vYrTeY prevrtTtYEYYTY vrerv I LAHOLMSÖTIDNINGSvfRee 0 0 ns Torsdagen dén 20'deceri rev 4 STRUMPOR, BÄLTEN . HÄNGSLEN - se « $i trevliga förpackningar är julgåvan han gillar. ok osa Våra trevliga pyjaras och be- hagliga underkläder 1 även att väcka hans ' speciella förtjusning. > Välkommen att julhandla hos Dagu era. frans dr MARKARYD Tal, 19110 + boat. 10102 x Julens gudstjänster. +. Julfirandet I Markaryd beträf- fande gudstjänsterna, : kommer att ' försiggå på ett traditionellt eltt. Således håller kyrkoherde Lmndstam julbön på julaftonens eftermiddag: 1 let Julottan hålles kl. 8 och därvid talar kyrkoherden. Kl - 11 fm. blifr det nattvardsgång och med predikan av komminister Mag- nusson och samme talere blir det vid annandagena högmässa. Mar- karyda kyrkokör kommer att medverka vid ottehögmässan. Markaryds köping will inte vara mod I Finnvedsriksdagen. Vid fullmäktiges sammanträde I tisdags "beslutade man att inte välja några representanter till Finnvedsriksdagens sammanträ- do och vid statsammanträdet an- sloga inte några medel till en så- dan ropresentatlion. kommer | I Patent sökes ning av höjd och eventuellt bredd av ett föremål. Nya taxeringsnänamds- ordförande. . te . Länsstyrelsen ti Kronobergs län har för år:1957 förordnat nya YVaxeringsnämndsordf.: -i- Anner- kommung 4:e taxeringsdi- strikt (Nöttja socken) postmäs- tåren Karl Axel Bokström, Mar- kafyd; 1 "”Traryds.köpings 1:sta taxer rikt ( för utvaranade Hinneryds: socken) postmästaren Karl Axel Bokström Markaryd och i Markaryds kom- ne Nilsson, Växjö. Karup Kyrkostämmor I Karup I går hölls kyrkostämmor 1 Skummeslöv "och Östra Karup samt pastoratsstämma i öÖ. Ka- rup. Samtliga stämmor hölls un- der ordf..skap av kontraktsprost Norborg. . Till revisorer för- pastoratet omvaldes Karl Larsson, Ö. Karup och Henning Påhlsson, Skottorp, med Gunnar Ohlin, ö, Karup, och Lennart Martinsson, Skottorp, som suppl, ons Vid kyrkostämman i ö. Karup omvaldes Karl Larsson och Stig Olsson... Dunabron, til revisorer, Karl Bengtsson, Eskilstorp och Gunnar Ohlin gom sauppl, . ' I Skummeslöv omvaldes reviso. rerna Gustav Ahman och Hans Nilsson, båda Skottorp, med Hil. mer Johansson och Lennart Mar- tinsson som sBuppl, : Se Åt ordf. uppdrogs att bestäm- ma tid och plats för pastorats- och kyrkostämmorna 1957, .- ev oc e.. 'Velnge kyrkå-säväl som juldagen, . Se an- Vern Kyrkbussar går. till Julafton nons! kostar LAHOLMS TIDNING morerar, För detta pris får Ni vis samma pris? : : Uppskjut ej Eder pr | Hudast lind) för 1957 om Ni helårsprenu- av K. E. W. Sandberg, Marka- ryd, på ett instrument för mät- mun t. f. uppbördsassistenten Ar-|' SELENE :10 nya vävstolar 1 nästa måna På vår rundvandring till de olika kurserna i Laholms yT- ” kesskolors regi gjorde vi vårt andra” uppehåll i Nybyskolan hos tio energiska damer, som lät 'skyttlarna gå som skottspo. . lar' såvida inte en ny vävupp- "sättning fordrade étt lags goda samarbete: för att klara av de " myriad av trådar som för de oinvigde ser ut som ett oupplös. ligt trassel. Så var: emellertid -. ingalunda, fallet, Med säker/ « blick och hand reddes snart det det energiska .dunkandet hört, vittnande om att en ny sak ar. ' betades fram, De Arbete ja! Den som väver själv. vet vilket arbete som ligger bak- om varje sak som växt fram ur en vävstol. Jobbigt är det förvis- 80, men nöjet och belåtenheten över 'de ting som skapas är så oändligt : mycket större att det yrkesskolan - Här hjälp r frö en Ann-Marie Lundahl i flärd med att svepa, God har hon av under. vävstolen skymda kamrater. Infälld t. v. " hela: ut och snart gjorde sig fru Ida Ekberg, som med all önskvärd koncentration följer skyt. MÄRKARYDS-BYGDEN |[Latilins ”väverskor” övertidsjobbar gärna telns snabba arbete. En utsökt vacker filt blir resultatet. har, hittills varit att yrkesskolan endast äger två vävstolar plus en del annan ' utrustning. I ' övrigt har deltagarna själva fått hälla sig med vävstolar, vilket givetvis utgjort ett besvärligt hinder sär- skilt för yngre damer att få del- taga i kurserna,” Förhållandet skall dock ändras inom kort. Den väl uppväger den &si ta ber kvämligheteti. Övertidsjobb, är in. genting främmande för dem som går.i vävkurser — så roligt är det "= och den kurs som just nu disponérar , Nybyskolans utmärk- ta 'vävsal utgör givetvis inget un- nu pågående kursen avslutas i slutet av nästa månad,' och in- nan nästa kurs börjar skall yr- kesskolans nyförvärv — nio-väv- stolar och en bandvävstol — va- ra installerade, Därmed har yt-| terligare ett stort steg tagits mot en förbättrad yrkesundervisning i Laholm, då allt fler yngre damer kan beredas plats i vävkurserna. Vad det betyder för flickor som skall utbilda sig i yrken där väv. kunskaper '”fordras säger sig självt." Över . huvudtaget ; måste fastslås att kunskaper i vävning är till "både nytta och nöje och En förbättrad ”maskinpark” ger Laholm med omnejds damer yt- terligare möjligheter att lära sig och bättra på sina kunskaper i| ett av de mest typiskt kvinnliga arbeten som finns, ' . he 23 Va oc Heman. dantag.r-- Fyra kvällar i veckan med. 'fyra: timmars. vävning och allt vad till dess mysterier hör är melodin "för" kursdeltagarna, som trots 'de”16 timmarnas extrajobb per vecka med oro ser fram mot avslutningsdagen. ”Aptiten växer medan «> + man äter? ” NN säger ett” gammalt. ordspråk och detsamma tycks fallet vara med vävningen! Vi förmodar att lära- rinnan Inga-Lisa Niten får ta på sigXden. mycket stränga uppsy- nen för att eleverna skall slå igen för kvällen när de fyra timmar- na är till ända, Den kurs som nu pågår I. Nybyskolan är den and- ra” för . hösten, : Ytterligare två skall hinnas med innan: läsåret avslutas” 1 vår. De två höstkur- serna! "plus'”den' nästkommande . Hur långt räcker våra resurser? Vi har det ganska bra i värt I land. - Vår levnadsstandard är så, hög att inget annat land i Europa 3. kan mäta sig med oss på detta om- - råde, "Vår sociala trygghet är också, - god. Det skall till bra vidriga om- - ä om”en medb e som ; ndish drabbas av sjukdom skall lida verk- er lig' nöd.. Folkpensionärernas , stan- 7 dard har inte varit särskilt lysande, men den har förbättrats och vi sik- tar till att göra den' ännu slitet i bättre. Nn 2 Våra skol och utbildningsmbj- ligheter är naturligtvis långt ifrån n så bra, att de inte kan bli bättre. Den ungdom som vill tillvarata dem har dock. ganska goda' möjligheter härtill såvida inte alldeles speciella '' bmständigheter lägger hinder i vi gåt. Men vi här en , målsättning, , Eder boslad. Vilken annan vara kan NI få för tillnärmelse= tidningen varje dag hem till / - NA för 1957! En tidig prenumeration 'är alltid att föredraga. ” Pris för holår 35:—, halvår 18:50,;kvartal 9:75, månad 3:15, don på Laholms" Tidning. dagtid. jobbar. på kvällarna öch är av. sedda; för. nybörjare medan den .fjärdo och sista för innevarande lHisåri är en fortsättningskurs, som avverkar sina timmar på vävt «sa och lät Et fönstor utan gardin ser naket 'ut därför att det starka = ljuset behöver en mörker, Ett fönster med en vit, tunn och IKtt gardin av bamull, linne eller ylle ser alltid fräschare och trevliga- ro ut än ett fönster med en tjock, tung och:starkt mön- atrad gardin, Vi bor I ett solfattigt land och måste ta vara på allt ljus. Det gör vi bist om vi använder tunna, helst vita kardintyger. ; En vit gardin - ger också en Vvacktrara inramning både åt föremålen ' på fönsterplattan och åt utsikten, I ott mycket soligt söder fönster kan man naturligtvis kven amända en svagt paå- stellfärgad gardln, 't ex, I svagt blått, I ett 'norrfönster kan man göra rummet litet varmare med en solgul gar din. s < En svag randning, kansko bara en vävd rand I samma färg som tyget. är också tänkbar, men då bör väggar BA vara enfärgade och utan mönster, ; ' —— Dagona goda räd: Pikant smak På nytt via får sockerkakan, som gräddas I form, som be atrölta med riven kokos I Batället för skorpsmulor. River mandel kan också användas, — DÄMERNAS > . "Gardiner bör vara enkla mjuk övergång in 1 rummets” HÖRNA ös VV Morgondagens rätt: tvättade =" ns : . . . ” Pyttipanna, . Inte ens antika möbler MIDDAG: .. motiverar en så tillkrånglad” |" Kokt torsk . uppsättning” "som t. ex. den Äppelkaka med alltför vanliga trelager-kom- ; - citronkräm. - .binationen med stores, för- : dragsgardin och yttergardin. En gardin är alltia fullt' til- räcklig — som fönsterinram- - '- ning. Denna gardinluft sätts .. Up och arrangeras så ..en- kilt att man lätt kan' ta ner An för tvätt. . ” ec i Kokt torsk Rensa och skölj fisken väl och strö på salt utan : och" innan, . Grid fisken "med litet citron. Koka fis-" ken I. kort spad tillsam- Gardintygerna bör vara .. - mans . med en purjolök, lättvättade. Annars frestas ' "salt, -Pepparkorn och rot- > Maf att låta gardinerna hän. > ” saker. Fräs fett och mjöl Sm för länge och samla ' ' - till såsen och späd på im, , ” | "ov > spadet: ' Avsmaka och rör Köp tillräckligt med gardin-' : - ner' klippt ' persilja och tyg, ty även en strikt gardin- " > hackåt hårdkokt ägg. uppsättning med längder som jön | hänger rakt - ned behöver Mycket vidd för att gardinen .: oo skall få ett naturligt mjukt ” '5 di brödtärningar, 2 rsk fall Om nl vill kunna dra . smält smör, tsk kanel, 1 dl gardiner för fönstret, mäste farlnsocker, 5 dl äppeltärnin- den ha så mycket vidd att gar oo i den — faller 1 mjuka veck ä- Brödkuber, smör, Yen när den är fördragen. och socker blandas och varvas Tänk också på att alla tyger med äppeltärningar i -krymper. och ' lägg upp en smord eldfast form. Gräddas krympfåll: som kan släppas I medelvarm ugn 30 min. ned efter tvätt. | Det är inte hödvändigt att alla gardiner når md tin golyet. Den korta gardinen Äppelkaka med citron- krä | " Citronkräm 1 tsk Tvet citronskal, 1 msk tunn grädde, 2 dl siktat rr stannar vid fönsterplattan = pudersocker. Skal, grädde särskilt lämplig i t ex, ' och socker blandas, röres Are, matvrå, kök ljumma kakan. och sovrum. Den samlar min- dre lär d mn och håller sig där den ger ett ombonat in- fräsch Sre. Den. långa tryck. Ofta döljer den då också då oo Nar bäst I var. " värmeelementen, som ju inte matsal och herrum , brukar vara så vackra. som 'avser vidga chanserna till en bättre undervisning ock yrkesut- bildning och "behovet härav, under- strykes genom ' vetskapen om de : stora 'ungdomskullarna på 60-talet, '. :' Under efterkrigsåren har vi haft ' råd att köpa bilar i en takt, som väl : ingen kunde drömma omy låt oss | | sinar, CN : säga ' för 20 'år sedan, Med denna glädjande expansion följer ökade i krav, på vägväsendet. Ja, t. o. m. utomordentligt stora krav. rt Vår produktion ökar år efter år : och i takt, med denna ökning sträs : var vi efter att höja den privata : konsumtionen över hela linjen via” högre löner och inkomster, Samtis= :” digt vill vi ge barnfamiljerna ökade resurser > att hänga. med i denna ionsökning pelvi: ge- nom större barnbidrag, . - "Vi bygger på alla områden: sko- . lor, sjukhus och moderna, bra bo- städer. Och vi behöver bygga” ännu mycket - mera om : behovet" skall ” kunna tillfredsställas, "++." >> Allt detta är ytterst önskvärda” ting. Det är 'sunt och riktigt att" sträva” efter att förverkliga dessa ambitioner. Meri Orecis som på sin tid Frödings Erk och Maja måste vi fråga oss ”var skall vi tat?” : Den ' s. k. långtidsutredningens "för "den ek iska ut- vecklingen i vårt land för" åren 1956—1960 "sysslar med dessa pro- blem, Den ger dock inte löfte om att vi kan få allt vad vi siktar till. Snarare ' får: vi besked 'om' att vi ; bör ta skeden i vacker hand och konsumera mindre för att'ge större utrymme för näringslivets. utbygg- "nad, Får inte näringslivet det kapi- "tal, som det behöver för att. grund- lägga en successiv produktionsök- ning minskar chanserna +till höjd levnadsstandard för oss: alla i takt |" härmed. Om 'vi äter, dricker, åker, flyger, kläder oss eller på annat sätt ”könsumerar & "behöver, . själva, Fortsätter vi därmed utan tanke, på följderna ramlar "vi slut- ligen ner:i gropen, d, v. s, "xi sätter stopp för. våra chanser till en fort- skridande , standardhöjning. ' Alltså måste vi avväga Våra resurser så, att”den mjölkko — näringslivet — som 'vi" alla är beroende av, inte Matt ON basar Det problemet är inte så enkelt. Krav framföres från alla håll.. De -styrande lovar ge oss ytterligare förmåner. Oppositionen kräver än> nu mer. Men när det inte finns mer att ta, då”förlorar själve” kejsaren sin rätt, vo ” nell Nåja, man skall inte måla hin på väggen. Men det Perspektiv lång- tidsutredningen har på utvecklingen i vårt land för de närmaste . fem ären ger besked om, att vi inte kan få allt vad vi önskar oss för stun- "den, om vi samtidigt skall ge nä- ringslivet chansen till den expan- sion och den förnyelse, som är nöds vändig för att vi På lång sikt skall kunna ' befästa vår många andra nationer” så 'avunds- värda ekonomiska, sociala och kul- turella standard, +." ..z I för . många, Knivsta”: med guldbollen 1 band med luciafestlich khol. 2 stockholmare och dena na i St enligt Stockholms-Tidnringens Guldboll. förste yttera som tilldelats pri. Turgå ren Gösta ”Knivsta” Sandberg, Priset, djurgårda= utdelad, itions- På bilden es traditions. ses den förste Åter nytt halländs - En klubbmatch i tyngdlyftning hölls i Älmhult i går kväll mel- lan AK Stil, Halmstad och Älm- hults ABK. Tävlingen omfattade fem Klasser varvid Älmhult vann med 4—1. Resultaten blev: Fjä- dervikt,' 1) C. O. Carlström Ä 245 kg. Stil fick lämna walk over. Lättvikt: 1) K.-O. Tores- son, Ä 262,5 kg, 2 Uno Johnsson, Stil 255 'kg. Mellanvikt: 1):Tor i tyngdlyftning av ing knäredshoö: Wahlgren Ä 270. kg, 2) Erländ; Är ikt:. 1) K. E. Gunnarsson .£ 302,5 kg,' 2) Holger : Johansson, Stil 277,5. Mellantungvikt:.1) Per. . Karlsson Ä 287,5 kg. Per 'Jo=- hanssons resultat är. nytt ' hal-7. landsrekord. "Tre av 'Stils lyftar är från Knäred. . - vn aoenr FÖRSAMLINGSHEM |: Di I LAHOLM : : - Överallt 'i' vårt land kan man tydligt spåra ett livaktigt arbete på den religiösa fronten. Det är ett glädjande faktåm och ett hälso- tecken. Inom Laholms stads- och landsförsamling har detta bl. a. ta- git sig uttryck i att gudstjänster anordnats "ute i landsförsamlingens -J olika folkskolor. Och det vore gläd- jande om detta kunde leda till att för ij ftnar anordnades, på olika sätt "upplysning om kyr- kans liv och arbete lämnades. Be- hovet av ett församlingshem har därför framstått med förnyad styr- ka.' Det har visat sig från andra håll i vårt land att där ett försam- lingshem blivit byggt har det snart blivit 'ett tillhåll för ett sjudande därj. av dess livskraft, Må vi alla gör: vad vi kan för att själva göra Sr personlig -insats eller på annat sr bidrag till att något göres i Sy att än mer berika jet andliga. betet” i våra församlingar. —” on cn alla dem som medverkat, till att dessa gudstjänster och andalris . stunder anordnats i Laholms 25 Å församlings olika delar. fråm öre härmed från många åhörare. set t varmt tack. Detta riktar sig främst som beredvilligt ställt sig till för fogande härför: too secs esse" > Tack fö fo TACK? . S Ett varmt tack till Laholms IOGT" Laholms landsförsaml. Röda Kors- krets samt. folkskollärare. Wångmar , och flickorna från Mellby skola för.. den vackra och stämningsfulla up; vaktningen i samband med Lu firandet. ' Sa ot rikt församlingsarbete, Kyrkan är på offensiven och det visar något Patienter och personal vid'' »' Landstingets: sjukhem, > [9 hh LL oo SS B ONOPOL Sn Z Johansson, Stil 300 kg, 2)- Wo bor: ål Nilsson, Stil 230 kg. Lätt tung-. | Gunnar Semborn,”” . sv LOPPET 4 i i I!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.