ka slag var importörer för den eiler den amerikanska firman så det ; Bick inte alls att köpa i IST Faobrikör Henry Söderström dist lämnat ifrån sig en ny im- pregneringsvätska till en likale- za - Fabrikör «2004 des ny packning. — MOTOID ' som är. prisbilligare än Svedoit. Det verkar kanske: underligt att fabriken, börjar konkurrera med sig själv, men .ser” man närmare på problemet visar det sig att det är en .välbetänkt åtgärd. .Svedoi- ten har endast, ett fel enligt. bl. a... motorfabrikanterna — 'den är för bra!" D. v.'s. den blir något för. dyr för .vissa ändamål ——.en något . lägre kvalitet är tillräck- ligt bra och" därför har fabrikör Söderström lagom till jubiléerna lancerat, en ny. packning, som man man på goda grunder. kan: anta är en lika stor schlager. som Sve- doiten, inom: kort. ' un ! Att. skriva om -.Henry Söder- ströms liv: skulle ta många dagar och, en mycket tjock. volym i an- språk. Det skulle vara fel att gö- ra detta. nu... För.en man med Henry. Söderströms obändiga vil- ja och lyhördhet för vad som rör sig i tiden och vad som framför- allt . krävs. för den tekniska ut- vecklingen ..är inte. arbetsdagen avslutad för en sådan bagatell! som uppnådda 70 år. Man kan inte frigöra sig fråm känslan av att: Henry Söderström kommer att lämna än fler bidrag till ut- vecklingen .-inom hans "speciella gebit. Han om någon har fått gå igenom ekluten. En oändlig rad arbetstimmar ' har han lagt ned kuterar en detalj med pressaren = och trotjänaren Karl Söderström, som varit i företageta tjänst - . «> allt sedan starten, MAMA, AAAMAA uppfinning han har fått se motgångens men han har vägrat att ge sig. " Med' en föredömlig, energi har han: arbetat vidare och kan nu med all rätt:se tillbaka — om ' han så vill. — på en framgångs- , rik 'insats till fromma för vårt samhälle, Sin barndonisstad"' har han förblivit trogen' genom åren. har. "visat sin uppskattning på mänga sätt; En framgångsrik in- dustri, som staden så väl behöv: : de många, är ett och. ett synner-: huvudet kallt och framgångs-. högfärden. borta under en sam-: hällsgagnelig gärning är en o- ström : uppfyller : dessa krav, och- Laholms Tidning ber att få sälla gig till den mycket långa raden av gratulanter, :. Morlese a ot oe S. H—n.;' . grymma ansikte grina emot sig,'- Han älskar sitt Laholm och han . ligen värdefullt" sådant. sa op DC n bra. karl, som förmått hålla : skattbar, tillgång. Henry Söder-''; larer och Ett spännande ögonblick på Svenska: Den nykonstrucrade maskinen, vilken imprej rtas som skall bli den världsberömda Svedoiten, sta sta provkörningen. Fr, v. disponent Svend kör Henry Söderström, föreståndaren ”Bilpackningsfabriken- gnerar den papp: för den för- Lövenkjaer, fabri- impregneringsavdel- AxeF Larsson föl- för ästare ver! ningen Gösta Chr , som tidigare it- ' jer med spänd i: > fördes rent hantverksmässigt. den pr maskinen helt , ade för Intryck från sämrats i vårt land efter motbo kens försvinnande, Även om; vi i vår dagliga gärning här nere på den sydhalländska landsbyg- den. kanske ej märker så myc ket av detta, så kan inte någon organisation visa - liknöje inför problemet,; Direkt eller. indirekt berör. det. oss "alla, NS SLU:s riksorganisation hade för en "tid sedan anordnat en riks- konferens kallad ”Folkrörelserna mot : onykterheten”: i riksdags- | huset i Stockholm! Den torde: vara "den ' enda i sitt slag, i var- bjudan” hade utgått till ett stort: antal folkrörelser jämte. olika myndigheter .:' och organisatio- ner.; Samtliga: SLU-distrikt var representerade. Jag .hade' nöjet atte' vara. en av hallandsdistrik- tets' tre representanter. och skall här. återge några av mina in- tryck från konferensen, . 3» ' Sedan” de cirka .150 deltagar- nä'slagit sig ned i stora partilo- kalen;. hälsades: vi välkomna av förbundsordföranden - Johannes Antonsson. Dagens första före- läsning : hölls + av. direktör. O. Burman, '''Stockholm,. som varit ledamot 'av statens, nykterhets- vårdsutredning. ; ; Han började med att säga att nykterhetsläget starkt" "försämrats sedan 1' okt. 1955, ” men" att ”Brattsystemet” ingalunda heller fungerade till- fredsställande, "vilket visst inte var några nyheter för oss. Sedan kom han' med flera intressanta saker," men jag skall här bara återge några av dessa.' Den to- tala" ökningen av alkoholkon- sumtionen under årets tre första kvartal" var 33,4 proc. jämfört med samma tid 1955, men sam- tidigt har utskänkningen på re- staurangerna ' minskat” med 30 Pproc., . mest: på de s. k, folkre- staurngerna. Ökningen har mest gått ut över missbrukarna eller överkonsumenterna, Under tre- dje kvartalet i'år ökade antalet fylleriförseelser --- med -117: proc. jämfört 'med :samma tid 1955. Allt detta var ju föga uppbyg- gande , nyheter, mer glädjande var. däremot: att-det:s. k, första- gångsfylleriet ' inte” ökar alls i samma” omfattning : och att ök- ningen är mindre på landsbyg- den än i städerna... Ungdomen har klarat den fria spriten bäst. Hr. Burman slutade sin föreläs- ning. med, en lång önskelista, bl. a.. att systembutikerna skall öppnas senare på dagen och att nykterhetsvården ' -måtte få be- tydligt "utökade ekonomiska re- surser, Ce tet Ove de medicinska ' syn- punkterna på alkoholfrågan föreläste överläkaren på Beck- omberga sjukhus, docent Sander Izikowitz. — Inledningsvis sade han att ingen sjukdom kostar så mycket .eller sprider. sina verkningar så vitt som alkohol- frågan. I fortsättningen rörde han sig tyvärr med en del me- ästan: dagligen" kan, man i våra tidningar läsa om. att £ nykterhetsläget har starkt: för- : samhällsintresserad person eller" je fall under senare år, och in- . sitt första steg. Så föll en a jer N Redovisade av Sten; Carlsson, Mästocka:+ hade ” jag" inte så lätt att följa med. Men'så mycket begrep jag emellertid att alkoholismen bör och skall ses : som en vanlig sjukdom... et : Efter en kort-paus följde så ett estradsamtal mellan eckle- siastikminister Ivar' Persson och representanter för de :politiska ungdomsförbunden "och nykter- hetsorganisationerna" över äm- net: ”Vad kan samhället, och folkrörelserna göra i förebygg- ande 'syfte?”" Ivar Persson :in- ledde med att säga att han fann det naturligt att statsmedel ut- går till den verksamhet som or- ganisationerna bedriver för att ge' ungdomen ökade möjligheter att rätt" använda” fritiden, 24 proc. ' av ungdomen mellan 12 och 25 år eller 300,000 är med- lemmar i des. k. fritidsgrup- perna, I stort sett blev samtliga deltagare i samtalet” överens om att en samlad kampanj be- häver genomföras" av folkrörel- serna, och flera riktade sig di- rekt till Ivar Persson och hem- ställde ' om - mera ' pengar. från statsmakternas sida. IOGTF:s re- presentant ut att hur mycket pengar de än HJÄLP UNGERN! " Röda Korset och Rädda Barnen” vill ge det för sin frihet kämpan- de ungerska folket så helhjärtat stöd som möjligt. Härtill fordras mycket pengar, ty behovet av läkemedel, förbandsartiklar och mycket 'annat är oerhört stort... - Bidragslistor finnas utlagda 1 stadens banker, . - Vi tacka varmt för varje gåva "För RÄDDA BARNEN Sonja Edén ' För RÖDA KORSET -Folke Wilstrand. .. - UTVECKLING. ' | En ung "äkta man kom hem från arbetet och fann sin fru all- deles uppriven: : Vilken dag! Var son har fått sin första tand och tagit han och dicinska termer, och då mina kunskaper ' om "dessa väl inte kan "räknas "ens i promille, så slö av tanden. Och då — d han "sitt: första ord — och det av dig! : har ham lärt sig sade t. o. m.. rent] Tilläggas bör att Å hD na. få” så "är Öde inte nöjda ändå. Statsrådet drog på munnen, men lovade att göra vad han kunde. Flera erkännande; ord riktades till SLU som tagit initiativet till konferensen, > och en represen- tant från .., nykterhetsrörelsen ; framförde densammas tack. - Konferensen : antog enhälligt ett uttalande om att kampanjen bör genomföras 'av' varje orga- nisation: för +sig; och samtidigt hemställdes - till - statsmakterna ser. . När jag efter konferensens slät traskade nerför alla de ele- ganta" trapporna i riksdagshuset gjorde jag för mig själv den re -flektionen att blir. den komman- ide kampanjen genomförd i "sar ma anda- som var rådande på. konferensen så .kommer 'den att leda till ett gott resultat; - S "På vad sätt vi i. SLU"komma att engagera oss i en kommande kampanj är det givetvis omöj- ligt att.säga nu, men att vi kom- mer att delta v kert. "Festligt rolig?:- an E. F.i SkD >. Jo8l Wangö "Historier . -Lagadalen "Skildringar ur folklivet - » igamla'tider 1” ”Man får veta otroligt myc- ket om. gamla tider, dess ” ; folkliv ;och folktro, Det Som, ger denna bok dess ' Säregna värde är ätt många av dess skildringar bygger. På muntliga traditioner.” z "ES Fö: SkD ' : kvarlåtenskap till Laholms tad ...en historia fylld av dråpliga poänger « . . Stort intresse har också de interiörer av allmogens liv i slutet av 1800-talet, ” om Wangö återger från : sin hembygd.” ” N i e n Sigvard Märtensson SD: Lö varje bokhandel I) =" GLEERUps | om utökade: ekonomiska resur-..-- end SA 1 i tr i ga-är givetvis sä-: -- i | i | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.