Måndagen, den 7 januari 1957. - -Enormt' beho - akademiker med teknisk verksam- , STOCKHOLM. ' (Press) "; 7.” . Ingenjö let. inom. industri skulle: från 24,000 år 1955 behöva stiga' till minst 34,000 år. 1965: och någonting mellan 50,000 och 38,000 år 1975. En praktiskt taget lika stor procentuell: "stegring — tycks vara önskvärd inom den offentliga sek. torn; Totalt skulle landets hela, be- hov av ingenjörer- uppgå till .90,100 år 1965 och omkring 130,000 år 1975. ifall" produktionsstegringen - skall fortgå i hittillsvarande takt, 7 ee + Dessa "preliminära siffror lämnas i Arbetsgivaren äv direktör "Lars Brising, : Saab, och 'de"är' hänitad v-av-ingenjörer "| kurrensen blir från andra 'akade- YNNYYYYTtTTTY TY fa in 8 miska yrken, läkare o, s. v. OK ; "Någon import av ingenjörer. med högre utbildning torde icke vara att räkna med i nämnvärd omfattning, | . eftersom ju behovet i förhållande till "tillgången tycks stegras i de flesta andra länder, Tvärtom ' före- ligger här en risk för ökad emigra- tion från Sverige, speciellt till USA där: man ofta kan betala högre 1ö. -härstocl son : "| "Beträffande procenten ingenjörer se på olika fackområden bland högsko- | :- » fördelni. från den utredning som den av In- dustriförbundet "tillsatta tekniker- kommittén om vårt framtida tekni- kerbehov"- håller '. på med. Någon gång 'I-januari 1957 beräknas kom. - mittén kunna lägga fram sitt mat. . Det talas mycket i våra dagar om ingenjörsbristen >, och: överhuvud . bristen på högre. utbildad arbets- . kraft inom näringsliv och offentlig verksamhet, I den av Industriför- . bundet” igångsatta "utredningen har! . vi efter längre diskussioner kommit fram till att det är ganska menings- » löst att tala om en viss bestämd "brist", eftersom man inte gärna på ett enkelt sätt kan definiera denna. Det skulle i så fall vara en brist i förhåliande till något idealtillstånd. . Ett: sådant idealtillstånd låter sig inte gärna besl mängd ingenjörer "och: iran. uthil- dad "arbetskraft; som vi i framti . Jas i relation till den "produktions- "utveckling och" den "allmänna väl- ståndsutveckling,' som man har till ”Ingenjörstätheten” . - måste ökas ' "i Det, måste" bli .en "uppgift för in-, dustrin att i mitten 'av 1960-talet effektivt sysselsätta minst 950,000 personer och tio år efteråt minst 1 milj., om det skall finnas någon ut- sikt" för att den önskade produk- ; tions- och välståndsstegringen skall! kunna genomföras. ” Att effektivt! . sysselsätta. måste i' detta samman- hang innebära sådana former för produktionen, att den blir interna- tionellt konkurrenskraftig. Alt det- ta kräver en ökad ”ingenjörstäthet” som, om den icke kommer till stånd, måste leda till att vissa näringsgre- nar : sackar efter. i konkurrensen med i värsta fall arbetslöshet som Enligt ” de - preliminära siffrorna från ' ovannämnda kommitté har ingenjörstätheten "inom indistrin stegrats från 1,9 proc. av total ar- betskraft 1945 till 2,8 proc. 1955 och - beräknas behöva" uppgå till minst 3,5 proc. 1965, Med ingenjörer har då ' förståtis' civilingenjörer och het, läroverksingenjörer och ir tutingenjörer. — Utvecklingen" 'är ingalunda enhetlig inom alla bran- Scher 'men i så gott som samtliga fall är en kraftig stegring märkbar. ' Man kan också observera att ingen- jörsprocenten ”. förefaller ' stegras bare än pr "tjä ” som helhet, ” Ingen import av ingenjörer Möjligheterna att inom landet ut- bilda högskoleingenjörer med än- syn till begåvningsreserven förefal- Jer goda, åtminstone under det när- maste årtiondet, För 10-årsperioden fram till mitten av, 70-talet, då be- khovet skulle :vara” av storleksord- ningen 23,000, blir ju möjligheterna I hög grad som förut. , Jetel nat på de klasiska fack ådena även i Hata 213, "” att bli är 2. a värt litet förändrad. Att elektrotekt nikerna ökar, speciellt i fråga om > bv teleteknik är ju väntat i och . elektronikens .. frammarsch, den ”allmänna” tekniken, t. ex. xintekniken, behövs i minst lika fos) > Tal om överskott vc skråanda , Mieu.singsvis nämndes att man inte just nu kandefiriera någon ab- |. solut ”brist” på tekniker. ÅA andra sidan har det inte saknats röster från intresseorganisationer, som ta- at om faran av ett överskott il;. framtiden; speciellt om det blir !åg- konjunkturer, och man har rent av| ' "> Förste :' .". Marja, avbröt sig” plötsligt. och : ' kuttrade. efter lunchen, .- Vv giltigt "och. såg över relingen ut" '- över den hästskoformiga hamnen ”' liga huvudstad, Charlotte Amal " glittrade som ett smycke t solsk | NV är de förlovade sig, försäk... nimisiffra 1 965 -. inse att. kärleken. inte RE - rade han ätt'hon mäste lära sig märkvärdigt. Han gjorde sitt, bästa för att lära henne det, Och ' > så gick det som det gick. : styrman har: stämt möte med lilla fröken Want, när - månen står mitt över Riddar Blå. ' skäggs slott. Jag kan inte hjälpa, ” att jag tycker, att det låter tjus algt — kolossalt romantiskt! Jag. skulle nästan önska .... ft vände sig:generad bort, Och med ' " ett annat tonfall, torrt könstate- rande, tillade hon: ' «vs,e "I Du har kanske inte att styrmännen "är över' förälskade 1 fröken Want? är i alla fall förste styrman,. som "segrat, Det var han som 'stod”- utanför. hennes hyttventil och . 'onen — Jag tyckte du sade” att "du; nästan | önskade någvt! svarade: - Marjas fästman, herr Ring, utan”. att låtsas höra hennes skvaller, ,;" Vad var det du tänkte säga?" — Ingenting, svarade hon” liks . "mot land; där St, Thomas trekul«' nets tu os cc bl Flas I a - Hon ryckte på. axlarna. Men skönheten omkring henne var för , Det; velat tala' mot den nuvarande -ut- b s ". överväldigande;, Hon kände'det y| av undervi det, jan på 1930-talet, då faktiskt många ingenjörer: hade svårt att finna väl, betalda platser. Man glömmer då et samtidigt var "brist" på syssel- sättning inom en mångfald andra sig dit, > d att det var genom det svenska nä- ringslivets förmåga till teknisk ra- tionalisering och därmed förmåga till vidare utbyggnad i internatio- nell konkurrens, som krisen kunde övervinnas under fortsatt välstånds. stegring. el ss Jeg tror det är riktigt att säga, att just genom tillräcklig utbildning och utnyttjande av-tekniker skapar vi de tästa möjligheterna till goda sysselsättningar för såväl tekniker- na själva som för andra, framhåller direktör Brising, . ne Greta Garbo julhandlar i Paris oe I rum nr 527 på det fashionabla parishotellet Crillon bor en medel- ålders skygg dam som envist nekar att ta emot besökarna. Hon heter Greta Garbo, Bara ett. par kvarter från hennes hotell vid Champs Elysées -har . samtidigt: anlänt en amerikansk farmare från Kalifor> var urder 1920-talet, vid samma tid då Greta Garbo skördade sina för- sta stora succéer, en av stumfil- mens främste älskare och spelade också mot ”den gudomliga”. Ramon Hollywood och är sedan mer än 20 år tillbaka välmående farmare med synnerligen stora och ljusa äpplen ta stjärnorna från filmens ungdom har icke träffat varandra. | Tjugo personer drunknade då en i mycket beroende av hur stor kon- — Oman I Z FN G a 7 SE Tio lik har påträffats. (TT-—Reuter) 4 C > ÅA st . ORO I "ATEN, "Grekiska studen set, erg ”kolonialministern Len- demonstrationer t Aten, X0x Boyd anlände dit för överi ae förande Cypernaroblomet. I ringén, rörande gripit mot en orulig 8t ingar med den grekltedka res Var har oveliska poliser in« udents 5. I Dessa sentida yttringar av äldre tiders ' skråanda kan stödja sig på . | att det funnits perioder, t. ex. i bör- |. a >. hon nu inte fick meddela. sig med kärna, säger direktör Brising,: att d yrken som ju skulle blivit än mer .J överbelagda, om ingenjörerna sökt Men framför 'allt står det väl klart nien, 57-årige Ramon Novarro, Han |" Novarro ' vände snart ryggen tilll som: i De båda pr | postbåt med ett 40-tal passagerare ick på ett grund och sjönk utan- för. Port Harcourt i östra Nigeria. ter satte igång med antibrittiska ” som om hon skulle explodera, kre« :c Vera, spricka mitt itu, om 'hön inte fick ge Tuft ät sina känslo; Om hon åtminstone tordes skrika högt, . hoppa, skratta, omfamna den förste bäste som" kom, när sin fästman: .. vc ala " Hon betraktado honom där han” . satt i däckstolen. Hon fick plöts-' - ligt lust. att trotsa honom, > > 7 — Nå, jag kan för resten gär- na tala om vad det var jag ön- skade, utbrast hon., Jo, jag. ön skade att du någon gång ville va. ra som andra fästmän!. Uppvakta " mig! Svärma med mig I månske- ; Ret PT "Albert: Ring, betraktade ''sin fästmö med en sträng blick, och, ogillande "lade. han märke till glansen i hennes ögon och spritt- ningen i hennes lemmar. Hon-ha- . de . faktiskt svårt att hälla sig I fästmö . anordnat, vg tt bert "Ring såg hastigt ' upp från sin bok. " Pan — Nej, se ingenjör Blomberg! Å ag trodde ni gått i-land! stilla, '-; or ae Han sänkte blicken ner i sin mot ''reling bok utan att svara. Nästa sekund ihop'sin' be . såg han åter upp till henne och Bader Rs ven ID S. Jag trodde vi hade'slutbe- jören. './' von handlat det kapitlet! För.resten —— Me kan du gärna kila ner i min hytt 'h och .hämta min pipat. is” Vs Han såg åter ner i boken: Hon - — Visst inte! "Tvärt omt > blev. stående kvar en'stund, be-" Om" en "stund sutto de båda '. traktande hans framåtböjda hu-. herrarna ; i, förtroligt, samspråk, ”" vud, ock nägra tårar envisades och herr Ring märkte, inte hur att tränga upp i hennes ögon och skickligt den. andre lotsade sam- = skymde hennes blick. Hon. svaldé "talet in på ett visst ämne — herr örtvivlat något som tycktes vil: Rings förlovning och förestående a fastna I hennes'strupe, och så'' bröllop, ..' I. se mart hon tilltrodde' sig r;t'tala.- Det här med” att vi skulle lugnt, sade hon mycket 'iunligt:. u och : resa tillsammans" för :— Jag" skulle just var min 1dé, försäkiade = Om Jag inte. s skall jag hämta din pipa 1 förbi- farten! sn Go. al. Det "dröjde en god stund inn" hon äter kom upp. Med ett av mod, 1 ögonen som hon inte ly kate dölja och ett leende på läp- Inget nonsens, td + ;Parna gick hon fram till sin fäst- ' Pr, fästmö ser precis inte ut H man," lade pipan på stolkarmen jät » Vara nägon kallt resonerande bredvid. honom och fortsatte ak. person .;, . så KIT terut, där det var litet svalare än:.;— Nef, — inte, sant!-- ” midskeppg ye od : ve herr Ring ivrigt. Inte sant. Det ; När Marjas vitklädda” gestalt ! är. hon'inte heller i! grund'. och försvunnit ' bortåt 'det. solskimm- ' botten, Ännu har jag inte riktigt rande aäcj t, "reste sig en ung 'hufnit stävja hennes impulsivitet fed bakom 'en soffa, för tillfället be" mantiska, . Men. innan resan 'är --lämräd "med en del" föremål vad över skall! Jag få" henne precis ””6et nu var, Det var en ung svensk som Jag vill, ha henne. "> ovh av sitt bolag skickats på en ,af- 1 sina. kalla. blå ögon. "Plötsligt . dess, krysening uppåt Antillerna, ingenjören sade han förtroligt: ., Til hans stora bveri z om Ni skulle sett. hen; e, för ett de 1. på lustresande ländsmäin par Ar sedan, då jag gjorde hen; . ombolg, . en' Enkefru Ring och neg bekantskap, -Ett, Htet. knyte 7 hennes go Does Tung, och hans av uppaluppenhet ch. energi, 5& 5. fröken. Marja. Sallander, : deltagare. ien rundresa 1; Väst .'lärka ,— åh = hon , var; hö » Indien, som en engelsk resebyrå rande”. uppfriskande " Det var med ett underligt ut-. tryck i sina ögon, som den, unge full" av "muntra upptåg ingenjören. betraktade Ring. Han » blev sittande obeslutsam en stund, : främkasta därpå reste han sig resolut upp ' sidoblic och gick frami till den andre. Al "7: Ingenjör Blomberg. stödde Big ' Han gitte inte fråga”. lingen! Herr Ring slog ';. Ring "hade plötsligt. b , me ; vo Sf delsam, och shan "fortsatte bel — Det började bli litet för gas- te De nn sigt På andra sidan; sade ingen- n så flytta er ”däckstol i ling så gott som "omedelbart. Hon - obehaglig: däckstol halvt gömd ' eller hennes läggning: åt det. ro. "ingenjör, anställd vid ett engelskt ' Ring, böjde sig tillbaka |" äto. | företag I Väst Indien, Han hade len med ett begrundande uttryck Fru-Ring frångick inte" gärna TH - daggregna en" vårdag som. en. . frisk bris en het sommardag! Så : ”— Ni: tyckte" altså” o var ju allt”det där jag förälskade 2 egenskaperna, det” var det "viss "Mer allt det "där må: ; bort, och jag började min behan Afår intertro att'how är märkvär- dig på något sätt. Och värt. ä tenskap,; har ;Jag. beskrivit föl av — Det kan man inte neka till, svarade" ingenjörer 4 bröllopét, de sn "tan agt: si N gör kanske sällskap? föreslog Ring, — ' Gärna," svarade .ingenjören, ' sina vanor trots'att hon var, på ' | till: sängs OFSENEN , När den sena miduagen o var över rel pir 8 tyckte om det! Det ;en:.orm, sig ett parti bräde. Hon tog,sir £0ns arm och "gick in. i salongen. == Jag sitter kvår här en stund: o! märkv dagligt, värdigt! fun färsresa med R.'M, S. Solent på” reste han sig åter, och vänd, mot resände; fot, Hemma, viutadelhon', nl själv ; " tycka mycket "om alt få ett parti, dumheter: bi "st huvud, tor 'glimmhde "nägra rade d och en dyster silhuett ; inse :at i"Nddarborg: tecknad : -Akomrma..man, skall. ideis - mig, VI. ska.fjt upp och ,. igt I morgon itti efter. T Angare skalli docka, fur: ' att den behövde" en sktapning -— tår vi nåÅgtTa dar extra I landi. Ä — VI armstödet på h En”. krafti « Och m till Sig ner, och lutähde' nde, det framätböjda edan. hennég heta tårar. ej Efter: en y abörjan.- av näs! Jag;till New York.;Jag till der'. en” förr Nils att ni'här” BRG gon iden:"2, Vi ber svarar inte juridiska" frågor på den här spalten, men 'vänd er till läps< styrelsen; så: får ;ni besked,.3. Är det fråga om flera tärnor och mår= skalkar ”kaån' "det knappast: anses oartigt . att, avböja erbjudandet 'att . bli tärna —"meri naturligtvis måste Fant män lämna godtagbart skäl: att man : pv PRE "latt man ' inte hår råd att skalfal sig Förtroliga stunder. en tärnklänning, Blir man däremot NY för stt 2 0 slerbjuden att bli enda Hppya jande till ”Ej så upplyst”. 1, Nej,|tärna verkar, det nog Iitet ovfnilig man brukar te ekt "tacka uf-jatt avböja,” Men natbrligtvis kan ter» én begravning med 'åtföljande man vänligt fråga om man lea "middag. Däremot kan ni säga något|få komma som vanlig gäst i stället? -| kanske känher stg för gammal. eller |. Pt Ska 5 "genom "att inte. bjud: n på I bröllopet. 4;" Gratulerar" man en ”Har den äran' tulerar, kära d' > el ” — NU blir jul,, suckade lilla Kerstin och verkade: synnerligen: pinad, . , ;" = vi Varför ; hår, du så "bråttom med dett: var på bes i — Ack, suckade Kerstin "igen; fant bara visste"vad jag är trött hemma -hos Kerstins om 'att ni kände er hedrad av att, fål Och beturligtvis är; bruden både - Å An RET 3 ” vara med och salle värde på alti oartig och! duin, om "hon. sku ått alltid behöva vara sn far alt osar delsedagen' kän . man |; MMS BR NINNA dad är det: på tiden. att .det undrade, en, tant, som] | rang: ”Herr målare Albrecht Diärer.. ånser vi synnerligen begåvad. Vi är visserligen avvisande mot:hans sätt, ' då han för sina teckningar alltför ärer, i framti= , :] den skall ta mera' hänsyn tillarbes tar» och.ibondestatens- sociala, be=. hov", Albrecht Ditrer. den tyska re=, nässanerns : främste "kol år 1528... Tfn förmånlig ' befattning. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.